Åtgärder mot den digitala konjunkturnedgången

Herr talman! Anette Åkesson har ställt fyra frågor till mig i sin interpellation. För det första frågar hon vilka åtgärder jag vidtar för att säkerställa att Sverige i framtiden återtar sin position som ledande i digitaliseringen. För det andra undrar Anette Åkesson hur jag avser att förbättra förutsättningarna för innovationsprojekt att finansiera sina verksamheter, till exempel via riskkapital. För det tredje frågar hon om jag överväger att inrätta en digitaliseringsmyndighet som tar ett övervägande ansvar för utvecklingen. För det fjärde frågar Anette Åkesson vad jag anser att vi kan lära av länder som Schweiz, Irland och Estland gällande digitaliseringen.

Låt mig börja med att bekräfta att digitaliseringen är den enskilt största förändringsfaktorn i vår tid. Den påverkar alla delar av samhället. Sverige är och har under många år varit en världsledande it-nation. Vi har digital infrastruktur och digital kompetens som få andra länder kan matcha. Sverige har en av världens mest utvecklade it-industrier och en av de mest spännande start-up-scenerna i världen. Vi har väl utbyggd infrastruktur och hög it-mognad hos befolkningen. Exempelvis hamnar Sverige på tredje plats i World Economic Forums Networked Readiness Index. I EU-kommissionens Digital Economy and Society Index rankas Sverige som nummer två av EU:s 28 medlemsstater.

Sammantaget har Sverige mycket goda förutsättningar för samhällets digitalisering, och vi har kommit långt på vägen. För att vi framöver ska kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter för att utveckla samhället behöver politiken på digitaliseringsområdet fortsätta att utvecklas. Regeringen gav i februari Digitaliseringskommissionen i uppdrag att bland annat identifiera strategiska områden som bör beaktas i utvecklingen av politiken på området. Arbetet kommer att redovisas i början av december i år.

Inom ramen för det nationella Innovationsrådet som leds av statsministern har behovet av ett samverkansprogram inom digitalisering identifierats. Min och regeringens målbild är att Sverige ska fortsätta vara en ledande it-nation - för jobben, konkurrenskraften, klimatet och ett hållbart samhälle.

Ett viktigt fokusområde är digitaliseringen av offentlig sektor. Tillsammans ska vi jobba smartare för att skapa en samverkande och innovativ offentlig förvaltning. Då måste vi prioritera den digitala förnyelsen och tänka digitalt först. Därför har regeringen beslutat om en särskild satsning på e-förvaltning under 2015-2018 - ett program för digital förnyelse av det offentliga Sverige.

Regeringens bedömning är att komplexa frågor som rör hela samhället behöver hanteras av organisationer i samverkan, inte av en enskild myndighet. Därför bygger genomförandet av programmet på nära samverkan mellan många olika aktörer inom samhället. Regeringen avser bland annat att utse ett antal myndigheter med särskilt samordningsansvar för digital förnyelse. Prioriterade områden är miljöinformation, livsmedelskedjan, samhällsbyggnad och att förenkla för företag.

En viktig del i arbetet är den avsiktsförklaring för digital förnyelse av det offentliga Sverige som regeringen nyligen undertecknat med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Syftet är att samverka för att skapa en offentlig e-förvaltning som möter upp mot medborgares, organisationers och företags förväntningar i ett alltmer digitaliserat samhälle.

Regeringen har även inrättat ett råd för digitaliseringen av det offentliga Sverige. Rådet kommer att fungera som ett forum för samordning på flera nivåer, mellan myndigheter, mellan kommuner och landsting och inom Regeringskansliet.

Ett annat viktigt fokusområde är att göra det enklare för företag, allt från start-up-företag till etablerade bolag. Ett sätt är att möjliggöra vidareutnyttjande av data och att jobba tillsammans med offentlig sektor i öppen innovation. Den offentliga sektorn sitter på en stor mängd information som kan bli affärsmöjligheter för innovatörer och entreprenörer, om vi möjliggör för dessa att lösa både dagens och morgondagens samhällsutmaningar samt möjliggöra för växande företag.

Regeringen följer kontinuerligt digitaliseringen av andra länder. Exempelvis gör jag under hösten besök i Estland, Finland, USA och Indien för att dra lärdom av deras arbete. Bland annat gör vi en fördjupad studie av Estlands arbete med projektet X-road.

