Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Användningen av etanol i den befintliga fordonsparken

Interpellationsdebatt 7 mars 2006
Hoppa över anförandelistan

  • Dela

    Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Lena Sommestad (S)

Anf. 8 Lena Sommestad (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Kjell-Erik Karlsson har ställt flera frågor till mig om vilka initiativ jag avser att vidta för att öka användningen av etanol som drivmedel i den befintliga fordonsparken. Jag delar Kjell-Erik Karlssons syn att det behövs ambitiösa åtgärder för att minska utsläppen från vägtransportsektorn. Att främja användningen av biodrivmedel skapar också förutsättningar för att bryta Sveriges beroende av fossila bränslen till år 2020. Arbetet med att minska beroendet av olja samordnas av den nytillsatta oljekommissionen. Under våren ska kommissionen ge förslag till en närmare precisering av målet för 2020. Kjell-Erik Karlsson frågar om jag avser att ta initiativ så att det blir möjligt för Sverige att bryta oljeberoendet år 2020 utan att befintliga bensin- och dieselbilar konverteras till mer miljövänliga bränslen. Jag ser efterkonvertering som en av många viktiga åtgärder för att bryta oljeberoendet. Därför har Vägverket i uppdrag från regeringen utarbetat ett förslag på en nationell reglering som tillåter efterkonvertering av personbilar för alternativa drivmedel. Regeringen avser att före sommaruppehållet besluta om en lagrådsremiss för att under hösten 2006 återkomma till riksdagen med den lagtekniska utformningen i en proposition. När det gäller frågan om vilka initiativ som jag kommer att ta utöver de förslag som Vägverkets rapport innehåller, vill jag framhålla att det är viktigt för regeringen att få en så teknikneutral reglering som möjligt, eftersom vi i dag inte vet vilka tekniker som kommer att fungera eller vad de kommer att kosta i framtiden. Följaktligen avser jag inte att vidta några initiativ utöver Vägverkets förslag med syftet att särskilt gynna konvertering till etanoldrift. Kjell-Erik Karlsson frågar också om jag avser att ta initiativ till att statliga myndigheter i samarbete med bilindustri och konverteringsföretag bidrar till etanolkonvertering av befintliga bensindrivna personbilar. Vägverket har i arbetet med regeringsuppdraget samverkat med flera myndigheter, bland andra Naturvårdsverket och Räddningsverket, konverteringsföretagen och bilindustrin. I Vägverkets förslag till en nationell reglering ingår att Vägverket ska ha samråd med övriga aktörer, såsom konverteringsföretag, billtillverkare och allmänhet, vid framtagande av de kompletterande myndighetsföreskrifterna. Jag ser mycket positivt på myndigheternas samverkan med industrin. Jag ser inte någon anledning att ta ytterligare initiativ till att fördjupa detta samarbete. Beträffande frågan om ett enskilt dispensförfarande måste jag påminna om att EU:s harmoniserade avgaskrav för den inre marknaden bygger på ett enhetligt regelsystem. Mer generella undantag från detta regelsystem riskerar att motverka syftet med den gemensamma marknaden. Därför har regeringen i stället för att införa ett provisoriskt dispensförfarande valt att låta Vägverket analysera de EG-rättsliga förutsättningarna för en nationell reglering som tillåter efterkonvertering. Kjell-Erik Karlsson frågar även om jag avser att införa en klimatbonus, baserat på klimatnytta, till bilägare som konverterar sin bil till ett mer miljövänligt bränsle, alternativt klassa dem som miljöbilar. Bilar som kan drivas med biodrivmedel, såsom konverterade bilar till etanoldrift, klassas redan i dag som miljöbilar och omfattas därmed av en rad förmåner, bland annat lägre förmånsskatt om bilen används som tjänstebil, befrielse från trängselskatt i Stockholmsförsöket och fri parkering i flertalet kommuner. Dessutom innebär skattebefrielsen för biodrivmedel att det i dagsläget är billigare för konsumenten att tanka etanol eller gas jämfört med bensin. Vidare kommer nya bilar - modell år 2006 eller senare - med låga koldioxidutsläpp, såsom flexifuel -bilar, att gynnas ekonomiskt av den nya koldioxidbaserade fordonsskatten. Jag avser därför inte att nu föreslå ytterligare stimulanser innan vi ser effekter av existerande styrmedel. Till sist frågar Kjell-Erik Karlsson om jag avser att ge myndigheter i uppdrag att göra samlade miljökonsekvensanalyser av konverterade fordon. Mitt svar är att i Vägverkets tillsynsansvar som sektorsmyndighet för fordonsfrågor ingår att granska avgasemissioner från vägtrafikfordon ur miljösynpunkt, även från flexifuel -bilar och konverterade bilar. Under år 2005 har Vägverket bland annat utfört test av flexifuel -bilar. Vägverket kommer i olika forsknings- och utvecklingsprojekt att fortsätta att testa dessa bilar. Således anser jag att det för närvarande inte finns något behov av att ge Vägverket eller någon annan myndighet ett särskilt uppdrag att göra samlade miljökonsekvensanalyser av konverterade fordon. Det ansvaret finns redan.
Kjell-Erik Karlsson (V)

