Arbetsförmedlingen och Försvarsmaktens personalförsörjning

Fru talman! Åsa Lindestam har frågat mig hur det nuvarande regelverket ska tolkas i fråga om huruvida arbetssökande kan anvisas arbete i Försvarsmakten av Arbetsförmedlingen. Åsa Lindestams fråga är ställd mot bakgrund av att ett nytt personalförsörjningssystem införts för Försvarsmakten. Som statsråd varken kan eller får jag uttala mig om hur en myndighet bör besluta i enskilda ärenden som rör tillämpning av författning. Arbetsförmedlingen och Försvarsmakten har med anledning av det nya personalförsörjningssystemet inom Försvarsmakten upprättat en överenskommelse myndigheterna emellan. Avsikten och målet med överenskommelsen är att stödja Försvarsmakten att etablera sig som arbetsgivare och tillgängliggöra lediga anställningar inom Försvarsmakten för Arbetsförmedlingens kunder. Jag har inhämtat att Arbetsförmedlingen på sin interna webbplats har gått ut med information inom myndigheten som lyder: "Enligt Försvarsmakten innebär samtliga anställningar inom Försvarsmakten internationell arbetsskyldighet. Detta betyder i praktiken att Arbetsförmedlingen inte ska anvisa till någon ledig plats inom Försvarsmakten." Detta klargör också Arbetsförmedlingen i sitt remissvar till betänkandet Personalförsörjningen i ett reformerat försvar (SOU 2010:86). I remissvaret har Arbetsförmedlingen också föreslagit att oavsett om den ersättningssökande ändå anvisats sådant arbete inom Försvarsmakten och oavsett på vilket sätt det kommer till a-kassans kännedom att han eller hon avvisat arbetet ska inte sanktioner vara tillämpbara.

Fru talman! Tack för svaret, ministern! Jag ser fram emot den här debatten. Det känns oerhört viktigt att vi får ta tag i de här frågorna. De ligger där utanför och ruskar lite om oss. Jag tror inte att den här frågan är så enkel. Regelverk har vi i Sverige. Vi har en mängd lagar som vi förhåller oss till, och de lagarna bestämmer hur vi ska agera i vissa situationer. När vi bryter mot lagar får vi någon form av straff för det, om vi upptäcks. Det kan bli böter, men det kan också bli fängelse eller annat. Så ser det ut i Sverige. Detta är någonting som vi tillsammans har kommit fram till genom att ni som väljer oss sätter oss på de här stolarna, och sedan bereder regeringen förslagen. De går också igenom en lagrådsremiss där man ser att de verkligen stämmer överens med allting annat. Efter det tar vi här i riksdagen beslut om lagarna. Det låter väldigt enkelt. Men så har vi frågan om försvarets personalförsörjning, som är väldigt stor och mycket svår i dagsläget - vi vet ju också att det finns vakanser här. Vi kan titta på frågan hur man ska få tag på människor som vill jobba åt försvaret i dag och ställa detta i förhållande till den plikt vi hade tidigare, när vi tog ut en del av befolkningen och sade: Detta måste ni göra. Då var det ett undantag hur man ordnade personalförsörjningen. Men när nu plikten är en före detta plikt som inte finns kvar längre blir det en krock mellan regelverken - en stor krock. Egentligen ska det gå till så här: Arbetsförmedlingen ska anvisa arbete till dem som är arbetssökande. De arbetslösa ska alltså få förslag därifrån. Det är ett sätt. Om man tackar ja till ett arbete kan man gå och söka det. I bästa fall får man det, och därmed är problemet ur världen. Men man kan också söka jobbet men inte få det. Då har vi en försäkring i Sverige som bygger på att man i stället får pengar från a-kassan. Nu står vi dock i situationen att Försvarsmakten hade plikt men inte längre har det. Det är frivillig ansökan till Försvarsmakten, precis på samma sätt som man söker vilket jobb som helst. I anställningen hos Försvarsmakten hänvisas dock till att man måste arbeta internationellt. Hur ofta och hur mycket är inte klarlagt än. Detta har vi socialdemokrater varnat för flera gånger. Man måste veta när man i så fall ska vara utomlands, liksom var man ska vara och i vilken tjänst. Helt plötsligt krockar alltså detta. Vi har lagar som säger att om man som arbetssökande blir anvisad en plats av Arbetsförmedlingen ska man kunna tacka nej, men enligt ministern ska man fortfarande kunna få pengarna från a-kassan utbetalda. Det här går inte ihop. Jag skulle vilja fråga ministern hur han egentligen tolkar de lagar och regelsystem vi har i Sverige. Kan en myndighet kliva åt sidan och säga att man gör på ett annat sätt, det här var inte så bra, när vi sitter här som lagstiftande församling och anser att detta är någonting som ska verka och gälla i Sverige? Det skulle jag vilja ha svar på. Hur tolkar ministern våra lagar och regelsystem?

