En avgift för att lägga upp virke längs vägar

Fru talman! Jan Ericson och Sten Bergheden har frågat mig om avgifter för virkesupplag med anledning av att Trafikverket från årsskiftet har infört avgifter för ärendehantering avseende virkesupplag. Jag väljer att svara på interpellationerna i ett sammanhang.

Enligt gällande författningar tas avgifter ut av myndigheten vid ansökningar om att inom ett vägområde vidta åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten eller vara till olägenhet för vägens bestånd, drift och brukande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag avser att följa frågan. Det är viktigt att det finns goda förutsättningar för skogsnäringen.

Fru talman! Tack för svaret från ministern på min interpellation! Mina frågor var: Avser ministern att ändra väglagen eller vägförordningen så att skogsägare ska slippa betala dessa nya avgifter för virkesupplag utmed allmän väg? Avser ministern att agera på något annat sätt för att landets skogsägare och landsbygden inte ska drabbas av dessa nya avgifter?

Ministern svarar att han avser att följa frågan. Jag tycker inte att det är något svar, utan det är den mest passiva ståndpunkt man kan inta i frågan.

Det är intressant och lite av kuriosa i det svar vi får av ministern att han lyckas blanda ihop mig och Jan Ericson, som har skrivit olika interpellationer. Båda kallas för Jan Bergheden. Jag hoppas att ministern har bättre koll på frågan än på våra namn.

Fru talman! Det är bra, men det kommer inte att räcka. Och det är absolut inga svar på mina frågor. Jag ställde frågan till ministern för cirka en månad sedan, den 16 januari, i riksdagen. Då lät ministern först överraskad över de nya avgifterna, och då lät det också på ministern som att han tyckte att frågan var viktig och att han skulle agera.

Fru talman! I dag, en månad senare, har ingenting hänt. Men ministern har tänkt följa frågan.

Trafikverket och landets skogsägare har inte tidigare behövt betala denna avgift. Tillståndet kom till 2012, och man har tidigare inte behövt betala 2 900 kronor för att lägga upp virke utmed allmän väg.

För mig är landsbygdspolitiken viktig på riktigt. Då kan man inte höja avgifter och skatter och försämra regelverket för landsbygden och sedan tro att det räcker att tala väl om landsbygden.

Fru talman! Dessa nya virkesavgifter behövs inte, och de borde aldrig ha införts den 1 januari 2020. De borde i nuläget omedelbart tas bort. Dessa tillstånd har varit avgiftsfria och borde självklart så förbli. Detta är en ny avgift och en straffskatt för landets skogsägare och för landsbygden. Det anmärkningsvärda är att ministern och regeringen inte ens verkar ha vetat om att den har införts. Och värst av allt: Regeringen har inte tänkt göra något.

Fru talman! Ministern har alla möjligheter att justera regleringsbrevet till myndigheten, i detta fall Trafikverket. Han har också full möjlighet att justera lagar och förordningar. Men ministern svarar att han följer frågan. Är det ett kraftfullt agerande? Nej, knappast. Den här regeringen är beredd att offra landsbygden för att motverka lastbilar och vägtransporter.

Fru talman! Samtidigt som nya avgifter införs för att få använda allmänna vägar planerar regeringen ett olönsamt höghastighetståg. Alla vet att S-regeringens förslag att bygga olönsamma höghastighetståg kommer att påverka utbyggnad och renovering av både vägar och järnvägar under lång tid. Förlusterna kommer att få bäras av skattebetalarna. Men att straffbeskatta landsbygden och skogsägarna med nya tillståndsavgifter för att tillfälligt kunna lägga virke utmed allmän väg är en helt ny möjlighet för regeringen. Se till att satsa på våra vägar i stället! Se till att Sverige fungerar så att vi kan bygga vårt välstånd och våra exportinkomster kan fortsätta!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga blir återigen: Avser ministern att ändra väglagen och vägförordningen, eller avser ministern att agera på något annat sätt för att ta bort dessa avgifter för landets skogsägare?

Fru talman! Det hör ju till god ton att tacka statsrådet för svaret, så jag får väl börja med det. Men vad ska man säga om själva svaret? Sällan har ett interpellationssvar varit så kort och intetsägande som detta. Tio rader text är allt statsrådet kostat på min fråga; viktigare än så är den tydligen inte. Jag tror faktiskt inte att jag varit med om något så kort svar på en interpellation under mina snart 14 år som riksdagsledamot. Jag undrar verkligen om landets små skogsägare håller med om att frågan är så obetydlig.

Alla talar i dag varmt om de gröna näringarna, hur vi ska använda mer biobränslen och bygga mer i trä och hur mycket skogsnäringen betyder för svensk ekonomi och svensk export. Och då har vi inte ens berört miljönyttan som skogen gör. Samtidigt pågår ett närmast obegripligt angrepp på den svenska skogsnäringen från regeringen och dess myndigheter. Jag brukar kalla det de små stegens tyranni.

Vi ser hur myndigheter på olika sätt motverkar all avverkning i stora områden av miljöskäl utan att markägarna kompenseras. Inte sällan handlar det om skogar som vårdats och brukats i generationer. Men när skogen blir mogen för avverkning stoppas denna indirekt av myndigheterna - utan kompensation. Vi ser ständigt stigande drivmedelspriser som gör avverkning och transporter dyrare. Vi lever dessutom hela tiden under hotet om lastbilsskatter som skulle driva upp kostnaderna ytterligare. Och då har jag inte ens nämnt alla andra beslut som är landsbygdsfientliga för alla de människor som lever och verkar på landsbygden. Utan dessa landsbygdsbor finns det ingen som kan arbeta i de gröna näringarna.

