Alla kommuners ansvar för integrationen

Fru talman! Adrian Magnusson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att ansvaret för integrationen ska delas solidariskt mellan kommunerna och inte tillfalla ett fåtal kommuner.

Det är viktigt att kommunerna ges goda förutsättningar för mottagandet av nyanlända för att integrationen ska kunna fungera bättre. Sedan bosättningslagen trädde i kraft 2016 har förutsättningarna för mottagande av nyanlända förändrats. Antalet nyanlända har minskat kraftigt de senaste åren, men många kommuner står inför stora utmaningar med utanförskap efter ett tidigare högt mottagande.

Regeringen beslutade den 15 februari i år att en särskild utredare ska föreslå ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända som ersätter det nuvarande systemet. Syftet är att öka kommunernas inflytande över mottagandet av nyanlända och skapa goda förutsättningar för ett likvärdigt, enhetligt och flexibelt mottagande i kommunerna.

Ett nytt system behöver vara flexibelt i förhållande till förändringar i mottagandet för att det ska vara långsiktigt hållbart. Det måste därför vara möjligt att säkerställa att kommunernas mottagande av nyanlända motsvarar behovet av bosättning. På så vis skapas också förutsättningar för att nyanlända snabbt och ordnat ska kunna tas emot i en kommun och påbörja sin etablering i arbets- och samhällslivet för att komma i arbete och bli självförsörjande. Utredaren ska även analysera och föreslå vilka faktorer som ska beaktas vid fördelningen av nyanlända mellan kommuner för att systemet ska främja integration. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2025.

I budgetpropositionen för 2024 beslutade regeringen att det tillfälliga statsbidraget till kommuner med högt flyktingmottagande skulle upphöra från och med 2024, efter att ha fasats ut under 2023. Avvecklingen av statsbidraget skedde mot bakgrund av det ekonomiska läget samt att mottagandet av nyanlända har minskat under flera år. De ekonomiska följderna av mottagandet efter 2015 hanteras i dag genom ordinarie system för statliga ersättningar till kommuner och regioner för mottagandet av nyanlända. Det kommunalekonomiska utjämningssystemet kompenserar för flyktingmottagandets eventuella påverkan på kommunernas skattekraft samt för skillnader mellan kommuner som beror på strukturella faktorer, såsom socioekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack till arbetsmarknads- och integrationsministern för svaret! Det är ett något svårt svar att hänga med i, men jag ska ändå försöka att bena ut det.

Först vill jag berätta lite om bakgrunden till interpellationen och varför jag skrev den. Precis som arbetsmarknads- och integrationsministern just berättade för riksdagen har regeringen gradvis slopat det extra stöd som gått till kommuner som tagit ett stort ansvar för flyktingmottagandet.

En av dessa kommuner ligger i min valkrets, och det är Burlövs kommun. Det är en kommun med nära till Malmö och med knappt 20 000 invånare. Den är faktiskt Sveriges näst minsta kommun till ytan. Men oavsett det är det en kommun som har tagit ett särskilt stort ansvar för flyktingmottagandet och som därför fått pengar för detta. År 2023 uppgick stödet till 5 miljoner kronor, och det har varit högre innan dess.

Dessa medel är nu borta. 5 miljoner kronor i en kommun gör ganska stor skillnad faktiskt. Det är inte direkt något Burlövs kommun snyter ur näsan som nu försvinner. Det är en hel del pengar. Det är en svår och lite märklig signal att skicka till en kommun som tagit ett särskilt stort ansvar för flyktingmottagandet att ta bort dessa 5 miljoner kronor.

Ministern väljer i sitt svar att beskriva regeringens enligt min mening otydliga och oklara väg framåt och inte prata så mycket om vad som händer fram till dess. Man får väl anta att det är gamla hjulspår som gäller. Det som ändå förvånar är att i samma andetag som det kyligt konstateras att pengarna nu ska dras in från Burlöv placeras ett återvändandecenter i samma kommun. Det är visserligen inte en integrationskostnad, men det är ju ändå en kostnad under tiden. Människorna i återvändandecentren lever knappast totalt avskilda från verkligheten.

