Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Jag ska alldeles strax redovisa diskussionerna och besluten från det senaste mötet i Europeiska rådet, men låt mig först göra en övergripande reflektion om något som ni här inne säkert redan är bekanta med men som kanske inte alla EU-intresserade som lyssnar vet lika mycket om.

Europeiska rådets möten är alltså det som oftast kallas EU:s toppmöten. Där samlas de 27 EU-ländernas premiärministrar eller statschefer beroende på landets konstitution. För mig var det naturligtvis det allra första mötet i den kretsen.

Det råder, måste jag säga, en påtagligt välkomnande, generös och informell atmosfär i Europeiska rådets diskussioner. Olika språk, olika nationella politiska kulturer och olika rent partipolitiska tillhörigheter till trots är det en kollegial stämning i rummet. Det ska inte underskattas när diskussionerna pågår i timme efter timme. Alla där inne vet att det finns stora problem som bara kan lösas gemensamt. Alla respekterar också att olika frågor är olika känsliga i olika länder.

Det gällde naturligtvis även det här mötet, när vi diskuterade den europeiska energikris som brutit ut i spåren av Rysslands krig mot Ukraina och diskuterade vad vi gemensamt kan göra för att möta extremt höga elpriser i länder med väldigt olika energiförsörjning och olika energipolitik.

Omedelbart före Europeiska rådets möte hade jag egna samtal med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel. Vi diskuterade naturligtvis i första hand det svenska EU-ordförandeskapet, som startar den 1 januari nästa år, och vilka frågor som då kommer att stå allra högst på agendan.

Jag underströk att det nu är viktigt att EU både fortsätter hantera allvarliga kriser och förmår behålla förmågan att hantera allvarliga kriser, från pandemin rakt in i ett krig och sedan in i energikrisen, men att EU också måste komma tillbaka till och än en gång börja fokusera på fler långsiktiga gemensamma frågor.

Jag ser därför fram emot att återkomma hit till riksdagen den 14 december med en rapport om det kommande svenska ordförandeskapets prioriteringar.

Fru talman! Mötet i Europeiska rådet häromdagen inleddes med Ukrainas president Zelenskyj på länk från Kiev. Han beskrev, precis som här inne för några månader sedan, hur den ryska terrorn mot Ukraina fortsätter och hur Ryssland nu gör energin till ett dödligt vapen. Elsystemet slås sönder, hus blir kalla och industrier stannar.

President Zelenskyj bad än en gång om mer militär hjälp, framför allt luftförsvar, antimissilsystem och försvar mot de drönare som nu allt oftare sprider skräck och förstörelse.

Han efterlyste ett nionde sanktionspaket. Han efterlyste att de sanktioner som redan finns på plats efterlevs. Han efterlyste att Belarus inkluderas i kommande sanktioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober

President Zelenskyj beskrev också hur rysk minering av gigantiska vattendammar med över 18 kubikkilometer vatten - vi kan försöka föreställa oss 18 kubikkilometer vatten - riskerar att dränka ukrainska byar och förstöra viktiga vattenleveranser i södra Ukraina. Ryssland har hittills förstört ungefär 40 procent av Ukrainas samlade energiinfrastruktur. Det är en krigföring som uttryckligen tar sikte på civilbefolkningen. Det är ett oacceptabelt brott mot folkrätten.

Sist men inte minst underströk han att återuppbyggnaden av Ukraina måste börja snart och inte vänta. I går var därför min och EU-minister Jessika Roswalls gemensamma statssekreterare Christian Danielsson Sveriges representant på den stora återuppbyggnadskonferensen som startade i Berlin. Sverige ska naturligtvis vara med när vår tids Marshallplan reparerar skadorna efter Rysslands krig.

Fru talman! Regeringens inställning kan inte missförstås. Rysslands invasion av Ukraina är det största hotet mot europeisk och svensk säkerhet sedan andra världskriget. Vi måste stödja Ukraina politiskt, humanitärt, ekonomiskt och militärt. Ryssland ska isoleras. Vi ska noggrant genomföra och utvidga EU:s sanktioner.

Diskussionen på Europeiska rådets möte visade att denna enighet består. Det är viktigt eftersom just enigheten nog är vår enskilt största tillgång i att stödja Ukraina och isolera Ryssland.

Enighet och samsyn om det allvarliga läget ledde till att alla ställde sig bakom kraftfulla fördömanden av Rysslands urskillningslösa drönarangrepp mot civila mål.

Vi upprepade vårt stöd för Ukrainas territoriella integritet och krävde att Ryssland omedelbart och villkorslöst drar tillbaka sina militära styrkor. EU avvisar bestämt Rysslands olagliga annektering av ukrainska regioner.

Vi upprepade också EU:s engagemang för att säkra bevisning så att ansvariga ska kunna ställas till svars för krigsbrott som begås i Ukraina.

