Arbetslösheten

Fru talman! Lars Beckman har frågat mig om jag delar den bedömning som har framförts av många företag att om visstidsanställningar skulle ändras från 24 till 12 månader skulle det leda till färre jobb i näringslivet och försvåra anställningar för företag med stora säsongsvariationer. Han har också frågat mig om jag har för avsikt att föreslå några förändringar vad gäller längden för visstidsanställning. Lars Beckman har vidare frågat mig vad regeringen och jag avser att vidta för åtgärder för att minska den kraftigt ökade ungdomsarbetslösheten, inte minst i Gävleborg. Slutligen har han frågat mig vilka slutsatser regeringen har dragit av att arbetslösheten i Sverige har gått i rakt motsatt riktning i förhållande till vallöftet om EU:s lägsta arbetslöshet i Sverige 2020 och hur slutsatserna kommer att påverka mina kommande åtgärder för att minska arbetslösheten.

Därtill har Kjell Jansson frågat mig vad jag har för konkret åtgärdsplan för att uppnå målet om EU:s lägsta arbetslöshet, som varit ett tydligt mål för regeringen, och vilka åtgärder jag avser att vidta för att få ned ungdomsarbetslösheten mer specifikt.

Arbetsmarknadens parter har under det senaste året förhandlat om förslag som i kombination kan skapa bättre omställningsförmåga för företag och arbetstagare och öka tryggheten på arbetsmarknaden. Regeringen välkomnar den historiska partsöverenskommelsen, som innebär att arbetsrätten kan bli mer flexibel och att omställningen kan stärkas. Regeringen kommer att arbeta för lagförslag som kan få ett så brett stöd som möjligt från parterna och som fungerar på hela arbetsmarknaden.

Ungdomsarbetslösheten har ökat markant, och det är viktigt att åtgärder sätts in för att stävja denna negativa utveckling. Dessa åtgärder bör i första hand riktas till de ungdomar som riskerar långvarig arbetslöshet, inte minst ungdomar som saknar avslutad gymnasieutbildning och därför i första hand bör fullfölja den.

Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att redovisa hur man arbetar för att öka övergångarna till studier eller studiemotiverande insatser bland ungdomar utan avslutad gymnasieutbildning och hur man samverkar med bland annat kommunerna för att möjliggöra detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I budgetpropositionen som gäller från årsskiftet har över 100 miljarder kronor 2021 tillförts för att återstarta ekonomin, samtidigt som långsiktiga reformer ska bidra till att lösa samhällsproblemen. Sammantaget bedöms reformerna medföra att arbetslösheten blir drygt 1,3 procentenheter lägre jämfört med om förslagen inte genomförs. Detta motsvarar cirka 75 000 fler jobb.

Satsningarna inom arbetsmarknadspolitiken uppgår till över 9 miljarder kronor 2021. Arbetsförmedlingen förstärks med 1 miljard kronor för att möta den ökande arbetslösheten samt för att säkerställa en ändamålsenlig lokal närvaro och likvärdig service i hela landet. Vidare satsas över 2 miljarder kronor för att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning, upphandlade matchningstjänster, extratjänster och introduktionsjobb.

Regeringen kommer fortsatt att följa utvecklingen på arbetsmarknaden och är vid behov beredd att vidta ytterligare åtgärder.

Fru talman! Låt oss kalla en spade för en spade - det vill säga ett genuint misslyckande av den här regeringen när det gäller Stefan Löfvens viktigaste vallöfte: att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet. Som mina kollegor har berättat i en annan interpellationsdebatt har det gått åt rakt motsatt håll.

Än värre är det, fru talman, om vi tittar på min valkrets, Gävleborg. Denna interpellation handlar ju om den skenande arbetslösheten i Gävleborg och den skenande ungdomsarbetslösheten. Antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen i Gävle i åldern 18-24 år har ökat med 35 procent. Antalet långtidsarbetslösa ungdomar, som varit arbetslösa i längre än sex månader, har ökat med 32 procent. Det är närmast katastrofala siffror, fru talman.

Vad har då den här regeringen lagt sitt fokus på? Vi som följer samhällsdebatten och har sett regeringens engagemang har kunnat höra ord som friår, familjeveckor och höjd a-kassa, som ministern själv läste upp här. Hon pratar om parternas överenskommelse - där ligger alltså friåret - till en kostnad på upp till 17 000 miljoner, det vill säga 17 miljarder, som riksdagens utredningstjänst har räknat ut att friåret kan kosta.