Som om detta inte skulle räcka kommer nu nyheten om att Trafikverket infört en avgift på 2 900 kronor för varje tillstånd att lägga upp virke på sin egen mark i anslutning till allmän väg i avvaktan på transport till sågverket eller massafabriken. Tidigare fanns tydligen en möjlighet att undantas från denna avgift, men det undantaget har man nu avskaffat.

När jag har berättat om denna nya avgift för bekanta som äger små skogsskiften har de först trott att jag hittat på. När de sedan insett att det är sant har förvåningen ersatts med ilska. Jag måste tyvärr säga till ministern att det nog inte helt kan uteslutas att en och annan skogsägare runt om i landet kan tänkas komma att avstå från att både söka tillstånd och betala avgiften för upplaget.

En avgift på 2 900 kronor betyder knappast så mycket för en stor skogsägare som exempelvis statliga Sveaskog, men för en liten skogsägare kan det äta upp en stor del av vinsten. Den genomsnittlige skogsägaren i Sverige äger inga jättearealer, och vid gallring eller röjning efter en storm är det ofta inga stora mängder virke som tas ut. Efter kostnaderna för arbetet blir det ofta inte så mycket pengar kvar. Med den nya avgiften finns faktiskt risken att mindre gallringar eller röjning efter stormskador helt enkelt inte genomförs eftersom kostnaderna kan överstiga intäkten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det enda svaret från infrastrukturministern är att Trafikverkets avgift grundas på gällande författningar. Det får vi ju verkligen hoppas. Det motsatta hade varit anmärkningsvärt.

I övrigt säger ministern att han själv avser att, som det heter, följa frågan. Det enda man med säkerhet vet när en minister avser att följa en fråga är att det tyvärr sällan leder till någon förändring över huvud taget. Ministern kunde lika gärna ha sagt att han inte bryr sig och att Trafikverket får göra som de vill.

Fru talman! Det kan tyckas futtigt att kräva en interpellationsdebatt om en avgift på 2 900 kronor. Men det är faktiskt ett illustrativt exempel när man diskuterar den stora jakten på småföretagare och hushåll på vår svenska landsbygd. Faktum är att dagens regering är extremt uppfinningsrik när det gäller att införa nya skatter och avgifter, byråkrati, regler, kontroller och kostnader, och detta synsätt verkar tyvärr genomsyra även regeringens myndigheter. Varje enskild sak, varje ny regel, blankett eller kontroll, varje ny liten kostnad eller skatt eller tillsynsavgift kanske inte stjälper en småföretagares eller privatpersons ekonomi. Men när man lägger ihop alltihop blir situationen efter hand helt ohållbar.

Min raka fråga till ministern är alltså: Tycker han att den nya avgiften är rimlig, eller tänker han verka för att den avskaffas? Detta vill jag gärna ha ett tydligt svar på.

Fru talman! Tack, Sten Bergheden och Jan Ericson, för era två utmärkta interpellationer! Den fråga som väcks när man hör statsrådets "uttömmande" svar är naturligtvis: Vem styr Sverige?

Fru talman! Vem styr Sverige? Jag tycker att den frågan är väldigt relevant. Två raka frågor har ställts i två interpellationer. Mina kollegor frågar statsrådet: Anser statsrådet att denna avgift är rimlig, eller tänker statsrådet och regeringen ta bort den? Svaret är: Trafikverket har infört avgiften, och jag följer utvecklingen. Det är, precis som Jan Ericson säger, ett icke-svar som saknar motstycke.

Mitt hemlän Gävleborg är ett skogslän med, precis som Jan Ericson tog upp, väldigt många små skogsägare. Det är inte helt ovanligt att det är ett äldre par som har sparat ihop och äger skog och som plockar ut lite skog då och då. Jag har hört att en genomsnittsavverkning är värd 30 000-40 000 kronor. Då drämmer regeringens myndighet till med en avgift på nästan 3 000 kronor, det vill säga 10 procent av varuvärdet.

Då måste man förhålla sig till det. Sverige har en regering och ett statsråd som är ansvarig för sin myndighet. Det minsta man då kan begära, fru talman, är att statsrådet har en uppfattning: Tycker man att avgiften är bra, eller tycker man att avgiften är dålig? Tycker man att den är bra behöver ju inte regeringen agera. Men tycker man att avgiften är dålig, ytterligare en straffbeskattning av Sveriges småföretagare och ytterligare ett regelkrångel är det lämpligt att man beordrar myndigheten att ta bort den.

Regeringen äger hela makten att skriva regleringsbrev till sina myndigheter - hela makten. Nu är det precis som att ministern är viljelös. Man har ingen uppfattning i en sådan här viktig fråga.

I fråga efter fråga de senaste fem åren skruvar man åt trycket på Sveriges småföretagare. Man inför regel efter regel, man höjer skatter och man gör det svårare och svårare att vara företagare. I den bemärkelsen är den här avgiften logisk. Nu har någon kommit på: Vi klämmer åt Greta från Hälsingland, 78 år, som avverkar lite skog. Hon får betala en extra avgift på nästan 3 000 kronor. Det är inte rimligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Lägg därtill lastbilsskatten som man har infört. Skillnaden mellan Moderaternas och regeringens budget är ungefär 80 000 kronor per år och lastbil för en skogsåkare i Gävleborg.

Vi som vill värna skogen och näringslivets konkurrenskraft måste hela tiden stå upp för att vi inte ska införa högre kostnader och krångligare regler, för det försämrar svensk konkurrenskraft. För varje liten sak vi gör kan våra vänner i Finland le. De värnar nämligen sin skogsindustri. De värnar konkurrenskraften.

