anhöriginvandring

Under 2002 lämnade den parlamentariska Anhörigkommittén ett delbetänkande om anhöriginvandring, SOU 2002:13.

I delbetänkandet finns förslag som reglerar vilka anhöriga utanför kärnfamiljen som ska få större möjlighet att invandra under förutsättning att försörjningen är garanterad under de tre första åren, förslag hur prövningen av oetablerade förhållanden i allmänhet och arrangerade äktenskap ska förbättras, förslag som ger möjlighet till DNA-analys för att fastställa släktskap och förslag för en mer generös viseringspolitik. Enligt delbetänkandet skulle dessa förslag kunna träda i kraft den 1 juli 2003.

I ett frågesvar till undertecknad har statsrådet påpekat att något förslag inte kommer under detta år eftersom regeringen avvaktar det förslag till direktiv som gäller anhöriginvandring som är på gång inom EU. Detta förslag förväntas läggas fram i juni 2003.

År 1997 infördes försämrade möjligheter för personer som inte tillhör kärnfamiljen att få invandra till Sverige. Bland annat innebär förändringarna att en åldrad förälder som finns ensam kvar i hemlandet inte längre kan förenas med sina vuxna barn, så kallat "sista-länk"-fall.

Den nu aviserade förseningen av genomförandet av Anhörigkommitténs förslag är ett stort bakslag för många invandrare som har en ensam förälder kvar i hemlandet eller i något flyktingläger. Många är också de som vill ha besök av andra släktingar men som förhindras av det på grund av att släktingarna inte får visum.

När man ska skapa en ny tillvaro i sitt nya land finns hela tiden funderingar kring vad som skett med de anhöriga som blev kvar och hur de mår. Detta försvårar integrationen. När man inte kan släppa tanken på de anhörigas situation har man svårare att koncentrera sig på att tillgodogöra sig språkundervisning och helhjärtat satsa på en tillvaro i sitt nya hemland. Möjligheten att kunna få hit sina föräldrar eller få besök även för kortare tid av sina nära och kära skulle underlätta och snabba upp integrationsprocessen för den enskilde individen.

Även de övriga förslagen i Anhörigkommitténs betänkande är utomordentligt viktiga. Det förekommer att män gång på gång gifter sig med en utländsk kvinna som han sedan behandlar illa psykiskt och fysiskt. Om kvinnan varit här kortare tid än två år och vill separera riskerar hon att utvisas. Det förslag till noggrannare kontroller som ska göras om anknytningspersonen, den person som befinner sig i Sverige, varit straffad eller gift tidigare kan motverka sådan "import" av kvinnor. I flera kulturer finns traditionen med så kallade arrangerade äktenskap där föräldrarna bestämmer äktenskapet. Även vid denna form av äktenskap ska noggrannare kontroller göras enligt det framlagda förslaget.

Möjlighet till frivillig DNA-analys för att avgöra släktskap kan underlätta fastställande av släktskap när andra bevis om släktskap är svåra att få fram.

Självklart är det viktigt att en harmonisering av reglerna för anhöriginvandring görs inom EU. De regler som genomförs ska dock vara minimiregler. Förslaget som finns till EU-direktiv har diskuterats länge. Det borde kunna vara enkelt att med utgångspunkt från den utredning som Anhörigkommittén lagt fram även beakta eventuella avvikande förslag i EU-förslaget. Utlänningslagen kan ju också kompletteras vid senare tillfälle om det framtida EU-direktivet skulle skapa ett sådant behov.

Med hävisning till ovanstående vill jag fråga migrationsministern:

Avser statsrådet att vidta åtgärder för att inte ytterligare försena genomförandet av de förslag som Anhörigkommittén lagt fram?