Fru talman! Rysslands invasionskrig mot Ukraina får allvarliga konsekvenser för Europas energiförsörjning. Det sker på olika sätt i olika medlemsstater beroende på ländernas energimix, men alla drabbas. Det drabbar i sin tur Europas ekonomier i stort.

Vi måste möta också detta med gemensamma åtgärder. I breda drag enades Europeiska rådet om att agera för att sänka priserna, säkra tillgången och minska efterfrågan.

Diskussionen på mötet skedde på basis av det energipaket som kommissionen presenterade i förra veckan. Eftersom olika länder med stort gasberoende gör olika bedömningar av vad som är den bästa lösningen blev det en lång och ärligt talat rätt besvärlig diskussion de 27 regeringscheferna emellan. Frågorna handlade bland annat om möjligheten till gemensam upphandling för att sänka priser, frikoppling av gaspriser från elpriser för att undvika att höga gaspriser slår igenom i marginalkostnaden för elpriserna och olika sorters pristak för naturgas. Redan där tror jag att alla förstår komplexiteten när 27 länder ska enas.

Det fattades inte några mer exakta beslut om nya åtgärder. Det är inte heller Europeiska rådets roll. Vad rådet enades om är en sorts strategisk inriktning för det fortsatta arbetet. Det är nu EU:s energiministrar som tar frågan vidare, och det arbetet började i TTE-rådet så sent som i går.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober

Fru talman! När det gäller finansieringsfrågor underströk jag och flera premiärministrar att det inte är aktuellt med ytterligare gemensam upplåning. Diskussionen landade i att redan tillgängliga medel kan användas för stödjande insatser. Det finns pengar i systemet, både i det som kallas för REPowerEU och i återhämtningsfonder efter pandemin.

Fru talman! EU:s relation till Kina var också på dagordningen. Det blev en lång och intressant diskussion, utan detaljer och därmed mycket övergripande - ett tydligt tecken på den europeiska oro som finns över Kinas delvis nya agerande, både inhemskt och internationellt.

Rysslands aggression mot Ukraina spelar in även här eftersom Kinas hållning gentemot Ryssland påverkar hela EU:s hållning till Kina. Vi står starkare även gentemot Kina när vi agerar enigt inom EU och mellan EU och USA. Den transatlantiska länken är för oss helt central; många andra länder delar den uppfattningen.

Till sist, fru talman, framförde jag naturligtvis också vid mötet vikten av att EU fortsätter att ge stöd för den svenska medborgaren Gui Minhais frigivning samt att vi uppskattar de ansträngningar som andra länder har gjort för att stödja Sverige i det viktiga arbetet.

Med detta, fru talman, avslutar jag redogörelsen från förra veckans toppmöte.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Europeiska rådet hade många viktiga frågor och beslut uppe när ni träffades. Jag tycker att det är verkligt glädjande att enigheten inom EU består om det ovillkorliga stödet till Ukraina, både ekonomiskt, politiskt, militärt och humanitärt - men också enigheten om att EU ska finnas där och stödja när det gäller återuppbyggnaden.

Jag tycker däremot att det är beklagligt, även om det var väntat, att vi inte fick se några skarpare skrivningar när det gäller ytterligare sanktioner mot Ryssland för att få stopp på kriget. Det skulle vara intressant att höra hur statsministern tog sig an detta och om statsministern var tydlig med att man från regeringens och regeringsunderlagets sida faktiskt står upp och säger att det ska vara fler sanktioner mot Ryssland så att vi får stopp på kriget.

När det gäller energiuppgörelsen verkar det vara en bit kvar innan EU:s medlemsstater kan enas om en uppgörelse som ser till att vi får lägre elpriser redan i vinter. Vi får ändå säga att regeringen Andersson förutseende nog lade fram förslag om ett högkostnadsskydd här i Sverige, som svenska elkunder - både företag och hushåll - kan räkna med kommer till stånd. Ni har ju redan lämnat löftet om den 1 november när det gäller Kristerssons högkostnadsskydd.

Vad gör statsministern när det gäller EU-nivån för bedömning av när ett lägre elpris, som EU:s medlemsländer har enats om, skulle kunna vara på plats?

Fru talman! Jag delar helt uppfattningen att enigheten i sig är central; detsamma gäller i fråga om återuppbyggnaden. Det fanns bred enighet om att gå vidare med sanktioner. Det fanns också en rätt spridd uppfattning om att det nu bör säkerställas att de redan genomförda sanktionspaketen verkligen efterlevs. Jag uppfattar absolut att vi kommer att kunna komma tillbaka till ytterligare sanktioner i enighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober

När det gäller energiuppgörelsen ska jag erkänna - det här var mitt första rådsmöte - att jag är lite osäker på med exakt vilken precision sådana här överenskommelser i rätt detaljerade frågor brukar slutas. Den bild jag fick av de flesta andra är att detta är en övergripande inriktning, där man åtminstone är överens om vad man vill uppnå.

