Anf. 82 Hillevi Engström (M)
Fru talman! Det här är en fråga som engagerar regeringen och som engagerar mig väldigt mycket. Senast i går besökte jag Arbetsmiljöverket och pratade med generaldirektören och ledningsgruppen om olika möjligheter och risker som finns på arbetsmarknaden i dag och vad vi ser framför oss.
I Sverige finns totalt 342 000 olika arbetsställen registrerade. Jag vill understryka att de allra flesta arbetsgivare är goda arbetsgivare. Det är förstås också utifrån det som vi skriver lagstiftning. Men vi vet också att det finns de som missköter sig och som inte har människors bästa för ögonen.
Primärt är arbetsmiljöansvaret arbetsgivarens. Oavsett var man kommer ifrån omfattas man av arbetsmiljölagen. Arbetar man i Sverige omfattas man av arbetsmiljölagens regler.
Vi har en väldigt god tradition på den svenska arbetsmarknaden, den svenska modellen. Vi har en samverkan mellan arbetsgivare och fackliga företrädare och omfattande arbetsmiljö- och skyddsombudsorganisationer med uppemot 100 000 skyddsombud. Men det räcker inte för att stävja alla problem som finns. Vi måste få fler och bättre jobb. Vi måste få ett hållbart arbetsliv med individen i centrum som gör att man orkar, vill och kan arbeta till pensionen och gärna längre upp i åldrarna. Som jag nämnt här under tidigare interpellationsdebatter har vi en demografisk utveckling som betyder att vi måste försörja allt fler allt längre, och då behövs varje arbetad timme.
Det är viktigt att den lagstiftning vi har är bra, och Raimo Pärssinen håller med om att den är bra. Det är viktigt att det finns bra inspektioner och bra sanktioner mot dem som inte sköter sig. Det är också så att det i regeringens satsning på Arbetsmiljöverket måste till mer och bättre information till arbetsgivaren. Och som näringslivet säger ska det vara lätt att göra rätt.
Vid mitt möte häromdagen med Medlingsinstitutets generaldirektör kunde jag glädjande nog höra att det har blivit fler än 8 000 nya företag som täcks av kollektivavtal i Sverige, också det en positiv signal. Där får också miljöfrågorna en central roll.
Det behövs mer än det. Något som är viktigt, och som vi också genomför nu, är att se till att arbetsmiljökunskaperna ökar också bland elever i skolan så att de är förberedda när de kommer ut i arbetslivet. Därför kommer nu både grundskoleämnet och gymnasieskolämnet samhällskunskap att involvera arbetslivets villkor och därmed också arbetsmiljön. Också inom den högre utbildningen vill jag se fler utbildningsanordnare som lägger in arbetsmiljökunskap som en del i sitt utbud. Vi kan se på tekniska högskolor, på Chalmers och KTH, att de kurserna är väldigt uppskattade och viktiga, för där sitter också våra framtida arbetsledare. De fyller en otroligt viktig funktion för att arbetslivet ska vara anpassat till arbetsmiljökraven.
Tidigare har man kanske fokuserat för mycket på de brister som män utsätts för i traditionellt manliga branscher som bygg och skog, som Raimo Pärssinen också är inne på. Men det finns andra och nya arbetsmiljörisker, inte minst i den psykosociala arbetsmiljön inom nya tjänstesektorer som växer fram, som vi måste ha koll på.
Jag blev väldigt glad när jag pratade med generaldirektören på Arbetsmiljöverket, därför att den beskrivning han gav var väldigt positiv. Han beskrev hur man börjar "pinpointa" de största riskerna på arbetsmarknaden och att man där ska göra bra kontroller. Och inspektionerna har ökat med 35 procent per inspektör, också väldigt positivt. Man har numera också mer dialog och kommunikation med företagen och mindre av administration. Det går alltså åt rätt håll. Men vi ska hålla ögonen på dem som missbrukar systemet och som missbrukar människor, för det ska vi aldrig någonsin acceptera.