Anf. 9 Kjell-Erik Karlsson (V)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Först vill jag tacka miljöministern för det avgivna svaret på interpellationen. Jag måste ändå påpeka att hoten mot vårt klimat fortsätter att öka. En stor del av de klimatstörande gaserna kommer från förbränning av fossila energislag. I Sverige är fortfarande mer än 90 % av de förbrukade fordonsbränslemängderna av fossilt ursprung, alltså bensin eller diesel. Här är vi överens om att det finns mycket att göra för att ändra på detta. Vi i de tre samarbetspartierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har gemensamt drivit fram en rad åtgärder för att minska förbrukningen av drivmedel och då särskilt när det gäller de fossila drivmedlen. Vi har till exempel skyldigheten att tillhandahålla förnybara fordonsbränslen vid tankställen, ökad beskattning på fossila drivmedel, förändrad beskattning av fordon samt investeringar i spårtrafik och kollektivtrafik. Detta plus de stigande världsmarknadspriserna på fossila drivmedel har gjort att vi under 2005 och 2006 fått uppleva ett par positiva trendbrott inom vägsektorn eller trafiksektorn. Vi ser nu en förändring av bensinförbrukningen och att försäljningen av energisnåla fordon och miljöbilar ökar kraftigt. Regeringen säger sig vilja att oljeberoendet ska brytas till 2020, vilket är positivt. Men ännu vet vi inte på vilket sätt eller vad man menar med att bryta oljeberoendet. Är det en minskning med 70-80 % man menar, eller är det 100 % som är målet? Därav min fråga om ministern avser att ta initiativ så att det blir möjligt för Sverige att bryta oljeberoendet till 2020 utan att befintliga bensin- och dieselbilar konverteras till mer miljövänliga bränslen. Det är bra att ministern nu ger ett klart besked om att ministern ser efterkonvertering som en viktig åtgärd för att bryta oljeberoendet. Jag ser att vi i efterkonverteringen har en stor potential i minskade klimatstörande utsläpp. Medellivslängden på en personbil i Sverige ligger mellan 15 och 20 år. Det finns till exempel mer än 290 000 Volvobilar äldre än 15 år ute på vägarna - bilar som drar förhållandevis mycket bränsle. Alla äldre bensindrivna bilar kan konverteras till etanoldrift för en förhållandevis billig penning. Nu behövs det en gedigen genomgång och konverteringstest av alla de vanligaste bilmodellerna som är i drift på landets vägar. Det kan även behövas ett test av hur avgaserna eventuellt ändras vid en konvertering. Det borde vara av stort intresse för miljöministern och för staten att snarast möjligt testa de vanligaste bilmodellerna, som har många år kvar på vägen, i syfte att få fram rimliga konverteringsmöjligheter för dessa fossildrivna bilar. Därför är jag inte nöjd med svaret på min fråga nummer två, där ministern svarar att hon inte avser att ta några initiativ utöver Vägverkets förslag med syfte att särskilt gynna konvertering till biodrivmedlet etanol.
Staffan Danielsson (C)