Fru talman! Samtidigt som regeringen pratar om att fler kommuner ska ta ansvar - någonting i stil med "av var och en efter förmåga och åt var och en efter behov" - verkar det utifrån verkligheten som om regeringen gör livet tuffare för en kommun som redan tagit ett stort ansvar. Inte nog med att pengar rycks undan från exempelvis Burlövs kommun - det vältras dessutom över nya kostnader på samma kommun. Vad är det för solidarisk mottagandetanke? Jo, det kan jag berätta: Det är ingen solidarisk mottagandetanke. Det är något annat.

I det svar som kammaren precis fick höra hänvisar ministern till att det nuvarande kommunalekonomiska utjämningssystemet ska kompensera kommunerna för den här typen av kostnader. Men det är ändå ett faktum att Burlövs kommun har blivit av med 5 miljoner kronor. Jag ber ministern att utveckla just den delen lite ytterligare, för jag förstår faktiskt inte riktigt. Blir alltså Burlövs inkomstbortfall på 5 miljoner helt täckt? Det låter ju nästan så på statsrådet.

När vi ändå gräver ned oss lite i ministerns svar vill jag fråga om en annan formulering som jag ärligt talat inte riktigt begriper: "Ett nytt system behöver vara flexibelt i förhållande till förändringar i mottagandet för att det ska vara långsiktigt hållbart. Det måste därför vara möjligt att säkerställa att kommunernas mottagande av nyanlända motsvarar behovet av bosättning." Vad är det som menas? Jag förstår inte. Häri ligger också problemet med regeringens integrationspolitik: Den är svårbegriplig, och den lämnar flera olika signaler som är synnerligen svårtydda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad som just nu sker i verkligheten är att en kommun som tagit ett stort ansvar får ta ännu lite mer ansvar när det placeras ett återvändandecenter i kommunen. Därför förbryllar ministerns svar något. Vad som framförs här inför riksdagen i dag är ju faktiskt att det inte ska bli så här utan snarare tvärtom. Det väcker frågor och farhågor kring framtiden. Ska kostnader för integration vältras över på kommuner som Burlöv samtidigt som staten backar undan och säger "Lycka till!", eller vad är det som gäller? Jag hoppas att det inte blir så, men ministerns svar gör mig bekymrad, konfunderad och kanske rent av något perplex.

Fru talman! Interpellanten Adrian Magnusson, som representerar Socialdemokraterna, beklagar sig över att Migrationsverket har placerat ett återvändandecenter i Burlövs kommun. Ett återvändandecenter ska se till att de som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd ska lämna Sverige, vilket jag trodde var någonting som Socialdemokraterna förordade.

Interpellanten beklagar sig också över att det står i Tidöavtalet att bosättningslagen på sikt bör avskaffas och ersättas med en modell med större kommunalt inflytande. Bosättningslagen är den lag som sedan den 1 mars 2016 tvingar kommuner runt om i landet att ordna boenden för nyanlända vare sig kommunerna vill det eller inte. Den är en lag som skapar kostnader genom att kommunen tvingas att stödja nyanlända under flera år genom att dessa nyanlända helt enkelt får ett boende utan att stå i bostadskö en enda dag, vilket självklart är mycket orättvist mot studenter och ungdomar som har svårt att skaffa bostäder. Denna lag har tvingat vissa kommuner att köpa in bostadsrätter och villor för att kunna erbjuda nyanlända de bostäder som kommunerna enligt bosättningslagen är ålagda att erbjuda nyanlända.

Lagstiftningen arbetades fram efter att Socialdemokraternas migrationspolitik hade fört Sverige på randen till kollaps. Den dåvarande regeringen behövde i ren desperation trolla fram bostäder för alla migranter som Sverige hade tagit emot. Då valde man att genom bosättningslagen begränsa kommunernas självstyre och tvinga alla att ta emot nyanlända vare sig de lokala politikerna ville det eller inte.

Nu oroar sig alltså interpellanten Adrian Magnusson för att denna lagstiftning enligt Tidöavtalet på sikt ska ersättas av en modell som ger kommunerna mer inflytande.

Fru talman! Interpellantens oro är inte befogad.

För det första är jag helt säker på att de som bäst kan bedöma hur många migranter Burlöv kan ta emot är Burlövsborna själva och deras lokala representanter. Det är inte statliga byråkrater i Stockholm som ska sitta och bestämma hur många nyanlända migranter som Burlöv kan ta emot. Det är en självklarhet att det är det samhälle som tar emot migranterna som bäst kan göra en bedömning av hur många migranter man kan ta emot.

