Åtgärder mot narkotikabrottslighet

Interpellationsdebatt 27 april 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 15 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Anders Hansson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder i syfte att återställa Polismyndighetens tidigare särskilda enheter med uppgift att utreda narkotikabrottslighet.

Regeringen verkar för en folkhälsobaserad syn på alkohol-, narkotika, dopnings- och tobakspolitiken med insatser mot både tillgång och efterfrågan på narkotika. Regeringen menar att folkhälsoperspektivet också inrymmer en restriktiv narkotikapolitik som ett viktigt medel för att hindra att narkotika kommer ut på den svenska marknaden.

Arbetet för ett narkotikafritt samhälle är en självklar och viktig del av Polismyndighetens verksamhet. Myndigheten arbetar på en rad sätt mot narkotika, till exempel genom riktad patrullering och genom att vara extra synlig på utsatta platser. Polismyndigheten arbetar förstås också med riktade insatser mot narkotika, som inte sällan är en huvudsaklig inkomstkälla för kriminella grupperingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Narkotikasituationen och problematiken skiljer sig åt i landet. Mot den bakgrunden ser också Polismyndighetens arbete olika ut i regionerna. Regeringen har vid flera tillfällen klargjort att det är verksamhetens behov som ska styra sammansättningen av kompetenser i Polismyndigheten. Regeringen har inte för avsikt att styra vilka specialistkompetenser eller grupper som ska finnas i Polismyndigheten. Det är myndigheten som avgör hur resurser ska fördelas inom organisationen och vilka åtgärder som behöver vidtas för att fullgöra de arbetsuppgifter och mål som myndigheten har.

När det gäller narkotikabekämpningen har den straffrättsliga regleringen en central roll. Under mandatperioden har regeringen bland annat infört två nya brott inom narkotikaområdet: synnerligen grovt narkotikabrott och synnerligen grov narkotikasmuggling. På senare år har behovet av kameraövervakning på platser där det förekommer öppen narkotikaförsäljning påtalats. Den senaste tiden har kameraövervakningen därför ökat betydligt på brottsutsatta platser. Regeringen föreslog nyligen en ny kamerabevakningslag som ytterligare kommer att öka möjligheterna att använda kamerabevakning på platser där det finns problem med brottslighet och ordningsstörningar. Regeringen har också tillsatt en utredning om att avskaffa tillståndskravet för polisens kameraövervakning.

En effektiv brottsbekämpning kräver också resurser. Regeringen har därför i en rad budgetar föreslagit och aviserat stora resursökningar till Polismyndigheten, vilket ger myndigheten möjlighet att öka antalet anställda och därmed höja förmågan och öka effektiviteten i arbetet. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bland annat genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Åtgärderna medför bättre möjligheter för Polismyndigheten att både stärka och utveckla polisverksamheten, däribland arbetet mot narkotikabrottsligheten. Regeringen har också i olika sammanhang, bland annat i Polismyndighetens regleringsbrev för 2018, påtalat vikten av att särskilt beakta narkotikaproblematiken i polisarbetet.


Anf. 16 Anders Hansson (M)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för ett bra svar. Jag kan omedelbart erkänna för statsrådet att han har vänner i mig och Moderaterna när det gäller att fortsatt föra en mycket restriktiv narkotikapolitik.

Innan jag fick förtroendet att bli riksdagsledamot arbetade jag på Tullkriminalen i Malmö som brottsutredare. Det innebar bland annat att som en del av Tullverkets välfungerande brottsbekämpning förhöra misstänkta narkotikasmugglare. En del av dem var själva offer för narkotika och hade själva ett missbruk. Det är sorgliga historier, där liv har förstörts genom att personerna ofta är unga när de har introducerats till narkotika och fastnat i ett missbruk. Ofta innebar dessa personers missbruk inte bara att deras egna liv förstördes, utan det hade även mycket stor negativ och sorglig inverkan på personernas familjer.

Min interpellation har sin grund i att jag vid flertalet verksamhetsbesök ute hos poliser i yttre tjänst nås av besked att deras arbete mot narkotika är både splittrat och ineffektivt. Poliskrisen i Sverige, där vi nu har färre poliser än vi hade för nästan fyra år sedan, sätter sina spår i det dagliga polisarbetet. Endast akuta ingripanden kan hanteras, och det långsiktiga brottsförebyggande arbetet har fått stå på vänt, inte minst på narkotikaområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Den omorganisation av polisen som startade 2015 var nödvändig. Det var orimligt att ha 21 olika polismyndigheter. Jag stöder helt åtgärderna att göra alla dessa myndigheter till en gemensam myndighet.