Men det var helt uppenbart av diskussionen att olika länder har väldigt olika uppfattning om hur det ska gå till - bara så att jag har sagt det. Det finns alltså inte någon konkret enighet om exakt vilka mått och steg som bör tas, även om ambitionen och målsättningen delvis är gemensam. Det är rätt uppenbart att mycket stora industrinationer som Tyskland, med stora egna ekonomiska muskler, befinner sig i en annan situation än en del sydeuropeiska länder. Om jag sa tidigare att det rådde en betydande vänlighet och ett konstruktivt tonläge var oenigheten i sak ändå påtaglig. Detta är, som alla vet, beslut som fattas i enighet.

Många gjorde bedömningen att om energiministrarnas råd arbetar med detta under november finns det goda möjligheter att hitta några konkreta slutsatser att enas kring. Jag vill inte föregripa detta och utlova stora resultat av EU-processer som vi än så länge inte vet vart de leder.

Det är helt sant att det även krävs nationella beslut - om högkostnadsskydd, vilket kommer, men också om långsiktig energipolitik, vilket också kommer.

Fru talman! Statsministerns energiminister var inte så förhoppningsfull efter det möte i tisdags som hon deltog i. Så min fråga kvarstår: På vilket sätt agerade statsministern under det här mötet för att driva på processen? Statsministern var ju väldigt hoppfull om att man skulle kunna landa något när statsministern mötte EU-nämnden förra veckan.

Du nämnde också det svenska ordförandeskapet; det gjorde du även i EU-nämnden. Det skulle vara intressant att få veta om statsministern i samtalen med kommissionens ordförande tog upp EU:s grundläggande värderingar, nämligen rättsstatens principer och jämställdhet. Detta har varit något som Sverige har drivit väldigt starkt, och det finns dessutom med i de prioriteringar som den tidigare regeringen redan i viss form har förankrat här i riksdagen. Det skulle vara intressant att höra om statsministern lyfte just rättsstatens principer med von der Leyen.

Fru talman! Först vill jag säga att så rasande förhoppningsfull gällande snabba, konkreta resultat av EU-toppmötet var jag absolut inte i EU-nämnden, tvärtom. Det tror jag att alla som var där noterade. Vi delar uppfattningen att det vore bra om man kunde lösa detta och att det finns gemensamma nämnare. Men jag var den första att säga att det helt uppenbart är svårt att få 27 länder med olika energipolitik och olika grader av gasberoende att enas om åtgärder vars konsekvenser kommer att slå olika i olika länder. Det var inte min regering utan den tidigare som i praktiken utlovade snabba resultat av EU-processer. Det har jag aldrig gjort; jag vill bara ha det sagt.

Självklart tog jag upp alla de svenska prioriteringarna inför ordförandeskapet. Jag sa att detta går sömlöst. Vi har samarbetat bra med den avgångna regeringen, och vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete. Allt detta ligger helt fast, och jag tog upp alla dessa saker i diskussionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober

Jag underströk också att de långsiktiga konkurrenskraftsfrågorna är viktiga för hela Europa och för Sverige. Och jag underströk att om vi kan nå några framsteg i Ukrainafrågan vore det mycket bra.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Det här mötet kretsade, precis som den senaste tidens möten har gjort, kring Rysslands illegala krigshandlingar och deras konsekvenser. Från Sverigedemokraternas sida välkomnar vi rådets slutsatser i detta avseende - att Rysslands krigshandlingar fördöms i starkast möjliga ordalag. Jag kan inte nog understryka betydelsen av att rådet fortsatt är enat när det gäller stödet för Ukraina och ukrainarnas rätt att befria och återta kontrollen över sitt land.

En förhoppning från vår sida är att det ska komma nya sanktionspaket. En fråga till statsministern är om det finns en poäng i att kanske inte föra fram specifika sanktioner innan man har nått enighet. Det är ju viktigt att rådet utåt kan visa upp en enighet - det kan vara en del i en strategi för hur rådet vill arbeta.

Fru talman! Krigets konsekvenser drabbar flera olika områden. Grunden är energin, och det spiller sedan i sin tur över. Från Sverigedemokraternas sida är vi positiva till alla åtgärder som kan bidra till sänkta priser i vårt land utan att det påverkar svenska finanser på något sätt.

En fråga till statsministern är vad vi egentligen kan förvänta oss när det gäller detta. Den tidigare socialdemokratiska regeringen gick ju strax innan valet ut och lovade väljarna att man hade fixat en deal för sänkta elpriser.