För det andra: Framöver kommer Sverige att ta emot färre migranter, punkt. Integrationen kommer därmed att underlättas, även om det i vissa städer, som min hemstad Malmö, redan kan vara för sent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ledamoten Magnusson kan vara förvissad om att den massinvandring som förekom under Socialdemokraterna inte kommer att förekomma under den här regeringen. Det innebär även att staten på sikt inte ska behöva tvinga kommuner att ta emot migranter. Det kommer att komma färre migranter, och de kommer att behöva kvalificera sig in i välfärden. Då kommer kommunerna också att ha lägre kostnader för de migranter som kommer till Sverige. Mycket av det som ledamoten Magnusson oroar sig för kommer denna regering att lösa genom en stram migrationspolitik.

Fru talman! Vi ska uppehålla oss en stund vid just bosättningslagen, som tillkom 2016, och det berodde just på att det inte fanns en tillräckligt god ordning. Det var en socialdemokratiskt ledd regering som insåg det som en socialdemokratisk statsminister också upprepade väldigt många gånger till kommunerna: Alla måste ta ansvar.

Vilka kommuner var det som inte gjorde det? Vilka sa att de inte tänkte ta emot några? Även om de kanske hade en bättre bostads- och arbetsmarknad än många andra sa de: Vi vill inte! Det var moderatledda kommuner, borgerliga kommuner, som aktivt valde att ställa sig utanför ansvarstagandet. Till slut var det nödvändigt att införa en lagstiftning för att dela på ansvaret, baserat på kriterier som var viktiga för integrationen. Det handlar om sådant som vilka förutsättningar det finns för att lära sig svenska språket, vilka förutsättningar det finns för att få ett jobb och vilka förutsättningar det finns för att få en bostad. Det var bland annat mot bakgrund av dessa kriterier som lagen tillkom.

Flera år efter att lagen infördes gjorde Riksrevisionen en granskning av hur denna lagstiftning har fungerat. Riksrevisionen kom fram till att den har tjänat sitt syfte.

När vi lämnade regeringsmakten hade vi halverat etableringstiden. Jag tänker att det inte är gott nog, men det är ändå en bra bit på vägen. Nu ligger ett beställningsjobb från Danderyd med flera kommuner om att avskaffa eller ändra den ordningen. Man säger att man vill öka flexibiliteten för kommuner att välja. Jag förstår det, men jag tycker att man också ska säga tydligt i den här kammaren att det är detta som gäller.

Integrationspolitik handlar om att skapa förutsättningar - att ge både kommuner och individer förutsättningar. Jag tycker att det är rimligt att det står i paritet till de krav man ställer. Ställer man höga krav, vilket jag tycker att man ska göra, behöver man också skapa bättre och rättvisa förutsättningar att leva upp till dem.

Men den här regeringen och integrationsminister Johan Pehrson skapar inte förutsättningar. De fokuserar på krav efter krav och rycker sedan undan de här kommunersättningspengarna. Adrian Magnusson lyfte ett exempel i kammaren. Jag har min egen valkrets, där man blir av med dessa pengar. Men man har tagit ett större ansvar än många andra.

På vilket sätt menar då statsrådet att man har goda förutsättningar att göra dessa integrationsinsatser och få människor dit vi vill att de ska vara - de ska vara mitt i samhället och tjäna samhället väl?

Min fråga till statsrådet är: Vilka förutsättningar, som är i paritet med de krav man ställer, skapar integrationsministern för kommuner eller individer?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Mitt i fokus hamnar nu Burlöv. Det är en kommun bland många som tog ett ansvar för mottagande under en svår tid. Det var en tid som innebar att många kommuner fick det väldigt tufft. Eftersom man hade en stor migration men väldigt svag integration blev det svårt i många kommuner.

Det har skrivits böcker om detta. En av författarna sitter här i kammaren i dag. Men vi behöver inte fördjupa oss i den viktiga litteraturen om att den enorma migration som Socialdemokraterna tillsammans med sina stödpartier - när ni byggde regeringsmakten - ansvarade för innebar enorma påfrestningar på många kommuner.

