Åtgärder för en väl fungerande arbetskraftsinvandring

Herr talman! Sven-Erik Österberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av de sprickor som finns i det nuvarande systemet för arbetskraftsinvandring. Han har frågat om jag är beredd att förstärka kontrollen och införa nya regler i syfte att förhindra att seriösa företag slås ut samt att människor utnyttjas. Han har också frågat om jag kommer att ta initiativ till en utvärdering av dagens system för arbetskraftsinvandring och, om inte, vad skälet till detta är. Vidare har Sven-Erik Österberg frågat om jag har för avsikt att bjuda in parterna på arbetsmarknaden till en ny överläggning om reglerna för arbetskraftsinvandring och i sådana fall när. Slutligen har han frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att skapa ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden. Jag vill börja med att understryka att vi har ett regelverk på plats som skapar förutsättningar för att på ett flexibelt och effektivt sätt underlätta för arbetsgivarna att rekrytera från tredjeland och som tydligt ställer upp krav och villkor för när arbetstillstånd får beviljas. För att möta Sveriges framtida behov av arbetskraft är arbetskraftsinvandringen en mycket viktig komponent. Enligt regelverket får lön och övriga anställningsvillkor för den tredjelandsmedborgare som kommer hit för att arbeta inte vara sämre än kollektivavtal eller vad som följer av praxis inom yrket eller branschen. Arbetstagaren ska också kunna försörja sig på lönen. Innan tillstånd beviljas ska Migrationsverket kontrollera att anställningsvillkoren ligger på rätt nivå och att berörd arbetstagarorganisation har fått tillfälle att yttra sig. Migrationsverket ska dessutom vara observant på att anställningsavtalen inte är skenavtal. Jag ser naturligtvis allvarligt på uppgifterna att oseriösa arbetsgivare uppges ha bedrivit handel med arbetstillstånd. Det är oacceptabelt om så sker. Samtidigt anser jag inte att det i första hand är lagstiftningen som brister utan dess efterlevnad. Missbruk av regelverket ska givetvis beivras, och det ingår i Migrationsverkets uppdrag att motverka missbruk av regelverket för arbetskraftsinvandring. Jag har informerat mig om hur Migrationsverket hanterar de nya reglerna om arbetskraftsinvandring. Jag har också nyligen hållit ett möte med arbetsmarknadens parter för att få deras syn på hur reformen fungerar. Utfallet av dessa möten gås för närvarande igenom. Jag utesluter inte att vid behov hålla möten med arbetsmarknadens parter, men ser i dagsläget inte något behov av ett nytt möte med parterna på arbetsmarknaden. Självfallet ska en så omfattande reform som den här utvärderas. Jag har tidigare berättat att regeringen redan i november i fjol beslutade att ge OECD i uppdrag att genomföra en tematisk studie och analys av det nya regelverket. Slutsatserna av denna kommer att presenteras under våren 2011. Jag vill avslutningsvis påpeka att frågor som rör den svenska arbetsmarknaden i första hand inte ligger under mitt ansvarsområde utan under arbetsmarknadsministerns. Jag kan ändå konstatera att vi har en bra arbets- och arbetsmiljörättslig skyddslagstiftning på plats där lagstiftningen kompletteras med ansvarstagande parter som i kollektivavtal kommer överens om rimliga villkor och som vakar över villkorens efterlevnad.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag skrev interpellationen med anledning av att vi under lång tid, inte minst under innevarande år och den gångna säsongen, har sett starka avvikelser mot hur det ska gå till. Det är skrämmande bilder som har visats upp av hur utländsk arbetskraft har utnyttjats av oseriösa uppdragsbeställare och arbetsgivare. Jag tänker framför allt på vad som har hänt inom bärindustrin. Det är inte fråga om vad jag inte känner till om vad som gäller på området. Jag har tittat på detta noga. Jag följde också med noga när regeringen införde lagen. Den är inte problemet. Där står mycket väl hur det här ska gå till. Därvidlag kan man säga att det inte råder något tvivel om vad som gäller i regelverket, vad som ska gälla när arbetskraften är här, att den inte får sämre förmåner och löner än gällande kollektivavtal, det vill säga att det inte råder lönedumpning på arbetsmarknaden. Men det här håller på att utveckla sig till ett samhällsproblem. Människor utnyttjas på ett beklämmande sätt i samhället. I det här läget verkar statsrådet tondöv. Han hänvisar till regelverket och säger att det är så. Vad som behöver göras nu är att följa upp varför regelverket inte följs. Vilka är bristerna som gör att det inte följs? Varför klarar inte Migrationsverket sin uppgift att se till att regelverket följs? Är det inte läge att titta på detta? Vi är överens om vad som ska gälla i fråga om