Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Det var minst sagt ett händelserikt möte i Europeiska rådet i förra veckan. Några här möttes också över videolänk under mötet, och jag vill rikta ett särskilt tack till er som deltog vid samrådet kl. 02.45 natten till fredagen.

Utgångsläget var mycket allvarligt eftersom både det ekonomiska stödet till Ukraina och öppnandet av medlemskapsförhandlingar riskerade att bli blockerade. Det blev också långa diskussioner där Ungerns premiärminister Viktor Orbán starkt motsatte sig att öppna medlemskapsförhandlingarna med Ukraina. Till slut, efter många turer, kunde beslut fattas. Viktor Orbán valde dock att inte delta i beslutet.

Att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien är ett historiskt beslut som vi ska vara stolta över. Det visar att EU håller vad vi lovar när vi gav Ukraina och Moldavien kandidatlandsstatus förra sommaren. Det visar att de här ländernas framtid är europeisk och ingenting annat, och det visar att EU kan göra en långsiktig investering i vår säkerhet, vårt välstånd och vår stabilitet. Det är en stark signal till Washington, till Kiev och till Kreml.

Under mötet deltog president Zelenskyj via videolänk. Han underströk då hur historisk den här dagen var för Ukraina och påminde ledarna om hur människor samlades på Majdan i Kiev för tio år sedan under den europeiska unionens flagga.

Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Europeiska rådet beslutade vid mötet också att Georgien erkänns kandidatlandsstatus samt att vi ska återkomma senast i mars nästa år gällande förhandlingsstart även för Bosnien och Hercegovina.

Parallellt med att utvidgningsprocessen fortlöper ska vi på EU-sidan också förbereda och anpassa beslutsprocesser, institutionernas arbetssätt och budgetfrågor, inte minst inom EU:s sammanhållnings- och jordbrukspolitik.

Herr talman! Den andra huvudfrågan på toppmötet handlade om EU:s långsiktiga ekonomiska stöd till Ukraina inom ramen för revideringen av EU:s långtidsbudget. Vid mötet nåddes en överenskommelse som 26 länder, inklusive Sverige, kunde stödja. Beklagligt nog kunde Ungern inte acceptera överenskommelsen och lade därför veto.

I den uppgörelse som alltså fortfarande ligger på bordet finns en rad viktiga svenska förhandlingsframgångar. Det långsiktiga stödet till Ukraina är på plats i överenskommelsen samtidigt som vi har lyckats minska 90 procent av de föreslagna andra nya utgifterna. Det innebär att vi har förhandlat ned övriga utgifter från 48,8 miljarder euro i det ursprungliga förslaget till 4 miljarder euro. Det är onekligen en mycket framgångsrik hyvling som inte hade varit möjlig utan ett aktivt svenskt arbete tillsammans med vår grupp av likasinnade.

Vi lyckades också hindra att man införde en mer långtgående skrivning om egna medel än vad vi var överens om 2020. Det var och kommer att förbli viktigt.

Gällande räntebetalningarna fick vi och likasinnade igenom betydelsefulla förbättringar gentemot ursprungsförslaget. Den modell som vi kommit överens om innebär att runt 50 procent av räntebetalningarna kommer att hanteras inom årsbudgeten genom omfördelning och användning av flexibiliteten inom budgeten. Resterande belopp täcks genom outnyttjade medel, alltså befintliga medel som inte använts. Först därefter, i yttersta nödfall, ska en så kallad backstop som finansieras av medlemsstaterna användas. Kommissionens bedömning är dock att den inte ska behöva användas. Det är också viktigt att uppmärksamma att denna backstop är begränsad i tid till innevarande budgetram.

Bland de ökade utgifterna som finns kvar i överenskommelsen handlar den stora posten om migration och satsningar på till exempel att säkra yttre gräns, att öka kapaciteten i mottagningscenter, att öka återvändandet samt att säkra avtal med tredjeländer. Detta är politik som vi stöder. En minskad migration till Europa innebär också en minskad migration till Sverige.

26 medlemsstater stöder denna text. Det är alltså för få för att fatta ett beslut men tillräckligt många för att skicka en tydlig signal om det starka stöd för Ukraina som finns inom EU.

Europeiska rådet kommer att sammanträda igen den 1 februari och då försöka att få till en nödvändig enighet. Om det inte är möjligt behöver vi titta på andra alternativ för att stötta Ukraina. I det fallet kommer regeringen naturligtvis att återkomma till riksdagen. Men som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa direkt efter mötet kommer det att finnas en gångbar lösning oavsett om det går att uppnå enighet nästa gång eller inte.

Jag vill understryka att läget är lika allvarligt i dag som innan det Europeiska rådet. Ett långsiktigt stöd från EU till Ukraina är av största vikt, dels eftersom Ukrainas förmåga att upprätthålla den grundläggande statsförvaltningen är beroende av internationellt stöd, dels mot bakgrund av den osäkerhet vi nu ser på andra sida Atlanten. Att enas om ett långsiktigt stöd till Ukraina är en kraftfull signal inte bara till Ukraina utan också till våra partner, inte minst USA.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Herr talman! Diskussionen om Mellanöstern bekräftade återigen att vi inom EU är överens om rätt mycket men inte allt. Detta var tydligt redan före mötet givet utfallet i omröstningen i FN:s generalförsamling om krav på vapenvila i Gaza. Det blev heller inte några slutsatser i denna del.

Slutligen kunde ett textförslag från Italien om det fortsatta arbetet med den externa dimensionen av migrationsarbetet tas ombord. Övriga texter på bordet antogs utan diskussion.

Med detta avslutar jag redogörelsen.

Herr talman! Det var minst sagt ett dramatiskt EU-toppmöte innan helgen. Det faktum att EU:s ledare inte kunde enas om någonting i substans gällande Mellanöstern eller det faktum att EU:s ledare faktiskt enades om att öppna anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien skulle i vanliga fall ha uppmärksammats stort.