Anf. 10 Staffan Danielsson (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Det är en viktig och stor fråga som vi berör, och Kjell-Erik Karlsson tar upp en aspekt. Jag delar ministerns uppfattning att det här är en mindre aspekt. Jag vill bredda debatten lite. Det säljs alltfler etanolbilar i Sverige, och det är bra. Det är bra att vi kan konvertera äldre bilar. Men utgångspunkten för interpellationen är ju att med de här metoderna - att få etanolpumpar på alla mackar och att få äldre bilar att drivas på etanol - har vi löst det hela. Då får vi en omställning som kan innebära att till och med 80 % är ersatt 2020. Det är en oerhört stor uppgift om vi klarar det. Det sägs så här i interpellationen: "Bristande tillgänglighet till etanolbränsle är följaktligen ett försvinnande problem som snart kommer att vara försumbart för de flesta normalbilister." Lösningen är då etanolpumpar och att bilarna kan drivas på etanol. Det som man har förbisett är att det måste finnas etanol i pumparna, att det måste finnas etanol som kan stoppas in i bilarna. Det är det stora bekymret. Det är huvudkraften. Jag är med på det här: Det är bra att äldre bilar kan konverteras. Det är bra att vi säljer nya. Etanol finns ju i varenda bensinbil i Sverige i dag. E 05 är den bensin som säljs i dag, med 5 % inblandning. Det är väldigt bra. EU kommer att öka till 10 %, och vi hoppas att miljöministern driver på detta. Jag tror att det vore bra att höja det till 15 %. Det kommer att svälja enorma volymer. Hur får vi fram de volymerna? I dag är det 2-3 % av svensk bilpark som går på förnybara drivmedel. Vi hade en diskussion före jul om vad ambitionen ska vara år 2010. Vi från Centern ville ha ambitionen att 8 % ska vara förnybara drivmedel år 2010. Det var inte Vänstern och regeringen med på. Det var 5,75 % som var linjen i den debatten. Nu, efter några månader, är ambitionen däremot att år 2020 ska nästan all olja ha ersatts. Jag har tidigare kritiserat statsministern. Det är bra att vi har visioner och att vi sätter upp mål, och jag har varit med om att göra det. Vi har haft tuffa mål om kärnkraften, som tyvärr inte har förverkligats, då de var för högt satta. Det här målet kan ligga i samma härad. Expertisen, de som jobbar på området, säger att om vi klarar att ersätta 20 % av de fossila drivmedlen med förnybara drivmedel till 2020 är det bra jobbat. Jag tror att det blir mer om vi gör kraftansträngningar. Men 80 % är ett överbud, vill jag nästan säga med den kunskap jag har i dag. Vi ska ju anställa 200 000 i offentliga sektorn utan kostnader, och det här är ett bud på samma nivå. Det jag egentligen vill bidra med är att säga att vi ska ha en ödmjukhet inför den oerhörda kraftansträngning som behövs för att bryta oljeberoendet. Låt oss höja målet till 2010, som vi i Centern har drivit på och föreslagit. Då får kommissionen jobba ett tag, och vi får se vad vi kommer fram till för 2020. Det krävs skattesänkningar på etanol. Vi vet att USA, Brasilien, Tyskland, Frankrike och Österrike ligger före oss. Vi har segat. Det tog tid innan vi fick i gång skattebefrielsen för vår första och enda etanolfabrik i Sverige. Det tog tid innan det i höstas blev klartecken för att bygga nytt. Här behövs det mycket stora ansträngningar, som vi tillsammans måste diskutera, för att få fram volymerna förnybara drivmedel. Tekniken via främst låginblandning och etanolpumpar får vi ta med också. Men låt oss inte fastna i detaljerna! Låt oss se till helheten!
Lena Sommestad (S)