Jag tycker inte att vi behöver hänga upp oss på att allt inte var perfekt förr. Jag tycker att vi ska titta lite framåt och tänka möjligheter och styrkor för det Sverige som vi älskar. Vi ser människor som en tillgång. Har människor inte lärt sig svenska eller kommit i jobb under de senaste tre, fem eller tio åren är det dags att göra det nu. Låt oss fokusera på det i stället! Det är regeringens budskap till alla i Burlöv och faktiskt till alla i hela Sverige.

Vi ska se till att vi integrerar och hjälper de människor som i dag befinner sig i utanförskap, och då är budskapet ganska enkelt. Vi har ställt upp med ett land. Vi ställer upp med stora möjligheter. Men vi ställer också en del krav. En av ledamöterna, Sofia Amloh, som också ville ställa lite frågor tycker att det är fel att ställa krav. Jag tycker inte att det är fel att ställa krav.

Vi ställer upp med ett land. Vi ställer upp med möjligheter. Men vi ställer krav. Kommer man till Sverige måste man lära sig svenska. Vi vet att det är viktigt att man skapar möjligheter. Men man ställer också krav och har höga förväntningar. Annars blir det låga resultat.

Vi hjälper till med integrationen genom att bygga en ny Sverigekurs, så att människor förstår vad det är för land de har kommit till och vilka värderingar man har i Burlöv och som man kanske har haft i Burlöv i 100 eller 200 år. Det är jätteviktigt.

Välkommen till Sverige! Vi lär oss svenska. Så här fungerar det i Sverige vad gäller barnens rättigheter och vad gäller jämställdhet mellan män och kvinnor. Sedan spelar det för mig, för att tala klartext, väldigt liten roll vilken högtid man firar. Det spelar för mig som liberal eller arbetsmarknadsminister väldigt liten roll. Ni får väl fira vilka högtider ni vill och ha vilka religioner ni vill bara ni tillåter andra att ha sin religion och också tillåter att människor inte har någon religion. Kom framför allt inte och påstå att den ska in i grundlagen i Sverige!

Sedan går vi till jobbet.

Det är den vägen man ska gå när det gäller integration. Men det är korrekt att vi tittar på ett nytt sätt att arrangera bosättning, för vi har en annan situation. Inte ens Socialdemokraterna vill gå tillbaka till den migration man hade tidigare. Nu säger man att man inte tycker att det var så bra alla gånger - jag har sett att det är en intern debatt i Socialdemokraterna.

Men nu gör vi om detta och säger att kommunerna får lite mer att säga till om. Det handlar till exempel om att se på hur många man har tagit emot under de år då det var väldigt många människor som kom till Sverige. Jag tycker att det är rimligt att man väger in både arbetsmarknad och tillgång på bostäder. Det är självklart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Glöm inte heller bort att människors möjligheter är enorma! Ta alla de människor som har kommit från Ukraina till Sverige på ett helt annat regelverk och som nu bosätter sig här! En del bor på Migrationsverkets boenden. Andra bosätter sig runt om i Sverige. De lär sig svenska, börjar arbeta och bidrar till ett fantastiskt Sverige.

Fru talman! Jag uppskattar att ha en debatt med den liberala partiordföranden, måste jag säga, för han ger sig ofta in i liberala ideologiska utsvävningar. Han bär inte alltid hem dem i praktik och i politik, men han ger sig ofta in i dem och vill gärna använda sin svarstid till att prata om de liberala ideologiska idéerna. Ibland dyker det upp förslag om att man ska gripa in i folks privatliv och stoppa skärmtid klockan 23 på kvällen. Det kan vara liberalism; jag vet inte. Men jag uppskattar i alla fall att höra detta.

Sedan är det alltid bekvämt att vara sverigedemokratisk riksdagsledamot, för man behöver varken lyssna på det de säger eller läsa det de skriver, utan de kan påstå precis vad som helst. Det måste vara väldigt bekvämt. Jag kan ibland avundas dem att ha den rollen i det politiska engagemanget. Men jag kommer aldrig att hamna där - det kan jag lova.

Det har påståtts här att jag skulle vara emot ett återvändandecenter i Burlöv. Då har man inte läst interpellationen eller lyssnat på vad jag sagt. Vi har redan konstaterat att så har skett. Det jag hänger upp mig på är att man lägger stora delar av ansvaret på enskilda kommuner samtidigt som man drar undan förutsättningarna för de kommunerna att bedriva en god integrationspolitik.

