Arbetslöshetsmålet och Arbetsförmedlingens prognoser

Fru talman! Elisabeth Svantesson har frågat mig om det är min bedömning att regeringen kommer att kunna hålla vallöftet om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i hela EU år 2020 givet att Arbetsförmedlingen inte klarar av att skapa de utbildningskontrakt, extratjänster och traineetjänster som regeringens budgetproposition bygger på.

Regeringens jobbpolitik är bred. Investeringar i jobben görs genom en aktiv närings- och innovationspolitik för fler och växande företag, investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning och investeringar för kompetens och matchning.

Regeringen genomför en rad reformer inom arbetsmarknads- och utbildningsområdet för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten varaktigt. Utbildning är av avgörande betydelse för att motverka att människor blir arbetslösa och för att människor ska ha den kunskap och kompetens som efterfrågas. Därför genomförs utbildningssatsningar som innebär en ambitionshöjning vad gäller vuxnas lärande, liksom satsningar på utbildning inom arbetsmarknadspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att påskynda nyanländas etablering och korta tiden från ankomst till arbete gör regeringen även satsningar som ska leda till en snabbare etablering av nyanlända på arbetsmarknaden, bland annat snabbspår, en valideringssatsning, kompletterande utbildningar och en höjning av ersättningen till kommunerna för mottagande av nyanlända.

Regeringen genomför också en rad satsningar på aktiva åtgärder för långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som leder till att deras möjligheter till arbete stärks.

Extratjänsterna ska, tillsammans med övriga insatser inom arbetsmarknadspolitiken, bland annat subventionerade anställningar, utbildning och praktik, bidra till att fler långtidsarbetslösa kan komma i arbete och att sysselsättningsfasen kan avvecklas successivt under mandatperioden. Traineejobben ska öka möjligheten för unga att etablera sig på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsgivarnas rekrytering av personer med rätt kompetens underlättas. Utbildningskontrakten syftar till att arbetslösa ungdomar ska påbörja eller återgå till studier med målet att fullfölja sin gymnasieutbildning.

De nya insatserna traineejobb, utbildningskontrakt och extratjänster förutsätter samverkan mellan Arbetsförmedlingen, kommuner och arbetsmarknadens parter.

Regeringen verkar brett för att mobilisera aktörer på lokal, regional och central nivå så att fler ungdomar, nyanlända och arbetslösa ska kunna ges möjlighet till utbildning och jobb. Genom Delegationen för unga till arbete (A 2014:06) främjas statlig och kommunal samverkan liksom en utveckling av nya samverkansformer. Detta arbete ska bland annat bidra till att de nya arbetsmarknadspolitiska insatserna får större genomslag på lokal nivå och därigenom bidra till att fler personer kan kombinera arbete, utbildning och praktik.

Samtidigt upplever vi förändrade förutsättningar för arbetsmarknadspolitiken. Konjunkturen förbättras. Den totala arbetslösheten liksom ungdomsarbetslösheten minskar kraftigt. Enligt senaste Arbetskraftsundersökningen har sysselsättningen sedan förra året ökat med 81 000, 40 000 färre är arbetslösa och arbetslösheten har minskat med 0,8 procentenheter. Bland ungdomar har arbetslösheten minskat med 3,1 procentenheter under det senaste året. Antalet långtidsarbetslösa är 21 000 färre än för ett år sedan.

Vi ställs också inför nya utmaningar i och med det ökade antalet asylsökande. Enligt EU-kommissionens senaste prognos förväntas både sysselsättning och arbetskraftsutbud öka i Sverige som följd av det ökade antalet nyanlända, men den ser också att en framgångsrik integration av nyanlända på arbetsmarknaden kan fungera som en drivkraft för ytterligare ekonomisk tillväxt på medellång sikt.

Regeringen är inställd på att ytterligare åtgärder kan behövas för att möta utmaningarna på arbetsmarknaden.

Min bedömning är att regeringens sammantagna jobbpolitik kommer att bidra till en högre sysselsättning och en lägre arbetslöshet de närmaste åren. Utbildningskontrakten, traineejobben och extratjänsterna är fortsatt viktiga insatser för att nå dessa mål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret.