Jag skulle vilja att statsrådet svarade på den enkla frågan: Tycker statsrådet att det är rimligt med denna avgift? Om han tycker att det är rimligt vet vi det. Men om han tycker att det är orimligt, vad tänker regeringen göra för att säkerställa att avgiften tas bort?

Fru talman! Då jag i mitt yrkesliv arbetat med just virkestransport från skog till väg vill jag ge min bild av dessa nu så omtalade tillstånd som regeringen vill att vi ska söka för att lägga virke vid vägen. Jag tror inte att vi är jättemånga bland de 349 invalda i riksdagen som faktiskt någon gång har suttit i en skogsmaskin. Själv körde jag maskin fram till mars 2013.

Under förra årtusendet, när jag började köra maskin, och även under det första decenniet detta årtusende, klarade vi skogsmaskinsförare att själva bedöma lämpligheten i ett avlägg vid en väg.

När alliansregeringen började kräva tillstånd 2012 var budskapet till oss som arbetade med det fysiskt ute i terrängen och som aldrig riktigt förstod varför det infördes att vi kunde fortsätta som tidigare. Tillståndet påverkade alltså inte mig över huvud taget när jag satt i maskinen. Det var en byråkratisk process som ledde till extra arbete för tjänstemännen på kontoret. Det innebar även en extra avgift för bolaget. Tillståndet fick dock aldrig någon påverkan. Avgiften drabbade skogsbolaget och inte oss som utförde arbetet, egentligen inte heller markägaren. Det är ett klassiskt exempel på onödig byråkrati. Man inför ett tillstånd och en avgift som inte får någon som helst påverkan i praktiken.

Man kan undra vilket problem det var tänkt att detta tillstånd skulle lösa. Redan tidigare fanns klara regler och riktlinjer, som vi som arbetade med detta följde. Till exempel lägger vi inte virke där det riskerar att bli en trafikfara. Av naturliga skäl försöker vi alltid inverka så lite som möjligt.

De nya tillstånd som nu ska sökas för varje avlägg man ska påbörja kommer med säkerhet att, utöver ökade kostnader för markägaren, leda till tre saker: ökad byråkratisering, större miljöpåverkan och sämre trafiksäkerhet. Jag undrar om det verkligen är vad regeringen har tänkt sig med de här tillståndsavgifterna.

Ökad byråkratisering blir det givetvis eftersom man vid varje nytt avlägg hos varje ny markägare måste söka nytt tillstånd i stället för, som tidigare, ett generellt tillstånd som gällde för alla markägare.

Större miljöpåverkan blir det när tunga maskiner tvingas köra extrasträckor för att lägga virket där man har tillstånd och inte där det är bäst. Alla som har jobbat med detta vet nämligen att den plats där det är ritat på kartan att virket ska ligga sällan är den bästa att lägga det på. Därför byter förarna oftast plats. Det kunde man tidigare göra enkelt, efter bara ett telefonsamtal med markägaren. Nu, när det kommer att finnas tillstånd som säger exakt var virket ska ligga, kommer en sådan förändring inte att vara möjlig. Man kommer alltså i stället att tvingas köra den extra sträckan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sämre trafiksäkerhet blir det givetvis när man inte kan lägga virket på den bästa platsen ur trafiksäkerhetssynpunkt utan där det är ritat på kartan.

Fru talman! Jag vill tacka mina riksdagskollegor Sten Bergheden och Jan Ericson för att ha ställt mycket bra frågor.

Från den 1 januari i år tar Trafikverket ut 2 900 kronor när en skogsägare ska lägga virke vid allmän väg. Denna straffavgift upplevs som ytterligare en käpp i hjulet för skogsägarna. Det finns ca 330 000 skogsägare i Sverige. Medelskogsägaren har ungefär 49 hektar. Många har alltså mindre skogsskiften, inte stora.

Just nu har många skogsägare problem med granbarkborren. För att lösa det måste man vara duktig och ta ut sin påverkade skog. Det förutsätter också staten att man gör. Det leder kanske inte till särskilt stora virkeshögar. De kan vara mindre. Men varje gång en bonde tar ut sina träd ska han alltså betala 2 900 kronor. Det är klart att många upplever det som bekymmersamt.

Jag vill ställa några frågor till ministern. Är avgiften något som regeringen själv har lagt på, för att det ska komma in mer pengar? Hur ska Trafikverket kontrollera detta? Vad ska avgiften gå till? Och vad kommer att hända om en markägare inte anmäler och betalar denna straffavgift?

Fru talman! Jag kom sent, och statsrådet hade redan föredragit sitt svar. Men jag förstår av mina kollegor att jag inte missade någonting, att det var ett defensivt och intetsägande svar.

I början av december lämnade jag in en skriftlig fråga om virkesavlägg. Jag fick ett svar där statsrådet gömde sig bakom 43 § i väglagen från 1971 och 6 kap. 8 § i vägförordningen från 2012. Lagen är alltså väldigt gammal, till och med äldre än jag. Vägförordningen är inte lika gammal.

Vi har klarat oss utan den här avgiften under ett antal år, men nu ska den plötsligt införas. Det kan tyckas vara en liten fråga som inte drabbar så många. Dessutom drabbar den landsbygden, och därmed är det inte särskilt viktigt.

Under mitt dryga år som riksdagsledamot är det här den av mina frågor som utan motstycke har fått mest respons i medierna. SVT Värmland hörde av sig och frågade hur mycket respons jag fått. De såg nämligen på sin hemsida och i övrigt hur ovanligt mycket respons de hade fått. Även om det drabbar landsbygden är det alltså inte en liten fråga.