Fru talman! Jag vill inleda med att säga att jag håller med Åsa Lindestam om en sak, nämligen att syftet med den omställning av försvaret som nu sker är att införa ett "flexibelt, effektivt och tillgängligt" försvar. Det behövdes verkligen. Försvarsdebatter blir ofta lite märkliga eftersom det framställs som att inga resurser längre satsas på försvaret, detta trots att vi varje år lägger närmare 40 miljarder kronor på det här området. Det är nog ganska få andra områden i samhället man lägger 40 miljarder kronor på som har denna behandling. Just för att vi lägger så mycket pengar är det viktigt att vi får valuta för våra skattepengar och att vi också får den försvarsförmåga vi ska ha. Här finns väldigt mycket att göra, och vi har påbörjat resan. Vi ska bort från det gamla invasionsförsvaret med dåligt samövade, dåligt utbildade och dåligt tränade soldater, ofta med gammal materiel, där sju av tio faktiskt aktivt sade att de inte ville vara en del av försvarets framtid. Problemet har också varit de långa ledtiderna. Försvarsplaneringen verkar ha präglats av en tro att militära konflikter på något sätt skulle utannonseras i tidningen några år innan de ska ske - att det skulle stå mellan sportsidorna och ekonominyheterna. Så fungerar inte militära konflikter. Hur ska man annars förklara de långa ledtider som har varit? Av 30 000 insatsorganisationer har endast 11 000 funnits tillgängliga inom ett år. Detta är den stora utmaningen: att vända skutan, förnya och modernisera. En viktig del i detta är den nya personalförsörjningen, just för att åstadkomma det vill. Det finns många skäl till varför den är bra inte minst för att skapa en högre kvalitet. Inom det militära lär man sig snabbt att dåligt motiverade soldater inte gör ett bra jobb. Frivilligheten trumfar faktiskt plikten också i detta avseende. Vi får också en snabbare reaktionsförmåga. På kortare tid kan vi ha 50 000 insatsklara för operationer både inom Sverige och utanför landets gränser. Vi får även, inte minst, ett bättre rekryteringsunderlag. Försvaret blir inte bättre för att man rekryterar från halva befolkningen - tvärtom, skulle jag vilja säga. Åsa Lindestam beskriver detta med den nya personalförsörjningen som slarvigt. Jag skulle nog vilja vända på det och säga att jag tycker att det är Socialdemokraternas argumentation som är ganska slarvig. Man ser nämligen inte den stora bilden. Jag tycker att man ska ha respekt för denna förändrings storlek. Det är förmodligen den största förändringen inom svenskt försvar på ett hundra år. Nu har vi kommit en liten bit på vägen. Är det någon som är förvånad över att det uppstår saker som måste korrigeras, saker som måste följas och saker som vi måste se vart de tar vägen? Jag kan avslöja att det kommer att vara så under en tid. Det kommer att finnas saker att noggrant följa och utvärdera. Jag är snarare förvånad över att så mycket har fallit på plats på så kort tid. Det vi vet hittills om hur det går är ganska hoppfullt. I de två första rekryteringsomgångarna till GMU var det 10 000 sökande till 1 200 platser. Jag var i går på amfibieregementet i Vaxholm och träffade både soldater och befäl. Jag träffade en rekryteringsansvarig i en bataljon. Han sade: Vårt problem är inte att rekrytera nya soldater, utan vårt problem är att ta hand om alla som vill hit. När vi lägger ut en rekryteringsannons har vi ett enormt söktryck. Jag får nästan stoppa folk vid grindarna. Socialdemokraternas nya talesman i dessa frågor, Peter Hultqvist, beskriver personalförsörjningen som en katastrof. Jag kan konstatera att verkligheten faktiskt inte ser ut så - långt därifrån.