Man tar 5 miljoner kronor från Burlövs kommun samtidigt som man lägger ett återvändandecenter i kommunen. Det kan inte vara att bedriva en god integrationspolitik, för allt det som arbetsmarknads- och integrationsministern tar upp här - sfi, Sverigekursen och vad det nu må vara - kostar väl något och ska finanserias av någon? Om jag känner det svenska förvaltningssystemet rätt är det kommunerna som brukar ha den uppgiften. De har den uppgiften, om det nu inte ska inrättas en stor statlig myndighet som ska gripa in här och ta över uppgiften, och då kan man prata kommunalt självstyre bäst man vill.

Jag menar att det är så här gången har varit historiskt i detta land. Om man då rycker bort pengar undrar jag: Hur ska integrationen fungera i praktiken? Det är en fråga som jag ställer mig.

Jag tänker till exempel på Burlöv. Det har kommit en skrivelse till migrationsministern från den moderata kommunstyrelseordföranden i Burlöv, som bland annat bärs upp av Sverigedemokraterna. Kommunstyrelseordföranden är ganska kritisk mot detta och skriver bland annat att detta kommer att leda till enorma påfrestningar och kostnader. Det skriver den moderata kommunstyrelseordföranden i Burlöv. Samtidigt rycks det undan 5 miljoner kronor. Det kommer också nya pålagor.

Det är någonstans här som man blir fundersam över regeringens integrationspolitik. Är tanken att det är så här det ska vara? Är det Burlöv, Östra Göinge och andra kommuner i Skåne som har hamnat i samma situation, som har tagit ett stort ansvar och som nu fått se en hel del pengar försvinna, som ska stå för mottagandet? Är det regeringens mening att Täby, Danderyd, Lidingö och säkert fler kommuner ska skyddas från detta ansvar och att det ska vältras över på ett antal kommuner som redan i dag tagit ett stort ansvar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan kan jag bara notera att det påstods i interpellationssvaret att det kommunala utjämningssystemet ska stå för dessa kostnader i framtiden. Det fick jag inget tydligare besked kring. Jag kanske kan få det i nästa anförande. Jag hoppas det, för jag är genuint nyfiken på vad det är som avses med den formuleringen i svaret. Jag vill gärna veta hur det är.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man för denna typ av politik - att man ger kommuner extra pålagor och samtidigt drar bort ekonomiska medel. Jag avundas inte att vara moderat KSO i Burlöv; det kan jag meddela. Men vi får väl hoppas att det kan komma några tydligare svar i nästa anförande.

Fru talman! Det finns kommuner i Skåne i dag där många inte känner igen sina samhällen. Dessa kommuner har tagit emot så många migranter att de äldre som har levt hela sina liv i dessa kommuner inte känner igen sina samhällen längre.

Ledamoten Magnusson står här i dag och argumenterar för att vi ska tvinga dessa kommuner att ta emot ännu fler migranter även om kommunborna är övertygade om att de inte klarar av fler migranter.

Jag undrar hur ledamoten Magnusson rättfärdigar ett sådant tvång. Är det rätt att beröva människor deras samhällen genom massinvandring?

I sin interpellation är ledamoten Magnusson upprörd över att man öppnat ett återvändarcenter i Burlöv. Jag har besökt ett återvändarcenter. Dessa center hjälper migranter som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd att återvända till sina hemländer. Varför är ledamoten Magnusson upprörd över att ett återvändarcenter har öppnats i Burlöv? Vill inte ledamoten Magnusson att de migranter som inte har rätt att vistas i Sverige och Burlöv faktiskt ska lämna Sverige? Är det så att ledamoten Magnusson står här och öppet stöder illegal migration?

Är även Socialdemokraterna som parti kritiska till att återvändarcenter öppnas? Man hör Socialdemokraterna säga att de vill ha en stram migrationspolitik. Nu står en socialdemokratisk ledamot i denna kammare och beklagar sig över att Migrationsverket öppnar återvändarcenter. Vad vill egentligen Socialdemokraterna?