Anf. 11 Lena Sommestad (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag tror att vi är mycket eniga om vikten av att få in mer biodrivmedel i vår bilpark. Låt mig först svara Kjell-Erik Karlsson. Kjell-Erik Karlsson nämnde många av de insatser som vi har gjort från de tre samarbetspartiernas sida när det gäller att verkligen stärka biobränslena i vägparken och i fordonsparken och att också se till att vi får en mer energieffektiv bilpark i Sverige. När det gäller vad som mer behöver göras är det min bedömning att det som Kjell-Erik Karlsson efterfrågar görs. Vad Vägverket nu tar fram föreskrifter för är en typgodkänd konverteringssats. En konverteringssats är ett system för ändring av ett fordon från drift med motorbensin eller dieselbränsle till drift med annat bränsle. Detta testar man, så att det nu ska uppfylla både de höga krav vi har när det gäller avgaser och övriga säkerhetskrav. Det kommer att gå till så att tillverkaransvaret kommer att gå över från biltillverkaren till tillverkaren av konverteringssatsen. Jag är väldigt glad att vi kan hitta den här lösningen. Som jag nämnde har vi ett gemensamt regelverk i EU som har gjort det svårt att komma fram på det här området. Det är svårt att snabbt gå fram med dispenser därför att vi då bryter mot de gemensamma regler vi har i EU. Men när det gäller den här lösningen kan vi nu genomföra en konvertering på det sätt som vi önskar. Vi får en testning av dessa konverteringssatser, och det svarar Vägverket för. Vi löser också den problematik vi hade och den oro som fanns hos bilindustrin att man inte längre fullt ut kunde ta ansvar för bilar som hade konverterats till etanolbränsle och som alltså inte längre var typgodkända på det sätt som de ursprungligen hade varit. Vi har hittat en lösning på det här, och jag tror att den uppfyller de förväntningar och önskemål som Kjell-Erik Karlsson har. När det gäller att få fram biodrivmedel och andra moderna fordonsbränslen vill jag peka på att det nu pågår en omfattande forskning i Sverige. Den handlar både om etanol och andra biodrivmedel. Det handlar om biogas och metanol till exempel. Vi går in på andra generationens fordonsbränsle som mycket handlar om förgasning. Vi genomför också nu en utredning när det gäller möjligheten att i Sverige få fram större kvantiteter av biodrivmedel från jordbruk och skogsbruk. Jag ser att vi har stora möjligheter i Sverige att få fram betydligt större volymer, både av etanol och andra biodrivmedel. Samtidigt menar jag att vi inte ska stänga dörren för att importera biodrivmedel från andra länder. När experterna gör bedömningar av vad de tror är möjligt är siffror som nämns en tredjedel etanol, en tredjedel elhybrider och en tredjedel vätgas. Vi går framåt mot nya lösningar. Vi ser att vi i dag gör kraftfulla insatser, och vi ser också, som Kjell-Erik Karlsson nämnde, att det här ger resultat. Just nu är var tionde bil som säljs i Sverige en miljöbil. Det tycker jag är utmärkt. När det gäller Centerns inställning vet vi att ni har drivit de här frågorna väldigt starkt. Det tycker jag är bra. Tyvärr är det i högeralliansen andra partier som snarare vill sänka bensinskatten och inte på något sätt ha kvar de ekonomiska styrmedel som vi i dag har för att just få övergången till miljövänliga drivmedel. Det är viktigt, menar jag, att vi har en sammanhållen politik för att långsiktigt främja biodrivmedel. Det innebär forskning, och det innebär investeringspengar. Det innebär också bra ekonomiska incitament för att välja bilar och drivmedel på ett bra sätt.
Kjell-Erik Karlsson (V)

Anf. 12 Kjell-Erik Karlsson (V)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! När det gällde min fråga nummer två där ministern i svaret hänvisar till vikten för regeringen att få en så teknikneutral reglering som möjligt så kan jag förstå den viljan. Men av vad jag har förstått är det just konverteringen till etanoldriften som är enklast att genomföra för de miljontals bilar som har några år bakom sig och som snabbt skulle ge positiv effekt på miljösidan. De kommer ju att finnas ett antal år. Vi får dessutom inte bortse från den positiva miljöpåverkan när det gäller attityder som en sådan möjlighet skulle ha. Sverige är ett Volvo- och Saabland när det gäller den äldre delen av vårt fordonsbestånd. Av landets 4,3 miljoner personbilar är till exempel 25 % Volvobilar, alltså 1 miljon. Av dem är 520 000 de vanliga modellerna V70, 740 och 940. Samtliga de bilarna går att köra på biodrivmedel. Även huvuddelen av de andra bilarna går att köra på biodrivmedlet etanol. Skulle ministern anse att det vore positivt att de äldre bilarna, som redan nu har lägre avgaskrav på sig och som inte har så många år kvar i tjänsten, skulle kunna få en enklare typ av konvertering som inte kostar så mycket? När det gäller min fråga om klimatbonus eller möjlighet att klassa konverterade bilar som miljöbilar kan man där tolka ministerns svar som att bilar eller fordon som är konverterade till etanoldrift nu klassas som miljöbilar. När jag läser och hör svaret på min fråga om samlade miljökonsekvensanalyser av konverterade fordon svarar ministern att Vägverket har tillsynsansvaret även för avgasemissioner från konverterade bilar. Javisst. Men anser inte ministern att det skulle vara intressant och av värde att få klarlagt vilken miljönytta samt samlad samhällsekonomisk nytta en konvertering i befintlig bilpark skulle ge? Vad jag vet är det endast ett fåtal konverterade fordon som har testats och troligen inte under någon längre tidsperiod. När det gäller Centern och Danielssons inhopp här om de 200 000 jobben i offentlig sektor har jag inte tänkt gå in på det i denna debatt.
Staffan Danielsson (C)