Och, fru talman, det räcker inte med det. Ministern är nämligen beredd att använda 60 000 miljoner, alltså 60 miljarder, i den partsöverenskommelse som det finns ett embryo till, där man ska ta över a-kassan. Det handlar alltså om 60 miljarder plus 17 miljarder - 77 000 miljoner.

Tänk om den här regeringen hade visat samma engagemang när det gäller att föra en aktiv näringspolitik! Tänk om den här regeringen hade visat samma engagemang som våra grannländer och stött de branscher som anställer flest unga! Jag tänker på restaurangbranschen. Jag tänker varje dag i Gävle på om ministern passerar de restauranger där man står och klappar på sina kastruller i desperation över uteblivna stöd.

Jag tror, utifrån den kännedom jag har om Gävleborg, att vi tyvärr har en väldigt stor konkursvåg framför oss. Man har nu tagit den sista kronan, man har intecknat huset över pant, man har gått i personlig borgen - man gör allt för att rädda sitt företag, men stöden når inte fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har därför frågat ministern om till exempel visstidsanställningar: Tror ministern att det kommer att leda till fler eller färre jobb om man försvårar visstidsanställning? Det gör att unga inte får in en fot på arbetsmarknaden och inte får visa vad de kan. Det vore intressant att höra ministerns svar. Tror ministern att det blir fler eller färre jobb?

När det sedan gäller effekter på jämviktsarbetslösheten och sysselsättningen har jag bett riksdagens utredningstjänst ta fram en rapport om detta. Det handlar om en ökad jämviktsarbetslöshet på ungefär 40 000 personer, tack vare regeringens höjning av a-kassan. Det blir alltså 40 000 fler arbetslösa bara för att regeringen har lagt sitt fokus på högre bidrag, högre bidrag och högre bidrag. Jag har respekt för detta; det är Socialdemokraternas dna. Det är en beställning från deras kärnväljare: Höj våra bidrag!

Men i denna interpellationsdebatt och för Moderaterna är ingångsvärdet naturligtvis att fler ska komma i jobb. Vi ska ha en ökad företagsamhet och fler jobb.

Lite ödmjukhet hade vi kunnat få höra från arbetsmarknadsministern. Vad kan regeringen göra annorlunda för att trycka tillbaka arbetslösheten i Sverige?

Fru talman! Tack för svaret, arbetsmarknadsminister Eva Nordmark!

Jag tänkte i min debatt med arbetsmarknadsministern ta upp lite erfarenheter av hur det ser ut där ute från mitt tidigare liv som entreprenör under 26 år. Det är mycket diskussion om att man skapar jobb via bidrag och system. Så är det delvis, men huvuddelen består i att företagen skapar jobb och får utrymme att anställa folk.

I valrörelsen 2014 sa Stefan Löfven, som har framgått här under kvällen, att Sverige skulle ha lägst arbetslöshet i EU 2020. Det har väl gått så där. Just nu ligger vi på plats 23 av 28 medlemsländer. Det är näst intill skamvrån, vill jag säga, med tanke på att vi efter finanskrisen har haft en högkonjunktur i princip i tio år. Det är en av de längsta högkonjunkturer vi har haft i det här landet. Företagen har gått som tåget, enormt bra.

Det som också är bedrövligt i dag är att vi har så stor arbetslöshet bland högskoleutbildade. Högskoleutbildade människor får inga jobb. Så har det aldrig varit i Sverige efter kriget, men så är det just nu. Det är allvarligt, tycker jag.

Fru talman! Näringslivsklimatet i Sverige har försämrats varje år sedan 2014 när regeringen Löfven klev på, enligt Svenskt Näringslivs undersökning. Det är också en signal om att något inte fungerar.

Vi har också den högsta arbetslösheten i Sverige på 100 år. Cirka 50 procent av ungdomarna under 25 år är arbetslösa. Jag har själv en pojke som är 21 år - jag är väldigt glad att han har ett jobb, och det sa jag åt honom senast i morse.

Detta är bekymmersamt. Risken är stor att många hamnar i utanförskap och droger. Det är lätt att hamna där för ungdomar i dag, och det är olustigt. Drogerna finns överallt, tyvärr, inte bara i Djursholm, som har sagts.

Statsrådet svarar mig att Arbetsförmedlingen får 1 miljard i tillskott. De pengarna hade kunnat användas bättre eftersom Arbetsförmedlingen gör överskott varje år. Dessutom fick Arbetsförmedlingen så sent som förra året allvarlig kritik av Riksrevisionen för sin ineffektiva verksamhet. Den är i delar dysfunktionell, vill jag hävda. Vet ni hur många gånger jag blev uppringd av Arbetsförmedlingen under mina 26 år? Noll gånger, fru talman. Intresset för att skapa jobb till folk var inte större än så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige är ett fantastiskt land med enormt duktiga företag. Exportindustrin är världsledande, vill jag hävda, och drar in 52 procent av bnp; det är fantastiskt! Exportindustrin är stommen i Sveriges välfärd.