Fru talman! Jag sa i mitt tidigare anförande att man ska ställa höga krav men också skapa förutsättningar som är i paritet med de krav man ställer. Jag säger det igen med tanke på att statsrådet nog tolkade mig som att jag inte vill ha några krav: Socialdemokraterna tycker, säger och driver att vi ska ha höga krav. Men vi måste också skapa förutsättningar att leva upp till de höga kraven. Och ju högre krav man ställer, desto högre krav finns det på samhället att skapa förutsättningarna som krävs för att kunna leva upp till de förväntningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu har vi fått det klart och tydligt för oss, för en stund i alla fall, vad som gäller för Socialdemokraterna. Men jag fick inte något svar på vilka förutsättningar som den här regeringen ger. Vilka förutsättningar skapar den här regeringen för att man ska kunna leva upp till alla de krav som ställs? Är det kanske så att den här regeringen inte tänker att det ska behövas? Vill den verkligen att man ska leva upp till alla de här kraven? Jag börjar faktiskt tvivla, med tanke på hur få förutsättningar den skapar.

Vilka är förutsättningarna, på individnivå men också för kommunerna, att hantera detta och göra rätt och ta ansvar för det? Om statsrådet ska göra skäl för sin titel som integrationsminister kräver jag att han svarar här i kammaren. Det bör finnas någonting där, i alla fall någon punkt - kanske två konkreta punkter. Det vore rimligt.

Fru talman! Vi talar alltså om det här tillfälliga stödet under en svår tid när Sverige tog emot många människor. Det var tillfälligt, och eftersom det var tillfälligt ändrar man på det nu när migrationen blir mindre - något jag förstod att de flesta som varit uppe i talarstolen under den här interpellationsdebatten är överens om. Nu är det ett annat läge. Då måste man kunna förstå att det här var tillfälligt.

Man måste också bestämma sig. Jag ser det som att det här med nya villkor för bosättning i och med ändringen av bosättningslagen ökar det kommunala självstyret. Det är många av oss som är riksdagsledamöter eller sitter i regeringen men är valda till riksdagsledamöter och har en statsrådsersättare som upplever att det är bra att kommunerna har möjlighet till mer självstyre. Det är ju väldigt ovanligt att man eftersträvar mindre. Då måste man åka hem och säga till sina kamrater och kommunmedborgare: Nu vill jag och riksdagen i Stockholm bestämma mer över er, så ni ska få mindre att säga till om hemma i Örebro eller Burlöv eller Norberg. Det blir ju lite speciellt. Man måste bestämma sig. Det här är att stärka självstyret och ge ökad flexibilitet.

Sedan är det ju inte så att regeringen eller staten på något sätt backar från sitt ansvar för att ge stöd till integration, för det kostar ju.

När vi säger att vi ska ha en bättre ingång på sfi för den som kommer till Sverige från ett annat land och ska läsa sfi som en del av etableringen och när vi säger att vi ska göra kraven bättre så att man hamnar på rätt plats tidigt för att lättare kunna lära sig svenska, till exempel på tre år, då skickar vi med resurser till det. Då höjer vi ambitionen jämfört med tidigare regeringar. Vi lägger till resurser för att man ska få en bättre ingång när man kommer till sfi - så kallad onboarding.

När vi som inte är så extremt intresserade av att hela tiden dela upp människor i etnisk bakgrund säger att alla skolor som är utsatta i Sverige - de som är mest utsatta, som kanske har det tuffast socioekonomiskt och där man kanske inte alltid har de högsta betygen - får ett särskilt kunskapsstöd via statsbudgeten, då går det inte till alla skolor. Det går inte till alla skolor i Danderyd eller Djursholm eller vad det nu är man vill skapa någon debatt med mig om. Jag ansvarar för hela Sverige. Vi ger alla de skolorna från Ystad till Haparanda mer stöd för att de har tuffa utmaningar, för det finns ingenting som är så viktigt för integrationen och framtiden för det här landet som att elever som ni som nu kommit in på läktaren här - välkomna, förresten - klarar av skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ställer upp med en fantastisk skola, men vi förväntar oss också att ni lägger manken till och gör allt ni kan för att lära er matte, svenska och engelska och lite annat - gärna samhällskunskap. Ni har alla möjligheter i framtiden, och vi ger stöd till detta. Men vi ställer krav, och vi har höga förväntningar.