Uppfattade statsministern när han kom till rådet att bordet var dukat? Har den förra regeringen fixat dealen som ska kunna sänka elpriserna? Ska vi tro att det här kommer att lösa problemet?

Fru talman! Två saker: Jag håller med om att ytterligare sanktioner behövs och att det ska vara enighet om ytterligare sanktioner.

Det som diskuteras nu är framför allt olika finansiella tillgångar, att till och med frysa ryska tillgångar i andra länder på ett rätt dramatiskt sätt. Att det uppenbart kommer att kräva betydande enighet är självklart, men det skulle vara ett sätt att komma vidare.

Som jag sa när det gäller energifrågan skulle jag inte våga lova att EU kommer att fatta beslut i enighet eller i näst intill enighet som får dramatisk påverkan på svenska elpriser. Jag tycker att det vore att lova mer än vad någon från svensk sida kan hålla, så jag kommer inte att göra det.

Däremot skulle jag välkomna alla förändringar som i praktiken leder till lägre priser. Kan vi få ned gaspriset kan vi också få ned marginalpriset på elproduktion som drivs av gas. Då kan det slå igenom för framför allt sydsvenska hushåll. Det vore bra. Därför har vi alla goda skäl att argumentera för och delta i detta och på alla sätt se till att de länder som kanske på andra sätt är lite oeniga kan bli eniga. Det var exakt det som jag och flera andra länder gjorde. Men ingen av oss kan tvinga länder som tycker rejält olika att bli eniga, så jag vill i den bemärkelsen moderera förhoppningen om att det här blir den stora lösningen på de svenska elpriserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Mot bakgrund av de extrema väderhändelser som blir allt intensivare och allt vanligare, bland annat värmeböljor, okontrollerade skogsbränder, översvämningar och en aldrig tidigare skådad förlust av biologisk mångfald över hela världen, betonade Europeiska rådet att det är ytterst brådskande att man stärker de globala insatserna mot klimatnödläget och krisen för den biologiska mångfalden.

Det här var ett citat från Europeiska rådets slutsatser inför COP 27. Men vilka insatser är det som rådet menar?

I Sverige ser vi en ny politik som flera bedömare menar kommer att öka Sveriges utsläpp. Inom EU väljer man att bunkra och fortsätta använda fossil gas. Omställningen till förnybar energi har gått alltför långsamt och gör oss sårbara för bristen av fossil energi under Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Min fråga till statsministern blir därför vilka åtgärder Sverige kommer att vidta för att uppfylla 1,5-gradersmålet, vilka förslag på kraftfulla insatser i EU:s medlemsstater som diskuterades samt när löftet om att årligen kollektivt bidra med 100 miljarder dollar till fattigare länder för deras klimatomställning kommer att infrias.

Jag vill också ta upp världens livsmedelsförsörjning och hur Ukraina ska kunna exportera spannmål. Det har ju varit en återkommande fråga på Europeiska rådet. I mindre mån har man diskuterat hur de höjda priserna påverkar möjligheten för biståndsorganisationer och fattiga människor att köpa tillräckligt med livsmedel.

Jag vill därför fråga statsministern vad som sas när det gäller bistånd och andra möjligheter att få fram livsmedel till dem som svälter i tredjeland.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram att det är väldigt positivt att rådet fördömer Iran och att rådet särskilt tar upp våldet mot Irans kvinnor.

Fru talman! Allt detta som tas upp är viktigt. Men mitt tråkiga svar är att det inte diskuterades på mötet. Det finns rådsslutsatser, men diskussionen som fördes på mötet, och som jag har återrapporterat, kretsade uteslutande om allt som har med Ukraina att göra, allt som har med energikrisen att göra och allt som har med Kina att göra. Det var dessa tre frågor som diskuterades. Det finns inget annat att återrapportera från mötet än det som står i rådsslutsatserna.

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret.

Jag lade märke till att statsministern i sin återrapport inte nämnde vare sig klimatet eller livsmedelstillgången. Svaret är alltså att det över huvud taget inte nämndes. Men det finns ju ändå med i slutsatserna. Då skulle jag vilja veta varför det finns med i slutsatserna. Någonting måste ju ha diskuterats. Det är också så att de rapporter som vi har fått är att det var väldigt mycket diskussioner just om klimatfrågan och att det krävdes kompromisser för att komma framåt, så någonting måste alltså ha sagts om dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober

Fru talman! Precis som jag sa kretsade all diskussion kring dessa tre frågor. Sedan fanns det rådsslutsatser som inte vållade någon diskussion. Det betyder inte att människor inte underströk att det här är viktiga frågor. Men eftersom jag uppfattade detta som en återrapport om vad som avhandlades och diskuterades höll jag mig till de frågor som verkligen diskuterades.

Dessa frågor kommer säkert att komma tillbaka och diskuteras innehållsmässigt vid ett annat möte, men den här gången var det ingen diskussion om dem.