Anf. 13 Staffan Danielsson (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag ska inte heller fortsätta den debatten som kanske är skild från det här ämnet. Mitt huvudspår var att det i dag är 2-3 % av bränslena som är förnybara. 2010 vill vi ha 8 %. EU och regeringen står hittills på 5,75 men är på väg upp. Jag vill fråga miljöministern: När det gäller att bryta oljeberoendet till 2020 är det bra att vi har visioner och att vi är överens om målet, men vi måste också vara ärliga med vad det innebär. Jag vet att expertis bedömer att om vi klarar att ersätta en femtedel har vi nått långt. Det tycker en del. Vänstern har preciserat det till att 80 % ska ersättas. Många har i debatten på tidningars ledarsidor och så vidare fått uppfattningen att oljan är borta 2020 från drivmedlen. Är det 20 % som är att bryta oljeberoendet? Är det 40, 50, 80 eller 100 %? Jag tror att det är bra att vi ger folk en uppfattning om detta. När vi nu ska bryta det är en bit teknik. Det ger jag ger Kjell-Erik Karlsson och alla rätt i. Vi i Centern är hårt pådrivande för miljöbilar, för att gynna förmånsvärden och annat så att det säljs många etanolbilar. Det är bra att man konverterar äldre bilar. Det är en viktig fråga som tas upp, även om det är en mindre fråga i sammanhanget. Huvudutmaningen är att få fram volymerna. Det är en oerhörd utmaning för de gröna näringarna som verkligen kräver stöd och uppmuntran och att man jobbar skuldra vid skuldra. Där har vi varit sega. Det har gått försiktigt. Andra är före oss. Det är bra att vi är på spåret nu. Centern driver på väldigt kraftfullt för detta, och det kommer vi självklart att göra efter valet också i den förhoppningsvis nya regeringen. Min fråga är: Vad är miljöministerns bedömning av målet 2020 med dagens vetande? Vad innebär det att vi då bryter oljeberoendet på drivmedelssidan?
Lena Sommestad (S)

Anf. 14 Lena Sommestad (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Låt mig svara Kjell-Erik Karlsson när det gäller hur jag ser på arbetet med konvertering. Konvertering till etanoldrift är enklast, men det går ju också att konvertera till exempel till biogas. Just nu arbetar vi på båda linjerna. Det kommer att finnas en konverteringssats för äldre bilar som är enklare än för de yngre och som är billigare för att den är enklare. Samtidigt måste vi när det gäller dispensförfarande och enklare förfaranden hela tiden hålla oss inom EU:s regelverk. Det är därför vi arbetar med konverteringssatserna som är vårt sätt att hantera att vi i dag inte har ordentliga avgaskrav som gäller biodrivmedel. Vi driver nu parallellt att EU måste se till att utforma avgaskrav också för bilar med biodrivmedel. Vi driver nu i förhandlingarna i miljörådet att det ska införas redan i nästa paket som heter EURO 5, att man där ska ha med biodrivmedlen från början så att vi kan ha klara EU-krav för vad som gäller för bilar som körs på biodrivmedel. Det har vi alltså inte i dag. När det gäller samhällsnyttan av en övergång är det självklart av stor betydelse ju fler som går över till att köra på etanol eller biogas, också i sina gamla bilar. Precis som Kjell-Erik Karlsson säger har vi många gamla bilar i Sverige. Vad det skulle betyda om alla gick över kan vi räkna på. Vi ska samtidigt se att det här är ett bidrag av många. En annan fråga som vi nu arbetar med i EU handlar om att öka inblandningen av etanol i vanlig bensin. De beräkningar som görs visar att om vi kan öka från 5 till 10 % så betyder det oerhört mycket. Bara 1 % ökning av inblandning i hela bilparkens bensin motsvarar kanske 100 000 miljöbilar, och det är fler miljöbilar än vad vi har i Sverige i dag. När det gäller övergången ser jag att vi är på väg att få ett genombrott. Väldigt länge har det varit några få, knappt under 1 %, miljöbilar. Nu ser vi att var tionde bil som säljs är en miljöbil. Det går långsamt, men sedan får vi så småningom ett genombrott. Jag tror att ingen i dag kan säga exakt hur den här utvecklingen kommer att förlöpa, men vi kommer att göra allt för att främja en övergång till biodrivmedel. När det gäller att bryta oljeberoendet, som är vårt mål för år 2020, återkommer Oljekommissionen senare i vår med mer preciserade förslag om exakt hur det här ska se ut i olika sektorer. I Sverige i dag är just vägtrafiksektorn den mest oljeberoende av alla. Det är där vi verkligen inte ens en gång har haft alternativ. På alla andra områden har det funnits alternativ till fossila bränslen men inte i vägtrafiksektorn. Tack vare den nya pumplagen kan människor snart i hela Sverige välja en miljöbil och veta att den kan tankas. Det är ett första viktigt steg. Som vi hittills formulerat det ska det här med att bryta beroendet av olja innebära att det ska finnas alternativ. Vi ska storskaligt kunna välja andra bränslen än bensin eller diesel. Vi återkommer alltså till vad det exakt kan betyda för vägtrafiksektorn när vi kommit något längre.
Kjell-Erik Karlsson (V)