Men det som blev dramatiken på det här toppmötet var att EU:s ledare inte kunde enas om det så avgörande ekonomiska stödet till Ukraina. Det sätter Ukraina och Europa i en oerhört farlig situation. Estland, Lettland, Litauen, Polen och Finland är med rätta väldigt oroliga för den här signalen till Putin. Man kan ju fråga sig varför ett land som Ungern inte delar den oron.

Jag har förstått att statsministern är sjuk; jag tror att det var orsaken den här gången till att statsministern inte kan vara här. Min fråga till EUministern är: Vad kommer det sig att EU:s ledare har skjutit fram nya förhandlingar till i februari? Det är långt dit. Vad är det man tänker sig att uppnå till februari i relation till Ungern som man inte lyckades med nu?

Den slutsats som man i stället hade kunnat dra är att de 26 EU-ledare som är överens nu måste gå fram med en egen uppgörelse. Ukrainas och Europas säkerhet kan inte vänta till i februari.

Därför undrar jag: Hur agerade statsministern på EU-toppmötet för att driva på en uppgörelse för de 26 länder som var överens? Och på vilket sätt drev statsministern på för att snabba på tidsramen så att beslut kan tas så snabbt som möjligt?

Herr talman! Jag tackar Matilda Ernkrans för frågorna.

Jag delar inte riktigt uppfattningen att dramatiken handlade om att EU inte enades. Jag var på plats. Det historiska beslut som vi faktiskt kunde enas om och det besked som vi enhälligt lyckades fatta beslut om - som ukrainarna har bett om ända sedan krigsutbrottet, eller egentligen, som jag nyss sa i mitt anförande, ända sedan händelserna på Majdan för tio år sedan - är att Ukraina ska få bli medlemmar i EU någon gång. Det kommer inte att ske i morgon, utan det kommer att ta sin tid. Men de har gjort enorma framsteg under detta år sedan krigsutbrottet. Det är ett historiskt beslut och ett väldigt viktigt besked. Det var också det som president Zelenskyj talade mycket om i sitt anförande på Europeiska rådet.

Jag delar alltså inte uppfattningen att fokus handlade om att man inte enades. Sedan beklagar jag att man inte kunde enas. Det är allvarligt. Det håller jag med om. Man bestämde då att 26 medlemsstater skulle fatta beslut om denna deklaration och om att vi är överens. Nu handlar det om att hitta en lösning framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Det är tidskritiskt fortfarande - absolut. Och man ska fatta beslut så fort som möjligt under nästa år. Det besked som vi nu har fått är att detta ska ske den 1 februari. Och jag skulle vilja påstå att det är tillräckligt med tid för att vi ska kunna fortsätta stödja Ukraina.

Hur agerade statsministern för att driva på för att nå en överenskommelse? Det handlade framför allt om att vi hela tiden, ända sedan det i juli togs beslut om förslaget om betydelsen av att nå en överenskommelse om en Ukrainafacilitet och ända fram till natten till fredagen, har drivit detta.

Herr talman! Ministern säger att det är tidskritiskt. Den 1 februari är en ganska lång tid framåt. Drev statsministern att man skulle snabba på tidsramen? Och förde statsministern över huvud taget upp på agendan att man borde dra slutsatsen att de 26 länder som var överens skulle gå fram med en egen uppgörelse? Dessa frågor återstår.

Vi vet också att EU-kommissionen släppte nya pengar till Ungern precis före EU-toppmötet. Man kan få en känsla av att det var för att se till att Ungern drog bort sitt veto. Vi vet resultatet. Ungern blockerade nya pengar till Ukraina, trots kommissionens försök till uppgörelse.

Hur ska Sverige vid toppmötet i februari säkerställa att nya pengar inte betalas ut till ett land som inte lever upp till EU:s grundläggande demokratiska principer? Och vilka konsekvenser tror regeringen att beslutet som kommissionen fattade om att betala ut stöd till Ungern kommer att få för EU:s framtida möjligheter att upprätthålla krav på rättsstatlighet hos medlemsländerna?

Herr talman! Först och främst ska jag vara tydlig med - det har jag och andra ministrar otaliga gånger varit här i riksdagens kammare - att denna regering inte kompromissar om rättsstatens principer.

De beslut som Matilda Ernkrans lyfter fram, och som hon har lyft fram tidigare och också fått svar på tidigare, som kommissionen fattade förra veckan om utbetalning av frysta medel till Ungern är någonting som ligger helt i kommissionens händer. Det är kommissionen som har fattat beslutet. Jag förutsätter att kommissionen har gjort en rätt och riktig bedömning.

Men det finns också medel till Ungern som fortfarande hålls inne, som är frysta. Jag kan notera att kommissionen i sitt beslut säger att man inte rekommenderar att andra medel kopplade till villkorsmekanismen och återhämtningsplanen ska släppas.

Herr talman! Jag tackar statsrådet Jessika Roswall för återrapporten. Det blev ett spännande möte, precis som man kunde gissa i förväg. Vi fick till stånd en enighet om medlemskapsförhandlingar med Ukraina. Det är någonting som Sverigedemokraterna välkomnar. Men vi kan samtidigt notera att ett av länderna inte deltog när beslutet fattades. Ungern gick ut ur rummet.

Vad gör statsrådet för bedömning av vägen framåt? Mycket riktigt, som Viktor Orbán påpekade, har Ungern väldigt många möjligheter att stoppa processen framöver. Så om man inte är med på att det ska hållas medlemskapsförhandlingar i sak betyder detta beslut ingenting om man sedan är beredd att stoppa det vid tiotals ytterligare tillfällen. Det vore därför intressant att höra om statsrådet kan utveckla detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Den andra frågan som jag tänkte fokusera på är budgetöversynen där vi från Sverigedemokraternas sida, precis som regeringen, var väldigt tydliga med att detta inte är ett bra sätt att se över EU:s budget. Man bör inte stoppa in mer pengar i detta läge. Förhandlingarna har varit väldigt framgångsrika, måste jag säga.