Fru talman! Försvarsmakten ska under de kommande åren rekrytera 16 000 personer - unga människor till nya, riktiga och för Sverige viktiga jobb. Försvarsmakten är på väg att bli Sveriges kanske största ungdomsarbetsgivare. Med tanke på var Försvarsmakten har sina verksamheter är det fråga om många hundra nya jobb på orter som inte har upplevt en sådan utveckling på arbetsmarknaden på många år. Åsa Lindestams fråga kan besvaras i flera led. Det första är grunden för att bli rekryterad till Försvarsmakten. Det finns två grundläggande kriterier. Det första är eget intresse - att man själv vill. Det är oerhört viktigt. Det handlar inte längre om tvång utan om den egna viljan och det egna intresset. Det andra är personlig lämplighet. Vilka förutsättningar bär man med sig? Vi är inte längre intresserade av vilken grupp man tillhör, vare sig det gäller ålder eller kön, på det sätt som vi var tidigare. Det är just intresse och lämplighet som gäller. Saknar man intresse och lämplighet blir man inte rekryterad. Precis som Johan Forssell nämnde har det alltså varit 10 000 sökande på 1 200 platser i de två första utbildningsomgångarna. Det betyder att det råder konkurrens, och det betyder att Försvarsmakten aldrig kommer att rekrytera någon som själv inte vill. Det strider nämligen mot hela grunden i reformen. Man är inte lämplig om man saknar vilja. Så var det under värnplikten. Johan Forssell har rätt i sin beskrivning; då ville 70 procent inte vara kvar i Försvarsmakten efter utbildningen och lämnade därför försvaret. Då fick vi ingen nytta för alla de pengar vi hade investerat i dessa individer. Det är alltså grunden i det jag ansvarar för, det vill säga Försvarsmaktens del i detta - intresse och lämplighet. Sedan är det en annan myndighet, nämligen Arbetsförmedlingen, som svarar för de regelverk som Åsa Lindestam talade om. De tolkar sina regler. Därför vill jag läsa upp vad Arbetsförmedlingen själv säger i ett chefsmeddelande med information den 4 april: Arbetsförmedlingen ska inte anvisa anställningar i Försvarsmakten som innebär internationell arbetsskyldighet. Arbetsförmedlingen har, som tidigare har informerats om, kommit fram till att underrättelser till a-kassan inte är aktuell även om den sökande avvisar anvisad eller erbjuden anställning som innebär internationell arbetsskyldighet. Arbetsförmedlingen ska inte anvisa till någon ledig plats inom Försvarsmakten. Detta skriver Arbetsförmedlingen. Man hänvisar till sitt remissvar, där man skrivit att oavsett om den ersättningssökande ändå anvisats sådant arbete inom Försvarsmakten och oavsett på vilket sätt det kommer till a-kassans kännedom att han eller hon har avvisat arbetet ska sanktioner inte vara tillämpningsbara. Det är alltså Arbetsförmedlingens uttolkning av situationen. Jag hörde häromdagen Håkan Juholt säga i Rapport att frivilligheten var här för att stanna. Jag tycker att det var ett väldigt välkommet uttalande som förhoppningsvis ger grund för en ökad samverkan också med Socialdemokraterna kring det nya personalförsörjningssystemet i framtiden. Det var alltså ett annat besked än det Peter Hultqvist gav när han kallade det katastrof. För övrigt noterar jag samma sak som Johan Forssell, nämligen att det är svårt att förstå hur en situation där man har 10 000 sökande på 1 200 platser kan beskrivas som en katastrof. Snarare verkar det som att rekryteringen till den grundläggande militära utbildningen möter stort intresse i målgruppen unga människor, och det tycker jag är oerhört positivt.