Fru talman! Jag delar den oro över den mycket allvarliga situationen i Europa som Ulf Kristersson, vår statsminister, ger uttryck för.

Putins energikrigföring har fått otroligt stora konsekvenser. Hushållens elräkningar skenar och företag tvingas i konkurs. Den europeiska konkurrenskraften är allvarligt hotad och urholkas.

Sverige är inte värst drabbat. Vi har i mycket hög grad exporterat el till kontinenten i god solidarisk anda, får man väl säga, med en stor kostnad, inte minst för södra Sverige, i form av högre elpriser.

Det är därför som jag och Centerpartiet med ganska stor oro konstaterar att de rådsslutsatser vi nu ser inte levererar några konkreta förslag. Den diskussion som statsministern lyfter fram blir inte mer preciserad än att man har ett antal önskemål som ska skickas vidare.

Vi hörde här statsministern på en tidigare fråga svara att energiministrarna ska mötas och diskutera vidare i november. Då blir min första fråga: När kan vi enligt statsministern ha konkreta åtgärder på plats? Det är ju bara ett ytterligare möte i november. Vad är det som säger att det faktiskt kommer att leda någonstans? När kan vi tro att det finns konkreta åtgärder på plats?

Min andra fråga berör den utökade energisolidaritet som nämns i rådsslutsatserna. Med tanke på vår mycket stora export, med tillhörande importerade priser som vi har sett, undrar jag vad energisolidariteten innebär för svensk del i faktisk handling och vilka konsekvenser elkonsumenterna kan se fram emot.

Fru talman! Jag tycker att alla dessa frågor är mycket berättigade att diskutera i både Sverige och Europa. Men eftersom jag håller mig till att återrapportera vad som sas på ett europeiskt toppmöte finns det inga svar på frågorna.

Ni som möjligen var vakna 02.30 natten till fredagen och lyssnade på presskonferensen som jag höll då noterade nog att jag inte på något sätt överdrev slutsatsernas konkretion, för de var inte konkreta. Det var en tydlig viljeinriktning, och man enades om att energiministrar ska kunna lösa problem mer konkret inom ramen för det som kallas för en strategisk vägledning. Det är nog precis så öppet som det låter men med en tydlig gemensam insikt om att det vore väldigt bra att kunna enas och att det här är gemensamma problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober

Jag tror att det var så långt som vi kunde komma på det här mötet. Och det var inte Sverige som stod i vägen för mer konkreta resultat, utan vi är olika länder som helt enkelt har dramatiskt olika uppfattningar om hur man bäst löser de här problemen. Det framfördes mycket legitima nationella synpunkter på hur lösningar skulle kunna slå mot enskilda länder, vilket begränsade kompromissviljan.

När kan det då bli resultat? Jag vågar säga att det fanns en bred uppslutning kring tron att man kommer att kunna landa i någonting under november månad. Men återigen: Det ligger utanför den här återrapporteringen. Frågan kommer säkert att kunna besvaras mycket bättre när det rådet har träffats inte bara en gång omedelbart efter europeiska rådet utan någon eller några gånger till.

Solidaritetsfrågan, slutligen, var en av många frågor. Olika länder kan visa solidaritet på lite olika sätt. Att minska energiförbrukningen är naturligtvis ett uppenbart sätt; att finansiera åt varandra är ett annat. Viljan att gemensamt finansiera med lån var mycket begränsad.

Fru talman! I denna kammare har både Moderaterna och Centerpartiet varit tydliga med att konsekvensutredning är viktigt när vi ska fatta beslut. Jag blir därför oroad när statsministern säger att det inte finns några svar på vad saker och ting innebär. Har det inte redovisats några konsekvensbeskrivningar inför de rådsslutsatser Sverige faktiskt skrivit under? Jag och Centerpartiet är oroade över att vi inte vet vad detta innebär. Man har skrivit under på att vi ska ha solidaritet med andra länder ur energisynpunkt, men vi får inga svar på vad det faktiskt får för konsekvenser för Sverige.

Det kom ett exempel: att vi kanske ska finansiera andra länders åtgärder. Ska vi tolka det så? Vad är det för konkreta åtgärder som har diskuterats när det gäller energisolidariteten? Det är många förslag som har varit uppe till diskussion som skulle få mycket långtgående konsekvenser för Sverige och svenska konsumenter.

Fru talman! Jag måste ha uttryckt mig oklart. Jag ville bara beskriva vad rådet gjorde och inte gjorde, ingenting annat. Jag tar gärna en energidebatt med Centerpartiet varje dag, men det är inte ämnet nu. Jag redovisade vad som hände, inget mer och inget mindre, och då finns det ingen annan konklusion än den jag har beskrivit. Sedan tycker vi säkert olika om vad det borde innebära, och den debatten tar jag gärna vilken dag som helst.