Herr talman! Till en början vill jag tacka it-ministern för svaret. Å ena sidan innehåller det flera punkter som gläder mig, till exempel att regeringen verkar att se digitaliseringens betydelse, att man har en rad olika förslag och att man inser att Sverige kan lära sig av andra länder. Å andra sidan oroas jag lite över självbilden. Sverige har legat på topp, och mycket är fortfarande bra. Men förstår inte regeringen att vi har börjat halka efter på it-området och att det krävs krafttag för att komma på banan igen? Risken är stor att inte tillräckligt kraftfulla åtgärder vidtas. Förutsättningarna är än så länge goda.

Jag instämmer i att samverkan är viktigt. Dock kan det inte i alla lägen vara lösningen att starta ett nytt råd eller forum. Dessutom verkar det enbart gälla samverkan inom offentlig sektor. Det brukar ju heta att delat ansvar är inget ansvar, och därför kan väl knappast lösningen för att få ett helhetsgrepp vara att man utser - jag citerar - "ett antal myndigheter med särskilt förnyelseansvar för digital förnyelse".

Det finns inget egenvärde i att skapa nya myndigheter, och det är egentligen politiskt ointressant hur det hela organiseras, men det finns behov av att något eller någon får ansvaret och tar tag i de uppgifter som är nödvändiga att koordinera centralt. Detta gäller inte minst därför att vi har en långtgående självstyrelse i Sverige där många av uppgifterna som utförs hanteras av kommuner och landsting. Därutöver behövs det mer samarbete även mellan offentliga och privata aktörer.

Min fråga om hur förutsättningarna för finansiering av innovationsprojekt kan förbättras besvarades inte. Riskkapital är nödvändigt för finansieringen. Offentliga medel kan inte vara det enda alternativet, särskilt med tanke på de välfärdsutmaningar som vi står inför. Många av de svenska företagen köps upp av utländska aktörer. Det är inte fel, men för att Sverige ska kunna vara långsiktigt konkurrenskraftigt borde det vara i allas intresse att privata investeringar lockas till kreativa projekt.

Hur ämnar regeringen gå till väga för att förbättra förutsättningarna för ökat privat kapital till innovativa företag?

Sedan undrar jag om statsrådet verkligen menar att diverse råd och forum ska lösa sådana övergripande utmaningar som framtagandet av nödvändiga standardiseringar och att vi på ett bättre sätt tar hand om innovationer och olika framgångsrika projekt som har testats i mindre skala. Långsiktighet efterlyses liksom något eller någon som är en samlande kraft, som bevakar digitaliseringen och som främjar utvecklingen även i Sverige.

Statsrådet tar upp möjligheten för företag att nyttja den stora mängd information som offentlig sektor sitter på, så kallade big data. En hel del har visserligen öppnats upp för innovationer i en del kommuner och kommunala bolag, men anser Mehmet Kaplan även att vi ska lyfta de begränsningar vi har i Sverige för hur vi samlar in och använder data? Nya produkter kan skapas med hjälp av stora mängder anonymiserade data. Vi är ju inte så många i Sverige så en tillgång till helheten är efterfrågad. Men i dag är det väldigt begränsat vem som får tillgång till data. Förstår jag rätt att statsrådet vill ändra lagstiftningen här?

Herr talman! Tack, Anette Åkesson, för uppföljningsfrågorna!

Det stämmer att Sverige inte har någon digitaliseringsmyndighet eller för den delen någon it-myndighet. Jag håller med Anette Åkesson om att det inte finns något egenvärde i att utse nya myndigheter. Jag håller också med om att det är viktigt att det finns en samordning på området.

När det gäller finansiering vill vi från regeringen på olika sätt förbättra finansieringsförutsättningarna för innovativa och tillväxtorienterade företag i utvecklingsskeden. Detta gäller inte bara digitaliseringen och it-branschen, utan det gäller på många andra områden.

Just nu pågår det ett reformarbete med syfte att stärka utbudet av utvecklingskapital för små och medelstora företag. I februari i år tillsatte regeringen en särskild utredare, den så kallade Finansieringsutredningen. Slutbetänkandet, som överlämnades i juni, innehåller förslag till strukturförändringar och insatser för stärkt förmåga att möta företags behov av riskvilligt kapital.