Det är också en del av integrationen för dem som har det tuffast, oavsett var man kommer ifrån. De mest utsatta skolorna finns i hela landet. Det är ett sätt att ge stöd och möjligheter. Vi ställer upp med ett land. Vi ställer upp med möjligheter. Men vi ställer också vissa krav. Och ingen kan vara gladare än jag, fru talman, att Socialdemokraterna här intygar att de också stöder krav.

Fru talman! Att debattera med den sverigedemokratiska ledamoten här är lite som att banka huvudet i väggen och känna hur blodet rinner ned i pannan. Man kommer ingenvart. Lite så är det. Det kvittar vad jag säger här, för inläggen är redan färdigskrivna. Det har liksom ingen större betydelse.

Jag kan i alla fall meddela att jag inte behöver några uppläxningar om hur Skåne ser ut. Tack ändå!

Att skicka mer resurser uppfattade jag det som att statsrådet lovade här nu. Sfi-kurserna och Sverigekursen kommer att leda till att det skickas mer resurser. Det är ju positivt. I så fall är jag tillfreds. Om det leder till att till exempel Burlöv kan få mer pengar till att klara integrationen i Burlövs kommun har jag inga synpunkter på det. Då har man ju inte blivit av med de här 5 miljoner kronorna. Man kanske till och med kan få ännu mer. Det skulle vara ännu bättre om det var mer än 5 miljoner kronor som skickades till Burlövs kommun för att klara integrationen, framför allt kopplat till att man också lagt ett återvändarcenter i Burlöv. Det har jag flera gånger sagt att jag inte har något emot, men när man samtidigt drar ifrån pengar från Burlövs kommun blir ju signalerna otydliga. Men, som sagt, om regeringen har för avsikt att skicka med resurser när den implementerar Sverigekursen eller mer sfi eller vad det nu är man tänker sig är jag den förste att välkomna det. Vi har nyligen haft ett löftesbrott från en annan partiledare från högern när det gäller att skicka resurser ut i landet, så vi får väl ta det med en nypa salt. Men jag är glad. Jag hoppas att det kan bli verklighet.

Det påstods här - jag kommer till det igen - att det kommunalekonomiska utjämningssystemet ska kompensera för flyktingmottagandets eventuella påverkan på kommunens skattekraft och så vidare. Jag har inte fått något svar på vad det egentligen innebär i den delen av interpellationssvaret, så det kanske också ska tas med en nypa salt. Jag känner att den frågan blir lämnad hängande i luften lite grann. Men statsrådet har om några sekunder två minuter på sig att förklara vad som avses med den delen av interpellationssvaret. I så fall tar jag tacksamt emot det svaret.

Fru talman! Jag kommer med ett skepp med salt. Jag vill inte att det saltet ska hällas över landet Sverige. Vi ska inte impregnera eller, så att säga, försalta sill här, som vi ska kunna lagra mycket länge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Människor kommer i stora mängder till Sverige under en akut, fruktansvärd situation; Sverige tar emot många människor på flykt. Då införs ett tillfälligt stöd inte bara till Burlöv, utan alla de som har tagit emot mest får ett tillfälligt stöd. Om vi går till Svenska Akademiens ordlista och tittar på begreppet tillfälligt ser vi att det inte betyder "evigt". Det betyder inte ens att det ska vara som en trisslott, att man ska få en viss summa i 25, 15 eller 10 år, utan stödet var tillfälligt.

Jag tillhör dem som tror att människor kan bidra. Jag tror att inte minst människor som har kommit till Sverige har en enorm kraft och kan bli en del av Sverige - om vi ställer upp men också ställer krav. Sverige är inte ett ställe dit man kan komma och inte mötas av några krav. Det är inte konstigt att ställa krav på att man ska lära sig svenska. Det är inte konstigt att ställa krav på att man ska gå till ett arbete. Det är inte konstigt att ställa krav på motprestation för försörjningsstöd, tillämpa ett bidragstak eller på andra sätt klargöra att vi förväntar oss att du är med och bidrar.

Socialdemokraterna vore inget oppositionsparti att prata om ifall de var nöjda med regeringens politik och inte alltid ropade efter mer. Men Burlövs och alla andra kommuners framtid hänger på att man satsar på skolan. Detta är hemläxan, och det får man också stöd till från den här regeringen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.