Ungern har inte tagit ställning till detta. Man lade in sitt veto. Men det hade att göra med Ukrainafaciliteten. Vet statsrådet någonting om vad Ungern tycker om denna tionde förhandlingsbox i övrigt, om man bortser från denna facilitet? När det gäller den uppgörelse som 26 EU-länder nådde, kommer vi att kunna nå densamma även om Ungern är med på beslutet, eller kan det bli sämre?

Herr talman! Jag tackar Martin Kinnunen för detta.

Det är historiskt och väldigt välkomnat av framför allt Ukraina att vi lyckades enas om att fatta beslut om att starta medlemskapsförhandlingar. Men vägen till medlemskap är väldigt lång; det vet vi.

Det är svårt för mig att spekulera om hur Ungern kommer att agera under loppets gång. Från svensk sida och från andra medlemsstater poängteras det till alla kandidatländer att denna process är meritbaserad.

Det som jag kan konstatera är att Ukraina bara dagar före Europeiska rådets möte fattade beslut i enlighet med de krav som har ställts upp från kommissionen. Ukraina tar alltså steg framåt, och det kommer Sverige att fortsätta att stötta både politiskt och ekonomiskt, som vi sagt tidigare.

Men jag kan i övrigt inte spekulera om detta, och det gäller alla kandidatländer.

När det gäller budgetfrågan var det en framgångsrik förhandling ur ett svenskt perspektiv. Och vi ska vara stolta över hur vi lyckades få till en historiskt stor omfördelning, till exempel. Det har inte skett tidigare. Vi fick också igenom att det drogs ned avsevärt på nya pengar.

Hur kommer en överenskommelse att ske i februari, om den sker? Det vet inte jag och regeringen just nu. Det finns olika teorier om detta. Men den tionde boxen - den senaste som vi tog beslut om klockan 02.45 på natten mot fredagen - är 26 länder överens om. Och det är den som det i så fall ska fattas beslut om tillsammans med Ungern också så att vi får enhällighet.

Men vi får återkomma när det gäller alternativ om det skulle bli så. Men det är den överenskommelse som nu ligger på bordet som gäller.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag har en annan fråga kring förhandlingarna. Sverige var nu historiskt framgångsrikt med att uppnå omfördelning. Det är något som vi inte riktigt har lyckats uppnå i den ordinarie budgetprocessen, utan utgifterna har oftast ökat. Sedan har man försökt kompensera det med tillfälliga rabatter som man i nästa förhandling måste försöka förhandla om att förlänga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Finns det någonting att ta med sig här? Är det någon strategi som regeringen tror är vägvinnande och som man kan fortsätta att arbeta med framöver?

En sista fråga gäller diskussionen om egna medel. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen spelade ned betydelsen av formuleringen om egna medel när vi fattade beslut om den fleråriga budgeten. Denna formulering finns kvar. Den har som tur är inte blivit sämre. Men hur stora är utmaningarna med förslagen om egna medel som kommer att komma?

Herr talman! Jag tackar för frågan. När det gäller erfarenheter från förhandlingen: Den startade som sagt i juli, och som Martin Kinnunen väl känner till var Sverige i början väldigt ensamt om att driva på för omfördelning.

Min uppfattning är att det vi har gjort och varit framgångsrika i bland annat är att samla fler likasinnade i vår grupp och hålla dem väldigt nära. En annan sak som jag har nämnt några gånger är att jag tror på något som det kanske inte finns något ord för men som vi kan kalla papegojmetoden, det vill säga att vi har upprepat och upprepat vad som är den svenska ståndpunkten. Jag är väldigt glad över att den har blivit brett förankrad. Det tror jag är en del i framgången. Vi har som sagt kunnat våra siffror, och vi har kunnat argumentera för våra saker.

När det gäller delen om egna medel är den svår givet att vi har det beslut vi har från 2020, men jag är nöjd med att vi lyckades stanna vid den skrivning som vi nu fick i dessa slutsatser.

Herr talman! Precis som mina kollegor har sagt tidigare finns det både bra och dåliga saker att uppmärksamma. Jag hör till den typ av politiker som tycker att man kan uppmärksamma det som är bra, så låt oss fästa blicken på det för en liten stund!

Medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien är oerhört viktigt, och precis som har sagts är det något som president Zelenskyj hälsar mycket välkommet. Det innebär ett starkt stöd till en av Europas hjältar, nämligen president Maia Sandu i Moldavien. Även kandidatväg för Georgien är mycket viktigt - även om landet har en bit att trava framöver, om jag uttrycker mig på det sättet.

Det hänvisas till 02.45-mötet natten mellan torsdag och fredag. EU-nämnden fick då ha ett extra möte för att bekräfta den svenska förhandlingslinjen. Alla partier i Sveriges riksdag står bakom den så kallade tionde förhandlingsboxen, vilket innebär att man försöker göra omfördelningar samtidigt som alla öppnade för pengar från EU till Ukraina. Det är oerhört centralt och viktigt.

Något vi inte har nämnt hittills, vilket inte har så mycket med Europeiska rådet men ändå med EU att göra, är att EU också har lyckats producera ytterligare ett sanktionspaket mot Ryssland. Det är väldigt viktigt för att krama åt penningflödet in till Ryssland och för att försöka stoppa och förhindra flödet av teknologi och andra viktiga insatsvaror. Det handlar alltså om pengar och grejer som Ryssland behöver för att fortsätta sitt blodiga invasionskrig mot Ukraina och därmed attacken mot Europa. Detta är bra. Det dåliga är naturligtvis att 26 länder stoppas av ett 27:e, och det är där det gäller att stoppa in kraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Om vi tittar på dessa saker ser vi ändå att vi kan bocka av tre bra grejer och en dålig grej. När det gäller den dåliga grejen får vi öka trycket.