Eftersom Kristdemokraterna upplever att ministern inte har tagit frågan på allvar har vi lämnat in ett utskottsinitiativ i trafikutskottet, just för att trycka på hur viktig frågan är. Vi måste få fler att förstå att det inte bara handlar om 2 900 kronor utan också om den gröna näringen. Det är de som bor på landsbygden och som driver skogen som drabbas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I sitt svar på min skriftliga fråga skriver statsrådet att Trafikverket har meddelat att de "kommer att införa rutiner för att följa reglerna enligt väglag och vägförordning". Men vem är det som kan ändra väglagen? Vem är det som kan ändra i vägförordningen? När det gäller lagändringar har jag fått för mig att det är vi som sitter i denna kammare som äger den rätten. Därmed finns det stora möjligheter att ändra så att det inte kommer att drabba små skogsägare, som är de som drabbas hårdast.

Inser statsrådet att det här är ett hårt slag för landsbygden och de gröna näringarna? Nu när vi ska ställa om är skogen oerhört viktig. Den är Sveriges konkurrensfördel. Vi ska använda skogen i vår omställning. Att då straffa ut användningen av skogen blir kontraproduktivt. Inser statsrådet vad beslutet egentligen innebär?

Fru talman! Jag vill tacka för det starka engagemanget.

Först och främst vill jag å regeringens vägnar påpeka att det i rubriken på den skriftliga versionen av interpellationssvaret absolut inte ska stå Jan Bergheden. Sten förstår säkert att det är en felskrivning. Riksdagsledamoten Sten Bergheden är ju välbekant i denna kammare. Jag uppskattar dessutom verkligen att debattera med honom.

För de som sitter på läktaren här i kammaren och som kanske inte vet det kan jag säga att jag är kronobergare. Jag bor mitt i skogen och känner väl till skogsnäringens villkor. Jag har ett flertal gånger fått rycka ut till dess undsättning, inte minst i samband med stormen Gudrun. Då fick vi göra en extralagstiftning och skyndsamt ta fram olika förslag. Jag förstår alltså engagemanget och kan ärligt säga att jag också uppskattar det. Jag kan möjligtvis tycka att det är en del övertoner i diskussionen, till exempel att det är fullständig katastrof. Det är det naturligtvis inte.

Det handlar om en administrativ avgift som inte har tagits ut under relativt lång tid, sedan reglerna började gälla 2012. Jag vill minnas att vi hade en alliansregering när den infördes. Det är klart att det förvånade en del när Trafikverket gjorde en ny juridisk bedömning och började ta ut avgiften.

Jag tror att de flesta tycker att det är rimligt att man gör en prövning. Det vill jag ändå säga till den ledamot från Sverigedemokraterna som förde fram det. För en ansvarig väghållare är det viktigt att ett virkesupplag inte kan se ut hur som helst. Då måste man göra en prövning och se var det ska finnas och om det kan påverka eller försämra trafiksäkerheten. Alla som har kört på mindre vägar vet hur viktigt det är att det inte blir trafikfarligt. Därför är det viktigt att man har en prövning. Det är också viktigt att titta på konsekvensen av den nya tillämpning som myndigheten har valt att göra.

Jag fick frågan om det är en besparing som görs. Det är det inte. Det handlar inte om något regeringsdirektiv, utan det är myndigheten som själv i sin prövning kommit fram till att man inte kan låta bli att ta ut en avgift. Man är skyldig att göra det. Låt oss därför studera och följa detta och se om myndigheten är skyldig att ta ut en sådan avgift. Regeringskansliet tittar nu på frågan.

Jag vet att trafikutskottet har fördjupat sig i frågan, vilket jag uppskattar. Man kommer att kalla till sig olika aktörer för att följa den dialog som finns mellan Trafikverket och skogsnäringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Är det något vi är överens om är det vikten av att det finns goda villkor inte bara för landsbygden utan också för skogsnäringen. Sedan jag blev infrastrukturminister har jag sett till att öppna upp regelverket för BK4 och 74-tonslastbilar. Vi har ökat anslagen för vägar till 164 miljarder kronor och gjort extra anslag för inte minst de mindre vägarna. Vi kom med de så kallade potthålspengarna för att förstärka bärigheten i vägarna.

Detta är viktigt tillsammans med den politik som regeringen generellt bedriver för att förbättra förutsättningarna för landsbygden, både säkerställa statlig service och som i den senaste budgeten göra en del skatteförenklingar. Vi ser också till att kommuner och regioner som har det tufft ska få förbättrade möjligheter, inte minst genom kostnadsutjämningen.

Till de moderata ledamöter som är engagerade vill jag säga att jag önskar att engagemanget fanns när vi talar om kostnadsutjämningen. Här har Moderaterna i stället velat lägga mer pengar till storstäderna och försena stödet till de mindre kommunerna på landsbygden.

Mitt svar blir som tidigare: Vi bereder frågan i Regeringskansliet. Jag kan heller inte säga något annat, eftersom vi inte har ministerstyre. Jag kan inte här i talarstolen ålägga Trafikverket att göra något annat än att tillämpa de lagar och förordningar som finns. Men ni ska veta att vi bereder frågan i Regeringskansliet.

Fru talman! Ministern får gärna fortsätta att kalla mig "Jan Bergheden", om det skulle vara så att han vill det, men ta bort avgiften - det är det viktigaste.

Vi behöver producera mycket mer skog för att klara miljöomställningen. I stället motarbetar regeringen det genom nya reservat, höga bränsleskatter och nya virkesavgifter. Det är knappast så man skapar konkurrenskraft och en levande landsbygd.

Många skogsägare behöver i dag bekämpa granbarkborren, vilket flera andra har tagit upp i dag. Statens reservat producerar en mängd granbarkborrar som sedan sprider sig till grannfastigheter och skapar problem för övriga skogsägare. När skogsägare tvingas plockhugga skogen på angripna träd kan volymerna på många olika platser bli små. Det innebär fördyrande avverkningskostnader, ökade körkostnader och mer arbete. Det är helt oacceptabelt att landets skogsägare även ska drabbas av en ny statlig avgift när de ska köra ut virket.