Med detta sagt har inte allt blivit som vi lagstiftare kanske önskade. Tyvärr är narkotikabekämpningen en av de funktioner som har drabbats hårdast.

Från att ha varit polisområdesövergripande skulle narkotikabekämpningen nu ned på lokalpolisnivå. Det var, och det är, en stor missräkning av omorganisationen. Tillsammans med trafikpoliserna splittrades nu narkotikapoliserna upp i mindre enheter - något som kraftigt missgynnade arbetet på området.

Nu har ett flertal polisregioner själva tagit tag i problematiken och återgått till den gamla ordningen med speciella narkotikagrupper inom polisen. Detta har skett i smyg och står egentligen i strid med vad omorganisationen ursprungligen sa.

Vid ett besök i justitieutskottet ställde jag frågan om speciella narkotikapoliser och polisregioner till dåvarande rikspolischef Dan Eliasson. Hans svar var att borttagandet och omfördelandet av narkotikapoliserna genomfördes helt i enlighet med de direktiv han hade fått av regeringen i samband med omorganisationen.

Därför välkomnar jag det svar som statsrådet Johansson har gett om att det nu är helt upp till polisen och polisregionerna att styra sammansättning och kompetenser inom polisen på bästa och mest lämpliga sätt. Min förhoppning är att detta budskap har nått samtliga polisregioner i landet.

Herr talman! Narkotikabekämpning måste få ske långsiktigt, förebyggande och effektivt. Det tar åtskilliga poliser i anspråk. Här finns i dag en mycket stor och oroväckande brist. Antalet poliser i yttre tjänst som arbetar med dessa frågor är för litet. Regeringen slår sig för bröstet och nämner de stora satsningar man har gjort på polisen och inte minst de stora satsningar man framgent vill göra.

Ändå står vi här efter snart fyra års regeringstid med ett minskat antal poliser totalt. Det är tomma stolar på Polishögskolan och ca 900 poliser årligen som säger upp sig, varav de flesta inte är pensionsavgångar. Polisen har inte fått några nya kollegor att arbeta med, utan färre. Polisnärvaron är på sina håll i landet minimal, och kriminaliteten kan breda ut sig. Speciellt drabbas bekämpning av narkotika, som kräver erfarenhet, specialistkompetens och kontinuitet.

Min fråga till Morgan Johansson blir: Hur ska arbetet mot narkotika kunna fungera om polisnärvaron är obefintlig inom ett lokalpolisområde?


Anf. 17 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Anders Hansson måste ha missat en stor del av den polisutveckling som nu sker. Vi genomför, precis som Anders Hansson säger, den största satsningen på polisen på 20 år. Det blir 2 miljarder till i år, 2,3 miljarder året därpå och 2,8 miljarder därefter. Ingen regering av någon färg har satsat lika mycket på polisen som vi gör nu. Ingen har heller ökat polisens resurser lika snabbt som vi gör nu.

Nu ser vi också att antalet poliser har ökat och kommer att öka i år. Vi tillträdde 2014. Den sista december 2014 fanns 20 051 poliser. Den sista december i år kommer det att finnas 20 100. Jag ska inte säga att det är en ökning, fast det är en liten ökning. Det är i alla fall inte den minskning som man så gärna vill försöka påstå i debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som händer under detta år och nästa är att de stora kullar som vi nu utbildar går ut. För bara ett par veckor sedan gick 461 nya polisaspiranter ut. Nästa höst går 600 till ut. Nästa år går 1 300 ut från polisutbildningen. Det är de största kullar som vi har haft på nästan tio år. Detta ska sättas i jämförelse med hur den borgerliga regeringen skar ned på polisutbildningen. På två år, mellan 2008 och 2010, skar man ned med 90 procent. Sedan lade man sig på en alldeles för låg nivå med 600-700 poliser per år.

Det vi nu gör är att vi utbildar dubbelt så många poliser som Moderaterna gjorde. Vi tar igen den nedskärning som Moderaterna genomförde under sin period. Vi ser till att växla upp så att det ska kunna bli 10 000 fler anställda i polisorganisationen fram till 2024. Vi ser dessutom till att resurssätta på så sätt.

Jag vill också påstå att polisen kraftsamlar mot narkotika. Vi ska inte ha någon narkotikaförsäljning i Sverige. Vi ska se till att polisen sätter hårt mot hårt mot dem som ägnar sig åt att sälja narkotika.

Jag ser massor av exempel i Sverige just nu på hur polisen jobbar väldigt bra riktat mot narkotika. I Helsingborg gjorde man för bara några dagar sedan en stor kraftsamling och ett stort tillslag. Jag tror att man har elva häktade efter att ha inriktat sig på de här gängen. Man slog ut en stor omlastningscentral i Skåne för bara 14 dagar sedan.