grundprinciperna, men eftersom regelverket inte följs skapas system som ligger vid sidan om. Visst kan man blunda och tycka att det är tråkigt att ett antal thailändska bärplockare har blivit utan lön och knappt kan ta sig hem. Men det här påverkar också den svenska arbetsmarknaden i stort. Det första är skäl nog att bli upprörd över. Men här får företag tillfälle att utnyttja arbetskraft genom att betala sämre och ge sämre villkor, och det slår undan förutsättningarna för seriöst verkande företag att klara konkurrensen i landet. Då bryter en stor frustration ut också i Företagarsverige. Det måste naturligtvis vara regeringens ansvar om det fungerar så. Vem tycker Tobias Billström ska ta tag i detta? Vem är det som ska följa upp regelverket? Vad är bristen? Vad har statsrådet gjort för att regelverket ska fungera på ett sätt som vi är överens om? Vad behöver göras? Eller ska man ha skygglapparna på? Jag såg i ett tidningsreferat - man ska vara försiktig med vad som står i tidningarna - att statsrådet hade sagt att det alltid händer att regler inte följs. Visst. Men det spelar ingen roll hur bra lagstiftning vi har på vilket område som helst om det uppfattas som att kontrollsystemet inte fungerar eller det inte går att verka med utgångspunkt i lagstiftningen. Då händer inte speciellt mycket. Då glider det bara i väg. Så är det, inte minst när det gäller bärplockningssituationen med utländsk arbetskraft i Sverige. Där har det varit rena vilda västern i bärskogarna i Norrland. Jag vill att statsrådet ska peka på vad han tänker göra för att regelverket ska efterföljas.

Herr talman! Låt oss börja med att rekapitulera lite vad som faktiskt har hänt och vad som gäller statistiskt. Sven-Erik Österberg frågar naturligtvis vad vi från regeringens sida har gjort för att komma till rätta med frågorna. Han beskriver vad som har hänt med bärplockarsituationen som ett stort samhällsproblem. Det kan vara viktigt att påminna om att alla faktiskt inte har blivit lurade. Av de ca 4 500 bärplockarna har det uppdagats att det i ca 80 procent av fallen ändå verkar ha gått bra. Av de 4 500 bärplockarna som i år har beviljats arbetstillstånd är det så många som 2 300 som har haft tillstånd att plocka bär tidigare år som har återkommit. Hur rimmar det med Sven-Erik Österbergs domedagsprofetia från talarstolen? Om människor kommer tillbaka år efter år och upplever att systemet fungerar måste vi ställa oss frågan om det är något positivt. Ja, rimligen. Vi ska inte glömma bort den stora gruppen bärplockare som vi inte har läst om i tidningarna och som det faktiskt har gått bra för. Säsongen 2010 är den första någonsin som bärplockarna har omfattats av kollektivavtal. Det har inte funnits tidigare. Det vore en rimlig fråga att rikta till Sven-Erik Österberg, som har ingått i tidigare regeringar, varför ni inte tog initiativ till att se till att kollektivavtal kom på plats för den här gruppen? Varför var det den borgerliga regeringen som gjorde detta, inte en socialdemokratisk? Det kan vara viktigt att peka på. Det finns också fall där det är helt uppenbart att det handlar om rent kriminell verksamhet. Det har alltså ingenting att göra med arbetskraftsinvandring eller migrationsregler. Ett företag som går i konkurs efter det att ägaren har försvunnit med företagets pengar har väldigt lite att göra med arbetskraftsinvandringsreglerna, och det har inte någonting att göra med mitt ansvarsområde som migrationsminister utan faller möjligen närmast under justitieministerns ansvarsområde. Bärplockarna som då var anställda i Sverige kunde dessutom söka statlig lönegaranti, vilket har inneburit att vi också har tagit ett ansvar för den här gruppen. Vi följer nu från regeringens sida upp reformen. Vi tycker att det är viktigt att konstatera de saker som fungerar. Det grundläggande regelverket finns på plats. Bärplockare omfattas av samma regler som andra arbetstagare från tredjeland. Men bärplockarproblematiken är inte, som sagt var, en konsekvens av de nya reglerna för arbetskraftsinvandring. Säsongsarbete som särskild grund för tillstånd förekom redan innan de nya reglerna för arbetskraftsinvandring infördes, och redan då fanns en hel del problem av skiftande karaktär. Men det finns saker som vi bör jobba med: informationen till de människor som kommer till Sverige och frågan om den når rätt personer i rätt tid. Här kan nog göras mer, plus att bärbranschen också kan göra mer. Livsmedelsföretagen kan ställa krav på bärgrossisterna, bärgrossisterna kan ställa krav på bäruppköparna och bäruppköparna kan ställa krav på de kontaktbyråer som rekryterar människor. Summa summarum tycker jag att det är många parter som bör ta sitt ansvar i detta sammanhanget, och vi kommer även framgent att se till att så blir fallet.