Behövs verkligen tillstånd för virkestravar utmed allmän väg? Jag lät göra en RUT-undersökning. Man hanterar ungefär 1 000 tillståndsärenden per år - det pendlar mellan 700 och 1 200. Det blir avslag på 7-8 stycken per år. Någon på Trafikverket sitter alltså och granskar kartor på sitt kontor någonstans för att konstatera var markägarna och de som kör ut virket ska lägga det, och sedan ritar man in det på kartan. Vi fick av en tidigare maskinförare höra ett exempel på hur det går till. Det är detta som är problemet.

Jag är helt övertygad om att de människor som bor på landsbygden klarar av att hantera detta helt själva. Det här ska inte byråkrater sitta i Stockholm och rita in på en karta. Landsbygdens människor klarar själva att lägga upp detta utifrån de riktlinjer som Trafikverket självklart kan ta fram om vad man bör tänka på när man lägger upp virke utmed allmänna vägar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi borde enas här i dag, ministern, om att vi omedelbart tar bort avgiften och ändrar i väglagen och vägförordningen så att virkeslag är borttagna ur den delen. På så vis blir det inga bekymmer för Trafikverkets fortsatta arbete.

Landsbygden har dåliga vägar med bristande underhåll. Ofta är vägbanorna nedslitna. Vad gör regeringen och Trafikverket då? Jo, man sänker hastigheten i stället för att rusta upp och underhålla vägarna. Regeringen jobbar på alla sätt för att försöka finansiera olönsamma höghastighetståg. Tänk om regeringen hade lagt samma kraft på att lösa underhållet av våra vägar och järnvägar, inte minst på landsbygden! I stället låter regeringen nu landsbygden betala extra avgifter när man använder den allmänna vägen för att få ut sitt virke till skogsindustrin. Regeringen borde verkligen fundera över sina prioriteringar innan man spelar bort skattepengar på olönsamma höghastighetståg.

Moderaterna lade fram en budget i vilken vi ville stärka konkurrenskraften och skapa möjligheter för landsbygden genom att sänka bensin- och dieselskatterna med 1 krona. Det hade inneburit att en lastbilsägare som kör 20 000 mil om året skulle få en sänkt skatt på ungefär 80 000 kronor per år. Detta har såklart betydelse när vi snart kanske går in i en lågkonjunktur. Vi måste stärka konkurrenskraften för vår viktiga skogsnäring.

Fru talman! Det verkar inte som om vi får några svar i dag. Jag ställer ändå några frågor. Avser ministern att jobba för att ta bort avgiften på virkestravar? När kan vi i så fall få ett beslut? Räknar man med att de som har betalat in denna avgift ska få tillbaka sina pengar?

Fru talman! Som jag sa i mitt första anförande kan det uppfattas som lite futtigt att vi har en debatt i riksdagen om en avgift på 2 900 kronor. Jag förstår om någon tycker det. Det är dock ett väldigt bra exempel på hur myndigheterna hanterar Sveriges småföretagare och landsbygd. Det här är en typisk avgift som upplevs som orimlig och onödig, för något som inte behövs. Med 1 000 tillstånd à 2 900 kronor plockar myndigheten in 3 miljoner kronor från de svenska skogsägarna.

Faktum är att dagens regering är väldigt uppfinningsrik när det gäller att införa nya skatter och avgifter, mer byråkrati, regler, kontroller och kostnader. Detta synsätt verkar som sagt även genomsyra regeringens myndigheter. Varje enskild sak, varje ny regel, varje blankett eller kontroll och varje ny liten kostnad, skatt eller tillsynsavgift stjälper kanske inte en småföretagares eller privatpersons ekonomi. Men om man lägger ihop varje liten pusselbit blir situationen efterhand helt ohållbar för väldigt många av landets små näringsidkare på landsbygden inom jord- och skogsbruk, besöksnäring och hotell, restaurang- och servicesektor.

Min upplevelse är att regeringen i dag styrs alldeles för mycket av tjänstemän och byråkrater, inte sällan boende i Stockholms innerstad. De visar väldigt stora brister i intresset, kunskapen och engagemanget för landsbygden, glesbygden och de mindre orterna i vårt land. Förståelsen för de gröna näringarnas speciella ekonomiska förutsättningar är skrämmande svag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror inte att de berörda skogsägarna är särskilt intresserade av att ministern följer frågan, och inte heller av att frågan bereds i Regeringskansliet. Jag tror att de är mer intresserade av om ministern verkligen tycker att det här är en rimlig avgift. Man kan diskutera om avgiften faktiskt ens behöver prövas. Om ministern är så bekant med skogsnäringens villkor, vilket jag vet att Tomas Eneroth ju är, är det konstigt att han själv inte har fått denna reaktion från personer i sin omgivning. De borde också ha reagerat på det här.

Jag har en väldigt konkret fråga till Tomas Eneroth. Han sa att regeringen tittar på frågan. Då måste jag fråga: Vad är det man tittar på? Ministern konstaterar i sitt svar att avgiften tas ut i enlighet med gällande regler. Det behöver man därför inte titta på. Vad finns då kvar att titta på? Jo, det är varför man tar ut avgiften.

Då återstår bara en fråga: Tycker regeringen att avgiften är okej eller tycker man det inte? Precis som mina meddebattörer har sagt tidigare får regeringen, om man tycker att avgiften är okej, motivera varför man tycker att den är rimlig och okej och därför ska fortsätta att tas ut. Det kan väl inte vara så svårt att säga? Om man inte tycker att den är bra eller rimlig måste man säga att det inte känns riktigt bra och att man ska försöka göra något för att ändra på det hela.