I Göteborg har man jobbat oerhört bra, framför allt när det gäller Biskopsgården, och lyckats slå ut en stor del av den öppna narkotikaförsäljningen.

Här i Stockholm bedriver man Maxinsatsen, som är en riktad insats mot organiserad kriminalitet. Detta har lett till att man har lyckats gripa många av de mest brottsaktiva individerna. Det har skett bland annat mot bakgrund av att man vill motverka och få slut på skjutningarna.

Jag ser en massa sådant bra polisarbete som genomförs just nu. Då ser jag också hur man använder kameraövervakning på ett helt annat sätt för att motverka brottslighet. Nu har vi kameror i Rinkeby, Tensta, Husby, Rosengård, Hjällbo, Bergsjön och ett antal andra ställen där man kan ha kameraövervakning på de platser där vi vet att det tidigare bedrevs öppen narkotikaförsäljning.

Vi ser det också i brottsstatistiken. Nu ökar antalet redovisade utredningar till åklagare. Utredningar om narkotikabrott är det som ökar mest; vi ser en ökning med 11 procent från 2016 till 2017.

Min bedömning är nog ändå den att när omorganisationen är genomförd är vi i en situation där polisen kan satsa, där man har sin organisation färdig och där man kraftsamlar, bland annat mot narkotika.


Anf. 18 Anders Hansson (M)

Herr talman! Jag besökte relativt nyligen polisen i Ystad, som är min och ministerns valkrets. Den täcker in hela det sydöstra hörnet av vackra Skåne.

Jag träffade fyra mycket engagerade poliser, som alla arbetade i yttre tjänst, och två lika engagerade kommunpoliser. Alla var djupt oroliga och näst intill förtvivlade över sin egen upplevda otillräcklighet när det gäller att arbeta förebyggande och vara närvarande hos befolkningen.

En del av dem hade börjat fundera på om de faktiskt kunde fortsätta i det yrke som de tycker så mycket om. De saknade kollegor för att hinna med att genomföra sitt arbete på bästa sätt. Bristen på närvaro i samhället hade lett till att narkotikaförsäljningen nu hade ökat markant i polisområdet. Poliser som vill arbeta mot narkotika fick liksom övriga i stället bli allroundpoliser och åka på alla övriga brott som med jämna mellanrum anmäldes. Någon kontinuitet i deras förebyggande arbete fanns det inte tid för. Det är en ohållbar situation såväl för invånarna som för de duktiga poliser som dagligen försöker göra sitt allra yttersta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Straffskärpningarna, möjlighet till kameraövervakning, ökade utbildningsplatser med mera är bra åtgärder. Men saktfärdigheten hos regeringen med att vidta andra åtgärder för att behålla poliser och rekrytera nya poliser har satt oss i en situation där ordet kris faktiskt måste användas.

Polisnärvaron är på sina håll så låg att kommuner säger upp sina samverkansavtal med polisen eftersom myndigheten ändå inte kan uppfylla sin del av avtalen med polisnärvaro i det förebyggande arbetet.

I min och statsrådets valkrets meddelades nyligen att tre polisstationer, de i Skurup, i Sjöbo och i Tomelilla, som visserligen ligger precis utanför vår valkrets, fått läggas ned för att frigöra personal.

Vi läste i tidningen i morse att man hos polisen i Stockholm drar ned på utryckningsutbildningen för poliser för att man behöver dem på annat håll.

För invånare som redan saknar sin närvarande polis blir stängningen av polisstationerna den ultimata kapitulationen. Jag kan se en viss logik i att man tar ut personal i yttre tjänst i stället för att de sitter inne på polisstationerna. Men det ställer stora krav på att polisen faktiskt visar på ökad polisnärvaro i de kommuner som besluten genomförs på.

Herr talman! Polisbristen gör att specialiserade narkotikagrupper sällan kan arbeta långsiktigt och endast med dessa arbetsuppgifter. Det sätter nu sina spår. De större städerna klarar det bättre, för de kan fördela mer. Men utanför storstäderna är det ett bekymmer. Jag är oroad över utvecklingen och avsaknaden av långsiktighet, speciellt i det förebyggande arbetet. Min förhoppning är att statsrådet Johansson känner samma oro och verkligen tar denna oro på allvar. Risken är annars att fler ungdomar fastnar i narkotikans träsk och förstör sina liv.

Sedan kommer vi in på antalet poliser. Jag välkomnar definitivt fler poliser. Det är det jag egentligen hela tiden står och trycker på: Vi behöver fler poliser. År 2014 hade vi 20 051 poliser. År 2017 har vi 19 741. Varje år de senaste tre åren har nästan 900 poliser slutat, varav de flesta av annat skäl än på pensionsgrund.

