Antagningen till högskolan för elever som studerat på International Baccalaureate, IB-programmet
Interpellationsdebatt 1 december 2009
Protokoll från debatten
Anföranden: 6
Anf. 1 Tobias Krantz (Fp)
Herr talman! Mats Pertoft har frågat mig vad jag avser att göra för att de bestämmelser om tillträde som träder i kraft den 1 januari 2010 inte ska medföra problem för de 3 000 elever som i dag går på IB-programmet i Sverige samt om jag avser att verka för att IB-skolorna får tydlig information om hur de ska hantera den nuvarande situationen.
Det är angeläget att IB-eleverna har tillträde till högskoleutbildning på villkor som de upplever som likvärdiga. Det finns dock andra grupper av sökande som också har framfört skäl till att de principiellt bör hanteras på samma sätt som sökande med betyg från svensk gymnasial utbildning vid urval. Detta var också en utgångspunkt för det uppdrag som regeringen gav Högskoleverket och Verket för högskoleservice i juni 2009.
För närvarande bereds inom Regeringskansliet en ändring i högskoleförordningen. Den innebär att sökande med betyg från IB-utbildning, gymnasieutbildning inom Europaskolan, åländsk gymnasieutbildning och gymnasieutbildning vid utländska - internationella - skolor för vilken statsbidrag betalas ut enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar ska tillhöra samma urvalsgrupper som sökande med betyg från svensk gymnasieskola.
Synpunkter på de nya bestämmelserna har också framförts avseende de åtaganden som följer av Sveriges överenskommelse med Danmark, Finland, Island och Norge om tillträde till högre utbildning samt Sveriges medlemskap i EU. Därför avser regeringen att snarast göra en översyn av antagningsreglerna för att bland annat bedöma hur sökande med betyg från gymnasieutbildning i de nordiska länderna eller EU ska ha tillgång till högre utbildning på likvärdiga villkor som sökande med svensk gymnasial utbildning.
När det gäller information till de sökande som berörs litar jag på att våra myndigheter, främst Högskoleverket, Verket för högskoleservice samt universitet och högskolor, kommer att vidta de åtgärder som krävs.
Anf. 2 Mats Pertoft (Mp)
Herr talman! Jag vill tacka ministern för svaret, som faktiskt är väldigt positivt. Jag får säga att jag är väldigt glad.
Det är andra gången som jag interpellerar, nu till den andre ministern. Först var det Lars Leijonborg som kort före sommaren fick svara på en liknande fråga. Det ledde fram till att Högskoleverket bland annat fick i uppdrag att titta på de här bitarna. Det är ett bra svar. Det är positivt, och jag är glatt överraskad.
Samtidigt är det lite märkligt att man nu måste gå in och ändra i lagar och regler för en gymnasieutbildning som har funnits i Sverige ganska länge. Jag är osäker, men jag tror att IB-programmet har funnits i minst tio år i svensk gymnasieskola. Det finns på många orter, och det är väldigt omtyckt. Det är verkligen ett högkvalitativt program. Och plötsligt hotas eleverna där av att inte få räknas in bland svenska gymnasieelever när man söker till högskolan.
Jag undrar hur departementen arbetar i dag när sådana saker kan hända, eller om det är någon medveten strategi att man ska likrikta den svenska skolan så att avigheter eller olikheter inte kommer att kunna finnas i framtiden. Men nu är det ändrat, och nu verkar det vara positivt.
Jag har en principiell fråga: Hur kunde en sådan här sak uppstå? Det måste ju räknas som en malör. Någonting måste ha gått snett när svensk utbildning plötsligt inte längre räknas som svensk utbildning.
Jag vill också ställa en annan fråga. Det är väldigt viktigt för de här skolorna att allting finns på plats så snabbt som möjligt, så att man kan ge besked till de elever som nu söker till IB-programmet för nästa läsår. Hur snabbt kommer regelverket på plats? Nu har vi ministerns ord, och det var intressant att i tidningen i går kunna läsa - vilken tillfällighet inför den här interpellationsdebatten - att det här skulle ske. Hur snabbt kommer vi verkligen att se regelförändringarna på plats så att skolan vet vad som gäller?
Utbildning är en långsiktig fråga. Utbildning är ingenting som man ändrar lättvindigt. Det är det som har ställt till det. Jag vet inte hur många elever som har valt bort IB-programmet i Sverige för att de inte har vetat hur tillträdet till högskoleutbildning kommer att regleras. Det måste undvikas, så att de elever som nu väljer vet vad som gäller. Och då är det bråttom. När finns det nya regelverket på plats?