Därtill kommer små och medelstora företag, och där har vi nyckeln till varför vi har så stor arbetslöshet i Sverige. De små företagen vill inte expandera. Varför är det så, fru talman? Jo, för att regelverket är för krångligt. Och har man över tio anställda blir det ett nytt regelverk. Jag återkommer till detta i mitt nästa inlägg.

Fru talman! Detta med ungdomsarbetslösheten hann vi inte beröra så mycket i den förra debatten. Jag ser det som den kanske allvarligaste effekten av pandemin.

Vi vet att väldigt många ungdomar som har gått ut gymnasiet inte får jobb, och vi vet också att många som tagit ut akademisk examen under våren 2020 fortfarande går arbetslösa och inte får något jobb. Jag har själv sett det på min egen dotter, som läst juridik. Hon hade kallats till ett antal intervjuer, och det såg väldigt hoppfullt ut. Men sedan strök de alltihop, och hon fick inget jobb. Sedan dess har det dock löst sig ändå, men många av hennes kompisar går fortfarande arbetslösa med en färsk juristexamen. Snart kommer nästa kull med nyutexaminerade jurister ut på arbetsmarknaden, och risken är att de hamnar i samma läge. De som gick ut förra året hamnar då sist i kön, för då finns det de som har färskare examen.

Vi ska inte bara tala om de ungdomar som står långt från arbetsmarknaden och saknar utbildning, utan vi måste också fundera på hur vi ser till att alla dessa ungdomar, som vi har investerat så mycket pengar i akademiska utbildningar åt, också ska komma in på arbetsmarknaden. Dessa ungdomar söker nu ofta andra jobb i stället, för att ha något att försörja sig på. Inte sällan handlar det om jobb inom restaurang- och besöksnäringen. Den näringen går nu också på knäna.

I fredags hade vi ett stort, digitalt möte med restaurangföretagare och besöksnäringen i Borås. Sju riksdagsledamöter deltog. Då fick vi en väldigt mörk bild av läget i besöksnäringen. Inte minst klagar man över att regeringen ger så många otydliga och motstridiga besked, så att företagen snart inte vet vad de ska göra. Det gör att de inte har någon som helst framtidstro i dag. Ibland gör de sig av med personal för säkerhets skull, för de vet inte vad de ska göra. Om regeringen hade varit lite tydligare och haft lite tydligare linje i besluten, så att de inte var så hoppiga och motstridiga, hade vi säkert haft fler människor kvar i anställning inom dessa näringar.

Jag återkommer till den fråga som jag avslutade med i min förra debatt, nämligen något som också finns med i svaret på den här interpellationen, där det sägs att regeringen noga följer utvecklingen på arbetsmarknaden och är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder. Jag tycker fortfarande att det är konstigt. Behoven av ytterligare åtgärder har ju aldrig någonsin varit större i Sverige i modern tid än de är nu. Vi har aldrig förut haft ett så här allvarligt läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad är det egentligen som behövs? Jag fick inget svar på det i slutanförandet i förra debatten, men jag ställer frågan igen eftersom samma formulering finns med även i det här interpellationssvaret. Vad anser ministern att det ska krävas för att man ska vidta ytterligare åtgärder? Det har inte aviserats en enda proposition från regeringen för att stärka arbetsmarknaden!

Samtidigt som regeringen inte lägger fram ett enda förslag har Moderaterna som ledande oppositionsparti tagit fram ett omfattande program när det gäller både integration och att minska arbetslösheten. Vi gör detta i opposition, men ett helt regeringskansli kan inte presentera en enda proposition! Jag tycker det är ytterst anmärkningsvärt.

Återigen, ministern: Vad är det för behov som ska finnas innan man kan göra mer?

Fru talman! Jag har vuxit upp i en företagarfamilj. Jag har varit lastbilschaufför. Mitt första arbete var att koka kaffe på Göteborgs-Posten. Jag kommer ihåg när man fick den lilla löneavin. Man hade gjort rätt för sig och fick sin första lön.

Jag hörde ett förslag från ett annat parti som handlade om att det var viktigt att även studerande kunde tillgodoräkna sig a-kassa. Om man studerade skulle man då få rätt jobb direkt. Jag tycker att det är väldigt märkligt. Precis som kollegan Ericson sa här kan en nyutbildad jurist inte vara säker på att få ett juristjobb med en gång, utan det blir kanske ett annat jobb. När jag läste på högskolan och trodde att jag skulle bli revisor var jag ostknalle på Varbergs torg.