Herr talman! Jag läste också statistiken över hur det har fungerat. Frågan är väl egentligen hur det varit för de 80 procent som man påstår att det har fungerat väl för: Vad är det för löner som har betalats ut? Vilka villkor är det? Hur säker är man på att det är löner efter kollektivavtal? Det är synnerligen diskutabelt hur det verkligen har varit. Jag tycker att statsrådet tar väldigt lätt på det. Han konstaterar att 20 procent av en viss typ av arbetsmarknad absolut inte alls har fungerat utan att det är närmast rena rama vilda västernverksamhet, men han gör ändå ett slags axelryckning åt det som om det inte är några större problem i det svenska samhället. Man kan inte heller bortse från att det när regelverket infördes riktades ganska stora varningsflaggor från flera håll, inte minst från löntagarnas organisationer. TCO tillhörde dem som bejakade arbetskraftsinvandring. Det gör också jag, för den behövs av många skäl. Ett av de starkaste argumenten var att vi behövde det här för att få in tekniskt kunnig personal och spetskompetens som många gånger varit svår att finna i Sverige för ledande företag, kanske under en period när de behövde det, och då skulle det finnas ett smidigt system. Jag välkomnar att man kan göra på det sättet. Men när vi ser hur avarterna breder ut sig, på ett sätt som jag förmodar inte var tänkt från regeringens sida, är det viktigt att man kraftfullt tar tag i detta och ser till att de avarter som finns kommer bort. Om vi tittar på alla möjliga lagar sker det väl alltid saker som inte fungerar som det borde göra, men det är då det är så oerhört viktigt att samhället snabbt sätter gränser och säger att detta accepterar vi inte, detta tillåter vi inte. Det är klart att man kan ha en önskedröm om att alla ska ställa krav i alla led. Ytterst ska konsumenten vägra att köpa en burk blåbärssylt därför att bären är plockade av en thailändare som inte har fått betalt, som i sin tur ska ställa krav på bärproducenten och den som har gjort sylten, som i sin tur ska ställa krav på den som han har köpt bären av. Det är lite av en önskedröm. Då måste man också vara kraftfull och starta den processen och säga vad det leder till om det inte fungerar på rätt sätt. Det verkar som att det är lättare att kräva restriktioner när det gäller barnarbete med produkter i andra länder än vad det är att komma åt de oegentligheter som förekommer i det egna landet - det är lättare att blunda för det. Man kan fråga sig varför det är på det sättet. Det TCO pekade på och som jag tycker att det ligger en del i var om det inte är rimligt att pröva om en arbetsgivare som tar in arbetskraft har stora skatteskulder till exempel. Med dagens system är det väldigt lätt att fånga upp det. Det har visat sig att det i många av dessa fall har varit vad man kan kalla kriminell verksamhet. Jag kan hålla med statsrådet om att det har varit så i vissa fall. Det har också varit rena rufflare med stora skatteskulder sedan tidigare som tagit in arbetskraft. Det är inte bara på bärsidan, utan det har också uppdagats i andra branscher, inte minst inom tjänstesektorn där det här också utnyttjas. Vore det inte en ganska enkel åtgärd att vidta? Är det rimligt att tro att den som tar in arbetskraft från annat håll och ligger med stora skatteskulder i Sverige kommer att göra rätt för sig? Borde vi inte ha ett bättre system för att kontrollera om lön verkligen har betalats ut? Man ska ju lämna in inkomstuppgifter till Skatteverket om vilken lön man har betalat ut. Vore det inte rimligt att ha ett system där det framgår vilken lön som har utbetalats och om den är i relation till vad kollektivavtalen och systemen pekar på? Jag tycker att det kunde vara rimligt. Den nuvarande regeringen har försvårat inte minst för fackliga organisationer att kontrollera vilka löner som gäller. Jag tycker att det här kunde vara ett sätt att lösa det.