Ja, vad ska man säga? Att regeringsmedlemmar inte tror på sin egen politik verkar inte vara helt ovanligt just nu. Vi hör regeringsmedlemmar säga att den egna politiken är skit, att den är fel och så vidare. Andra backar väldigt kraftfullt från löften man har gett och mål man har haft, och det är lite av det jag vill att vi ska diskutera under den här debatten. Det är i alla fall det jag tänker fråga arbetsmarknadsministern om.

Utifrån den interpellation jag ställde, för flera veckor sedan nu, är det tydligt att Arbetsförmedlingen säger att det kommer att bli svårt att nå upp till det regeringen har tänkt. Jag vill ta oss lite mer än ett år tillbaka i tiden. 2014 var året då det fanns några få och enligt Socialdemokraterna säkert kraftfulla mantran. Ett av dem handlade om arbetslöshetsmålet. Det debatterade jag och Ylva Johansson många gånger, och vi gjorde det på många olika sätt runt om i landet.

Senare visade det sig att det inte skulle inte bli några stora problem att nå, för nu hade vi en ny regering och en ny minister. Målet skulle nås särskilt via tre insatser; det var väldigt tydligt under valrörelsen. Det handlade om traineejobb, om extratjänster och om 90-dagarsgarantin. Nu får jag känslan att regeringen backar från allt detta.

Sedan den här interpellationen skrevs har det hunnit hända en hel del. I en artikel i Dagens Industri för inte länge sedan kunde vi läsa att regeringen nu troligen får överge arbetslöshetsmålet, det vill säga att vi år 2020 ska ha lägst arbetslöshet i EU. Jag har inga problem med att regeringen överger det målet - jag tyckte att det var konstigt formulerat från början - men jag vill fråga arbetsmarknadsministern om det stämmer. Är det så att regeringen överger målet?

Målet har fått kritik från många håll, och jag tror egentligen inte att några andra än Socialdemokraterna från början trodde att regeringen skulle kunna uppnå det. Tunga forskare har kritiserat det, för det handlar i grunden om att det räcker att andra länder gör ett väldigt dåligt jobb för att Sverige ändå ska komma väl ut. Därför är arbetslöshetsmålet i sig inte ett bra mål. Jag vill dock ändå ställa frågan om det är så att regeringen överger arbetslöshetsmålet. Kan vi få ett svar på det en gång för alla, arbetsmarknadsministern?

Fru talman! Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson säger i sitt svar att regeringens jobbpolitik är bred. När jag hör det och när jag hör regeringen prata om jobb, jobbagenda och arbetslöshetsmål klingar det fel i mina öron.

Ylva Johansson säger i sitt svar att konjunkturen förbättras och att arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten sjunker. Ja, det stämmer. Det är ett av de konstateranden jag kan instämma i när det gäller svaret. Det finns dock inga insatser från regeringen som har lett till denna sänkning, utan det handlar snarare om att Sverige och Sveriges näringsliv med mera tuffar på. Sedan kan vi ju lägga till två parametrar: Vi har haft en regering som har styrt på Alliansens budget i ett år, vilket är ett skäl till att skattehöjningarna inte har skett ännu. Vi kan också konstatera att 90-dagarsgarantin inte har fungerat som regeringen önskade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan som sagt konstatera att den svenska ekonomiska tillväxten kommer att öka i god takt de närmaste åren. Sysselsättningen kommer att öka, och arbetslösheten kommer att sjunka. Men detta sker ju i en uppförsbacke, för det sker trots att regeringen kommer att lägga fram reformer som har en bromsande effekt på området. Vi kan tala om skatter på bred front - det viskades om skatter här.

Jobbskatteavdraget kommer att trappas ned, och skiktgränsen för statlig skatt kommer att justeras upp. Löneskatten för personer över 65 år kommer att återinföras. Vi kan även tala om höjda arbetsgivaravgifter för unga. RUT-avdraget kommer att halveras, och ROT-avdraget kommer att försämras. Ja, det är 36 miljarder kronor i höjda skatter för företagare, som i sin tur kommer att få betalas av var och en i detta land. Av alla höjningar går 2 procent tillbaka till näringspolitiken.