Herr talman! Exakt så är det. Det var ett historiskt möte där vi fattade oerhört viktiga beslut - historiska beslut, som sagt.

Något som är bra och som vi kanske inte har sagt så mycket om är att vi fattade beslut om utvidgning. Det gjordes i och för sig vid mötet i allmänna rådet några dagar tidigare, men det finns ju flera delar i detta. Som EU-nämndens ledamöter vet var det ett västra Balkan-toppmöte kvällen före Europeiska rådet. Detta är också viktigt i vårt gemensamma beslut att göra Europa säkrare och öka vårt välstånd. Det har alltså verkligen varit ett positivt möte såtillvida att det är positiva beslut när det gäller utvidgning.

Som Hans Wallmark lyfter har vi också lyckats komma överens om ett tolfte sanktionspaket. Det är välkommet av många olika skäl, framför allt för att vi ska minska kringgåendet av sanktionerna.

Herr talman! Vi kanske inte ska vara helt förvånade över att moderaten Roswall och moderaten Wallmark har snarlika åsikter, men jag tror dessutom att många i kammaren instämmer i det vi just nu har sagt. Det är viktigt, för detta är en svensk linje. Det är inte ett partis linje eller en regerings linje, utan det är en svensk linje som har dessa framgångar.

Med det sagt kan man så här i juletid önska fler hårda paket mot Ryssland. Fortsätt att driva på för sanktioner och press mot det land som invaderar ett grannland och därmed utsätter hela vår kontinent för en risk och ifrågasätter våra värderingar i Europa! När vi pratar om detta måste vi inse vad som är huvudsak och vad som är bisaker. Huvudsaken, i förhållande till allt annat, är att Ukraina är attackerat och behöver vårt stöd. Allt det andra är i grunden underordnat. Detta handlar om Ukraina, men det handlar också om vårt Europa.

Herr talman! Exakt så är det. Även om vi beklagar att alla 27 länder inte kunde enas tycker jag att det är ett styrkebesked att 26 medlemsstater enades om en överenskommelse om ett fortsatt starkt stöd till Ukraina.

Herr talman! Tack för återrapporten, statsrådet!

Vi har pratat en del om att förhandlingarna om budgeten inte gick helt i mål. Med tanke på de stora behov som Ukraina har är det beklagligt att man misslyckades med att enas. Men jag kan inte se att det är en katastrof att länderna inte kunde enas om en budget för 2024 då den, trots regeringens väldigt bra arbete för att få ned kostnaden, ändå innebär en del nya åtaganden.

Det vore dock illa om EU måste välja mellan att betala ut pengar till Ungern och att stödja Ukraina. Jag hoppas verkligen att staterna kommer att kunna hitta ett sätt att runda Ungern när det gäller Ukrainastödet och att kommissionen inte ger efter. Beslutet om att länder som inte lever upp till rättsstatens principer inte ska få del av EU:s stödjande fonder måste följas. Jag vill höra lite mer om hur vägen framåt ser ut för att förhindra att Ungern villkorar utbetalningar av stöd till Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Jag vill också ta upp kriget mellan Israel och Hamas, som nu har pågått i över två månader. De som drabbas värst, utöver offren för Hamas terrordåd, är civilbefolkningen i Gaza. Av de över 17 000 som har dödats är 61 procent civila, och många är barn. Sjukhusen fungerar inte, och mat och vatten är en bristvara. Nu måste omvärlden öka trycket på Benjamin Netanyahu så att det blir eldupphör och fredsförhandlingar på riktigt.

Fram till i förra veckan röstade Sverige nej till eldupphör, men efter press röstade man till slut ja i FN:s generalförsamling. Min fråga till statsrådet är hur statsministern och Sverige arbetar för att EU ska kunna bidra till långvarig fred och inte bara till en tillfällig humanitär vapenvila.

Herr talman! Frågan gällde vägen framåt, om jag uppfattade det rätt, och då handlar det nog inte om huruvida vi kommer att komma överens om pengar till Ukraina utan om att inte hålla inne pengarna. Jag ställer den retoriska frågan till mig själv. Jag svarar på båda frågorna, så säkrar jag upp!

Jag börjar med stödet till Ukraina, som jag fick flera frågor om även av Matilda Ernkrans. Jag vet inte exakt hur det kommer att se ut, men jag känner mig trygg i att 26 medlemsstater har varit tydliga med att vi kommer att se till att Ukraina har ett långsiktigt stöd. Det bekräftades också av Ursula von der Leyen efteråt att man kommer att hitta en gångbar lösning oavsett om det går att uppnå enighet vid nästa möte i Europeiska rådet eller inte.

Tidigare svarade jag lite grann på Matilda Ernkrans frågor om att hålla inne medel till Ungern och vägen framåt kring det. Det ena är som sagt - jag upprepar gärna det - att det är kommissionen som har fattat beslut om de pengar som Ungern fick i förra veckan. Det finns dock andra medel som hålls inne, och kommissionen sa tydligt att man inte rekommenderar att medel som är kopplade till den så kallade villkorsmekanismen eller återhämtningsplanen släpps. Det är den position som kommissionen har och som även regeringen har, och vi kompromissar som sagt inte när det gäller rättsstatens principer.

Jag vill också säga något kort om Mellanöstern och den oerhört allvarliga situation som råder i Gaza. Vi vet alla att detta är mycket allvarligt.