Flera av förslagen utgår från en ambition att i ökad utsträckning söka samverkan mellan offentligt och privat kapital. Vi bidrar till uppväxling och ökade volymer av riskvilligt utvecklingskapital.

Genom vinstdelning kan investeringarna i högre grad styras mot tidigare utvecklingsskeden där det finns marknadskompletterande behov. Bland annat med den tidigare nämnda utredningen av statens finansieringsinsatser som grund kommer regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till hur tillgång på riskvilligt kapital kan förbättras samt hur staten kan arbeta smartare och mer effektivt.

Redan i budgetpropositionen för 2016 aviserades reformer och insatser inom detta område. Där föreslås inrättandet av ett nytt nationellt fond-i-fond-bolag med uppgift att investera i privata fonder som är inriktade på riskkapitalinvesteringar i företag under de tidiga utvecklingsfaserna. I detta ska inordnas redan existerande bolag Inlandsinnovation och Fouriertransform.

I budgetpropositionen för 2016 aviserade regeringen även att i enlighet med utredarens förslag se över möjligheterna att inrätta ett lånegarantiinstrument med inriktning att stödja utlåning till företag som är i behov av finansiering för utveckling och expansion.

Finansieringsutredningen framhåller också behovet av att stärka insatserna under de allra tidigaste utvecklingsskedena och lämna förslag om ytterligare medel, exempelvis innovationslån och verifieringsinsatser.

I linje med detta innehåller budgetpropositionen för 2016 också förslag om förstärkning till Almi för tillväxt och innovationsfinansiering om 100 miljoner kronor över tre år från och med nästa år.

Dessa olika ingångar handlar framför allt om att se till att skapa en bra grogrund för att man ska kunna växa vidare i det företagsklimat som enligt många internationella bedömare är bland de bästa i världen. Det beror inte på den här regeringen och inte på den förra regeringen, utan det beror på en lång rad regeringar som har satsat på rätt sätt och skapat goda förutsättningar. Där ingår den förra regeringen och vår regering som är en linje av regressiva satsningar som kan skapa den potential som finns hos dessa företag att kunna växa.

När det kommer till frågan som handlade om hur vi ska se till att myndigheten kan hantera dessa frågor tror inte jag - lika lite som Anette Åkesson - att en myndighet sitter på alla svar. Det är bättre att låta de expertmyndigheter som finns inom området, bland annat Post- och telestyrelsen, jobba med det som de är duktiga på. Sedan ska vi genom budgetarbete och här i riksdagen presenterade förslag se till att få en bra utveckling.

Herr talman! Det är positivt att regeringen vill jobba med dessa frågor. Jag ser verkligen fram emot det förslag som man kommer att lägga fram om detta med riskvilligt kapital.

Däremot är jag fortfarande frågande till hur man anser att ett ansvar som är delat på många olika institutioner ska fungera. Det blir inte något helhetsansvar om det fördelas - delat ansvar är inget ansvar.

Trenderna med digitalisering, urbanisering och globalisering borde egentligen passa oss som relativt litet land. Vi borde kunna vara snabbfotade och hänga med, kanske till och med leda utvecklingen. Tyvärr verkar så inte vara fallet, och det finns en risk för att vi hamnar i en position där vi hela tiden i efterhand försöker anpassa oss efter utvecklingen. USA går före, liksom flera andra länder. Det gläder mig speciellt att Mehmet Kaplan kommer att besöka Estland.

Vi befinner oss i den största samhällsförändringen sedan industrialiseringen. Delningsekonomin och fler egenföretagare som kanske till och med bedriver globala verksamheter är bara några områden som ställer nya krav på skattesystem och lagstiftning och som troligen kommer att medföra ytterligare samordning på fler områden mellan stater.

Politiken har ett ansvar. Arbetsmarknaden står också inför helt nya utmaningar. Mängder med jobb kommer att försvinna, men även skapas. Det har alltid varit angeläget att skapa goda förutsättningar för företag och företagande men det får nu en helt ny dimension. Det kommer inte räcka att "bara" garantera smidig handläggning och minskad byråkrati. Det kommer att krävas nytänk på många områden. Och både äldre och yngre arbetskraft måste rustas så att de bibehåller respektive får efterfrågad kompetens.