Det vore också intressant att veta: Hur har en sådan malör kunnat inträffa?
Anf. 3 Tobias Krantz (Fp)
Herr talman! Bakgrunden till de nya antagningsreglerna var den reform som vi genomförde 2007. Det fanns två bärande motiv bakom den reformen, dels att vi skulle gynna direktövergång från gymnasiet in i högskolan, dels att vi ville införa meritpoäng för att stimulera elever att läsa moderna språk och matematik, framför allt avancerade kurser i dessa ämnen, på gymnasiet. Inte minst i den senare delen har vi redan sett mycket tydliga resultat. Antalet elever på gymnasiet som läser moderna språk och matematik har ökat kraftigt enligt alla de indikationer vi har fått.
Tyvärr var Miljöpartiet emot just den delen när vi röstade om detta i riksdagen.
Mats Pertoft frågar: Hur kunde detta inträffa? Ja, den frågan kan Mats Pertoft delvis ställa till sig själv.
När reformen antogs 2007 kunde konsekvenserna när det gällde IB-programmet inte riktigt överblickas. Nu försöker vi göra det vi kan för att rätta till de problem som har uppstått. När frågan var uppe i riksdagen 2007 fanns det inga motioner från Miljöpartiet där detta uppmärksammades. Inte heller 2006 när den dåvarande regeringen gjorde reformer när det gällde antagningssystemet uppmärksammade Miljöpartiet den här frågan.
Därför kan frågan likaväl ställas tillbaka till Miljöpartiet: Varför uppmärksammade inte ni detta?
Jag tycker att det är lika bra att lägga det här bakom sig och säga: Låt oss vara glada i dag över att vi har fått fram en lösning som innebär att IB-eleverna får konkurrera på samma villkor som elever med vanliga svenska gymnasiebetyg. Låt oss glädjas över detta i stället för att gräva i historien, när det förmodligen är så att det finns både borgerliga politiker och miljöpartipolitiker som borde ha uppmärksammat detta tidigare men som inte gjorde det. Nu rättar vi till detta, och jag är glad över det.
Det regelverk som vi nu föreslår ska träda i kraft den 1 januari 2010. Det är ett tydligt och klart besked. I praktiken innebär det att det kommer att få betydelse för antagningen hösten 2010. Vi kommer att fatta detta beslut i regeringen inom de närmaste veckorna, så det kommer att träda i kraft den 1 januari 2010.
Anf. 4 Mats Pertoft (Mp)
Herr talman! Jag är väldigt glad över att vi får tydligt besked om att detta kommer att gälla från den 1 januari 2010.
Ministern menar att även Miljöpartiet borde ha kommit på detta. Nu är det ju inte vi som sitter i regeringsställning. Vi gjorde det inte heller under förra mandatperioden. Det är regeringen som lägger förslagen.
Det som generellt oroar mig i denna fråga - nu är det utrett, det är vi helt överens om - är att ju mer man från politisk sida går in och detaljreglerar med meritpoäng och andra saker, desto större blir risken för att man också får sidoeffekter. Den här regleringen fick ju helt tydligt negativa sidoeffekter för IB-eleverna.
Vi kan vara glada över att IB-gymnasierna är så aktiva att de uppmärksammade detta snabbt och satte i gång en rörelse, att det finns en Facebookgrupp om detta, och att de fick oss politiker att agera. Jag undrar om något skulle ha hänt av sig självt. Det verkade inte så när jag diskuterade frågan med Lars Leijonborg i somras, men nu är det tydligt att något har hänt. Som särskilt positivt vill jag lyfta fram att ministern är positiv trots att utredningens svar inte var lika positivt. Det var det som fick mig att lägga fram interpellationen.
Jag fick påstötningar från flera skolor om att det som föreslogs från verket inte innebar någon förändring. Jag vill därför ge ministern en speciell eloge för att han har förstått situationen och rättat till det här. Det hade varit en mycket märklig situation om svenska gymnasieelever inte hade räknats som svenska gymnasieelever - inte för att jag vill vara nationalistisk, men det är ju dem som är våra skattebetalare och medborgare som vi bygger skolan för.