Precis som Elisabeth Svantesson sa lyftes arbetslöshetsmålet fram som ett mantra i valrörelsen. Jobben skulle fixas. Nu har vi hört i ett tidigare inlägg att det inte är arbetsmarknadsministern som ska fixa jobben, men trots det har 90-dagarsgarantin för unga - med utbildningskontrakt, traineetjänster och extratjänster - förts fram just för att fixa jobben och se till att nå arbetslöshetsmålet.

Jag kan konstatera att Sverige är på väg åt fel håll, och jag kan konstatera att regeringen lägger fram reformer som bromsar den goda tillväxt och utveckling vi ändå ser i Sverige. Frågan jag har till arbetsmarknadsministern är: Står hon fast vid arbetslöshetsmålet? Det är en enkel fråga att svara på - ja eller nej.

Fru talman! Debatten låter inte och kommer inte att låta helt olik den debatt om jobben, hushållsekonomi och annat jag hade tidigare. Det hänger nämligen ihop, och det ligger givetvis inom arbetsmarknadsministerns område.

Detta handlar om att målet att nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020 hänger ihop med de andra frågor vi har diskuterat under dagen, gällande arbetsmarknadspolitiken och regeringens oförmåga att skaffa eller inte skaffa fram regelverk som gör att arbetsgivarna kan se till att jobb skapas. Det är nämligen framför allt i företagen, inte minst de små och medelstora, nya jobb skapas. Några av de företagen - eller ganska många, framför allt när det gäller de nya företagen - finns exempelvis inom branscher som omfattas av RUT och ROT. De drabbas nu av försämringar genom regeringens politik.

När det gäller att ha den lägsta ungdomsarbetslösheten påverkas det givetvis också av sänkta arbetsgivaravgifter för unga och alla de delarna. Det har talats om traineejobben - eller snarare traineejobbet, alltså det traineejobb som finns. Ministern har sagt att det ska gälla även nyanlända, och vi får se hur det blir och hur det fungerar. Som Elisabeth Svantesson sa skulle man alltså nå målet genom traineejobbet, extrajobben och 90-dagarsgarantin. Ylva Johansson har dessutom i den här kammaren och i intervjuer i tidningen sagt att alla nyanlända ska ha jobb inom två år, och vi vet att en stor del av de nyanlända är just ungdomar.

Med detta sagt skulle jag vilja veta om statsrådet står fast vid att den svenska ungdomsarbetslösheten ska vara lägst i hela EU år 2020, som Löfven har sagt. Det kostar ju på och kräver i så fall en och annan åtgärd som faktiskt ser till att jobben blir fler. Jag tycker att det är rimligt att kanske inte ha just den målsättningen. Däremot är det viktigt både att sysselsättningen blir högre och att arbetslösheten blir lägre för våra unga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Arbetsmarknadspolitiken bör enligt min mening vara pragmatisk och anpassas efter verkligheten och hur arbetsmarknaden utvecklas.

Regeringen har inte övergett sitt arbetslöshetsmål. Men det ska ärligt sägas att vi denna höst har upplevt att rekordmånga människor har sökt sig till Sverige för att söka asyl och att det fortsätter att vara rekordmånga. Vi tar emot många fler per capita än något annat land i EU. Det gör självklart att det på sikt kommer att bli svårare att nå målen. Något annat vore falskt att säga.

De åtgärder som regeringen har föreslagit - utbildningskontrakt, traineejobb och extratjänster - kommer att behövas. Arbetsmarknaden går nu bra, för det skapas ju nya jobb. Det skapades över 80 000 nya jobb det senaste året. Vi har rekordmånga lediga jobb. Vi har aldrig haft så många lediga jobb som vi har just nu.

Sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker. Då ser vi också att sammansättningen av arbetslösa troligen ganska snart kommer att förändras. Det är klart att det också måste, tycker jag, påverka vilka arbetsmarknadspolitiska åtgärder som är lämpliga att använda.

Jag tror att den enskilt viktigaste åtgärd som regeringen vidtar på arbetsmarknadspolitikens område är att avreglera Arbetsförmedlingen, att ge den större flexibilitet och större möjligheter för professionella arbetsförmedlare att ta beslut utifrån vilka insatser som fungerar i en viss situation för en viss individ och att lägga om arbetet så att arbetet med arbetsgivarna blir det viktigaste för Arbetsförmedlingen.