Vad jag underströk både inledningsvis och här är att Sverige tydligt markerar att vi inte tänker ge oss in i ytterligare gemensam lånefinansiering av någonting, och vi var långt ifrån ensamma på denna punkt.

All annan oenighet om energipolitiken tar jag gärna i en debatt en annan gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Det är positivt att EU nu uppmanar alla medlemsländer och parter under COP 27 att accelerera utfasningen av kolkraft och fossila subventioner.

Miljöpartiet har tidigare lyft fram att det är mycket oroande att det saknas en definition av vad en ineffektiv subvention av fossila bränslen är. Det äventyrar åtagandets trovärdighet. Vi hade gärna sett en starkare text, som inte bara lovar att uppfylla löftena i Glasgow Climate Pact utan också att erkänna alla länders brister och svagheter när det gäller utfasningen av det fossila, inte minst subventionerna.

Min fråga till statsministern är därför: När ska Sverige enligt regeringens tidsplan vara helt fossilfritt?

Fru talman! Jag återkommer gärna till svensk politik i en energipolitisk debatt, men nu handlar det över huvud taget inte om det. Jag framförde inga nationella svenska uppfattningar om svensk energipolitik på mötet. Inga andra framförde heller sina nationella prioriteringar i egen inhemsk energipolitik.

Det är uppenbart att en del länder är dominant beroende av gas, att andra använder stora mängder kol, att en del gör allt de kan för att importera olja och att en del använder mycket kärnkraft. Detta säger jag bara som en beskrivning av hur olika energisituationen ser ut i Europa, vilket jag tror också är en rimlig förklaring till att det är svårt att enas om ett antal konkreta slutsatser.

Debatten om svensk energipolitik och exakt när vi blir helt fossilfria tar jag gärna, men det var inte uppe på Europeiska rådet.

Fru talman! Det är lite anmärkningsvärt, för man borde ha sett vad det man bestämmer i EU får för konsekvenser för Sverige.

Det är också positivt att EU betonar vikten av klimatfinansiering från rika länder till fattiga länder. Det är helt centralt att de länder som står för de största historiska utsläppen under COP 27 visar att de är beredda att betala för den skada som redan uppstått på grund av klimatförändringarna, särskilt i fattiga delar av världen.

Tyvärr har medlemsländerna misslyckats att mobilisera de 100 miljarderna US-dollar under de senaste åren, så satsningarna bör vara ännu högre kommande år för att kompensera för det.

Min fråga till statsministern är därför: Vad är regeringens plan för hur Sverige, som är ett rikt land, ska klara sina åtaganden inom klimatfinansieringen och föregå med gott exempel?

Fru talman! Även denna fråga låg helt utanför varje diskussion på Europeiska rådet. Jag vill bara ha det sagt, men vi kan givetvis prata om den i alla fall.

Mitt svar är att regeringens uppfattning är att vi gör störst global nytta genom att se till att svensk energiproduktion är totalt fossilfri. Det är en av flera orsaker till att vi kommer att prioritera kärnkraftens utbyggnad i Sverige. Om detta tycker vi antagligen olika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober

Fru talman! Statsministern undrade om vi följde presskonferensen 02.30 natten mellan torsdag och fredag. Nej, fru talman, det gjorde i alla fall inte undertecknad; jag tog del av reprisen 05.30.

Det var statsministerns första EU-nämnd förra veckan och även min första EU-nämnd som ordförande. Låt mig säga att det finns en stor samstämmighet mellan vad statsministern sa på EU-nämnden och vad som sedan återrapporterats, framför allt på områdena som Matilda Ernkrans, vice ordförande i EU-nämnden lyfte fram, nämligen synen på Ryssland och Ukraina.

Det är centralt att vi har denna enighet såväl i Sveriges riksdag och Sverige som land som i EU. Det är Ryssland ensamt som ansvarar för krigets konsekvenser: livsmedelsbristen och hotet mot vår globala säkerhet. Det är ett eskalerande anfallskrig.

Europeiska rådet ställer sig också bakom tanken att mer utnyttja Internationella brottmålsdomstolen, precis som den tidigare regeringen sagt och som den nya regeringen säger.

Fru talman! Det är viktigt att man inte bara uttrycker vackra ord utan också går till handling. Därför vill jag i likhet med mina kollegor ställa frågan: Kan vi ser mer handling från Europa när det gäller stödet för Ukraina och markering mot Ryska federationen, inte minst i ljuset av samverkan mellan EU och Nato?

Jag tror mig veta att statsministern träffade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, och jag tror att det är viktigt att EU och Nato går sida vid sida när det gäller att bekämpa Ryssland och stödja Ukraina.