Regeringen talar väldigt vackert om förenklingar av regelkrångel och att onödiga hinder för småföretagandet ska tas bort. Men i praktiken går utvecklingen stadigt i andra riktningen. Och i de fall man tar små steg för att avveckla en onödig regel eller en onödig avgift kommer ofta flera nya i stället. Detta är mycket olyckligt i ett läge då vi ser att arbetslösheten stiger och att vi behöver fler människor i arbete. Och vi vet att många med lägre utbildning kan få arbete i de gröna näringarna. Då är det dessa näringar och landsbygden som man ger sig på. Jag tycker att det är riktigt bedrövligt.

I detta anförande instämde Mats Nordberg (SD).

Fru talman! Jag har full respekt för att statsrådet inte läser Arbetarbladet. Men jag ska ha lite högläsning från den. Där står det:

Efter 55 år med asfalt - nu är länsvägen sönderkörd grusväg: De ljög oss rätt upp i ansiktet.

Stora hål, gropar och djup lera. Grusväg i flera mil. Nu har vägen i norra Ockelbo dessutom förstörts. Åmotsborna rasar och befarar det värsta för orten.

Det är skandal. Vill de inte att vi ska kunna bo kvar här, säger en person som intervjuas i Arbetarbladet.

Det är verkligheten för alla oss som bor bortanför Stockholms tunnelbanenät, och det är verkligheten för många av dem som bor i Gävleborg. Jag tror att det är precis så som vi ska se på regeringens politik. Jag vet inte hur många intervjuer som jag har sett med någon infrastrukturminister som tycker att det är viktigt att till en kostnad av 300, 400, 500, 600 eller 700 miljarder kronor bygga höghastighetståg mellan några storstäder, medan Åmotsborna inte tar sig fram på grusvägen. Då passar man dessutom på att straffbeskatta dem som köper en fyrhjulsdriven bil för att kunna ta sig fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det har blivit naturligt att samma regering tillåter myndigheter att införa ytterligare en straffskatt, eller en avgift, på landsbygden som inte har någon som helst funktion.

Precis som Sten Bergheden sa var det 3 621 upplag förra året. Av dem var det 7 som nekades.

Jag tycker att statsrådet kan ge sin ärliga uppfattning här. Tycker statsrådet att det är en rimlig avgift? Stå då upp för den. Tycker statsrådet att den är fel? Agera då för att förändra den. Det är en väldigt digital frågeställning.

Fru talman! Jag undrar om Tomas Eneroth verkligen menar det som han sa om att det inte får se ut hur som helst på vägen och att dessa tillstånd därför krävs.

Även om vi tittar på mindre vägar är anledningen till att det kan se illa ut ibland oftast att man har dragit upp dynga på vägen eller att man har tappat grenar på vägen. Det är väldigt sällan som själva virkestraven på något sätt är i vägen eller stör. Dessutom sägs det inte i tillståndet hur traven kommer att se ut när den är färdig. I tillståndet sägs det bara var traven får lov att läggas.

Det läggs faktiskt väldigt sällan travar vid större väg. Man skulle kunna tänka sig att det krävdes tillstånd på de allra största vägarna. Men de allra flesta allmänna vägar är mycket små.

Historiskt sett har det alltid varit föraren som har dömts när någonting har gått fel. Om det är någon bil som har råkat ut för någon olycka eller liknande är det föraren som har gjort fel, oftast föraren av skogsmaskinen eller föraren av lastbilen som står där och lastar.

Tomas Eneroth nämnde också stormen Gudrun. Jag vet inte om han har missat att det blåste i helgen också. Att det blåste i helgen var i och för sig inte någonting som orsakade några stora förödelser. Men det har säkert orsakat att en hel del träd har fallit. När dessa träd nu ska köras ut riskerar de som gör det att få en avgift på 2 900 kronor bara för att lägga upp en liten hög. Detta är i och för sig inte infört än. Men nästa år kommer detta att vara det som gäller, om jag har förstått det rätt. Denna avgift är troligtvis högre än vad inkomsten är från den minsta vältan som är tio kubikmeter och där virkesvärdet är knappt 3 000 kronor.

I detta anförande instämde Runar Filper, Thomas Morell och Mats Nordberg (alla SD).

Fru talman! Jag tackar för ministerns svar. Det var ändå en liten öppning när ministern sa att man ska se över hur den nya straffavgiften blir. Jag hoppas att ministern och regeringen verkligen ser över detta och kommer fram till något annat.

Det är nämligen bekymmersamt med en ny ytterligare pålaga för skogsägare och indirekt för landsbygden. Tyvärr blir det som många har sagt här, det vill säga mer regler och mer byråkrati. Det är någonting som vi politiker, både från den röda sidan och från den andra sidan, ofta säger att vi ska minska. Men detta är precis tvärtom. Detta blir en pålaga och någonting som ytterligare påverkar många människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tänker fortsätta ställa de frågor till ministern som jag inte fick svar på förut. Hur ska Trafikverket kontrollera detta, och vad ska avgiften gå till? Vad kommer att hända om en markägare inte anmäler detta och betalar sin straffavgift?

Fru talman! Statsrådet ansåg att det var en del övertoner i inläggen. Jag skulle snarare vilja kontra med att jag kan notera ett lågt engagemang i frågan från statsrådet. Är det kanske för att denna avgift drabbar helt vanliga människor som bor på landsbygden? Det verkar som att människor som bor på landsbygden är en sorts andra rangens människor.