Fru talman! Tack, ministern! Det vore dock tacknämligt om jag också kunde få svar på min fråga. Det är ju så att regeringen föreslår och riksdagen beslutar om lagar och lagstiftning, och myndigheter kan inte göra undantag. Vi skulle få mer valuta för pengarna, sade Johan Forssell i ett tidigare inlägg. Om det är kriteriet förstår jag inte riktigt. Kommer försvarsministern att ta initiativ till en särlagstiftning i det här fallet? Kommer vi att komma ur gråzonsläget? Det måste väl ändå vara det som är finessen i detta. Ärendet har gått för fort. Det har vi Socialdemokrater påpekat. Vi hade kunnat utreda detta innan. Vad skulle hända om myndigheter i allmänhet sade: Nej, de där lagarna bryr inte vi oss om, utan vi kan göra på ett annat sätt? Och så tycker man att vi här, som stiftar lagar, inte är någonting att lyssna på. Nej, detta tror jag inte är bra. Jag tror att det är ett illvarslande läge just nu. En särlagstiftning är nog av godo, för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen - kallad IAF i folkmun - har tittat på detta och kräver författningsändringar om frivilligheten. Nuvarande lagar kan nämligen inte undanta arbeten inom försvaret, utan dit måste man också bli skickad från Arbetsförmedlingen. Det går inte att göra överenskommelser mellan Arbetsförmedlingen och Försvarsmakten. Detta säger Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. I detta har alltså Arbetsförmedlingen och a-kassan skyldighet att vidta åtgärder mot personer som undandrar sig olika typer av arbeten, inklusive arbeten i försvaret. Detta kräver att man tar ett rejält tag och gör en särlagstiftning så att människor inte behöver utsättas för denna situation. Jag tror att vi är eniga i slutmålet; där har vi ingen skiljelinje. Vägen dit måste dock göras rätt och riktigt enligt det vi står här för. Då måste det också till lagar och förordningsbestämmelser i förändringar här. Återigen till min fråga: Hur tolkar ministern detta att myndigheter gör egna regler? Det vill jag ha svar på.

Fru talman! Valuta för skattepengarna, sade Åsa Lindestam och tyckte att det var märkligt att jag hade sagt det. Och det kanske är så att vi skiljer oss åt på den punkten. Jag tycker att det är oerhört viktigt att skattebetalarna får valuta för sina pengar, på försvarsområdet liksom på alla andra områden. Det ska inte finnas några stora hål i försvarets ekonomi. Det ska vara kvalitet, och det ska vara ordning och reda också i försvaret. Historiskt sett i Sverige har vi varit överens över blockgränserna i mycket av försvars- och säkerhetsfrågorna, så också om vikten av frivillighet. Socialdemokraternas partiordförande Håkan Juholt satt själv med i den senaste försvarsberedningen där man förordade att försvarets insatsorganisation ska bemannas just på frivillig grund. Som jag nämnde tidigare säger Peter Hultqvist att det är en katastrof inom personalförsörjning, mot bakgrund av att det är 10 000 sökanden till 1 200 platser. Jag är inte säker på att jag delar den bedömningen. Det vore intressant att höra om Åsa Lindestam gör det. Jag har noterat att allt fler socialdemokrater nu talar sig varma för den allmänna värnplikten. Det blir som att lyssna till ett eko av en svunnen tid. Jag hoppas verkligen att Socialdemokraterna kommer att finna en ansvarsfull linje i försvarsfrågorna därför att det här är ett område som på så många sätt är alldeles för viktigt för att lämnas åt kortsiktig utspelspolitik eller drömmar om det gamla invasionsförsvarets värnpliktsarméer anpassade för det gamla kalla kriget. Försvaret genomgår just nu den största förändringen på många år. Jag är övertygad om att försvaret behöver arbetsro för att den här förnyelsen ska få fortsätta.