Avslutningsvis vill jag också som utrikes- och säkerhetspolitiker säga att det är oerhört värdefullt att regeringens företrädare både i regeringsförklaringen och i dag nämner Gui Minhai vid namn, förläggaren fängslad i Folkrepubliken Kina som är svensk medborgare och därmed också EU-medborgare.

Fru talman! Låt mig börja bakifrån. Jag mötte många instämmande nickanden när jag tog upp Gui Minhais öde och både bad om ytterligare stöd och tackade för det stöd som har givits. Det är många som kan fallet väl och som har egna motsvarande ärenden. Ingen vågar lova snabba resultat, men jag upplevde ett stort stöd i denna fråga.

För formens skull ska jag säga att inte heller Natofrågor avhandlades på Europeiska rådets möte, men eftersom överlappningen är stor mellan EU:s länder och Natos länder ser många länder Ukrainastödet i termer av EU:s aktiviteter och av vad Nato kan göra.

Jag uppfattar en otroligt stark enighet. Den är bedövande stark, och den har påverkat många länders nationella politik i termer av bistånd, försvarsutgifter och villighet att bidra med försvarsmateriel. Det noteras att det också gäller Sverige.

Det var inget nytt på denna punkt. Det nya var möjligen att inkludera Belarus tydligare i kommande sanktionsregimer och att gå längre i villigheten att frysa tillgångar utomlands på ett mycket mer omfattande sätt och länka dessa frysta tillgångar till ett långsiktigt återuppbyggnadsarbete.

Det fanns en väldig pessimism i synen på vart Ryssland är på väg, en väldig enighet i synen på att hjälpa Ukraina och en väldigt stor förståelse för att Ukraina på ett tydligt sätt begär mer hjälp. Man kunde inte missförstå president Zelenskyjs budskap. Han var tacksam för det de har fått, men han var ännu tydligare med vad de behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober

Fru talman! Tack, statsminister Ulf Kristersson, för redovisningen av samtalen vid Europeiska rådets möte!

Det var många viktiga punkter som lyftes upp, bland annat situationen i Ukraina och dess konsekvenser. Jag kan konstatera att det råder enighet, fördömande och sanktioner mot det orättfärdiga våld som sker i Ukraina men också mot det brutala våld som riktas mot fredliga demonstrationer i Iran. Det är glädjande att denna enighet finns om att förändra situationen.

Många talare här i dag har frågat om energisituationen, som lyfts upp både i Europa och här i vårt land. Sverige och Europa är i en situation där energiförsörjningen är osäker. Det väcker farhågor och oro inför den kommande vintern men också i det längre perspektivet. Det är viktigt att mötas och söka gemensamma vägar, så som gjordes nu vid samrådet.

Även om Sverige primärt inte är beroende av rysk gas ser vi effekterna på Europas energiförsörjning när Rysslands orättfärdiga krig skapar brist på energi i Europa, med höjda prisnivåer som påverkar familjer, företag och civilsamhälle i Sverige.

Min inledande fråga, även om statsministern berört det tidigare i sina svar, är: Vad är statsministerns bedömning och analys av de diskussioner som sker på Europanivå? Finns det ett gemensamt synsätt som möjliggör vägar och lösningar framöver för att säkerställa energiförsörjningen för Europa i skuggan av det fruktansvärda krig som Ryssland för mot sitt grannland Ukraina?

Fru talman! Jag ger ett svar i flera delar.

Ja, det finns absolut en gemensam syn på att fria demokratier i Europa inte kan göra sig beroende av auktoritära stater för något så fundamentalt som energiförsörjning.

Man skyllde väldigt lite på varandra, men det är alldeles uppenbart att det har fattats beslut som varit dåliga för enskilda länder och för den gemensamma energiförsörjningen. Detta har alla fått uppleva på ett mycket bittert sätt. Det kan inte jämföras med Ukrainas lidande, men ändå. Där finns det en bedövande enighet.

Det finns också en stor enighet, apropå på kort sikt, kring att om vi kan göra saker gemensamt som underlättar så ska vi göra det. Det finns däremot inte någon enighet om en samlad europeisk energipolitik där alla länder förväntas göra likadant. Detta tror jag är en helt orealistisk tanke. Energipolitiken och energisystemen är dramatiskt olika i olika länder, och det tror jag att de kommer att förbli under lång tid framöver.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober

Som jag nämnde drabbas också svenska hushåll, företag och många av de aktörer vi har inom civilsamhället av den osäkerhet och prisstegring som pågår när det gäller energi. Många oroas av hur de ska få ihop vardagsekonomin, och både företag och Föreningssverige, till exempel idrottsföreningar och kyrkor, ser en risk för att behöva förändra, pausa eller till och med lägga ned sin verksamhet.