Jag ser inget egenvärde i att personer är i arbetsmarknadspolitiska åtgärder om de kan få jobb på den reguljära arbetsmarknaden utan åtgärd. Det är naturligtvis bra i så fall.

Just nu sjunker ungdomsarbetslösheten väldigt snabbt, särskilt bland dem som har gymnasiekompetens. Det kan påverka efterfrågan på traineejobb för arbetslösa ungdomar. De kanske blir färre än vad vi trodde när ungdomsarbetslösheten var högre. I gengäld ser vi nya grupper som snart kommer in på arbetsmarknaden, och det är de nyanlända som kommer i en större omfattning än vad vi hade räknat med. Det är klart att det också måste påverka hur arbetsmarknadspolitiken utformas.

Ett sätt som vi nu arbetar med är snabbspår. Jag tror att det är ett bra sätt att skräddarsy lösningar för individer så att de kan använda den kompetens de har med sig när de kommer till Sverige.

Jag ser framför mig att man också behöver göra andra omprioriteringar inom arbetsmarknadspolitiken för att möta en förändrad verklighet. När nu arbetsmarknaden förändras måste arbetsmarknadspolitiken ta hänsyn till det, menar jag. När terrängen ändras måste kartan anpassas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för det raka svar som vi har fått att regeringen inte backar från sitt arbetslöshetsmål. Då kan vi lämna den frågan.

En annan fråga som var väldigt het under hela förra året, och där regeringen hade ett högt tonläge, var frågan om insatserna. Jag har förstått lite av svaret som arbetsmarknadsministern gav att man ändå jobbar på med en del av insatserna. Traineejobben har än så länge bara blivit ett, men vi får hoppas att det blir några fler. Det är till och med så att jag hoppas på det, även om jag i grunden inte tror att det är en så bra insats. Men ska man få dem på plats är det bra om fler än en person har dem.

Jag förstår inte riktigt diskussionen just nu. Man ska absolut vara pragmatisk. När arbetsmarknaden och läget förändras måste politiken hänga med - så är det. Konjunkturen går nu upp, och det ska vi vara väldigt glada för, och sysselsättningen fortsätter att öka. Den ökade trots en lågkonjunktur tidigare, men den fortsätter att öka nu - jättebra. Arbetslösheten sjunker.

Den stora utmaningen - och det har jag sagt under många år - är inte den korta utan den långa arbetslösheten, det vill säga de som har varit arbetslösa i sex eller tolv månader. Men av gruppen unga som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen längre än tolv månader var det drygt 15 000 arbetslösa i år och ungefär 15 000 förra året. Det skiljer på några hundra personer. Det är verkligen inte någon större skillnad. Därför tycker jag att arbetsmarknadsministern i det här läget skönmålar situationen. Det är fortfarande många unga som står långt utanför och såklart behöver komma in.

Arbetslöshetsmålet står fast. Då är nästa fråga 90-dagarsgarantin. Det finns enormt många citat som jag skulle kunna använda här i riksdagens kammare - jag ska inte använda min talartid till det just nu - som har använts av statsministern och arbetsmarknadsministern om 90-dagarsgarantin. Det var det första beslut som regeringen skulle fatta. Det är möjligt att beslutet har fattats. Men var är 90-dagarsgarantin?

90-dagarsgarantin skulle hjälpa alla unga. Och Stefan Löfven sa många gånger under förra året att det här var det första beslutet och att ingen ung skulle gå arbetslös eller stå utanför mer än 90 dagar. Det här är ett löfte som ni gav för väldigt länge sedan. Då undrar jag: Står regeringen fast vid 90-dagarsgarantin? När kommer i så fall 90-dagarsgarantin på plats?

Fru talman! Arbetsmarknadsministern har svarat att man står fast vid arbetslöshetsmålet. Då blir frågan: Hur ska man nå arbetslöshetsmålet när vi ser de skatter som på bred front läggs på och som regeringen kallar investeringar?

Arbetsmarknadsministern talade om de flyktingströmmar som vi ser till Sverige. Det blir ju också en utmaning för att nå arbetslöshetsmålen. Lars Calmfors har bland annat talat om att det var spiken i kistan för regeringens jobbmål. Det var omöjligt redan tidigare, men nu blir det helt utsiktslöst, tror jag att det var han sa.