Anf. 15 Kjell-Erik Karlsson (V)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag vill återigen poängtera följande för miljöministern. Vi är inne i en miljöomställning. Vi vill bryta oljeberoendet. Vi behöver offensiva och kreativa satsningar på flera områden. Det räcker inte med ökad försäljning av nya miljöbilar, utan vi måste även se över befintlig fordonspark. Det behövs en ordentlig genomgång samt konverteringstest av de vanligaste bilmodellerna. Vi borde också stimulera till ökad bränslekonvertering på något sätt. Jag ser fram emot den utlovade lagrådsremissen senare i vår och hoppas att den fullföljs. När det gäller att främja biodrivmedel är många saker på gång. Det gäller då både forskningsvägen och de utvecklingsprojekt som vi har bland annat i landets norra del. Det är något som Danielsson också kan ta med sig. Det är fråga om den konkurrens som det kan bli om skogsråvaran och om hur den ska hanteras när det gäller era partier och åsikter. Mycket positiva saker är på gång, och det har skett ett genombrott. Nu gäller det att vi gör allt för att ha kvar den positiva attitydpåverkan som det här för med sig.
Lena Sommestad (S)

Anf. 16 Lena Sommestad (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Låt mig avsluta med att säga att det alltså görs test av de vanligaste bilarna. Vägverket har testat tre bilar, och man fortsätter att testa. Det här blir en god hjälp liksom det enkla system vi nu inför. Den som köper en sådan här konverteringssats kan vara trygg med att det som nu görs är godkänt med tanke på de avgaskrav och säkerhetskrav som gäller. Vi har alltså gett alla konsumenter i Sverige en väldigt god möjlighet att konvertera sina bilar. Snart kommer vi att ha det här förslaget på bordet. Incitamentet för de allra flesta är naturligtvis alla de förmåner man redan har om man har en miljöbil. En konverterad bil är alltså en miljöbil och ska anmälas som miljöbil till registret. Då räknas den som miljöbil. Alla de fördelar som en miljöbilsägare har får också en ägare till en konverterad bil. I vad mån det räcker eller det skulle finnas skäl till ytterligare incitament här tror jag är någonting som vi får återkomma till. Det som jag nu tycker är viktigt är att vi har tagit det här steget. Detta är någonting som väldigt många har efterfrågat, som väldigt många har önskat. Alla har inte råd att köpa en ny bil, men väldigt många vill köra miljövänligt. Därför är jag väldigt glad över att vi kan ta det här steget. Det kommer, som jag sagt, att bli ett viktigt bidrag bland många andra till att vi kan ställa om den svenska bilparken till mer miljövänliga bränslen.

Dokument

den 23 januari

Interpellation 2005/06:216 av Kjell-Erik Karlsson (v) till statsrådet Lena Sommestad (s)

Användningen av etanol i den befintliga fordonsparken

Hoten mot klimatet ökar. En stor del av de klimatstörande gaserna härrör från förbränning av fossila energislag. Förbrukningen av fossila drivmedel ökar globalt. I Sverige är fortfarande mer än 90 % av förbrukade bränslemängder av fossilt ursprung, det vill säga bensin eller diesel. Detta förhållande är inte långsiktigt hållbart.