Ser statsministern att det som diskuteras och som ser ut att vara det som är praktiskt möjligt att genomföra på övergripande EU-nivå skapar förutsättningar för att Sveriges befolkning, företag och civilsamhälle ska kunna känna sig mindre oroade inför den annalkande vintern med dess ökade energibehov?

Fru talman! Som jag sa: Om det som vi enades om på principiell nivå leder till konkret enighet om konkreta förändringar, som i sin tur leder till lägre priser också på den el som kommer in i Sverige, kommer det att vara avlastande.

Hur stort det är kan ingen veta i dag. Hur långvarigt det är kan ingen veta i dag. Hur det går till vet heller ingen i dag. Därför tänker jag inte översälja budskapet. Men det skulle vara bra, och därför är det bra för Sverige. Tillsammans med högkostnadsskyddet kommer det att dämpa och göra skadan mindre, men det ersätter självfallet inte en långsiktig energipolitik där Sverige återfår stabila, låga elpriser.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Jag noterar med glädje att den nytillträdda regeringen har höjt ambitionerna vad gäller Ukraina i regeringsförklaringen, där statsministern talade om fler kvalificerade vapen och ett ökat finansiellt stöd.

Jag noterar också med glädje den del i återrapporten som handlar om frysta tillgångar kopplat till återuppbyggnad av Ukraina. Liberalerna har länge drivit att vi ska konfiskera de frysta ryska tillgångar som finns och använda dem i återuppbyggnaden. Det är egentligen inte något konstigt, utan det har gjorts tidigare i liknande historiska skeden.

Jag vill passa på att understryka vikten inte bara av att Ukraina vinner kriget utan också av att Ryssland förlorar kriget. Ryssland behöver förlora kriget både ekonomiskt, militärt, kulturellt och politiskt - i alla dimensioner. Det handlar om att den ryska ekonomin måste stå för återuppbyggnaden av den ukrainska. Det handlar om att Rysslands militär måste förlora. Det handlar om att Putin och regimen i förlängningen måste bort. Det handlar såklart också på det kulturella planet om att kulturskapare som historiskt har kallats för ryska på grund av Rysslands kolonialism och imperialism ska börja kallas för ukrainska. Det är på alla fronter viktigt att Ukraina vinner och att Ryssland förlorar.

Det har samtidigt funnits en oroande tendens från vissa politiker runt om i världen att försöka pressa Ukraina till fredssamtal där villkoren inte sätts av Ukraina självt. Jag undrar om det fanns sådana tendenser i diskussionerna och vad regeringen kommer att göra för att mota undan tendenserna, så att det inte blir en sådan situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober

Fru talman! Även här är svaret tudelat. Jag noterar att det internationellt finns röster som är måna om fredsavtal på villkor som Ukraina varken kan eller någonsin borde acceptera. Det fanns ingenting av den andan på Europeiska rådets möte - ingenting över huvud taget. Det betyder inte att denna diskussion inte riskerar att komma tillbaka. Den påverkas säkert av vad Ryssland tar sig för den kommande tiden.

Hotfullheten har som bekant ökat dramatiskt. Man kan tänka sig att denna hotfullhet har många adressater, inte bara Ukraina. Jag tror att man ska ta det som frågan gällde på mycket stort allvar, men ingenting sådant lyste igenom på Europeiska rådet.

När det gäller frysta tillgångar ska jag vara lite formell och läsa innantill från slutsatserna: ". uppmanar kommissionen att lägga fram alternativ i överensstämmelse med EU-rätten och folkrätten som syftar till att använda frysta tillgångar för att stödja Ukrainas återuppbyggnad". Detta uppdrag har EU-kommissionen, och det kommer de att återkomma om.

Fru talman! Jag skulle vilja fråga statsministern om de framtida vapenleveranserna till Ukraina och huruvida det förs några samtal mellan EU:s stater om hur man genom sina respektive leveranser skulle kunna komplettera varandra.

Ukraina har framfört en önskelista som visar vilken form av vapensystem de efterfrågar. Det vore olyckligt, enligt min mening, ifall många länder skickar identiska eller snarlika system så att Ukraina står med ett överskott av dessa samtidigt som de har tomma lador gällande andra typer av system.

Fru talman! Först vill jag säga att frågan om hur enskilda länder väljer att stötta Ukraina med vapensystem inte var uppe till gemensam diskussion. Däremot berördes behovet av mer vapen till Ukraina. Det berördes inte minst av president Zelenskyj med en tydlighet som inte kunde missförstås. Flera berörde också behovet av att samordna detta.

Min mycket bestämda bild är att det pågår en informell samordning länder emellan. Inte minst USA, som är den i särklass största biståndsgivaren, är mycket måna om att Europas länder bidrar efter kapacitet och kompetenser. Samordning pågår, men det togs inte upp i samtal på Europeiska rådet.

Återrapporteringen var härmed avslutad.