Fru talman! Arbetsförmedlingens uppgift i relation till det nya försvaret är att bidra till att matcha lämpliga unga människor till de jobb som finns i Försvarsmakten men inte att anvisa. Åsa Lindestam sade att det är en gråzon nu. Men Arbetsförmedlingen är uppenbarligen tydlig i sin uttolkning. Vid den pressträff som Försvarsmakten hade tillsammans med Arbetsförmedlingen efter deras överenskommelse sade generaldirektören Angeles Bermudez Svankvist följande: Vi vill vara tydliga med att jobben helt bygger på frivillighet. Försvarsmakten bestämmer hur kravprofilen ser ut och vilka som är lämpliga. Det kommer inte att bli några anvisningar från oss till de här jobben. Jag tror att det är svårt att få ett tygligare uttalande än så. Även om det inte skulle bli så och man mot förmodan skulle bli anvisad - alltså inte bara bli upplyst om att jobben finns, bli matchad och möjligen skickad till Försvarsmakten - blir man inte aktuell därför att grundkriterierna för Försvarsmaktens rekrytering är frivillighet, att man själv ska vilja, att man är motiverad, att man är intresserad av att vara kvar i försvaret långsiktigt. Det är där de stora poängerna med reformen kommer. Vi lägger inte ett års utbildning på individer som till 70 procent inte vill vara en del av försvarets framtid och lämnar det så fort de kan. Vi investerar utbildning och övning i personer som är intresserade av försvaret och vill vara där, vill vara med och göra en skillnad. Den egna viljan är det avgörande. Det kommer omedelbart i varje uttagningsförfarande att visa sig om en person vill eller inte vill. Vill man inte så blir man inte aktuell. Vilken arbetsgivare vill ha anställda och satsa på sådana som inte vill vara där? Det andra kriteriet är personlig lämplighet enligt ett noggrant uttagningsförfarande för att hitta rätt soldater som har förutsättningar och vilja att vara med och göra en skillnad. Jag förstår att Åsa Lindestams interpellation egentligen handlar om Arbetsförmedlingens uttolkning av regler. Både Åsa Lindestam och jag vet väl att det inte är mitt ansvarsområde hur Arbetsförmedlingen agerar. Det är arbetsmarknadsministern som svarar för den myndigheten, min myndighet i det här samarbetet är Försvarsmakten och deras intresse av rekrytering. Låt mig gärna säga det till kammaren att min utmaning som försvarsminister inte är densamma som mina företrädare sedan murens fall har haft, att ständigt skära ned och skala ned försvaret. Min utmaning är att klara expansionen i försvaret. Det är en jättestor men positiv utmaning att Försvarsmakten ska rekrytera 16 000 unga människor och bli landets största ungdomsarbetsgivare. Det ställer krav på kulturella förändringar, möjligen, inom Försvarsmakten. Man går från plikt till frivillighet. Jag tror att vi kommer att få väldigt medvetna och kravställande soldater som kommer att begära kvalitet, begära att tiden används väl, att man blir rätt utbildad, rätt övad och rätt utrustad, vilket är jättebra därför att det höjer kvaliteten i försvaret och försvarsförmågan. Vi kommer att få bättre sammansatta grupper därför att vi nu har avskaffat den sista lagstadgade könsdiskrimineringen i svensk lagstiftning, att försvaret enligt lagen om värnplikten egentligen bara var intresserat av halva befolkningen, det vill säga män, och bortsåg från kvinnor. Vi vill ha blandade grupper och också vad gäller ålder och bakgrund välja utbildning, yrkeserfarenhet och familjesituation. Därför får vi ett stabilare försvar och en solid värdegrund. Jag skulle vilja avsluta det här inlägget med att be Åsa Lindestam att med sedvanligt intresse medverka i att detta blir bra. Det har Sverige, Försvarsmakten och landets unga stort intresse av - konstruktivitet i detta.