Jag vill tacka för att ministern faktiskt lät förnuftet och klokskapen regera i stället för att lyssna på verket. Jag hoppas att man tänker sig för från regeringens sida när man detaljreglerar på det här sättet nästa gång, så att man undviker sådana här fadäser. Även om vi i oppositionen naturligtvis kan hjälpa till att rätta till dem är det ju inte alltid man lyssnar på oss. Men tack ska du ha!
Anf. 5 Tobias Krantz (Fp)
Herr talman! Först vill jag säga att jag delar Mats Pertofts uppfattning om hur viktigt IB-programmet är och hur mycket det tillför den svenska gymnasieskolan och det svenska utbildningsväsendet. Det är verkligen i mångt och mycket ett flaggskepp för svensk utbildningspolitik. Man satsar och har under många år satsat enormt mycket på kunskap och kvalitet i utbildningen, och man har legat i toppen när det gäller resultat och kan också hävda sig mycket bra internationellt. Det är verkligen en toppenutbildning, och det ligger i linje med regeringens ambition att höja statusen och kunskapen i det svenska utbildningsväsendet att satsa på kunskap och kvalitet.
Därför är jag extra glad över att vi i dag kan ge beskedet att de elever som läser på IB-programmet ska kunna konkurrera på precis samma villkor som elever som får vanliga svenska gymnasiebetyg. Det är en viktig signal.
För de allra flesta är det helt uppenbart att IB-programmet är en del av det svenska utbildningsväsendet. Man kan inte betrakta det som en utländsk examen, utan det är faktiskt en del av det svenska utbildningsväsendet. Så betraktas det av de allra flesta. Den ändring som vi nu genomför är fullt logisk ur det perspektivet.
Precis som Mats Pertoft säger gav vi ett uppdrag till Högskoleverket och Verket för högskoleservice i början av juni i år. De fick i uppdrag att lämna resultat till oss den 1 oktober. Det gav dock inte riktigt det underlag som vi hade väntat oss. Det har lett till att vi har fått jobba ganska intensivt på departementet och i Regeringskansliet för att ändå försöka fatta beslut om den här förändringen.
Jag är väldigt glad över att vi har lyckats gå i mål med nya regler som ska kunna träda i kraft den 1 januari 2010. Det har inte varit lätt, men jag är glad över att vi är där.
Det är naturligtvis helt rätt som Mats Pertoft säger att man alltid ska tänka igenom alla konsekvenser. Jag bara konstaterar att de konsekvenser som har uppstått när det gäller IB-eleverna förutsåg inte vi och ingen annan politiker heller, tror jag. Därför hade vi ingen debatt om detta när bestämmelserna antogs.
Grundprincipen i den reform som vi antog 2007 tycker jag är helt rätt. Vi måste uppmuntra elever som läser avancerade kurser i matematik och språk att fortsätta göra det. Vi riskerar annars att hamna i en situation där ungdomarna har sämre språkkunskaper än sina föräldrar, och det är naturligtvis oacceptabelt i en tid då vi lever i globalisering och internationalisering. Grundprincipen i det systemet är helt rätt, och den ligger fast. Men om det visar sig att det finns konsekvenser som vi inte kunde överblicka ska vi som politiker naturligtvis inte ha större prestige än att vi kan backa och säga att vi har gjort fel.
Nu ändrar vi detta. Jag tycker att det här är en glädjens dag. Det viktigaste är inte att jag och Mats Pertoft kan glädja oss utan att landets IB-elever kan glädja sig.
Anf. 6 Mats Pertoft (Mp)
Herr talman! Leif Jakobsson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att engagera alla Sveriges kommuner i flyktingmottagandet.
Vidare har Leif Jakobsson i interpellationen frågat mig vilket ansvar jag anser att kommunalpolitiker och kommuner har för den svenska flyktingpolitiken och om jag anser att det är rimligt att texter som de som citerats i interpellationen förekommer på officiella hemsidor.
Låt mig först klargöra att det är riksdagen och regeringen som ansvarar för den svenska migrationspolitiken.
Staten har det övergripande organisatoriska ansvaret för mottagandet av asylsökande. Kommuner och landsting har viktiga roller vad gäller genomförandet av vissa insatser inom mottagandet. Detta gäller exempelvis skolgång samt hälso- och sjukvård för asylsökande. För sådana insatser lämnas statlig ersättning.