Hur vi arbetar långsiktigt med detta var en av de frågor som diskuterades på Europeiska rådet. Alla medlemsstater lägger orden lite olika och har lite olika betoning. Som jag sa i min återrapport är medlemsstaterna inte helt överens. Jag skulle dock vilja trycka på att de är överens om den långsiktiga lösningen, det vill säga en tvåstatslösning.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag vill passa på att uppmana regeringen att arbeta för ett varaktigt eldupphör, för detta krig kan inte fortsätta tills Gaza är helt sönderbombat och dess invånare döda. Dessutom måste Europeiska rådet diskutera hur man ska göra för att få stopp på bosättningspolitiken. Bosättarna passar på att skrämma eller till och med döda sina palestinska grannar för att kunna annektera deras mark. Även detta är en viktig fråga för EU att diskutera. Finns det sanktioner? Hur kan man göra för att stoppa detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Jag vill också lite kort nämna COP 28. Rådet välkomnar överenskommelsen men säger ingenting om EU:s fortsatta arbete. Frågan är om en överenskommelse på COP 28 är tillräckligt för att vi ska nå klimatmålen. Vad kan EU göra för att minska utsläppen? Kommer rådet att diskutera denna fråga i närtid, eller sätter budgeten käppar i hjulet här?

Herr talman! Hur jobbar man för långsiktig fred? Jag skulle säga att det gäller att fokusera på det man är överens om.

Även om det möjligtvis kan uppfattas som utopiskt att just nu stå och tala om en tvåstatslösning är det detta som medlemsstaterna pratar om. De är överens om många saker. De är överens om den allvarliga humanitära situationen och om att stödet måste ökas. Den svenska regeringen har, som Ilona Szatmári Waldau vet, bidragit med mycket pengar de senaste månaderna.

Ilona Szatmári Waldau tog även upp bosättningspolitiken. Jag vet att detta var en av de frågor som diskuterades när utrikesministrarna samlades, och den höga representanten kommer att återkomma om det.

När det gäller COP 28 är det mycket riktigt så att rådet välkomnar överenskommelsen. Frågan kommer såklart att återkomma vid senare europeiska råd, både i de enskilda ministerråden och på Europeiska rådet. Jag vet inte exakt när det kommer att ske nästa gång.

Herr talman! Det är gott att höra att regeringen inte kompromissar med rättsstatens principer; det är väldigt skönt. Jag vill också säga att det är otroligt positivt att processen med Ukrainas medlemskap går framåt - det finns inget att säga om det.

Men för att borra lite i det som ändå är problematiskt vill jag fråga om den roll som Ungern har tagit sig. Det är klart att många undrar, för att tala klarspråk, vad EU egentligen fick betala för att Orbán skulle lämna rummet. Absolut - det var kommissionens beslut att släppa pengarna till Ungern. Jag är dock lite inne på den tidigare frågan om hur man kommer att jobba framöver för att detta inte ska hända igen, även om man kommer att kunna runda Ungern i just den här frågan.

Hur vill vi ha det långsiktigt så att en sådan här utpressningssituation med en enda stat som blockerar inte uppstår igen? Det gäller i synnerhet i en situation som denna, där Ungern i princip står med hela EU:s säkerhet i sin hand.

Hur behåller vi nyckeln till demokratilåset? Vad kan Sveriges regering göra för att jobba för att denna nyckel hamnar i rätt hand?

Herr talman! Ledamoten frågade vad EU fick betala. Ingenting! Jag har nu svarat två gånger att kommissionen fattade beslut om utbetalning av de medel som Ungern fick. Jag förutsätter att det är rätt och riktigt. Övriga medel innehålls fortfarande, och kommissionens beslut just nu är att man inte rekommenderar att de betalas ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Sverige jobbar väldigt mycket med rättsstatens principer i olika dialoger och med olika verktyg. Detta är någonting som står högt upp på agendan och som jag kommer att fortsätta att jobba för. Exakt hur det kommer att utveckla sig vill jag inte spekulera i, men det var någonting som vi hela tiden hade fokus på under det svenska ordförandeskapet.

Hur gjorde man nu då? Var och en får såklart spekulera i det, men det var ändå 26 medlemsstater mot en. Vi fick ett beslut om att öppna medlemskapsförhandlingar med Ukraina. Det är ett viktigt besked. Beslutet var enhälligt, för Ungern var inte i rummet.

Det var ett oerhört viktigt beslut - ett historiskt beslut - som ukrainarna är oerhört tacksamma för. Jag och Europa är också tacksamma för att vi har kunnat fatta detta beslut.

Herr talman! Det håller jag verkligen med om - det var ett otroligt viktigt beslut.

Samtidigt står vi där med ett land som fortsätter att hela tiden blockera i dessa frågor och som utnyttjar det säkerhetspolitiska läge som vi befinner oss i. En viss oro får man ändå känna över denna situation och hur EU ska kunna lösa den. Jag litar absolut på att regeringen håller linjen; det handlar verkligen inte om det. Men hur ska vi göra framöver för att detta inte ska uppstå igen?

Herr talman! Det jag ser framför mig just nu är att vi försöker att så fort som möjligt - man kan diskutera vad som är fort och inte, men den 1 februari är i hyfsad närtid - komma överens om fortsatt stöd till Ukraina. Det gäller både Ukrainafaciliteten och budgeten i övrigt.

När det gäller rättsstatsprincipen generellt sett, som det finns problem med i flera länder i EU, jobbar vi med olika verktyg som vi använder på olika sätt. Vi ska naturligtvis se om detta kan fördjupas eller förändras på något vis; det är såklart en pågående diskussion.

Jag förstår oron, och det är klart att vi måste ta tag i detta. Det positiva - och jag vill fokusera på det - är att vi har fattat beslut om att starta medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Detta tycker jag att vi ska glädjas åt.

Herr talman! Jag tackar statsrådet Roswall för föredragningen och svaren på de tidigare frågorna. Det kan bli så att vi kommer tillbaka till någonting som har sagts tidigare.