Mycket positivt har hänt i Sverige

De tre samarbetspartierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har gemensamt drivit fram en rad åtgärder för att minska förbrukningen av drivmedel, särskilt med avseende på fossila drivmedel. Skyldighet att tillhandahålla miljöbränslen vid tankställen, ökad skattebelastning på fossila drivmedel, skatt på nya fordon utifrån utsläpp av koldioxid, stora investeringar i spårtrafik och i annan kollektivtrafik, försök med trängselavgifter har genomförts. Detta i kombination med minskad tillgänglighet av olja på världsmarknaden och därmed stigande världsmarknadspriser på fossila drivmedel har gjort att vi under 2005 fått uppleva ett par positiva trendbrott inom vägsektorn. För första gången på många år ökar inte längre bensinförbrukningen, och försäljningen av energisnåla fordon och miljöbilar ökar kraftigt.

Mer måste hända

Men vi är bara i början av en nödvändig miljöomställning @ riksdagen har beslutat att miljöproblemen ska vara lösta inom en generation @ och mycket återstår att göra om målen ska nås. Regeringen uttrycker också en vilja att oljeberoendet ska brytas till år 2020, det vill säga om 15 år. Regeringen har dock inte förklarat vad man menar med detta. Vänsterpartiet instämmer i ambitionen, men det är svårt att tolka vad regeringen menar. Man ska notera att om ett beroende ska brytas betyder det egentligen att bruket helt ska upphöra men det tror Vänsterpartiet i dagsläget inte är helt realistiskt när det gäller vårt oljeberoende till år 2020. Kanske är en minskning med 70@80 % möjlig att nå. Ska man dock helt bryta ett beroende är det 100 % som är målet.

När det gäller vägfordon och deras bränslen är det viktigaste att få fram energisnåla fordon @ det räcker inte med att bara gå över till andra bränslen. Det är också viktigt att få till stånd en ökad inblandning av etanol i den vanliga bensinen.

Men för att nå miljömålen och uppfylla riksdagens och regeringens ambitioner måste vi också titta på konvertering av dagens bensindrivna fordonspark. Medellivslängden för en personbil i Sverige är nästan 20 år. Många äldre bilar är fortfarande i drift. Vi har till exempel mer än 290 000 Volvobilar äldre än 15 år ute på vägarna. Det är dessutom stora bilar som drar förhållandevis mycket bränsle. Och trots kraftig ökning av miljöbilsförsäljningen är fortfarande år 2005 mer än 90 % av de bilar som säljs vanliga bensin- och dieselbilar. Därför är det nödvändigt att även titta på befintlig fordonspark om oljeberoendet ska brytas till år 2020 och klimatmålen ska nås.

Stimulera och underlätta konvertering av bensinfordon till etanoldrift

Alla äldre bensindrivna bilar kan konverteras till etanoldrift. Etanol finns i dag tillgängligt i stor utsträckning och utbyggnadstakten är hög @ det tillkommer 3@4 nya tankställen för etanol varje vecka. Och enligt den nya lagen om pumpar för miljöbränslen kommer det år 2009 att finnas miljöbränslen, merparten etanol, vid minst 60 % av alla tankställen i landet.

Bristande tillgänglighet till etanolbränsle är följaktligen ett försvinnande problem som snart kommer att vara försumbart för de flesta normalbilister. Frågan är då i vilken utsträckning befintliga bensinbilar kan konverteras till etanoldrift.

Den frågan är komplicerad eftersom regelverk saknas liksom samlade vetenskapliga erfarenheter. Olika experter eller intressenter har olika ståndpunkter, allt ifrån att alla gamla bilar kan konverteras enkelt och därmed billigt till att det är omöjligt; bilen riskerar motorhaveri, att bli en giftig avgasspruta eller möjligtvis brinna upp.

Det finns en oro för säkerheten när det gäller drift och tankning med etanol. Jämfört med bensin torde dock eventuella problem vara överkomliga. Erfarenheterna hittills från etanoldrift av vanliga personbilar i bland annat Sverige och USA visar ingen ökad olycksrisk jämfört med bensindrift. Snarare finns det tekniska och erfarenhetsmässiga skäl att anta att etanoldrift är säkrare än bensindrift. Det är bra att Räddningsverket nu ser över säkerhetsaspekterna med etanoldrift, men det finns ingenting som tyder på förhöjd olycksrisk. När det gäller drift och motorhaverier visar erfarenheterna inga försämringar jämfört med bensindrift.