Jag tror att möjligheten att ta de jobb som finns är viktigare än att vara begränsad till vissa arbeten som man utbildat sig till. De gröna näringarna kan inte få tag i arbetskraft. De vet inte riktigt hur de ska bära sig åt. Särskilt nu när länderna har stängt sina gränser på grund av coronapandemin vet de inte riktigt om de hittar någon som vill mocka kostall, plantera granskog eller utföra annat arbete som faktiskt måste göras. Det måste bli tydligare att arbeten behöver arbetskraft - det ska inte handla om arbetskrafter som behöver arbete. Någonstans här har Sverige gått fel.

När den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde hade Sverige plats 12. Arbetsmarknadsministern berättade att Löfven hade lovat att Sverige skulle ha den lägsta arbetslösheten och att det var en styråra. Då kan man undra: När gick denna styråra av? Det har ju gått åt helt fel håll. En styråra ska väl ändå styra och ange kurs? Nu har ju styråran gått helt tvärtom: Vi ligger nu på plats 23 av EU:s 28 länder, precis som min kollega Kjell sa.

Nu fokuserar man i stället på friår och familjevecka. När Alliansen hade regeringsmakten sänktes skatten på arbete, vilket ledde till att fler inkluderades i arbete. Vi hade en arbetslinje som inkluderade fler som bidrog till staten, till skattekollektivet och till att skapa bra välfärd. Statens intäkter höjdes fastän skatterna sänktes.

Regeringen har i grön skatteväxling landat i den - förlåt, fru talman - urbota dumma plastpåseskatten. Det har visat sig att den bara drar in en tiondel av den prognostiserade intäkten. Min fråga till arbetsmarknadsministern är: Hur ska vi laga styråran, så att vi kan styra åt rätt håll och få ned arbetslösheten i stället för att höja den?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tycker att vi har rett ut den frågan under den förra interpellationsdebatten. Vi hade arbetslöshetsmålet som en styråra för politiken under förra mandatperioden. Men detta är en ny mandatperiod, och det vi fokuserar på nu är att bekämpa de allvarliga effekter som coronapandemin har fått på arbetsmarknaden. Vi har det allvarligaste läget på svensk arbetsmarknad i modern tid.

Jag vill välkomna Kjell Janssons viktiga inlägg. Det är väldigt viktigt att vi har ett näringsliv som fungerar väl och har goda förutsättningar att växa, att utvecklas och att vara konkurrenskraftigt. Några exempel på åtgärder som har vidtagits under pandemin, ofta i bred politisk enighet - jag tror att detta är helt centralt för att vi ska kunna jobba oss igenom krisen - är omsättningsstöd till enskilda näringsidkare, omställningsstöd till företag som har fått minskad omsättning, stöd vid korttidsarbete, utökat statligt ansvar för sjuklönekostnader, anstånd med skatteinbetalningar och statlig lånegaranti för små och medelstora företag. Jag vill också nämna tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter och tillfällig rabatt för hyreskostnader i utsatta branscher.

Regeringens krisåtgärder har gett resultat och räddat svenska jobb, och de har gjort stor skillnad, inte minst när det gäller korttidspermittering. Det är ungefär 600 000 anställda som omfattas av den reformen i dag. Det betyder att hundratusentals svenskar med detta har undgått risken att bli av med jobbet. Nu när smittspridningen ökar igen finns denna reform på plats för att kunna sättas in om vi får en tuff situation igen.

Det finns ändå ett antal ljuspunkter. Svensk ekonomi återhämtade sig starkare än väntat under hösten, och dessa åtgärder har bidragit till detta. Det innebär att ökningen av arbetslösheten har dämpats och att arbetslöshetsprognosen har reviderats ned i varierande grad av såväl regeringen som Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen, jämfört med de tidigare bedömningarna.

Lars Beckman ställer frågan hur jag ser på förändringarna när det gäller visstidsanställningar. Det är kanske tur att timmen är sen och att inte särskilt många tittar på denna debatt, för jag är rätt övertygad om att de parter som har ingått den viktiga partsöverenskommelsen, nämligen Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal, skulle vända sig kraftfullt mot den beskrivning som interpellanten här ger om att detta skulle handla om ett friår. Det gör det knappast.