Socialdemokraterna har nu suttit ett år i regeringsställning och håller fast vid arbetslöshetsmålet. Hur ska man då nå målet lägst arbetslöshet i EU 2020?

Ylva Johansson säger att man ska kolla på verkligheten. Ja, tittar vi på verkligheten kan vi se hur många av de 32 000 utlovade traineetjänsterna det blev. SVT rapporterade nyligen att det hade blivit ett sådant. Det kan ses som ett misslyckande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man säger att man får rita om kartan lite. Jag kan konstatera att den här regeringen saknar både karta och kompass för att få fler jobb att växa till i Sverige.

Fru talman! Jag skulle förstås ha haft full förståelse om man hade valt att inte sätta upp detta mål för 2020.

Vi står inför stora utmaningar i nuläget, och vi jobbar alla, vill ta ansvar och försöka göra det bästa av situationen när det gäller flyktingmottagandet. Sverige har tagit ett stort ansvar, men vi tycker att vi även framgent ska ta ett stort ansvar för att hjälpa människor som flyr undan förföljelse, förtryck och krig. Men jobbmålet handlar ju inte om det, och det var väl omöjligt redan från början. Jag tror inte att jag har hört en enda seriös bedömare som har gjort bedömningen att man skulle kunna nå målet.

Det gjordes en stor Sifo-undersökning, och sådana kan man alltid diskutera. Det är opinionsundersökningar som visar att några har förtroende för regeringar medan andra inte har det. Men över 90 procent trodde att regeringen skulle misslyckas, och det måste ändå vara ett rekord i sig att så många landar på den slutsatsen.

För att komma i närheten av målet och se till att så många unga som möjligt kommer i arbete gäller det att leverera. Regeringen hade sina stora förslag och löften i form av traineejobben, extratjänsterna och 90-dagarsgarantin. Från början var det 32 000 traineejobb. Senare reviderades det till att vara 590 i år, 7 000 nästa år och 10 700 därefter. Det blev ett traineejobb i år av totalt 590. Med samma utväxling blir det tolv nästa år och 18 året därefter. Det blir totalt 31. Även om det målet nås är det inte tillräckligt.

Vad är det Ylva Johansson och regeringen ska göra för att nå målet om den lägsta ungdomsarbetslösheten i EU 2020?

Fru talman! Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har av Elisabeth Svantesson fått frågan om hon tror att regeringen ska nå sitt arbetslöshetsmål. Arbetsmarknadsministern säger klart och tydligt att regeringen inte har övergett det målet. Den ambitionen är självklart kvar. Som situationen har utvecklats har det blivit en tuffare utmaning, men det är regeringens ambition att nå det målet.

Under ett antal inlägg har vi hört hur olika moderater är förvånade, inte bara Elisabeth Svantesson utan även övriga kollegor, över att en regering vågar spänna sin båge, över att en regering vågar ha ambitiösa mål. Jag är inte så förvånad över det, fru talman, för när Elisabeth Svantesson var arbetsmarknadsminister hade hon inga mål alls, och hon nådde heller ingenvart.

Ska man nå någonstans, ska man lyckas med någonting, måste man naturligtvis ha ambitiösa mål. Att Moderaterna är oroade eller tycker att det är konstigt att en socialdemokratisk regering har ambitiösa mål för arbetsmarknadspolitiken tycker jag inte är konstigt, för Moderaterna har inga ambitioner alls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om vi inte kan komma överens om att det är bra att ha en regering som vill mycket, som gör mycket och som kommer att åstadkomma mycket, om vi inte kan komma överens om det, fru talman, vill jag fråga Elisabeth Svantesson om vi inte kunde komma överens om något annat. Om målet inte är bra finns det ett annat mål. Elisabeth Svantesson har ett mål. Alliansen har ett mål. Elisabeth Svantessons och Alliansens mål är att före 2020 nå 5 miljoner sysselsatta, och eftersom Elisabeth Svantesson själv kommit på det målet måste det vara ett mycket bra mål. Nu kanske jag inte är så övertygad om det, men vi kan utgå från att Elisabeth Svantesson tycker att det är ett bra mål.

