Arlanda flygplats konkurrenskraft

Fru talman! Isak From har frågat mig om regeringen avser att ta några initiativ som svar på kraven om att förbättra Arlanda flygplats konkurrenskraft.

I en interpellationsdebatt den 9 december 2022 debatterade jag och Isak From kapacitetsbehoven för Arlanda flygplats. Jag ska inte upprepa allt jag sa vid det tillfället, men jag vill ändå understryka att jag tar frågan om Arlanda flygplats konkurrenskraft på fullaste allvar.

Nyligen genomförda studier visar dessutom med all tydlighet på att Arlandas tillgänglighet till omvärlden minskar och att flygplatsens attraktivitet, till exempel i förhållande till Köpenhamns flygplats Kastrup, också minskar.

I interpellationsdebatten i december 2022 tog Isak From upp frågan om behovet av att tillsätta en Arlandaförhandlare. Jag kan konstatera att regeringen har gått vidare med den frågan och före jul beslutade att tillsätta en samordnare för Arlanda flygplats konkurrenskraft.

Samordnaren har en mycket viktig uppgift framför sig att föra dialog med till exempel kommuner, regioner, statliga myndigheter och näringsliv för att identifiera och föreslå åtgärder som kan genomföras för ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet i transportsystemet till och från Arlanda flygplats.

Samordnaren ska rapportera till Regeringskansliet i maj 2025, och arbetet kommer att utgöra ett av flera viktiga underlag inför regeringens beslut om den kommande nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2026-2037.

Jag vill påpeka att samordnaren som underlag för sin analys bland annat ska utgå ifrån resultatet av Trafikverkets pågående utredning avseende kapacitet för landtransporter till och från Arlanda flygplats.

Swedavia AB driver och utvecklar Arlanda flygplats samt nio ytterligare flygplatser i Sverige i det nationella basutbudet. Bolag med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag, till exempel aktiebolagslagen. I aktiebolagslagen finns en uppdelning av ansvar mellan ägare, styrelse och ledning. Beslut om investeringar på Arlanda flygplats är, liksom andra frågor av operativ karaktär, ett ansvar för Swedavias styrelse och ledning att hantera inom ramen för sitt uppdrag.

Swedavias styrelse och ledning har, trots de negativa effekterna av pandemin, fortsatt att investera och utveckla bolaget, inklusive Arlanda flygplats. Till exempel öppnade den nya säkerhetskontrollen i terminal 5 sina portar i juni förra året.

Regeringen har det senaste året vidtagit åtgärder på luftfartsområdet, till exempel ett fördubblat statligt bidrag för icke-statliga flygplatser. En sådan åtgärd ger även positiva effekter för flygplatssystemet i dess helhet, även för Arlanda. Från regeringens sida är det viktigt att se till helheten. Den ena åtgärden utesluter inte den andra, utan det viktiga är att de åtgärder som vidtas hänger ihop i en helhet.

Jag kan konstatera att regeringen har vidtagit viktiga åtgärder för att förbättra förutsättningarna för Arlanda flygplats långsiktiga utveckling. Men vi behöver fortsätta. Det är också därför som regeringen samtidigt fortsätter det strategiska arbetet avseende luftfartens konkurrenskraft. I det sammanhanget är bland annat Arlandautredningens och flygplatsutredningens förslag fortsatt föremål för analyser och bedömningar. Jag har alltså all anledning att återkomma i frågan om Arlanda flygplats konkurrenskraft.

Fru talman! Precis som Andreas Carlson lyfte fram hade vi en debatt här för drygt ett år sedan i december 2022. Det var med anledning av Peter Normans flygplatsutredning och de frågeställningar som lyftes fram där och också direkta krav på regeringen att vidta åtgärder.

När jag nu läser Andreas Carlsons svar och de kommittédirektiv som regeringen har gett till den samordnare som är tillsatt tycker jag att man kanske ska reda lite i det. Mycket av de skrivningar som finns i kommittédirektivet till den samordnare som regeringen har tillsatt den 20 december förra året kommer egentligen direkt från det som Peter Norman redan har rapporterat till regeringen.

Dessutom skjuter man nu allting framför sig. Nu ska Peter Norman ha ett större uppdrag. Det ska man vara medveten om. Han ska rapportera det nästa år under vår eller sommar. Frågan är vad som då kommer att hända. Blir det en ny fundering på ungefär ett år innan man ska ta nästa steg, om det nu blir ett steg?

Högerregeringen som styrs av Sverigedemokraterna har haft väldigt hög svansföring när det gäller flygets konkurrenskraft. Men det är precis som det står i min interpellation för drygt ett år sedan, som jag upprepar nu i min interpellation och som också Peter Norman har upprepat i sin tidigare utredning. Arlanda tappar i konkurrenskraft gentemot Köpenhamn och Helsingfors. Man ska vara medveten om att SAS förändrade ägarförhållanden, som tillkommit sedan vi hade förra interpellationsdebatten, också påverkar Arlandas konkurrenskraft.