Fru talman! Det är bra om vi håller oss till frågan när vi resonerar, för vi har ändå så kort tid på oss. Det här berör Försvarsmakten, det här berör våra myndigheter. Jag vill att vi ska ha ett gott och bra försvar, absolut, men de lagar som vi stiftar ska gälla. Det kan inte vara så att myndigheter har rätten att skaffa sig överenskommelser där man överprövar det vi säger och får göra någonting helt annat. Jag vill ha arbetsro för Arbetsförmedlingen, och jag vill ha arbetsro för A-kassan och för Försvarsmakten. Jag tycker att det är helt nödvändigt. Men försvaret har en särställning, och vi måste ta ansvar för att vi har tagit bort plikten. Då måste det till en lagändring; det kan vi inte komma ifrån. Det här har vi socialdemokrater varnat för, och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringar stämmer in i att det måste till. Går det att ordna snabbt är det bra, men jag tror inte att det är så. Jag vill inte medverka till saker där lagar inte gäller, och det tror jag inte ministern vill heller. Det här är ett skyndsamt ärende. Det är en ytterst allvarlig situation som vi står inför. Vi har varnat. Jag skulle vilja veta hur ministern tänker utreda och gå vidare med det här, på vilket sätt. Ministern säger att han inte vill uttala hur myndigheter har beslutat. Men jag kan läsa ut att det är precis vad ministern gör här därför att han hela tiden hänvisar till att det är helt okej med överenskommelser mellan myndigheter. Jag kan inte ställa upp på det. Då vill jag veta: Vad är det som gäller? Kan alltså myndigheten träffa helt egna överenskommelser som sätter våra lagar ur spel?

Fru talman! Nej, jag uttolkar inte alls vad myndigheterna gör. Jag återger vad de själva har sagt om sin egen överenskommelse. Mer specifikt i det här fallet återger jag vad generaldirektören för Arbetsförmedlingen har sagt, hur hon ser på hur regelverken ska användas. Försvarsmakten är nämligen inte med att uttolka de regelverken, utan det gör Arbetsförmedlingen på egen hand. Jag har några kommentarer. Om Åsa Lindestam anser att Arbetsförmedlingen bryter mot lag är inte en interpellation till försvarsministern rätt väg att komma fram, för Arbetsförmedlingen är inte mitt ansvarsområde. Det som är mitt verksamhetsområde är Försvarsmakten. Jag ser med glädje på att Försvarsmakten och Arbetsförmedlingen kommer fram till ett samarbete för att matcha unga med intresse för försvar och säkerhet gentemot Försvarsmaktens behov att rekrytera många tusen unga till nya riktiga viktiga jobb. Jag tycker att det är jättebra att myndigheterna pratar med varandra. Men hur Arbetsförmedlingen tolkar sina regelverk är icke mitt ansvar. Det ligger på dem som ansvarar för verksamheten i Arbetsförmedlingen, i myndigheten och utanför. Jag väljer att se det så här i stället. Jag noterar Åsa Lindestams signal om att Socialdemokraterna är intresserade och villiga att bidra till en lösning på den här sortens tekniska frågor som möjligen kan uppkomma i reformeringen av försvaret. Det tycker jag är jättebra. Vi kommer att lägga fram en proposition gällande arbetsrättsliga aspekter, skydd för dem på arbetsmarknaden som är kontraktsanställda, till exempel deltidsanställda i det nya försvaret. Det har sin grund i en mycket omfattande och seriös utredning. Det arbetet kommer att pågå framöver. Jag hade gärna också sett bara någon liten markering från Åsa Lindestam om att det är bra att vi nu inte längre könsdiskriminerar vid rekryteringen till Försvarsmakten och att det är jättekul att se att så många unga visar intresse för försvaret, men jag tror att det kommer.