Partsöverenskommelsen innebär förändringar i arbetsrätten. Det handlar om att bidra till att skapa bättre förutsättningar för omställning genom ett helt yrkesliv och om studiefinansiering. De reformer som vi just nu utreder - jag tillsatte tre utredningar i januari - kommer att innebära ökad flexibilitet, ökad trygghet och stärkt omställningsförmåga och konkurrenskraft för hela vårt land. Det här är en överenskommelse som både arbetsgivare och löntagare tjänar på, och det står jag absolut bakom.

Fru talman! Jag hoppas att många ser denna och tidigare interpellationsdebatter, och jag vill uppmana alla att både se debatten och läsa protokollet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vilka är det som kallar detta friår för ett friår? Jo, det är Transport. Jag förstår att arbetsmarknadsministern inte läser tidningen Arbetet, men artikeln finns på Arbetet.se, så det är bara att läsa innantill. Man kallar möjligheten att studera med 80 procent av lönen för ett friår light. Ministern får väl börja läsa tidningen Arbetet. Jag brukar själv läsa den, för det finns mycket bra information där.

Det var ministern som i sitt svar tog upp parternas överenskommelse. Men vi har inte hört ett ljud om de 60 000 miljonerna som parterna kräver av regeringen - 60 miljarder. Kan ministern i sitt nästa inlägg säga om hon är beredd att lägga upp 60 000 miljoner på bordet för att få denna överenskommelse på plats? Är ministern beredd att lägga 17 000 miljoner, alltså 17 miljarder, på bordet för friår light-kostnaden?

Min interpellation handlar om arbetslösheten. Men jag förstår att ministern inte vill prata om det. Jag har full respekt för att ministern inte vill tala om regeringens största misslyckande. Det finns nog ingen som inte har gått ut och varnat för konsekvenserna av den skenande ungdomsarbetslösheten, men regeringen står handfallen.

De åtgärder ministern räknar upp känner jag igen. Det är de åtgärder som Moderaterna i finansutskottet har gjort så kallade tillkännagivanden om och bildat majoriteter för. Vi har närmast släpat regeringen till bordet för att få fram konkreta förslag. Ni har varit och är passiva. Ni är reaktiva i stället för proaktiva. Konsekvenserna av detta får ungdomarna betala när de inte kommer in på arbetsmarknaden och de företagare som nu känner sig genuint svikna.

Det senare är kanske det värsta. Det kan handla om en företagare i Sandviken där inte bara han själv utan hela släkten har borgat för restaurangen, och så når stöden inte fram. Vad skickar det för signal till Sveriges småföretagare? Vad skickar det för signal när staten bryter samhällskontraktet? Företagarna ser ju hur andra stater stöder sitt näringsliv och sina småföretagare. Då vågar man också tro på att man kan anställa så snart det vänder. Förr eller senare kommer vi ju ur den här krisen.

Sverige var i ett genuint fall i arbetslöshet redan innan pandemin. Vad beror det på? Jo, jag kan ta de orden i min mun: familjevecka - 30 000 miljoner ska användas för att ge folk ökad ledighet, friår för 17 000 miljoner och höjd a-kassa. Det finns väl inte ett bidrag denna regering inte har höjt. Det är klart att detta får konsekvenser för viljan att söka jobb och ta jobb.

Innan pandemin var det inte en arbetsgivare jag besökte i Gävleborg som sa: Var är alla arbetslösa? Jag läser i tidningen om arbetslösheten, men var är de? Jag får inte tag i personal till disken.

Ge mig ett enda exempel på något regeringen gör för att minska ungdomsarbetslösheten!

Fru talman! Arbetsmarknadsministern tar upp covid. Den kan vi inte skylla på regeringen, för den kommer från Kina. Asiaterna ansvarar för sin dåliga djurhållning, därav detta virus.

Vad gäller hanteringen av detta har Moderaterna med Elisabeth Svantesson i spetsen varit drivande i finansutskottet, och det har blivit en bred enighet om en åtgärdsplan, så som statsrådet säger. Så långt är det lovvärt.

Problemet är att stöden betalas ut för sent, framför allt till restaurangägarna. Många av dem är på botten nu och kämpar dag och natt för att överleva. Här borde regeringen göra mer och sätta fart på utbetalningarna. Kontrollerna kan göras efteråt, som i övriga EU-länder. Nu gäller det att få ut pengarna snabbt, och sedan kan man kontrollera om någon har fuskat. Hittills har kontrollerna visat att 94 procent har gjort rätt och 6 procent fuskat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men mitt anförande omfattar inte bara covid utan går längre än så.

Fru talman! Problemet är att för få småföretag vill bli större. Hur kommer det sig? Jo, när företagen har fler än tio anställda kommer helt nya krav.

