Åtgärder för att säkerställa rättvisa val

Interpellationsdebatt 20 januari 2022

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 8 Statsrådet Ida Karkiainen (S)

Fru talman! Ulrik Bergman har frågat finansministern om ministern avser att ta initiativ till att en folkräkning genomförs, så att identiteten på boende i Sverige kan säkerställas. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Ramen för Statistiska centralbyråns folk- och bostadsräkning är sedan länge registerbaserad i Sverige och bygger på uppgifter från huvudsakligen Skatteverkets folkbokföringsdatabas. Förändringen som gjordes i slutet av 1990-talet innebar att ett blankettbaserat system övergavs till förmån för ett mer effektivt och mindre kostsamt registerbaserat system som även blev enklare för befolkningen och gav möjlighet till en bättre och mer uppdaterad statistik.

Uppgifterna i folkbokföringen och befolkningsstatistiken ska vara korrekta och överensstämma med verkligheten. Jag delar interpellantens inställning till betydelsen av ordning och reda i våra system.

Fastställande av en persons bosättning samt registrering av uppgifter om identitet, familj och andra förhållanden sker genom folkbokföringen. Uppgifterna i folkbokföringen ska spegla befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden så att olika samhällsfunktioner får ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Bland de åtgärder regeringen har vidtagit för att förbättra folkbokföringen kan nämnas att Skatteverket fått ökade anslag och fler verktyg för att kunna upptäcka, utreda och åtgärda fler fel i folkbokföringen. Till exempel har myndigheten fått möjlighet att avregistrera falska identiteter från folkbokföringen och göra besök för att kontrollera en persons bosättning. Vidare har folkbokföringsbrottet återinförts. Samtliga myndigheter har numera också enligt huvudregeln en skyldighet att underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift i folkbokföringen är oriktig eller ofullständig. Många åtgärder har alltså vidtagits för att stärka folkbokföringen, och det är viktigt att påpeka att det krävs ett brett och fortsatt långsiktigt arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inom Regeringskansliet bereds nu också förslag från en statlig utredning som haft i uppdrag att föreslå åtgärder för att ytterligare minska förekomsten av oriktiga uppgifter i folkbokföringen. Därutöver har Skatteverket fått i uppdrag att i samverkan med ett antal frivilliga kommuner inrätta ett pilotprojekt för att utreda omfattningen av problemet med felaktig folkbokföring och utveckla metoder och arbetssätt för att åtgärda felaktigheter.

Sverige har liksom övriga medlemsländer i EU en skyldighet att vart tionde år genomföra den så kallade Census, vilket motsvarar en folk- och bostadsräkning. Statistiska centralbyrån är den myndighet som ansvarar för att genomföra denna folk- och bostadsräkning i Sverige. Nästa census kommer att genomföras med referensåret 2021. För Sveriges del är denna folk- och bostadsräkning baserad på register, i likhet med föregående census 2011.

Folk- och bostadsräkningen vilar alltså på den registerinformation som regeringen och berörda myndigheter systematiskt arbetar med att förbättra. En effekt av det arbete regeringen genomfört och fortsatt genomför för att förbättra folkbokföringen är således även bättre kvalitet i underlaget för den folk- och bostadsräkning som Statistiska centralbyrån genomför. Detta är ett pågående utvecklingsarbete som regeringen fortsatt följer. Ytterligare insatser kan därmed inte uteslutas.


Anf. 9 Ulrik Bergman (M)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Bakgrunden till min interpellation är det faktum att det genom olika stickprov uppdagats att det finns felaktigheter i de personregister som hanteras av olika myndigheter. Jag kan ta ett exempel från min hemkommun Borlänge. Bostadsområdet Tjärna ängar är byggt för runt 3 500 personer. Men det finns bedömare som räknar med att det kan finnas uppemot 10 000 invånare där - kanske fler, kanske färre. Ingen vet riktigt, eftersom någon regelrätt folkräkning inte genomförts på många år. Det här är ett bekymmer.