Jag vill börja med att betona att jag tycker att det är väldigt glädjande att vi nu har öppnat medlemskapsförhandlingarna med Ukraina och Moldavien. Ukraina har det pratats mycket om i kammaren, men jag vill också betona detta när det gäller Moldavien, som har en väldigt utsatt situation.

Jag är väldigt glad över att vi har startat medlemsförhandlingarna och över att Georgien har tagit steg på vägen som gör att landet kan få kandidatlandsstatus. Georgien har en bit kvar att gå, och jag hoppas att den georgiska regeringen kommer att ta detta på allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Jag tycker också att det är viktigt att det i detta beslut betonas att EU inte har glömt västra Balkan. Även den delen är tänkt att ingå i en europeisk värdegemenskap som vi verkligen vill se att vi kommer vidare med.

Jag vill säga några ord om budgetbeslutet. Jag vill betona att det är väldigt bra förhandlat från svensk sida. Detta visades av det stöd som gavs från EU-nämnden, som var i stort sett enig. Det berodde inte på att beslutet fattades mitt i natten utan på att det följer den linje som Sverige har haft.

Det är beklagligt med vetot från Ungern, men vi måste gå vidare. Det är en väldigt from förhoppning att vi kommer att nå enighet på Europeiska rådet den 1 februari. Men det är väldigt viktigt att kommissionen har talat om att det finns vägar framåt. Det är inte minst viktigt att tala om det för våra transatlantiska vänner, men det är också en tydlig signal till Ryssland.

Herr talman! Tack för att Magnus Berntsson också lyfte fram Moldavien!

Det är mycket riktigt att vi talar mycket om Ukraina. Det är vårt första fokus. Men Moldavien är utsatt för ett hårt tryck från rysk propaganda och påtryckningar. Det var ett väldigt viktigt beslut.

Jag har talat om hur imponerad jag är av vilka reformer som Ukraina har genomfört under brinnande krig. Jag är också imponerad av de reformer som Moldavien har gjort och fortfarande gör. Det kan man läsa om i rapporten.

Det är mycket riktigt så att det gäller att vi också ser västra Balkan. Vi hjälper och stöttar i de reformprocesser som alla de olika länderna behöver göra för att komma in i EU.

Det sades att det är en from förhoppning att EU ska nå enighet i budgetfrågan. Vi var väl alla lite pessimistiska innan Europeiska rådet och oroliga för hur det skulle gå. Det positiva är att vi fattade ett beslut om medlemskapsförhandlingar. Det tror jag ändå kom lite överraskande för många.

Det är svårt att spekulera i hur nästa möte i Europeiska rådet går givet att vi faktiskt inte vet det. Jag hoppas såklart fortfarande att vi kommer att hitta en enhällig lösning, men jag känner mig trygg i att vi kommer att hitta en lösning.

Herr talman! Tack för svaret!

Det är givetvis väldigt önskvärt att vi skulle kunna nå enighet i budgetbeslutet vid nästa möte i Europeiska rådet. Men det är också väldigt viktigt att vi skickar signalen att det även om vi inte når enighet finns vägar framåt som innebär att det stöd som 26 av 27 medlemsländer har kommit överens om kommer att ges till Ukraina. Detta stöd står och faller inte med att vi når enighet den 1 februari, utan det finns andra vägar framåt. Det är en väldigt viktig signal.

Sverige ska givetvis ge ett väldigt starkt stöd för att vi ska hitta en väg framåt även om vi inte når enighet. Jag hoppas att vi når enighet, för enigheten har varit EU:s styrka i att visa stöd för Ukraina och mot Ryssland som aggressor i detta krig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Herr talman! Tack för det förtydligandet, Magnus Berntsson!

Jag vill lägga till det som jag sa i mitt inledande anförande och som många har sagt vid flera olika tillfällen om vikten av att vi i EU kan enas om stöd till Ukraina. Det är såklart också en viktig signal till Ukraina men också till våra andra partner. När vi vet att det är oroligt på andra sidan Atlanten i USA är det väldigt viktigt att EU nu klarar av att fatta ett beslut. Det känner jag mig trygg i att vi kommer att göra.

Herr talman! Stort tack till EU-ministern för återrapporten!

Jag vill också tacka för engagemanget för Ukraina som jag upplever som oerhört genuint. Men jag måste ändå som miljöpartist och en del av oppositionen ta upp de punkter där vi tycker att det inte görs tillräckligt.

EU har sedan invasionen pekat ut problematiken med att göda Rysslands krigskassa genom import av det fossila. Vad gäller kol och olja har man kommit långt, men vad gäller den ryska gasen finns väldigt mycket kvar att göra.

Sedan invasionen av Ukraina har inte mindre än 26 fartyg levererat rysk gas till Sverige. Sverige har i och med detta gött den ryska krigskassan med mer än 1 miljard kronor. Detta har skett trots att vi vet konsekvenserna.

Ukrainas president Zelenskyj har vädjat till riksdagen att sätta stopp för importen av fossilt. Mer än 31 000 namnunderskrifter från svenska folket har skrivits under samma vädjan: Stoppa importen av rysk gas! Det har riktats ett tillkännagivande från kammaren till regeringen, och ändå fortsätter det.

Nu finns det ett uppdaterat regelverk för fossilgas. Medlemsländer kan gå före. Man behöver inte invänta enhällighet i EU. Då är min fråga: Kommer regeringen att stoppa importen av rysk gas till Sverige och i så fall när?

Jag får påminna om att ämnet är återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december. Nu ska det bli spännande att höra statsrådet Jessika Roswalls svar.

Herr talman! Tack, Rebecka Le Moine, för stödet i vårt engagemang när det gäller Ukraina. Det är mycket riktigt genuint. Det är någonting som jag känner att hela Sveriges riksdag står bakom.