För inte så länge sedan skickade jag en skriftlig fråga till statsrådet om enskilda vägar. Det är någonting som vi verkligen har mycket av ute på landsbygden. De enskilda vägarna skulle klassificeras om. Därmed ändras även finansieringen. Många av de enskilda vägarnas finansiering består av statliga pengar men även av kommunala pengar. De kommunala pengarna är avhängiga av de statliga. Får man inget statligt bidrag får man inte heller något kommunalt bidrag. Denna omklassificering gör att enskilda vägar drabbas, eftersom de inte får något statligt bidrag.

I svaret från statsrådet Eneroth står det: "Som Trafikverket också tydligt framfört i kommentarer till medier finns det inget besparingssyfte med deras översynsarbete."

Omklassificeringen av enskilda vägar hade alltså ingenting med besparingar att göra. De signaler som vi har fått här handlar inte heller om att det är någon sorts besparing eller pengar som man måste ha in. Man har klarat sig utan dessa avgifter under ett antal år. Då borde man klara sig även i fortsättningen.

Nu ställde Jan Ericson den fråga som jag tänkte ställa. Jag funderar också på vad man egentligen behöver titta på. Detta är ju glasklart. Man har klarat sig utan detta tidigare. Det står i lagen, och det har påpekats att lagen ska följas. Vem är det som ändrar på lagen? Jo, det är vi.

Fru talman! Tack, kära debattörer! Som jag sa tidigare uppskattar jag engagemanget, och jag delar det.

Min synpunkt om övertoner gäller faktiskt fortfarande. Jag blir nämligen orolig när Kjell-Arne Ottosson försöker hävda att man gör skillnad på människor beroende på var de bor i det här landet. Det är ett anmärkningsvärt påstående.

Jag är själv uppvuxen i Kosta med 800 invånare, och jag vet mycket väl vad det innebär att bo på ställen där det inte går vare sig tunnelbana, snabbtåg eller någonting annat. Jag skulle aldrig drömma om att anklaga ens Kristdemokraterna eller Moderaterna, trots den skattepolitik som ni företräder och trots den storstadskoncentrerade politik som ni har bedrivit så fort ni har haft regeringsmakten, för att skilja på människor beroende på var de bor som om de har olika värde. Så gör vi inte i Sveriges riksdag. Men vi har olika utgångspunkter.

Det är klart att min utgångspunkt är att vi ska ha goda villkor att bo på landsbygden och att vi ska ha bra förutsättningar för svensk skogsnäring. När det då införs en avgift, som nu gjordes, ska vi naturligtvis titta på hur Trafikverket hanterar den. Trafikutskottet har självt kommit fram till att man tillsammans med skogsnäringen vill titta på hur den hanteras och hur tillämpningen ser ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det jag inte vill tumma på, vilket jag tycker är viktigt och vill säga med anledning av inlägget från Sverigedemokraterna, är trafiksäkerheten. Det är därför man behöver pröva det här. Vi har nämligen sett att det genom historien har varit olyckor där virkesupplag inte har varit placerade på ett trafiksäkert sätt. Det får man inte tumma på, och det är ett ansvar som även väghållaren har. Det tycker jag att man måste ha respekt för.

Sedan finns det en allmän debatt här som handlar om landsbygdens villkor, och jag noterar att moderata ledamöter har en väldig fäbless för åsikten att det är bensinskatten det handlar om. Man vill lägga 7 miljarder kronor på att sänka bensinskatten. Med all respekt: Miljontals människor demonstrerar just nu världen över, av oro för klimatfrågan. Tusentals forskare världen över är oroade över klimatförändringarna. Då går Moderaterna i bräschen och säger: Sänk bensinskatten!

Sedan tar man upp lastbilsskatten och vägslitageavgiften. Allvarligt talat har vi snart en utveckling där de enda som betalar på svenska vägar är svenska åkerier, inte utländska åkerier. Jag har aldrig riktigt förstått varifrån det borgerliga engagemanget kommer för att bara svenska åkare, inte utländska, ska betala vägavgifter. Jag tycker att det är rimligt att vi har ett avgiftssystem där alla som sliter på svenska vägar också bidrar. Detta är en diskussion vi har, om Eurovinjettens utformning och vägslitageskatten, men jag tror att det är viktigt att vi skapar goda förutsättningar för svensk skogsnäring - och naturligtvis för landsbygden.

När vi gör infrastrukturinvesteringar väljer vi faktiskt att göra dem i hela landet. Nya stambanor som ska gå förbi och bidra till bostäder i Hässleholm, Borås, Linköping, Norrköping och Jönköping är en viktig satsning inte bara för bättre kommunikationer utan också för att kunna ge utrymme för mer godstransporter på Södra stambanan och Västra stambanan. Men vi investerar också, som sas tidigare, 164 miljarder i vägunderhåll och har extra pengar till vägar på landsbygden. Nyligen invigde jag Västerdalsbanan mitt i Malungsfors i Dalarna. Där gjorde vi en satsning på att elektrifiera järnvägen så att skogsindustrin, i stället för att köra 7 500 lastbilar längs en lång sträcka, kan transportera godset fossilfritt på järnväg. Det var en viktig satsning i västra Dalarna.

Återigen: Jag har respekt för och uppskattar engagemanget. Jag kommer inte att kalla Sten Bergheden för Jan Bergheden, men jag tänker ändå titta på och studera hur avgiften ska kunna tas ut framöver - och om den ska tas ut. Vi kommer naturligtvis att värdera detta utifrån den information vi får från Trafikverket.

Fru talman! Ministern talar om att han uppskattar engagemanget, och som vi ser är det många riksdagsledamöter som har samlats i den här debatten. Vad vi hade önskat är väl dock lite större engagemang från ministerns sida, med tanke på att det är han som är ansvarig för avgifterna.