Digitaliseringen påverkar allt. Den är inte en uppgift för en it-avdelning utan den är ett sätt att effektivisera befintliga processer. Därför berör den alla verksamheter, både i privat näringsliv och i offentlig sektor. De som har kontroll över sina processer kommer enklare och snabbare att kunna optimera dem genom att utveckla digitala verktyg.

Konkurrensen blir mördande på ett helt nytt sätt eftersom gränser inte existerar i en digital värld. Digitaliseringen påverkar redan hur vi kommunicerar med varandra och vad vi gör på vår fritid. Vi går mot ett samhälle där allt fler produkter och tjänster inte har någon marginalkostnad, och vi vet ännu inte vilka konsekvenser det får.

Sverige behöver ligga mer i framkant. Även inom offentlig sektor är det viktigt att ta del av innovationer. Att ställa effektiviseringskrav på myndigheter är något som redan görs. Det är ett sätt. Men för att få del av kreativa lösningar måste näringslivet i högre grad involveras i välfärdsverksamheter. Hur anser it-ministern att vi på ett bra sätt kan involvera entreprenörer i myndigheters, kommuners och landstings verksamheter? Med det menar jag ett sätt som både företagen och det offentliga tjänar på.

Vi behöver även bli bättre på att systematiskt främja kreativa krafter och ta vara på innovationer i hela samhället. Hur anser statsrådet att vi konkret kan arbeta för att dra nytta av digitaliseringens alla möjligheter?

Herr talman! Jag tackar Anette Åkesson för att hon ger oss tillfälle att lyfta fram denna oerhört viktiga fråga. På vissa andra politiska områden finns det ideologiska skygglappar. Här har vi inte den typen av frågor, utan här försöker vi, oavsett om vi sitter i opposition eller regering, att både sporra varandra och hitta nya vägar framåt. Området lämpar sig särdeles illa för ideologisk kamp. Här är det viktigt att se till att aktörerna - definitivt inte främst staten, utan många andra, framför allt privata men också kommunala och regionala, såsom landsting - har bra förutsättningar.

Hur tänker sig då regeringen att de här goda förutsättningarna ska kunna skapas? Jag som it-minister har det övergripande ansvaret och har lagt ut kursen. Jag vill se en nationell kraftsamling där staten, kommuner och it-industrin arbetar tillsammans för ett smartare Sverige. Härigenom tas det första steget mot ett tydligt mål: Vi ska återta vår position som ett av de ledande länderna i världen inom digital förvaltning. Det här kommer att ge bättre förutsättningar för alla de små och medelstora företag som vill se statlig och offentlig förvaltning öppnas - med öppna data, goda förutsättningar för företagande och en arbetsrätt som främjar småföretagandet.

Genom rådet för digitalisering av det offentliga Sverige, som nu finns, samlar regeringen nödvändig kompetens för att genomföra vår satsning på det vi kallar "digitalt först". Satsningen ska möjliggöra att vi lyckas med våra övergripande mål för jobb, klimat och utbildning. Här ingår representanter från viktiga sakpolitiska områden som skola, vård och omsorg samt kompetens från de tyngsta it-myndigheterna. Detta sker för att alla ska ha samma "mindset" om att det som vi från det offentliga Sverige gör ska kunna vara så pass öppet att de andra aktörerna, såsom innovativa företag och entreprenörer, får tillgång till olika typer av ingångar som kan göra att de kan starta och växa.

När man tittar på vår digitala agenda och de mål vi satt upp kan man konstatera att politiken på digitaliseringsområdet är i stort behov av att utvecklas. Vi slår också fast detta i det tyngsta dokument som regeringen lämnar ifrån sig varje år, nämligen budgetpropositionen, i det här fallet för 2016. Digitaliseringskommissionen, som tidigare i år fick regeringens uppdrag att "genomföra en omvärldsanalys som belyser och lyfter fram vad som kan komma att påverka digitaliseringen i Sverige" samt "identifiera strategiska områden som bör beaktas i utvecklingen av den framtida digitaliseringspolitiken" finns med i grunden. Arbetet kommer att redovisas i december.