Min fullt berättigade fråga till Elisabeth Svantesson är om vi, när Ylva Johansson och den socialdemokratiskt ledda regeringen har passerat Alliansens jobbmål på 5 miljoner sysselsatta till 2020, då kommer att få Alliansens respekt och om Elisabeth Svantesson då kommer att begära tid i kammaren och ställa en interpellation till arbetsmarknadsministern där hon hyllar arbetsmarknadsministern för att i god tid före 2020 ha passerat Alliansens eget jobbmål.

Enligt AKU, SCB:s mätningar av arbetslösheten, har den sittande regeringen och Ylva Johansson kommit upp i en sysselsättningssiffra på 4 837 000 - då talar vi om andra kvartalet 2015. För att slå Elisabeth Svantessons mål har Ylva Johansson fem år på sig. Jag tror nog att vi utan större problem kan säga att vi kommer att se regeringen lyckas med det, och då skulle jag verkligen vilja att Elisabeth Svantesson var hederlig och ärlig och hyllade regeringen för att den på vägen till att nå sitt tuffa mål faktiskt passerade Alliansens mål med råge.

Fru talman! Det raljeras en del om traineejobben. Jag tar det med ro. Avtalen för traineejobb inom den kommunala och landstingskommunala sektorn blev klara för ungefär två veckor sedan. Det kommer att ta lite tid - det har jag sagt flera gångar - att få till bra kombinationer av yrkesutbildning och arbete. Men att det är lite besvärligt att få till dem är inget skäl till att inte göra det. Det är precis det som behövs.

Vi behöver flera åtgärder som kombinerar anställning med yrkesutbildning framöver. Vi kommer att få se fler traineejobb växa fram. Som jag bedömer det i dag kommer behovet dock inte att vara lika stort för ungdomsgruppen som det var när vi först satte upp målet.

Jag tar Elisabeth Svantessons fråga om 90-dagarsgarantin mycket seriöst. Jag delar helt uppfattningen att de ungdomar som står långt från arbetsmarknaden är de långtidsarbetslösa och framför allt - där finns ett tydligt samband - de som saknar gymnasiekompetens. De har en mycket svår ställning på arbetsmarknaden.

Det finns ofta ett skäl till att man saknar gymnasiekompetens. Det kan vara en kombination av svårigheter - sjukdomsbild, funktionsnedsättning, diagnoser, sociala problem, mobbning i skolan. Det kan finnas många olika orsaker till att en ung person inte har klarat sin gymnasieutbildning inom den förväntade tiden. Dessa ungdomar är en mycket stor utmaning. Därför krävs det att vi kraftsamlar och har en flexibel politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den åtgärd som vi vidtagit kallar vi för utbildningskontrakt. I själva verket är det en insats där man har stor flexibilitet beträffande vilka insatser som kan göras. Det enda som krävs är att det fungerar, att det leder till att man kommer närmare och fram till en fullgjord gymnasieutbildning. För att uppnå det finns många möjliga kombinationer av insatser.

I arbetet med ungdomarna är kommunerna en mycket viktig partner till Arbetsförmedlingen. Kommunerna och Arbetsförmedlingen måste samla sina resurser. Till skillnad från den tidigare 100-dagarsgarantin, där man överlät ansvaret på kommunerna, gör vi inte så. Vi har lärt oss av de misstag som begicks. Ansvaret är kvar hos Arbetsförmedlingen, men vi har inbjudit kommunerna till samarbete.

286 av Sveriges kommuner har tackat ja till ett sådant samarbete. De arbetar just nu med att kartlägga alla ungdomar mellan 16 och 25 år som inte arbetar eller studerar. Det görs för att se vilka de är, vad de gör och vilka utmaningar som krävs för att vi ska klara av dessa ungdomar. Det görs också en inventering och en uppdelning mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen för att se vad som görs i dag, vad som fungerar bra och vem som ska göra vad, detta för att undvika en situation där ansvaret bollas mellan stat och kommun. I stället samlas resurserna gemensamt.

De kontrakt som ska ligga till grund för arbetet kommer att vara klara i december, men redan i början av november hade drygt hundra kommuner och Arbetsförmedlingen kommit in med sina kontrakt och överenskommelser vad gäller kartläggningen.