Det känns också när vi i olika sammanhang träffar ukrainare. Statsministern var i Oslo och träffade de nordiska statsministrarna när Zelenskyj var där. Jag träffade själv vice premiärminister Olha Stefanisjyna i akt och mening att visa vårt stöd och höra hur situationen ser ut. Det stödet tackar jag för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Den andra frågan är, precis som herr talmannen säger, inte en fråga som togs upp på Europeiska rådet. Det som togs upp den här gången var sanktioner, och man kunde enas om ett tolfte sanktionspaket.

I det är min uppfattning att det starkaste och bästa sättet för att använda sanktioner som ett effektivt redskap är att man fattar beslut gemensamt många medlemsstater tillsammans. Därför är jag glad över att man kunde fatta beslut om ett tolfte paket.

Vad framtiden bär med sig vet jag inte. Men vi har nu under två års tid fattat beslut om tolv paket. Det tycker jag är väldigt bra.

Herr talman! Frågan om Ukraina var uppe även på detta möte. Frågan är högst relevant också för att COP 28 var en del av mötet.

I och med invasionen har många ganska yrvaket vaknat upp. Att göra sig så djupt beroende av det fossila är också ett stort säkerhetsmässigt problem. För första gången nämndes äntligen på COP 28 att man måste fasa ut det fossila.

Jag vet att klimatfrågan har halkat ned lite grann på dagordningen för det europeiska arbetet. Jag hoppas nu att EU-ministern kommer att ta med sig kraften och uppmaningarna. De är väldigt kritiska, och det är väldigt brådskande att vi får till enighet i EU och också implementerar det.

Frågan är: Hur lyfte man upp och hur diskuterade man implementeringen av COP 28?

Herr talman! Tack, Rebecka Le Moine!

Vid det här mötet i Europeiska rådet välkomnade man att EU har stått starkt och samlat i förhandlingarna om COP:en. EU har också nått stora framgångar, precis som Rebecka Le Moine lyfter fram. Det välkomnades av ledarna vid mötet.

Förhandlingsmandaten förhandlas i olika rådsformationer. Det enda man fattade beslut om nu var att vi har lyckats i våra samlade förhandlingar. I övrigt tar jag såklart med mig de rekommendationer som Rebecka Le Moine för fram.

Herr talman! Tack till statsrådet Roswall!

Vi gläds åt att rådet trots stora osäkerheter inför mötet till slut lyckades enas om att välkomna Europas främsta frihetskämpar in i värmen och inleda medlemsförhandlingar med Ukraina. Inget beslut som EU har fattat i modern tid är egentligen viktigare än det.

Ukraina har alldeles för länge förvägrats att träda in i Europa och EU och få säkerhetsgarantier av det kollektiva väst - detta trots att ukrainska medborgare har strävat inte bara i två år eller i tio år och inte ens i tjugo år utan i trettio år mot den verklighet som vi nu hoppas på. Just nu strider Ukrainas soldater också för oss.

Även om vi gläds åt att Ukraina en dag kommer att få komma in i den europeiska värmen på riktigt och få sitt efterlängtade medlemskap finns det de som i dag står i vägen för detta. Det är inte någon hemlighet, utan det har tagits upp här tidigare i debatten. Det är klart att det är ett misslyckande att man inte lyckades nå enighet på riktigt, även om det på papperet rådde enighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Jag tror att det är många som lyssnar på debatten som undrar hur vi ska hantera den här situationen i framtiden. Det går inte att ha en situation där EU:s enighet gång på gång undermineras både när det gäller de principiella frågorna och när det gäller de medel som behöver komma till även i framtiden.

Det är nödvändigt att EU reformeras för att undvika den här situationen i framtiden - att EU hålls som gisslan. Vi från Liberalerna vill se en slopad vetorätt. Vi vill se till att vi inte gör den här typen av eftergifter, vilket man inte behöver göra om det inte finns vetorätt.

Min fråga till statsrådet är helt enkelt: Hur ser statsrådet på möjligheten att i framtiden få till en situation där vi kan fatta beslut i EU med kvalificerad majoritet och inte ge enskilda länder vetorätt i enskilda sakfrågor?

Herr talman och Joar Forssell! Jag vill verkligen instämma: Inget beslut kunde ha varit viktigare. President Zelenskyjs tal till Europeiska rådet var väldigt känslosamt och hade just den ton som Joar Forssell upprepar här i dag. Ukrainarna har kämpat för detta länge. Det är därför detta är så historiskt, och det är oerhört avgörande att man fattar detta beslut.

Hur hanterar man frågan om EU:s beslutsfattande i framtiden? Det är en viktig fråga, och den har med återrapporten att göra. En av punkterna som ingår i slutsatserna är uppföljningen av Granadadeklarationen, det vill säga när ledarna träffades för att diskutera hur EU ska fungera i framtiden med 35-36 medlemmar.

Det som man nu är enig om är att detta är parallella diskussioner. Det handlar bland annat om det som Joar Forssell lyfter, det vill säga hur vi ska kunna fatta beslut effektivt.

Min uppfattning är dock att EU har varit framgångsrikt. När det väl gäller är vi framgångsrika och fattar snabba beslut. Vi kan dra oss till minnes hur det var under covidkrisen när vi fattade beslut om vaccinationer. Efter krigsutbrottet fattade vi snabba beslut om sanktioner, masskyddsdirektiv och mycket annat.

Men frågan om QMV och veto är en fråga som finns med i denna diskussion. Jag skulle vilja påstå att frågan är i sin linda, och vi kommer alla att behöva diskutera den flera gånger och hitta lösningar framåt. För mig är det viktiga perspektivet i detta - och jag är därför glad att det står i slutsatserna - att det hela är parallellt. Det är dels meritbaserat utifrån kandidatländerna, dels måste EU göra sin hemläxa. De här sakerna måste ske parallellt. EU får inte hindra en framtida utvidgning.