Herr talman! Det är nog dags för Sven-Erik Österberg att läsa på lite om hur de nya reglerna fungerar innan han tar till brösttoner och säger att man har försvårat och så vidare. Jag ska gå igenom precis hur processen fungerar för de utländska bärplockarna och därmed visa att Sven-Erik Österberg har helt fel i sin beskrivning av hur de här verksamheterna egentligen fungerar. Först och främst är det viktigt att peka på, som jag sade tidigare, att Migrationsverket måste ha riktiga uppgifter att grunda sina arbetstillståndsprövningar på. Där har naturligtvis den som söker arbetstillstånd ett ansvar för att de lämnade uppgifterna är korrekta. Men det här är första året som Migrationsverket har prövat de utländska bärplockarnas anställningsvillkor mot nivåerna i de aktuella kollektivavtalen på det sätt som utlänningslagen föreskriver. Facket har yttrat sig i varje enskilt ärende. Migrationsverket avslutar nu sin uppföljning av årets bärsäsong, och vad den uppföljningen kommer att ge vid handen är naturligtvis lite tidigt att peka på här. Men jag konstaterar att arbetstillståndsreglerna är utformade på ett sätt som innebär att tillstånd kan beviljas endast om arbetstagaren erbjuds villkor som inte är sämre än vad arbetstagare här i Sverige har inom aktuell bransch och att Migrationsverket enligt lagen ska försöka upptäcka skenanställningar. Sven-Erik Österberg frågade också om villkoren, kollektivavtalen och hur systemet har fungerat. Ja, i och med att LO efter förra årets protester beslutade att Kommunalarbetareförbundet skulle ha organisations- och avtalsrätten har Migrationsverket och jag jämfört de utländska bärplockarnas löner med minimilönerna i ramavtalet på jordbruks- och bemanningsavtalet, det vill säga 16 372 kronor per månad respektive 17 730 kronor per månad. Det är alltså det som finns i de här avtalen. Jag tycker att det är viktigt att framhålla detta i diskussionen. Jag tror inte att man på något vis ska underskatta behovet av att ha säsongsarbetare eller säsongsbetonad arbetskraftsinvandring till Sverige till de norra delarna. Jag har mött många kommunpolitiker som har uttryckt hur viktigt det här är eftersom det får följdeffekter på andra verksamheter i kommunerna. Man hyr ut lokaler, hyr ut fordon och levererar mat. Det är en stor verksamhet, Sven-Erik Österberg, och just därför är det viktigt att det fungerar bra. Det arbete som vi bedriver från regeringens sida handlar om att kontinuerligt följa upp och se till att reglerna fungerar. Liksom tidigare är fackförbunden involverade i processen och i de enskilda ärendena genom att de yttrar sig i ärendena och dessutom har bestämt vilka avtal som ska gälla. Alla försök att från talarstolen här låta påskina att det har blivit svårare för fackförbunden att ge sig in och kontrollera bärplockarnas villkor faller på sin egen orimlighet. Under vår regering, Sven-Erik Österberg, förra mandatperioden var det alltså första gången bärplockarna, som har funnits i Sverige under 20 års tid sedan 90-talets början, hade ett kollektivavtal. Det låter på Sven-Erik Österberg som att detta skulle vara ett nedköp, att det skulle vara någonting negativt. Där tror jag att man från Socialdemokraternas sida får gå tillbaka och tänka om och ta reda på lite mer om hur regelverket faktiskt fungerar.