Vägverket redovisade ett regeringsuppdrag angående efterkonvertering av personbilar för alternativbränslen hösten 2005. Redovisningen klargör en del saker men den stora bristen är att det fortfarande saknas en gedigen genomgång och konverteringstest av de allra vanligaste bilmodellerna som är i drift på landets vägar, det vill säga i huvudsak Saab- och Volvobilar.

Det saknas också test och resultat av hur avgaserna eventuellt ändras vid en konvertering. När det gäller koldioxid är det klart att utsläppen blir mycket lägre. Men dagens regler och kraven på äldre bensindrivna bilars avgaser speglar inte alls situationen efter en konvertering. Det är möjligt att avgaserna sammantaget blir miljömässigt bättre, inte minst tack vare att etanol ger mycket mindre utsläpp av skadliga kolväten än en bensindriven bil. Ansvariga myndigheter bör få i uppdrag att göra samlade miljökonsekvensanalyser av utsläppen från konverterade bilar och jämföra med vanlig bensindrift.

Sverige är ett Volvo- och Saabland särskilt när det gäller den äldre delen av fordonsbeståndet. Av landets 4,3 miljoner personbilar är 25 % Volvobilar, det vill säga 1 miljon. Av dessa är ca 520 000 de vanliga modellerna V70, 740 och 940. Samtliga dessa går att köra på etanol. Även huvuddelen av övriga bensindrivna Volvobilar går att köra på etanol.

Det borde då föreligga ett stort intresse från bland annat statens sida att snarast möjligt testa dessa vanliga bilmodeller som har många år kvar på vägarna i syfte att få fram rimliga konverteringsmöjligheter för dessa bilar. Tekniken och möjligheterna för konvertering torde skifta en del med avseende på vilka avgaskrav som ska ställas på olika årgångar, tekniska förutsättningar för olika modeller etcetera. Äldre bilar som redan har lägre avgaskrav på sig och som inte har så många år kvar i tjänst ska naturligtvis kunna klara sig med enklare typer av konvertering som inte kostar så mycket. Man ska även göra det möjligt både juridiskt och tekniskt att låta bilar drivas med olika sorters inblandningar av etanol, till exempel 50 %.

En testprocess underlättas av att dessa biltillverkare finns i landet och att det redan finns ett etablerat samarbete mellan svenska staten och svensk bilindustri. En framsynt svensk bilindustri borde ha ett stort intresse av dessa test och konverteringsmöjligheter utifrån sitt klimatansvar som kommer till uttryck i företagens miljöpolicy. En god omvårdnad av kunderna är också ett skäl för företagen att agera.

Sammanfattningsvis borde regeringen snabbt agera så att det blir möjligt och intressant för miljoner svenska bilägare att till en rimlig kostnad byta bränsle från den dyra klimatförstörande bensinen till den billigare, mer miljövänliga etanolen. Den bil- och miljöintresserade allmänheten ställer många frågor kring detta till Vänsterpartiet.

En sammanställning och summering av frågorna utmynnar i följande frågor:

1.   Avser statsrådet att ta initiativ så att det blir möjligt för Sverige att uppnå oljeoberoende år 2020 utan att befintliga bensin- och dieselbilar konverteras till mer miljövänliga bränslen?

2.   Vilka initiativ kommer statsrådet att ta utöver de förslag som Vägverkets rapport innehöll för att snabbt få klarlagt vilka möjligheter det finns för att konvertera de vanligaste bensindrivna bilmodellerna i landet till etanoldrift?

3.   Avser statsrådet att ta initiativ till att statliga myndigheter i samarbete med svensk bilindustri och konverteringsföretag bidrar till etanolkonvertering av befintliga bensindrivna personbilar?

4.   Avser statsrådet att överväga att införa ett enkelt dispensförfarande för äldre bensindrivna bilar för att möjliggöra konvertering i väntan på ett slutgiltigt regelverk?

5.   Avser statsrådet att införa en klimatbonus @ baserad på uppskattad klimatnytta @ till bilägare som konverterar sin bil till ett mer miljövänligt bränsle @ alternativt klassa dem som miljöbilar?

6.   Avser statsrådet att ge ansvariga myndigheter i uppdrag att göra samlade miljökonsekvensanalyser av konverterade fordon?