Andreas Carlson säger i sitt svar att många av dessa frågor är frågor för Swedavias styrelse. Så är det delvis. Jag hade en debatt med finansminister Elisabeth Svantesson, eftersom det är finansministern som har huvudansvaret för de statliga bolagen. Vi konstaterade då att regeringen fattar beslut kollektivt.

Sveriges skattebetalare och Sverige som land äger Swedavia. Det handlar också om ägarförhållandet. Om regeringen har något intresse att styra Swedavia i någon viss riktning har regeringen alla möjligheter att göra det. Det är inte bara en fråga för Swedavias styrelse att hitta på hur som helst vad man vill med Sveriges flygplats konkurrenskraft.

För norra Sverige och säkert också för södra Sverige är Arlanda den viktigaste flygplatsen. Peter Norman har lämnat fler utredningsförslag om bland annat att fler flygplatser borde få bli statliga.

Jag konstaterar att det står i svaret som Andreas Carlson ger att man ska ha dialog med regioner och kommuner. Vad är utgångspunkten utifrån det? Är det att kommuner och regioner ska ta ett större ansvar för den statliga infrastrukturen?

Fru talman! Tack så mycket, Isak From, för frågorna!

Jag kommer inte i det här inlägget att gå in så mycket på förhållandet mellan ägare och styrelse och det operativa ansvaret. Isak From känner mycket väl till vad som gäller för ett statligt bolag och aktiebolagslagstiftningens ramar.

Låt mig vara väldigt tydlig med att det uppdrag som Peter Norman nu har fått av regeringen inte är ytterligare en fundera-på-utredning som ska rapportera 2025 och att det sedan ska tas vidare i en ny utredning. Det är jag mycket tydlig med. Detta är ett mer operativt uppdrag som ska ta vid från de iakttagelser och förslag som har lämnats i Arlandautredningen.

Det datum som finns 2025 är datumet för slutrapporten. Peter Norman arbetar i högt tempo, har jag förvissat mig om. Det kommer inte att förvåna någon om delar av redovisningen sker stegvis med tanke på karaktären på det uppdrag som Peter Norman nu har som samordnare.

Det gäller exempelvis frågan om konnektiviteten och tillgängligheten till Arlanda och den situation vi har i dag med pendlingsmöjligheter som är begränsade till och från Arlanda inte minst i kringområdet runt Arlanda. Det är en dyr kostnad att ta sig upp på Arlanda med den stationsavgift som finns.

Han ska också titta på andra åtgärder som kan behövas och i det arbeta mycket nära Trafikverket som kommer att komma med en redovisning. Syftet med alla dessa steg är att ha så mogna förslag att de ska kunna tas med och övervägas i den nationella planen. Det är verkligen att gå från utredning till verkstad. Det är i uppdraget. Ledamoten kan säkert läsa direktiven en gång till.

Fru talman! Jag har i interpellationssvaret pekat på att den förväntan jag har inte är en ny utredning utan att det nu är ett samordnaruppdrag som gäller. Interpellanten framför i interpellationen att Trafikverkets arbete med att se över Arlandas omkringliggande infrastruktur därför som tidigare regering framhållit bör påskyndas så att investeringar kan komma på plats så snart som möjligt.

Jag vill påminna Isak From om att den förra regeringen hade åtta år på sig att ta tag i infrastrukturbehoven för Arlanda flygplats, och ingenting hände. Trots att den socialdemokratiska regeringen arbetade fram en flygstrategi 2017, upprättade Arlandarådet samma år och framtvingade av ett tillkännagivande av Sveriges riksdag tillsatte Arlandautredningen 2022 var det ganska tomt på förslag som skulle möjliggöra de förstärkningar som ledamoten frågar efter. Arlandarådet arbetade även med en färdplan för Arlanda som rann ut i sanden.

Det är klart att Arlandas konkurrenskraft hade varit i ett bättre läge om mer hade gjorts under dessa åtta år. Men jag är glad över den samsyn som vi i dag verkar ha. Jag hoppas att den ska hålla i sig. Nu måste det vara slut på det aktiva motarbetandet av flyget som banat vägen för den situation vi har i dag och där Isak Froms parti i allra högsta grad är delansvarigt.

Man satt i regeringsställning under den tid man hade kunnat förbereda Arlanda och det svenska flyget för att vara bättre rustade i den situation vi har nu som är en tuff situation för Arlandas konkurrenskraft. Det är en tuff situation för det svenska flyget. Det är min ambition att vi gemensamt ska kunna ta oss ur detta och stärka flygets konkurrenskraft. Jag vill tacka Isak From för den samsynen.