Herr talman! Statsrådet är inte lite nonchalant i sin antydan om hur det här hanteras. Det låter på Tobias Billström som att de fackliga organisationerna är jättenöjda med den här verksamheten eftersom de nu har möjlighet att kontrollera och kan följa upp. Det var inte så länge sedan statsrådet hade överläggningar med arbetsmarknadens parter där de uttryckte sitt missnöje över hur det fungerar och vilka möjligheter de har. Det resulterade inte i någon gemensam omfamning att man var överens om det här, utan det har till och med diskuterats att de inte alls var nöjda med mötet utan tycker att det måste följas upp på ett bättre sätt. Det har vi ju hört berättas hela tiden. Tobias Billström slår bara ifrån sig problematiken och lägger nu ansvaret på helt andra händer och gör sig själv helt skuldfri i den situation som har varit. Kom dessutom sedan inte och säg att jag skulle vara emot att det finns säsongsarbetande bärplockare i Norrland, för det har vi väl bejakat under lång tid! Men under senare år har vi sett att problematiken har ökat. Den har funnits tidigare också och fanns även på vår tid. Men problematiken har exploderat under senare tid, hur man har använt och utnyttjat arbetskraft. Det tror jag inte ens att Tobias Billström kan blunda för. Det är väl bra att det ska vara kollektivavtal som gäller. Ingen är gladare för det än vad jag är. Det är väl också bra i de fall det fungerar. Men uppenbart har det för minst 20 procent fungerat på ett sätt som vi absolut inte vill att det ska fungera på. Där måste man fundera över: Hur får man bort de bitarna, så att vi kan säga att vi har ett system som fungerar? Det har spridit sig massor med bilder för hur det har fungerat. I mina hemtrakter i Bergslagen har det varit stora tidningsreportage över hur det har hanterats, och längre upp i Norrland har enstaka kommuner fått se till att människorna kommer tillbaka. Det är väl bra att vi har ett regelverk som vi kan vara stolta över. Men se också till att det fungerar, så att vi slipper ha dessa rubriker nästa sommar, när det är bärplockningssäsong igen.

Herr talman! Jag hade en liten utflykt i somras när jag var inte bara migrationsminister utan också arbetsmarknadsminister. Vid det tillfället hade jag faktiskt direktkontakt med Kommunalarbetareförbundets ordförande Annelie Nordström kring just dessa frågor. Vi är säkert inte överens om allt, men på just den här punkten var vi väldigt överens, nämligen att det var utmärkt att man hade fått kollektivavtal. Från Kommunals sida välkomnade man den hållning som regeringen hade haft på just den här punkten. Jag nämner bärplockarna därför att Sven-Erik Österberg själv lade tonvikten i debatten på den gruppen och att det är huvudsakligen dem vi har diskuterat i den här diskussionen. Om det skulle ha stämt som Sven-Erik Österberg säger, att den förra socialdemokratiska regeringen under lång tid skulle ha bejakat inflödet av bärplockare, varför tog ni då inte initiativ till att skapa kollektivavtal och skapa en ordning som innebar att dessa människor fick kollektivavtal? Kollektivavtal har alltså tillkommit under den borgerliga regeringen. Resultatet visar sig också i statistiken, Sven-Erik Österberg. År 2009 kom det 7 000 bärplockare till Sverige. År 2010 var det endast 4 500. Vad tror Sven-Erik Österberg att det beror på? Jo, det beror naturligtvis på att en hel del av de oseriösa arbetsgivarna har sållats bort. När det blev en annan ordning, där man hade ett kollektivavtal att stödja sig på som arbetstagare valde en del av de oseriösa att lämna branschen eller låta bli att ta hit arbetskraft. Att vi fortfarande har problem är helt riktigt. Men proportionen 80 procent som är nöjda och 20 procent som kan ha blivit utsatta för någon form av problem rimmar väldigt illa med Sven-Erik Österbergs beskrivning av Sverige som ett laglöst land, rovdrift och så vidare. Jag tycker att det är en helt felaktig beskrivning. Vi ska försöka bemöta de problem som finns. Men vi ska också prata om de människor som år efter år kommer tillbaka, som är nöjda med regelverket och som gör en fantastisk insats inte bara för de norra delarna av Sverige utan också för den svenska ekonomin i dess helhet.