Varför är kartläggningen viktig? Jo, därför att 90-dagarsgarantin, som den är en viktig del av, inte ska införas på ett sådant sätt att man omedelbart efter 90 dagar ska ha en åtgärd, oavsett om den fungerar eller inte. Jag tror att det är ett farligt sätt att styra politiken på. Det gäller att en ung människa får en insats som på riktigt leder till arbete och utbildning. Därför är det viktigt att det hela görs på ett noga genomtänkt sätt.

Att samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommunen sker på ett organiserat sätt är mycket viktigt. Det är en viktig byggsten för att kunna införa en 90-dagarsgaranti.

Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för ytterligare ett svar! 90-dagarsgarantin är inte övergiven. Så uppfattar jag det.

Jag vill återgå till det som jag började med. Vi hade ett högt tonläge under valrörelsen. Vi hade ett högt tonläge också förra hösten. En mängd löften skulle infrias. Jag märker att regeringen nu lite grann gömmer sig bakom ordet pragmatism. Regeringen gömmer sig också lite grann bakom uttrycket "det är bra att man tänker igenom och inte förhastar sig".

Mitt tips är att alltid i opposition förbereda sina förslag så att de är väl genomtänkta och kan genomföras så snart man kommer i regeringsställning. Det har gått 14 månader sedan valet 2014. Det har gått ännu fler månader sedan alla dessa löften började ta fart och spridas. Många unga undrar såklart. Även om jag inte delar åsikten att det är en bra politik kan jag förstå att många unga undrar vad som händer nu. Löftena var väldigt högljudda, skulle jag vilja säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig ge några korta tips till arbetsmarknadsministern. Jag tror att arbetsmarknadspolitik fyller en del. Men det verkar som att ministern ser att det inte är allt. Vi behöver jobbpolitik. Det saknar dessvärre regeringen.

Unga som saknar utbildning och utrikesfödda är de två grupper som har det svårast att ta sig in. Vi behöver göra mer för att de ska komma i jobb. Utbildning är bra - jag delar den bilden - men vi behöver fler vägar in på arbetsmarknaden. Det nya utanförskapet kräver nya lösningar, till exempel en ny anställningsform i LAS, som vi föreslår, där man lär sig jobbet på jobbet, där alla företag kan anställa en person, ett slags lärlingsjobb helt enkelt. Det tror vi är viktigt om vi ska kunna möta den utmaning som vi ser.

Vi kommer att stå här många gånger framöver. Det är en stor utmaning med fler som kommer till Sverige på kort sikt. Vi kommer att behöva reformera och ta nya tag på arbetsmarknaden, och vi kommer att behöva en ännu skarpare jobbpolitik. Det ser jag fram emot att debattera framöver med arbetsmarknadsministern.

Herr talman! Elisabeth Svantesson säger att ett bra sätt att jobba i opposition är att ha mål som går att genomföra när man kommer till regeringsmakten. Elisabeth Svantesson har vridit det ytterligare ett varv. Hon har satt ett mål som vi kommer att genomföra åt henne långt innan hon kommer till regeringsmakten.

Herr talman! Jag var förberedd innan, och jag har väldigt mycket på fötterna som arbetsmarknadsminister. Jag är väl medveten om att 90-dagarsgarantin måste genomföras i ett nära samarbete med kommunerna. Jag inledde direkt en dialog med i princip alla landets kommuners politiska ledningar för att lyssna också på deras förslag.

Jag insåg att det inte går att göra som den gamla regeringen och sitta i Regeringskansliet och tänka ut arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Man måste också ha en dialog med dem ska vara med och genomföra det för att säkerställa att man får resultat. Vi kommer att fortsätta att ha debatter här om de olika åtgärderna.

Herr talman! Det som är viktigt för mig och regeringen är resultaten. Vi var med om att den gamla regeringen utlovade fantastiska resultat av varje nytt förslag som den lade fram. Men resultaten i verkligheten blev att arbetslösheten steg, och ungdomsarbetslösheten steg katastrofalt.

Jag känner mig trygg i att utvärderas av väljarna på resultatet för arbetslösheten och sysselsättningen när vi möter väljarna 2018.

Överläggningen var härmed avslutad.