Sjuklöneansvar finns för samtliga företag, men låt mig ta ett exempel. En god vän till mig som driver ett företag har två anställda som åker upp till fjällen. Den ene bryter benet medan den andre kommer hem frisk. Nu är han med benbrottet borta i flera månader. Min företagarvän ska först betala sjuklön i två veckor, och sedan är han rehabiliteringsansvarig för honom. Det borde sjukvården vara, inte företagaren. Han ska ju ta in jobb och tjäna pengar så att han kan anställa fler, inte rehabilitera sin personal. Det ansvaret måste ligga på någon annan. Jag tycker att det är fel att det ligger på företagarna.

Vi har ett arbetsmiljöverk i Sverige som ibland uppträder arrogant och oförskämt mot företagare. Jag har flera exempel på det, men jag tänker inte ta upp dem här i kväll. Det är allvarligt när myndigheter inte visar företagare och andra personer respekt. Det är otäckt.

Fru talman! Arbetsmiljöverkets sista påbud är att företagare ska inventera om deras anställda har haft covid. Är det rimligt att företagarna håller på med det? Det borde vara andra instanser som sköter sådant, lämpligast sjukvården.

Vi måste också ha ett samhälle med respekt för den lilla människan från myndigheternas sida. Det finns inte alltid. Jag möttes själv av det många gånger när jag var företagare.

Entreprenörskap bygger på att man riskar kapital för att växa. Det gäller att få de små företagen att bygga kapital för att kunna växa. Det gäller också att lyfta bort en hel del regler från dem. Det är en sak att Volvo har sjuklöneansvar och rehabiliteringsansvar, för de har stora HR-avdelningar. Men det har inte de små företagen med under 10 eller 20 anställda.

Det här är viktigt att ta med för framtiden. När covid är över kommer Sverige att explodera igen av vår kompetens och vår förmåga att lyfta oss. Jag tror att det kommer att gå bra. Men det gäller att se till att folk får jobb. Mest orolig är jag för ungdomarna. Det är bekymmersamt.

Fru talman! Jag nämnde i mitt förra inlägg att Moderaterna har lagt fram ett ganska omfattande program både för integration och minskat utanförskap och för att få ned arbetslösheten och få fler människor i arbete. Men fokus måste också ligga på att gynna jobbskaparna och framför allt på att inte missgynna dem.

Jag tycker att regeringen inför varje regeringsbeslut, i det läge som vi har i dag, borde ställa sig frågan hur det beslut man tänker ta i en viss fråga påverkar företagandet och jobben. Om man hade ställt sig den frågan de senaste åren hade nog ganska många beslut aldrig tagits.

Jag tänker på elektronikskatten, som har gjort att vi nu har slagit ihjäl ett antal elektronikbutiker i Sverige. I stället importerar vi varor direkt från utlandet, för att slippa skatten. Jag tänker på förslaget om en klädskatt. Ingen hade väl kunnat tro att någon skulle komma med ett så konstigt förslag som att lägga skatt på ett visst antal kilo kläder. Det kommer att få precis samma effekt, att våra klädbutiker slås ihjäl och att vi i stället importerar kläder från utlandet, för att slippa skatten. De ungdomar som jobbar i elektronikbutikerna och klädbutikerna blir av med jobbet, och i stället importerar vi varorna från utlandet. Det finns många sådana exempel. Jag tycker att regeringen verkligen borde fundera, ordentligt, på vad man egentligen gör genom sina beslut för att slå ihjäl våra företag och skada våra jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag får avluta med att konstatera att ministern uppenbarligen inte ser att läget är tillräckligt allvarligt för att man ska lägga fram nya förslag om åtgärder för att minska arbetslösheten. Jag kan konstatera att Moderaterna har en helt annan syn på den saken.

Jag tackar för debatten.

Fru talman! Innan coviden slog till gjorde jag väldigt många företagsbesök. Matchningsproblemen är uppenbara. Vi har många som behöver ett arbete, och vi har många företag som behöver folk att anställa. Vid de företagsbesök som jag var ute på i min kommun Stenungsund såg jag att det behövdes ställningsbyggare, mattläggare, svetsare, busschaufförer, murare, lastbilschaufförer och många fler.

Jag blir bekymrad när regeringen diskuterar sysselsättning. Vi kommer ihåg Ericsons inlägg om sysselsättning - att det räcker med en timmes aktivitet i veckan. Det har ju egentligen inget med arbete att göra. En timme i veckan är absolut ingenting. Det är inte ens värt att ha ett mått för det.