Fru talman! Det var utgångspunkten när den socialdemokratiska regeringen tillsatte bland annat flygplatsutredningen. Vi såg att flygets konkurrenskraft på sikt hotades. Då hade inte ens ägarförhållandena för SAS förändrats, även om det kanske var på gång.

När jag läser kommittédirektivet som ligger till grund för samordningsuppgiften som utredaren Peter Norman ska få ser jag att arbetet ska göras med utgångspunkt från Trafikverkets inriktningsunderlag och Trafikverkets arbete. När man läser det underlaget blir man allvarligt oroad. Där finns nästan inte flyget med över huvud taget, förutom med en väldigt liten del. Ur det perspektivet är naturligtvis det arbete som Peter Norman har fått väldigt viktigt.

Vi kan också konstatera att utifrån en socialdemokratisk kontext är ju inte Bromma nödvändigt. Nu finns det en tydlig skrivning om att Bromma kan utvecklas mot elflyg, men det skulle också Arlanda kunna göra.

Om nu regeringen söker medfinansiering för Arlanda från Stockholms stad, Region Stockholm och jag vet inte vilka mer som ska vara med och finansiera nationell infrastruktur borde kanske frågeställningen vara: Söker man inte medfinansiering från Stockholms stad för Bromma? Det är faktiskt helt absurt: Vi har flera mindre kommuner som, trots att det tillförts pengar, i stort sett får stå för hela kostnaden för en kommunal flygplats, medan staten ska stå för en flygplats mitt i centrala Stockholm som egentligen inte behövs. Vore det inte på sin plats att man tog upp en förhandling med Stockholms stad om medfinansiering också för Bromma, om det nu är så viktigt att hitta medfinansiering?

Något jag saknar både i kommittédirektiven och i Anderas Carlssons svar men som vi hade uppe i vår tidigare interpellationsdebatt är Arlandas väderkänslighet. Jag gick nyss in i Swedaviaappen, och lite hårdraget ligger förseningarna i dag på i snitt 20 minuter. Det har ju snöat lite grann i Stockholm, och det brukar vara jobbigt. Det är inte så många inställda flyg i dag; det har förbättrats. Jag håller också med Andreas Carlson om att det var väldigt bra att Swedavia fick till den nya säkerhetskontrollen. Den har minskat köerna väsentligt. Men det var också ett resultat av tidigare arbete och ingenting som har kommit av den här regeringens arbete.

Frågeställningarna nu är: Var är en fjärde rullbana? Var är arbetet med att göra Arlanda mindre väderberoende? Det påverkar faktiskt flyginfrastrukturen i hela Sverige och även till och från Sverige. Det är en väldigt viktig fråga. Vart tog den vägen? Vore det slutligen inte också på sin plats om Stockholms stad medfinansierade Bromma?

Fru talman! Isak From verkar lite bekymrad över luftfartens plats i inriktningsunderlaget från Trafikverket. Jag kan glädja Isak From med att den nu finns med från början, liksom sjöfarten. En av de tydliga nyheter som fanns i regeringens uppdrag till Trafikverket att ta fram inriktningsunderlaget var just att alla trafikslag skulle räknas in, även luftfarten och sjöfarten. Detta är en viktig del i inriktningsunderlaget och kommer att bli en viktig del i de fortsatta stegen, framför allt när de åtgärder ska planeras och beslutas som syftar till att stärka det svenska transportsystemet, få mer effekt i det och få det mer hållbart, tillförlitligt och robust.

Detta är en nyhet i förhållande till den tidigare regeringen. Jag hoppas att Isak From delar engagemanget för att luftfart och sjöfart nu ska inkluderas ännu mer direkt på ritbordet när man diskuterar och tar ställning till den nationella planen.

Här kommer Peter Normans samordningsuppdrag in. Samordnaren ska som underlag för sin analys använda resultatet från Trafikverkets pågående utredning avseende kapaciteten för landtransporter till och från Arlanda flygplats.

En sådan omständighet som funnits med i remissvaren till de två senaste nationella planerna, tror jag, men som sedan inte kommit med i planen är det faktum att när Förbifart Stockholm är färdigbyggd kommer det att vara trefiliga motorvägar i båda riktningarna under förbifarten medan befintlig E4 norr om Stockholm och upp till Arlanda är tvåfiliga motorvägar. Den förra regeringen hade möjlighet att ta detta i beaktande för att förbereda trafiken och undvika flaskhalsar när det kommer till pendlingskapacitet och resemöjligheter till och från Arlanda, men det fanns inte med.

Det finns alltså flera saker där det vore klädsamt med lite självrannsakan: Hade vi varit i ett bättre läge och Arlandas konkurrenskraft varit starkare om man hade vidtagit åtgärder och inte motarbetat flyget i åtta år, kanske till följd av uppgörelser med samarbetspartier i den dåvarande regeringen?