Genom min RUT-utredning har jag fått fram att Trafikverket inte har någon samlad bild över trafikolyckor och andra olyckor kopplade till virkesupplag. Jag vet alltså inte vad ministern hänvisar till för källor, men på Trafikverket har man i alla fall ingen samlad bild av att de skulle utgöra någon olycksrisk som man kan dokumentera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Oavsett detta har ju avgifter ingenting med tillståndet att göra. Det vi diskuterar här i dag, fru talman, är framför allt att få bort avgiften. Det är ju den som drabbar alla mindre skogsägare och andra när de måste lägga ut mindre virkestravar utmed våra allmänna vägar. Bor man på landsbygden är det väl självklart att man måste kunna använda vägarna utan att behöva betala en gång till, i form av en avgift, för att få använda dem.

Vi behöver skogen i Sverige. Den här regeringen satsar på skogsreservat, högre bränslepriser och nya virkesavgifter. Det stärker inte konkurrenskraften för skogsnäringen utan undergräver snarare den konkurrenskraft vi behöver ha när vi går in i en lågkonjunktur. Vi moderater har tittat på att försöka stärka skogsnäringen genom att ta bort avgifter, minska reservaten och sänka bränsleskatterna. Detta är politik som verkligen märks där ute och som gör att svensk skogsnäring blir konkurrenskraftig.

Dessa avgifter har inte funnits under åtta år, och självklart behöver man inte införa dem nu heller. Man hade i så fall kunnat ha en dispens under tiden man ändrar lagen. Är det så att ministern och regeringen har svårt att själva ändra den här lagen får väl vi här i riksdagen hjälpa till med att justera lagstiftningen framledes.

Fru talman! Med all respekt för infrastrukturministern: Hur mycket vi än höjer den svenska bensinskatten tror jag inte att vi kan kompensera för att Kina bygger 500 nya kolkraftverk, vilket det kom en nyhet om i helgen.

Vad gäller trafiksäkerhet ser jag faktiskt med ganska stor oro på den här avgiften. Har man en onödig avgift som människor inte uppfattar som legitim leder det nämligen till att de inte söker något tillstånd, för att slippa betala avgiften. Då hamnar upplagen på trafikfarliga platser i stället för att människor får hjälp av Trafikverket att hitta en bra plats. Det kan alltså missgynna trafiksäkerheten.

Det allvarligaste här är dock hur avgiften slår mot näringen. Vi minns de högstämda löftena före valet 2014 om att vi med en socialdemokratisk regering skulle få den lägsta arbetslösheten i EU. Nu ser vi att vi i stället har högre arbetslöshet än genomsnittet i EU. När regeringen tillträdde 2014 låg vi på plats 12 i EU, och nu ligger vi på plats 22. Bara 5 länder i EU har högre arbetslöshet än Sverige, och dessutom har vi nu sett att vi har den lägsta tillväxten per capita av alla länder i hela EU.

I det läget hade jag som minister i varje sammanhang ställt mig frågan: Gör den här åtgärden, avgiften eller bestämmelsen att det skapas fler jobb? Gör det här att vi ökar tillväxten i Sverige? Om det inte gör det hade jag avstått. Om något hade visat sig motverka tillväxt, motverka jobb och faktiskt - i det här fallet - även motverka gröna näringar och en god miljö hade jag rivit upp ett dåligt beslut.

Nu ger jag Tomas Eneroth en sista chans. Kan inte ministern ge ett klart och tydligt besked att han åtminstone ser ett problem med den här avgiften och att han förstår ilskan över avgiften? Kan vi inte åtminstone få det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack för interpellationerna, Jan Ericson och Sten Bergheden, och tack till alla er andra som har deltagit!

Det är klart att jag förstår irritationen. Jag har också fått mig den till livs, eftersom jag har många i min omgivning som kommer från skogsbygden Kronoberg i Småland. Jag bär alltså irritationen med mig, och den blev väldigt tydlig när vi arbetade med effekterna av stormen Gudrun. Men det är naturligtvis minst lika viktigt i dag att se till att skogsnäringen och landsbygden har goda förutsättningar, och det gör den här regeringen. Vi lägger mer pengar än någonsin på vägar: 164 miljarder till vägunderhåll och extra pengar för att förbättra vägstandarden. Vi ser till att skapa statlig service i mindre kommuner, och vi stärker landsbygdens förutsättningar på en mängd olika sätt.

Ibland gör vi detta i konflikt med en borgerlighet som oftast gynnar storstäderna. Inte minst ville man nu senast försena skatteutjämningen och inte skjuta till extra resurser till de kommuner på landsbygden som behöver det. Historiskt sett har man också ofta vurmat mer för storstädernas utveckling. Jag tillhör dem som tycker att hela landet ska hålla ihop, och det är det som är utgångspunkten för all den politik som jag företräder.

När det gäller den här avgiften har jag sagt att det inte är någonting som regeringen har beordrat Trafikverket att införa. Det är en avgift som Trafikverkets jurister har sagt att man nu bör ta ut, och då har Trafikverket börjat tillämpa detta från och med den 1 januari. När vi fick oss detta till livs sa vi att vi måste kontrollera och studera det. Nu gör vi det, och vi bereder frågan i Regeringskansliet. Något annat kan jag som statsråd inte säga, och det vet även mina forna kollegor riksdagsledamöterna. Jag kan dock försäkra dem om att engagemanget finns såväl från min sida som, uppenbarligen, från väldigt många i riksdagen. Jag uppskattar det.

Jag uppskattar dock också, och vill särskilt, att man i trafikutskottet överväger och tittar på just trafiksäkerheten. Vi får nämligen inte äventyra den på våra vägar - vare sig de stora eller de mindre.

Tack för en bra debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.