Samtidigt har det vid stickprovskontroller avslöjats att personer haft flera identiteter och ibland också varit skrivna i olika kommuner med olika identiteter. Detta medför ett antal problem. Samma person kan då genom falska identiteter uppbära bidrag från olika kommuner och myndigheter utan att detta avslöjas, och det är förstås väldigt illa.

Själva samhällskontraktet innebär att varje skattebetalare förväntar sig att skattemedel hanteras på ett klokt och ansvarsfullt sätt. En ytterligare dimension är att med identitet kommer även rösträtten och att myndigheterna måste hantera även denna fråga på ett ytterst ansvarsfullt sätt.

Vi firar i år att det är 100 år sedan de första kvinnorna tog plats i riksdagen. Tidigare fanns det en graderad rösträtt där en person hade flera röster. Om vi inte har kontroll på falska identiteter innebär det dels att vi riskerar ha personer som befinner sig i landet på oriktiga grunder, dels att samma personer ges flera röster under flera identiteter. Principen och fundamentet som är grunden för vår demokrati, en person en röst, riskerar därmed att undermineras.

Det är bra att alla myndigheter som upptäcker fel i folkbokföringen är skyldiga att anmäla det till Skatteverket, som är ansvarig myndighet. Problemet är att det är svårt att upptäcka dessa felaktigheter om det inte finns effektiva kontrollåtgärder på plats. Hur kommer statsrådet att agera för att underlätta för sådana kontrollåtgärder?


Anf. 10 Statsrådet Ida Karkiainen (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar interpellanten för interpellationen i en angelägen fråga.

När det gäller val är en röst per medborgare ett av de mest grundläggande fundamenten i vår demokrati, och det måste vi värna. Därför måste folkbokföringen fungera väl och brister i den upptäckas på ett tidigt stadium.

Det är därför glädjande med dessa uppdrag, och jag vill särskilt nämna ett.

Den 17 december 2020 gav regeringen ett uppdrag till Skatteverket att i samverkan med ett antal frivilliga kommuner inrätta ett pilotprojekt för att utreda omfattningen av problemet med folkbokföring och utveckla metoder och arbetssätt för att åtgärda felaktigheter.

Pilotprojektet ska bedrivas och bedrivs i områden där Skatteverket och kommunerna bedömer att problematik med tonvikt på bland annat trångboddhet och otillåten handel med hyreskontrakt är eller har varit särskilt förekommande.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni i år. Utredningen är alltså på gång, och jag ser mycket fram emot slutredovisningen.

Borlänge är en av de kommuner som medverkar i detta pilotprojekt. Övriga kommuner är Botkyrka, Göteborg, Helsingborg, Malmö, Stockholm, Södertälje och Uppsala.

Detta är ett av många uppdrag som Skatteverket har fått för att just förbättra folkbokföringen. Vår bedömning är att det mest träffsäkra sättet att ta reda på vilka människor som befinner sig i Sverige är genom folkbokföringen. En folkbokföring med korrekta uppgifter är det mest ändamålsenliga och effektiva verktyg vi har att jobba med, och därför har Skatteverket fått ett antal uppdrag på detta område.


Anf. 11 Ulrik Bergman (M)

Fru talman! Det borde finnas minst två perspektiv på detta problem: Hur hanterar vi dem som befinner sig i landet redan i dag på oriktiga grunder, och hur hanterar vi dem som kommer till landet och är helt okända?

I det förstnämnda fallet handlar det om människor som befinner sig i Sverige och har uppgivit falska uppgifter till svenska myndigheter. Det finns exempel på personer som har flera körkort utfärdade under olika identiteter.

Myndigheter som är registeransvariga använder ju folkbokföringsregistret, men kan de lita på det? När personer förs in i registret används inte alltid biometridata eller fingeravtryck.