Det har legat en våt filt över flyget och luftfarten. Det har varit ett skambeläggande kring flygandet som på många sätt har bidragit till den tuffa situation som flyget och luftfarten har i dag.

I dag gläder jag mig över att vi verkar vara överens om att vi ska stärka konkurrenskraften för flyget. Att stärka den för Arlanda flygplats är viktigt, och det kan man inte göra utan resenärer. När jag är runt i landet, fru talman, och möter kommunala och regionala företrädare som lyfter fram hur viktig deras egen flygplats är blir jag ibland lite förvånad över att det i resepolicyerna finns tydliga skrivningar om att man inte i första hand ska välja flyget.

Det finns en Norrlandskommun som jag vill påstå är ett föredöme, nämligen Skellefteå kommun, som också inkluderar social hållbarhet i att möjliggöra resande med flyg. Man kan då köpa till extra biobränsle, exempelvis, och vara med i den omställning som sker.

Har Isak From några idéer kring hur vi skulle kunna få fler kommuner och regioner att vara med och bidra till omställningen och samtidigt stärka konkurrenskraften? Det skulle jag vilja passa på att fråga så här en bit in i denna interpellationsdebatt, fru talman.

Fru talman! För åhörarnas vetskap vill jag säga att vi här debatterar flyget och Arlandas konkurrenskraft.

Jag är väldigt engagerad i detta utifrån behovet att ta sig till och från Stockholm, inte minst, men också från Stockholm och ut i världen. Utgångspunkten för min interpellation är att det just nu pågår väldigt stora investeringar i både Köpenhamn och Helsingfors.

Det sägs i svaret att samordnaren ska samverka med näringslivet, och det är ju positivt. Men i sin budgetproposition drar den här regeringen samtidigt ned anslaget till Visit Sweden, som ska marknadsföra Sverige som turistland ute i världen. Varför gör man det? Ja, det funderar ganska många på, fru talman. Ganska många tänker: Här har man en möjlighet att marknadsföra Sverige som det fantastiska turistland det är, men samtidigt gör man denna neddragning. Man möjliggör också att andra länder, både Finland med Helsingfors och Danmark med Köpenhamn, springer om Sverige.

Tillbaka till min fråga, som statsrådet inte svarade på. Eftersom man nu söker medfinansiering från regioner och kommuner för Arlanda blir frågan varför man inte söker medfinansiering för Bromma. Uppenbarligen skulle ju Bromma faktiskt inte behövas, för all den flygtrafiken skulle rymmas på Arlanda - under förutsättning att man fick ett tydligt direktiv om att minska Arlandas väderberoende. Det behövs förmodligen, precis som den socialdemokratiska regeringen uttryckte, en ny rullbana.

Det som också saknas, även om Andreas Carlson i och för sig var lite grann inne på det, är flygets möjligheter att ställa om. Den socialdemokratiska inriktningen var att möjliggöra biobränslen också inom flyget. Då är det väldigt viktigt att det kommer signaler i ägardirektiven från regeringen om att Swedavia ska investera i sådana.

Fru talman! Jag konstaterar i denna interpellationsdebatt att vi är överens om att Arlandas konkurrenskraft behöver stärkas. Jag konstaterar också att det inte verkar finnas någon insikt om det egna ansvaret för den våta filt som jag menar att den förra regeringen lade över flygets konkurrenskraft och Arlandas utveckling. Rapporten om en färdplan för Arlanda, som man sa att man skulle ta fram, rann ju ut i sanden.

Jag noterar inte heller något svar om resepolicyn. Men jag räknar med att Isak From kan vara med och sprida den möjlighet som finns för att både stärka konkurrenskraft och påskynda omställningen genom att möjliggöra för att i biljetten köpa till biobränsle och genom ha ett färdmedelsneutralt sätt att förhålla sig i resepolicyn. Regeringskansliet har ändrat resepolicyn så att den är färdmedelsneutral. Jag välkomnar om andra vill göra det och om Isak From vill bidra till det på olika sätt.

Just omställningen i flyget är viktig att påskynda, bejaka och undanröja hinder för. Branschen driver det själv i hög hastighet. Regeringen har också tydliggjort i klimathandlingsplanen att det är prioriterat och att den inhemska produktionen av biobränsle behöver öka, för både luftfartens och sjöfartens behov. Regeringen arbetar alltså med detta.

Fru talman! För att sammanfatta: Vi har mycket att göra och har tillsatt samordnaren i syfte att stärka Arlandas konkurrenskraft och göra det lättare att ta sig till och från Arlanda. Samordnaren själv har varit inne på frågan om rullbana, även om det utifrån den uppdelning vi har i första hand är en fråga som hanteras av Swedavias styrelse och ledning.

Jag gläder mig åt engagemanget och hoppas att fler ska instämma i att luftfartens konkurrenskraft behöver stärkas.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.