Arbetsmarknadsministern var nöjd och stolt över arbetskraftsdeltagandet. Arbetskraftsdeltagare är folk i arbetsför ålder, vare sig de har arbete eller ej. Arbetslösa ingår alltså i arbetskraftsdeltagandet, och även studerande som söker arbete ingår i det måttet.

Vi har en grupp som är långt ifrån arbete, och det är många utlandsfödda. Där ingår många kvinnor. Med tanke på att det var internationella kvinnodagen i måndags undrar jag: Vad gör arbetsmarknadsministern för att fånga in dessa kvinnor och inkludera dem i arbetslinjen?

Tack så mycket för debatten!

Fru talman! När det gäller utrikes födda kvinnor är det oerhört viktigt att vi kan bidra med olika typer av insatser och åtgärder som stöder dem och ser till att deras sysselsättningsnivå ökar. Det är bland annat av det skälet som vi nu i april kommer att införa det så kallade intensivåret.

När det gäller just arbetskraftsdeltagande vill jag upplysa Sofia Westergren om att vi i våras, i samband med pandemin, såg en allvarlig nedgång av arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor. Ungefär 60 000 kvinnor lämnade plötsligt arbetskraften. Då blev jag väldigt orolig, för om man inte står till arbetsmarknadens förfogande hamnar man ännu längre bort. Tack och lov kom dessa kvinnor tillbaka. Då deltar man i arbetskraften, man söker aktivt arbete och vi kan bidra med att ge stöd till dessa kvinnor att komma i jobb. Det är därför det är så oerhört viktigt att man söker arbete och att arbetskraftsdeltagandet är högt. Detta får konsekvensen att det ser ut som att arbetslösheten är högre, just därför att många söker arbete - fler än i andra länder. Vi kan gärna återkomma till den diskussionen vid senare tillfällen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag håller med Kjell Jansson om att framtiden är ljus. Min största oro, precis som interpellantens, är just ungdomar och att de kommer att vara borta från arbetsmarknaden under lång tid. Vi vet från tidigare erfarenheter att unga klarar sig bättre än äldre på det sättet att de oftare har korta arbetslöshetsperioder. När ekonomin vänder igen är det ofta de unga som snabbast kommer tillbaka till jobb. Men det är ingen tvekan om att i denna pandemi har de som redan hade en utsatt ställning drabbats väldigt hårt. Vi vet att unga oftare har tillfälliga anställningar. Det är också i de branscher som har drabbats hårt det senaste året som vi har sett en nedgång i jobb. Det handlar bland annat om besöksnäringen och handeln.

Ungdomar som saknar en slutförd gymnasieutbildning löper större risk för långvarig arbetslöshet. Därför bör de i första hand fullfölja sin gymnasieutbildning. Det är av det skälet som vi i regeringen satsar så mycket och gör så många åtgärder för att se till att unga går över i reguljär utbildning och fullföljer sin gymnasieutbildning. Det är själva inträdesbiljetten till svensk arbetsmarknad.

Som jag nämnde tidigare har Arbetsförmedlingen fått ett särskilt uppdrag riktat mot unga i årets regleringsbrev. Det är den styrning som regeringen har av myndigheten. Arbetsförmedlingen ska redovisa hur de arbetar för att öka övergångarna till studier eller studiemotiverande insatser, särskilt bland ungdomar som inte har fullföljt sin gymnasieutbildning. Arbetsförmedlingen ska också redovisa hur de i övrigt arbetar med arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar som riskerar långtidsarbetslöshet. Jag vill understryka att det också kan handla om välutbildade ungdomar, som Jan Ericson var inne på tidigare, till exempel jurister. Det handlar om att identifiera de ungdomar som kan hamna i långvarig arbetslöshet och se till att de får åtgärder som gör att de kommer i jobb eller för dem närmare arbete.

Regeringen har gett ett flertal myndigheter i uppdrag att analysera och utveckla ett nationellt samordnat stöd till unga som varken arbetar eller studerar. Det är dessa ungdomar som jag menar att vi måste fokusera mest på, för det är de som har det tuffast. Vi har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgiften för dem som fyllt 18 år men inte 23 år.

Detta är flera av de åtgärder som regeringen har vidtagit.

Fru talman! Tack, statsrådet, för debatten!