Hur ser statsrådet på detta faktum? Anser statsrådet att Sverige måste bli bättre på att använda biometri och andra säkra metoder för att bemästra problemet med att en person kan leva under flera falska identiteter i landet?

Enligt 7 och 8 § i kommunallagen ges rösträtt för val av ledamot och ersättare till kommun och regionfullmäktige om personen är folkbokförd i kommunen, fyller 18 år senast på valdagen, är svensk medborgare eller annan unionsmedborgare, är medborgare i Island eller Norge eller har varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före valdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta innebär att utländska medborgare har rösträtt i kommuner och regioner efter att ha varit folkbokförda i Sverige i tre år. Huruvida de verkligen finns eller bor här vet vi dock inte med säkerhet.

Med folkbokföringsregistret som grund upprättas röstlängd, och röstkort utfärdas. Den som röstar ska identifiera sig vid röstlokalen.

Vid utfärdande av pass på svenska medborgare tas biometridata. Det är ett system med hög säkerhetsnivå, och det är i princip bara stater som kan utfärda flera pass för samma person.

Borde inte samma höga säkerhetsnivå gälla för alla övriga identitetshandlingar, även för utländska medborgare, och att uppgifterna kontrolleras med folkbokföringen så att falska uppgifter uppdagas? Det finns som sagt exempel på utfärdande av körkort till samma person på grund av flera identiteter.

Mig veterligen tas inte sådana biometriuppgifter i dag. Kan vi lita på att ett svenskt körkort fungerar som identitetshandling? Hur ser statsrådet på detta?


Anf. 12 Statsrådet Ida Karkiainen (S)

Fru talman! Hur folkbokföringen kan utvecklas med olika tekniska lösningar är något vi hela tiden följer, och jag är helt säker på att vi kommer att utveckla systemen i takt med att samhället och tekniken utvecklas.

I Sverige har vi i grunden god tillgång till registerdata, och dessa data håller hög kvalitet. Därmed inte sagt att de är helt felfria, för det finns brister. Det är alltså för att förbättra systemen ytterligare och täppa igen de hål som finns som regeringen har gett just dessa uppdrag till bland andra Skatteverket.

Folkbokföringsfelet uppskattades 2018 till ungefär 198 000 individer, vilket då var 1,9 procent av Sveriges befolkning. Den vanligaste feltypen är felaktig adress. När jag för inte alltför länge sedan studerade statsvetenskap i Luleå fördes en stor diskussion om var studenter skulle folkbokföra sig, så det är alltså en vanlig feltyp i folkbokföringen.

Vi behöver ha ordning och reda i systemen, men för att komma till rätta med felen och bristerna gäller det att vi är effektiva och inte satsar på till exempel en stor folkräkning, vilket man ibland förordar. Eftersom 98 procent är korrekt är det bättre att attackera de 2 procenten där det finns fel och brister och åtgärda dem. Det är det mest effektiva sättet att komma till rätta med denna problematik.


Anf. 13 Ulrik Bergman (M)

Fru talman! Statsrådet nämner en utredning som ska titta på detta och att vi kan förvänta oss svar 2023, om jag minns rätt. Det betyder att eventuella åtgärder kommer efter stundande val. Är det inte lite sent?

I val till kommuner och regioner kan skillnaden i röstetal mellan partier vara liten. Då kan enstaka röster påverka valutgången, och varje röst är viktig och måste hanteras med respekt. Inför detta faktum, kan vi lita på att de som röstar verkligen finns? Finns det en handlingsplan för att komma åt personer som använder falska identiteter så att vi kan lita på årets valresultat?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avslutningsvis, fru talman, föreslår Moderaterna ett tiopunktsförslag i dag, däribland att riksdagen ska ge regeringen i uppdrag att genomföra en nationell folkräkning och säkerställa genomförandet genom uppdrag till berörda myndigheter.

Moderaterna anser också att Skatteverket bör ansvara för genomförandet och samarbeta med kommunerna och relevanta myndigheter i genomförandet.