Herr talman! Jag har en annan fråga, som är närliggande. Rysslands invasionskrig mot Ukraina kan sättas in i ett gemensamt sammanhang med Hamas angrepp på Israel men också med Kinas aggressioner mot Taiwan. Det är ondskans axelmakter i världen - Ryssland, Kina och Iran - som samarbetar allt djupare. I Ukraina bombar Ryssland med iranska drönare tillverkade med kinesiska komponenter. Hamas utförde sina attacker med hjälp av Iran men också med nordkoreanska vapen.

Min fråga är: Vad ser statsrådet att EU kan göra för att sätta press också på Hamas och se till att vi får en villkorslös kapitulation från Hamas? Så länge Hamas finns kvar går det inte att få till stånd en tvåstatslösning. Detta vidgick också statsministern i EU-nämnden i förra veckan: Hamas måste bort för att det ska kunna bli en tvåstatslösning. Vad gör statsrådet och EU för detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Herr talman! Jag har svarat lite grann tidigare på frågan. I diskussionen om Mellanöstern som fördes nu på Europeiska rådets möte var man inte överens om allt, men man är ändå överens om en del. Det är också ett viktigt besked.

Det man de facto gör är att man tydligt fördömer attacken och står bakom Israels rätt att försvara sig i enlighet med folkrätten. Sverige ger också bilateralt och tillsammans med EU bistånd till den humanitära situationen på Gaza.

Redan under det förrförra svenska ordförandeskapet 2009 kom EU-länderna överens om att det är en tvåstatslösning som är målet. Som jag sa i ett tidigare svar är det kanske lite utopiskt just nu, men det är ändå den vägen vi går mot. Denna diskussion är pågående dels mellan ledarna, dels mellan utrikesministrarna.

Herr talman! Tack till statsrådet för återrapporteringen! Vi socialdemokrater har flera gånger i EU-nämnden påpekat att klimatet ser ut att lämna agendan på EU-nivån alltför ofta nu för tiden, så även vid detta möte i Europeiska rådet. Man kan tycka att det är märkligt med tanke på att mötet skedde alldeles efter det att COP-förhandlingarna hade avslutats. Det vore naturligt att analysera hur EU nu ska ta vidare de slutsatser som kommer från det senaste klimattoppmötet.

Inför klimattoppmötet, alltså i oktober, efterlyste ledarna i Europeiska rådet ökade ambitioner globalt för att växthusgaserna ska nå sin topp när det gäller utsläpp senast 2025. Då är det naturligt att vi undrar hur ledarna nu kommer fram till vad som har hänt under klimattoppmötet så att man lever upp till detta väldigt ambitiösa upprop från EU.

Jag och Socialdemokraterna vill gärna höra hur regeringen analyserar detta och hur statsrådet bedömer att detta möte i Europeiska rådet sammanfattade klimattoppmötet.

Herr talman! Tack för frågan, Jytte Guteland! Det går såklart att ha synpunkter på agendan till Europeiska rådet. Man kan inte diskutera allt vid vartenda möte.

Med det sagt var klimatfrågan delvis uppe den här gången, för det var några dagar efter det att COP 28 avslutades. Som vi alla nu har konstaterat fanns det också väldigt stora andra frågor, som var kritiska - vilket klimatfrågan såklart också är.

Frågan om stödet till Ukraina och frågan om att starta medlemskapsförhandlingar tog oerhört stor plats, och det var långdragna diskussioner i många andra stora frågor.

Alla här inne vet att jag inte var med i rummet under diskussionen, men mötet ledde alltså fram till en slutsats - en text som ni alla har kunnat läsa - där man välkomnar den överenskommelse som nåddes i COP 28. Man välkomnar också att EU-länderna höll samman och att vi var framgångsrika i vår förhandling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Klimatfrågan som sådan kommer såklart att komma tillbaka på toppledarnas agenda senare. Vid det här mötet var det just en sammanfattning från COP 28, men klimatfrågan finns som sagt väldigt ofta på agendan. Jag återkommer till de olika ministerråden där man diskuterar hur man ska ta sig an överenskommelsen och bryta ned den för att EU ska kunna nå sina mål.

Herr talman! Tack till statsrådet för denna redogörelse! Det är uppmuntrande att höra att statsrådet vill se att klimatfrågan återkommande ligger på agendan och att den får den stora plats i denna församling som den borde ha.

Man kan tycka att det är viktigt att den svenska rösten är stark i sammanhangen. Att ligga på och hålla i frågor handlar också om vad den svenska regeringen gör och hur mycket man ser till att frågan behåller sin plats på agendan.

Jag är övertygad om att svenska folket ser med förvåning på att detta inte får en större roll efter klimattoppmötet, att Europeiska rådet inte sammanfattar och för vidare slutsatserna från klimattoppmötet på ett övergripande och engagerat sätt. Jag är övertygad om att svenska folket hade förväntat sig det. Vi får hoppas att regeringen ser till att göra det på nästa europeiska råd och att statsministern gör sitt jobb där.

Herr talman! Statsministern gör sitt jobb. Denna gång hade han fokus på att stötta Ukraina. Vi lyckades med det. Vi lyckades med att få starta medlemskapsförhandlingar. Vi lyckades med att få 26 länder att komma överens om att ge Ukraina ekonomiskt stöd. Vi lyckades i förhandlingarna om budgeten.

COP 28 var på agendan. Det jag vill lyfta som jag inte lyfte - det blev kanske inte heller så stor diskussion om det på det här Europeiska rådet, men det diskuteras på allmänna rådet och i andra sammanhang - är den strategiska agendan. Sverige lyfter varje gång upp ett antal frågor som ur vårt perspektiv är prioriterade för nästa kommission, och klimatfrågan är en av dem. Vi gör alltså vårt jobb.

Återrapporteringen var härmed avslutad.