Jag gick i den gamla skolan och vill ge regeringen en femma i betyg. Det finns nog ingen regering i modern tid som har höjt så många bidrag som denna regering. Man har höjt nivåerna på försörjningsstödet, höjt nivåerna på a-kassan och förändrat kvalificeringen in i a-kassan. Man lägger tid och engagemang på familjeveckan, vilket vi såg här för någon vecka sedan. Trots att långtidsarbetslösheten skenar bland Sveriges unga och trots att långtidsarbetslösheten bara i Gävle har ökat med 32 procent finns det alltså en regering som på fullt allvar tänker lägga sina resurser och sitt engagemang på att införa en familjevecka, till en kostnad av 30 000 miljoner. Det enda som kan toppa detta är friåret för 17 miljarder, som Transport rasade emot nyligen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är klart att det får konsekvenser att vi har en regering som inte lägger fokus på att se till att vi får fler jobb. Lägger man fokus på att höja bidrag och göra det enklare att vara arbetslös är det klart att arbetslösheten skenar. Det är en ren politisk beställning.

Jag noterar att regeringen på ett sätt vill använda statistik när man tycker att den passar bra. Men på ett annat sätt, när statistiken är dålig, är det fel på statistiken. Så kan man inte styra ett land, fru talman. Man måste vara konsekvent. Antingen tror man på statistik som är jämförbar med andra länder, eller också tror man inte på statistik som är jämförbar med andra länder.

Denna regering har misslyckats kapitalt. Och priset betalar de unga i min valkrets där ungdomsarbetslösheten skenar.

Jag skulle vilja veta en enda konkret sak som ministern tror kommer att leda till att fler unga kommer i jobb i Gävleborg.

Fru talman! Det behövs många reformer för att få snurr på arbetsmarknaden i Sverige. Det behövs lägre skatter, framför allt på kapital, så att det blir mer rörelse. Det behöver också frigöras mer kapital för investeringar i bolagen, även de små företagen.

Exportföretagen är jag inte så orolig för eftersom de har så stora kassor. De har enorma intäkter år från år. De små företagen vill jag ska växa till medelstora företag. Då behövs det reformering. Det måste också bli undantag när det gäller anställda, så att man kan göra sig av med folk som inte fungerar. Om det i ett litet företag med tio anställda är två som inte fungerar är det 20 procent av arbetsstyrkan som är dysfunktionell. Då måste man få göra undantag och ta bort folk. Nu har det blivit lättare att förhandla med fackföreningarna. Men jag tycker ändå att detta är viktigt om man vill få företagen att växa.

När det gäller en reformerad arbetsmarknad ska företagen inte vara springpojkar åt staten och hålla på med rehabilitering av anställd personal som har varit i fjällen och åkt skidor. Företagen ska jobba för att tjäna pengar, leverera in skatter och se till att man har kapital för att kunna nyanställa folk och framför allt för att skapa jobb. Jag tror att det finns förutsättningar för det. Jag är ändå en stor optimist, trots att jag är i opposition, och jag tror på Sverige. Jag älskar gamla Sverige.

Stort tack för debatten!

Fru talman! Jag vill också tacka för debatten. Jag vill passa på att säga att jag under denna kväll har noterat att Moderaterna anklagar regeringen för att vara passiv inför en ökande arbetslöshet, och det stämmer ju inte.

Med de historiska satsningar som vi gör på över 100 miljarder kronor i denna budget, som kommer att bidra till ungefär 75 000 fler jobb, gör vi stor skillnad.

Vi har också förstärkt a-kassan. Vi satsar på arbetsmarknadspolitik i hela landet. Och vi skapar utbildningsmöjligheter för just framtidens jobb så att vi också löser matchningen. Det kommer att vara ett fortsatt viktigt fokus framåt. Det är den politik som vi står för.

Som Lars Beckman lyfter fram har Moderaterna i stället valt att föra en politik som handlar om att skära ned på a-kassan. Men jag måste säga att arbetsmarknaden inte förbättras genom att man skapar en sämre trygghet för löntagarna, eftersom det kommer att påverka den viktiga omställningsförmåga som vi behöver ha på svensk arbetsmarknad för att kunna vara konkurrenskraftiga. Att försämra den ekonomiska tryggheten får inte heller viruset att försvinna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har gett en lång räcka av exempel på de åtgärder som regeringen vidtar. Jag vill också lägga till det viktiga lokala arbetet och den satsning som vi har gjort på Dua, Delegationen för unga och nyanlända till arbete. Detta är ett uppdrag som är förlängt till och med den 31 december 2021. Här har vi också gjort ett tillskott av ytterligare medel.

Avslutningsvis: Det är en tuff tid nu. Men ljusare tider kommer. Jag tror, precis som Kjell Jansson, att framtiden är ljus. Våra erfarenheter från tidigare kriser visar just att unga ofta är bland dem som först drabbas men också är bland dem som ofta kommer tillbaka i jobb när utvecklingen vänder. Unga behövs på arbetsmarknaden. Och vi alla behövs.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.