Moderaterna anser även att fysiska besök bör göras på adresser i områden som utmärker sig och där det finns misstanke om felaktig folkbokföring. De som ej verifierats i folkräkningen bör kunna gå miste om vissa välfärdsförmåner.

Moderaterna förespråkar också kontroll av biometriska uppgifter som huvudregel vid utfärdande av samordningsnummer och vid folkbokföring.

Moderaterna vill också slopa sekretessen mellan myndigheter så att en ny huvudregel i sekretesslagstiftning etableras som innebär att berörda myndigheter alltid ska kunna dela relevant information med varandra.

Hur ser statsrådet på våra förslag? Kan vi få genomslag för detta?


Anf. 14 Statsrådet Ida Karkiainen (S)

Fru talman! Tack, Ulrik Bergman, för ytterligare ett inlägg i denna debatt!

Det är glädjande att våra förslag i mångt och mycket synkar. Det som Skatteverket gör redan i dag och de uppdrag som Skatteverket redan har fått handlar bland annat om att göra kontrollbesök. Det var en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2018.

Skatteverket har också fått möjlighet att avregistrera den som i folkbokföringen har registrerats under en falsk identitet. Denna lagändring trädde i kraft den 1 juli 2018.

Regeringen har även infört en sekretessbrytande bestämmelse som gör att det blir lättare för myndigheterna att inhämta information från varandra och ha ett kraftigt informationsutbyte när det gäller just folkbokföringen. Den 1 juli 2018 återinförde vi som sagt också folkbokföringsbrottet, som avskaffades på 90-talet. Dessutom pågår det pilotprojekt som jag nämnde tidigare i interpellationsdebatten.

Det pågår alltså ett antal saker där jag upplever att vi har ganska stor samsyn mellan den socialdemokratiska regeringen och Moderaterna om hur vi kan komma till rätta med problemen, och detta är glädjande.

Det finns saker som man kan fortsätta att titta på, och vi är beredda att diskutera detta tillsammans med andra partier. Vi är övertygade om att den mest effektiva kontrollåtgärden inte handlar om att genomföra en stor folkräkning utan om att faktiskt använda de system som vi har i dag och som är av god kvalitet och se till att de förbättras. Frågan är vad som blir mest effektivt och träffsäkert, och där anser vi att det mest träffsäkra är att förbättra folkbokföringen.

Jag vill passa på att tacka för denna mycket viktiga interpellation.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2021/22:205 Åtgärder för att säkerställa rättvisa val

av Ulrik Bergman (M)

till Finansminister Mikael Damberg (S)

 

Sverige avskaffade för hundra år sedan den graderade rösträtten, och det blev allmän och lika rösträtt för kvinnor och män. Det var en reform som banade väg för ett mer öppet och i grunden mer demokratiskt samhälle. En medborgare, en röst.

På senare tid har vi i min hemkommun Borlänge, men även på andra håll, kunnat se bostadsområden där det återfinns väldigt många personer skrivna på samma adress. I bostadsområdet Tjärna Ängar i Borlänge, som är byggt för runt 3 500 invånare, finns det bedömare som räknar med att det kan finnas uppemot 10 000 invånare – kanske fler. Ingen vet riktigt eftersom någon regelrätt bostadsräkning inte genomförts sedan 1980. Samtidigt har det vid stickprovskontroller avslöjats att personer har flera identiteter och har varit skrivna i andra kommuner under annan identitet eller identiteter. Detta innebär att principen en medborgare, en röst håller på att undergrävas. En och samma person kan i sådana fall erhålla röstkort för flera identiteter.

En folkräkning bidrar till att säkerställa personers identitet, så att principen om en medborgare, en röst kan upprätthållas. Moderaterna driver sedan länge att folkräkning ska genomföras.

Min fråga till finansminister Mikael Damberg är:

 

Avser ministern att ta initiativ till att en folkräkning genomförs, så att identitet på boende i Sverige kan säkerställas?