Kommunerna har även en särskild roll vad avser mottagandet av ensamkommande asylsökande barn genom att man sedan den 1 juli 2006 även har ett ansvar för dessa barns boende. För att möjliggöra detta träffar Migrationsverket överenskommelser med kommunerna om mottagandeplatser. Detta är en ordning som beslutades av en enig riksdag.
En av utgångspunkterna för reformen var att kommunerna genom sitt ansvar för den sociala barn- och ungdomsvården har den rätta kompetensen för mottagandet av ensamkommande asylsökande barn och att man genom reformen skulle stärka skyddet för dessa barn.
Jag avser inte att kommentera olika uttalanden på kommunala hemsidor, men jag kan konstatera att kommunerna har ett ansvar för att de barn som vistas i kommunerna blir väl omhändertagna.
Det råder dock i dag en akut brist på platser för ensamkommande barn.
För att på kort sikt komma till rätta med problematiken har jag utsett en särskild koordinator för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn. Dennes uppgift blir att i aktiv dialog med landets kommuner snabbt öka antalet platser i kommunerna så att den akuta situationen får en lösning. Koordinatorns uppgift kommer också att innefatta en analys av anledningarna till att vissa kommuner valt att inte teckna överenskommelser med Migrationsverket.
Regeringen avser även att ta initiativ till en översyn av systemet för mottagande av ensamkommande barn. En utredning ska belysa vissa frågor inom området och bland annat redovisa förslag som kan inbegripa lagstiftning.
den 18 november
Interpellation
2009/10:116 Antagningen till högskolan för elever som studerat på International Baccalaureate, IB-programmet
av Mats Pertoft (mp)
till statsrådet Tobias Krantz (fp)
Riksdagen fattade i juni 2007 beslut om att sökande till svenska universitet och högskolor med examen från International Baccalaureate (IB) ska ingå i den utländska kvotgruppen, kvotgrupp III, från och med höstterminen 2010.
Högskoleverket (HSV) i samråd med Verket för högskoleservice (VHS) fick i juni 2009 i uppdrag av regeringen att utreda om det finns förutsättningar för att sökande med betyg från IB ska kunna konkurrera i samma urvalsgrupper och på likvärdiga villkor som sökande med svenska gymnasiebetyg.
HSV konstaterar i sin rapport att IB-elever kommer att missgynnas av en flytt till kvotgrupp III, utländska betyg. Såväl HSV som VHS förordar att svenska IB-elever ska ingå i kvotgrupp I/II. Men HSV anser att IB ska placeras i kvotgrupp III tills en större översyn görs inför hösten 2014. VHS menar däremot att IB omedelbart skulle kunna placeras i kvotgrupp I/II.
En konverteringsskala för betygen från IB finns redan och skulle kunna användas under övergångsperioden 2010–2014. Efter konvertering läggs meritpoäng på. VHS har i sin rapport visat på en framkomlig väg. Detta är för övrigt samma tillvägagångssätt man valt i Norge.
IB-programmet är i dag ett alternativ till de svenska nationella programmen. Den svenska staten och ca 30 av landets kommuner gör varje år betydande satsningar för att driva IB-programmet. Programmet finns i dag i 132 länder och Sverige är ett av de 15 länder som har flest IB-skolor. Men kvarstår beslutet att IB ska placeras i kvotgrupp III finns betydande risk att antalet IB-skolor i Sverige minskar kraftigt. Om inga nya besked om antagningen från IB-utbildningen kommer mycket snart kommer det redan till nästa läsår att bli mycket stora problem med rekrytering av elever.
IB-utbildningen har en mycket tydlig studieförberedande profil och ligger helt i linje med regeringens ambition att erbjuda gymnasieutbildning av hög kvalitet. Om IB-eleverna placeras i kvotgrupp III, enligt nu gällande beslut, kommer detta att leda till mycket stora problem för de mer än 3 000 elever som i dag går på programmet. Ett antal IB-elever kommer att känna sig tvingade att lämna IB-programmet för att öka sina chanser att komma in på önskad högskoleutbildning. IB-programmet kommer inte längre att vara ett alternativ för svenska gymnasieungdomar. De drygt 30 svenska IB-skolorna i Sverige behöver säker och entydig information till kommande elever och deras föräldrar.
Mina frågor till statsrådet är:
Vad avser statsrådet att göra för att det inte ska uppstå problem för de 3 000 elever som redan i dag går på IB-programmet i Sverige?
Avser statsrådet att verka för att skolorna får tydlig information om hur de ska hantera den nuvarande situationen?