Inom ramen för det nationella Innovationsrådet har behovet av ett så kallat samverkansprogram för digitalisering identifierats. Det är också någonting som vi jobbar med. Att inte ha en enskild separat myndighet dedikerad för den här uppgiften betyder inte att det inte ska kunna finnas en samling i frågan med tydlig riktning och hastighet. Däremot behöver vi definitivt bli bättre på att berätta hur saker och ting ligger till.

Jag återkommer i nästa anförande för att bemöta en del av de frågor Anette Åkesson tagit upp på ett förtjänstfullt sätt angående vilka länder som ligger var.

Herr talman! Det är, måste jag erkänna, lite svårt att ha översikt över alla råd, forum, kommissioner och sådant, men det är positivt att det är en omvärldsanalys på gång. Jag hoppas att vi alla kan få del av den i december. Det ser vi fram emot.

Jag vill tacka Mehmet Kaplan för debatten. Vi är bara i början av en utveckling som vi ännu inte kan ana slutet på. Utvecklingen väntar inte på oss. Att sticka huvudet i sanden och tro att allting kommer att fortsätta vara som det alltid har varit är inte ett alternativ. Det är bra att regeringen jobbar med frågorna, men jag är rädd att det inte är tillräckligt.

Sverige har tappat fart, och det behövs rejäla krafttag för att återta de toppositioner vi har haft. Det behövs bättre allmänna förutsättningar för företagande, ytterligare sätt att främja privat finansiering av nya företag, mer fokus på att underlätta för innovation inom både privat och offentlig sektor, större beredskap för den snabba utveckling som sker och en öppenhet för att samarbeta mer med näringslivet på ett sätt som gynnar bägge parter.

Därutöver behöver vi vässa vår konkurrenskraft genom att kraftsamla. Huruvida det ska ske inom ramen för en myndighet eller inte är inte det avgörande. Men vi behöver tänka långsiktigt och samtidigt ta tag i de omedelbara utmaningar vi redan har identifierat, exempelvis det stora behovet av standardisering, som jag inte hört någonting om att man vill ta tag i, samt bättre bevakning av det som händer inom digitaliseringen globalt. Det sistnämnda kan vi nog till viss del hoppas på.

Det finns fortfarande en hel del öppna frågor, inte minst om statsrådet är beredd att ändra lagstiftningen vad gäller tillgången till data. Jag ser fram emot att få möjlighet att lyfta de frågorna igen i framtiden. Som sagt vill jag tacka för debatten.

Herr talman! Jag vill passa på att tacka Anette Åkesson för en konstruktiv debatt och diskussion. Alla partier i riksdagen tjänar på att debatten hålls på en saklig nivå i denna fråga, och det tycker jag att Anette Åkesson har lyckats med.

När det gäller de länder som omnämns i Anette Åkessons interpellation skulle jag vilja ge några kommentarer. Vi behöver lära oss av andra länder, och andra länder lär sig av oss. Av den artikel som Anette Åkesson refererar till framgår att Sverige ligger näst högst av samtliga 50 länder, precis efter Singapore, i Digital Evolution Index, som Harvard Business Review tagit fram. Den andra aspekt som artikeln tar avstamp i är hur snabbt och i vilken riktning länderna utvecklats över tid. Sverige bibehåller i princip sin position, men stärker den inte. Vi ligger redan högt och har gjort det under ett antal år.

Vi måste komma ihåg att Sverige ligger högre i Digital Evolution Index än alla de tre länder Anette Åkesson nämner. Egentligen säger nog artikeln att de tre länder Anette Åkesson nämner inte är att betrakta som föredömen. Tvärtom utvecklas de långsamt och rankas lägre än Sverige i huvudindexet.

Det här innebär inte att vi skulle vara nöjda, tvärtom. Jag uppskattar och välkomnar Anette Åkessons ambitiösa ingång i ämnet. Jag kommer att göra allt jag kan för att svara upp mot de förfrågningar, hejarop och sporrar som Anette Åkesson bjudit upp till, men också för att se till att vi som land tar nästa steg i enlighet med fakta och i enlighet med den typ av evidensbaserad forskning som brukar ge bra resultat i väldigt mycket av arbetet inom andra sakområden. Därför tackar jag än en gång Anette Åkesson för interpellationen.

Överläggningen var härmed avslutad.