Platser står tomma på polisutbildningarna. 500 platser står tomma.

Det är visserligen bra att man vill ha nya utbildningsplatser och nya ställen att förlägga polishögskolor på, men vi måste ju fylla de platserna om det ska komma fler kollegor till dem som vill jobba inom polisyrket. Här är svaret fortfarande att antalet poliser har gått ned mycket - poliserna trivs inte längre. Regeringen är faktiskt svaret skyldig när det gäller varför det är så.


Anf. 19 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Från och med i år kommer antalet poliser att öka. Bara för ett par veckor sedan gick över 460 poliser ut utbildningen. Ytterligare 600 kommer till hösten, och därtill blir det ytterligare 1 300 nästa år. Polisens utvecklingsplan, som har redovisats för mig, visar att det är fullt möjligt att göra den utbyggnad som vi vill göra fram till 2024 med 10 000 fler anställda, varav ungefär två tredjedelar ska vara poliser och ungefär en tredjedel ska vara civilanställda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte gratis att göra det här. Det kostar ungefär 12 miljarder fram till 2024, enligt polisen. Det är klart att det är det som är den ständiga prioriteringen, det vill säga man måste se till att sätta av samhällsresurser som är så stora att man klarar av polisens verksamhet. Det var precis det som den gamla regeringen misslyckades med.

Nu säger Anders Hansson att det måste bli fler poliser. Då är min motfråga: Varför skar ni då ned på antalet utbildningsplatser med 90 procent? Ni skar ned med 90 procent från 1 700 platser till 142 på två år. Det var tvärstopp. Svaret är naturligtvis att ni fick slut på pengarna. Ni hade satsat pengarna på annat, och när ni då behövde skära ned gjorde ni det på polisen. Det lever vi med fortfarande, för det tar några år att utbilda poliser.

Vad vi nu måste ha är stabilitet, förstås, och långsiktighet. Vi kan inte hålla på med den här ryckigheten som skapas om man ökar och sedan bara drar ned kraftigt. Vi måste se till att ha en långsiktig planering för polisen framöver. Den har vi, som sagt, gjort.

Vi har skärpt straffen på narkotikasidan. Vi har satsat på tullen, och det kommer ytterligare pengar i den delen nu i och med vårändringsbudgeten. Det sitter nu fler kameror uppe än någonsin tidigare. Framför allt i många av de utsatta områdena sitter kameror uppe, och det har i allmänhet ett mycket starkt stöd bland befolkningen. Vi utbildar också fler poliser just nu än vad vi har gjort på nästan tio år - dubbelt så många som Moderaterna gjorde.

Sedan finns det en annan aspekt i detta också som jag vill ta upp när vi nu pratar narkotika. Det är att vi ska gå hårt på utbudet av narkotika. Vi ska förhindra narkotika att komma in i Sverige, slå ut den öppna narkotikaförsäljningen och låsa in dem som ägnar sig åt detta. Men vi måste också gå på efterfrågan. Det är enormt viktigt. Ibland är verkligheten inte som man tror. När man frågar ungdomar i kommunerna i Stockholms län om narkotikaanvändning får man veta var det är vanligast. Vet Anders Hansson i vilken kommun flest ungdomar svarar att de använder narkotika? Jo, det är i Danderyd, Moderaternas starkaste fäste.

Jag skulle gärna vilja höra Anders Hansson resonera lite kring det. Hur kan det vara så att just Danderyd är den kommun där ungdomar uppenbarligen knarkar mest? Hur kan det komma sig? Och hur kan man göra för att med förebyggande insatser försöka ändra detta? Jag tror att det handlar om att det finns rätt mycket pengar där och att föräldrarna kanske inte alltid är på plats. Det finns ett mycket stort behov av att gå in med förebyggande insatser i den typen av kommuner.

Vi måste gå på utbudet med de brottsbekämpande åtgärder som vi genomför, och vi måste gå på efterfrågan. Det kan mycket väl vara så att det just i Stockholmsregionen är en del av överklassen som håller igång narkotikatrafiken. Då måste vi våga se det och faktiskt gå på det också.


Anf. 20 Anders Hansson (M)

Herr talman! Narkotikanyttjande är ju dåligt vem det än är som berörs och oberoende av var man bor. Vad det finns för anledningar till att man gör det i Danderyd tror jag att ministern själv är inne på när han säger att det är där pengarna för att köpa narkotikan finns. Det tycker jag är tragiskt på alla sätt, men jag hade tyckt att det var precis lika tragiskt om det hade skett i Tensta eller i Rosengård. Jag lider med människor som fastnar i narkotikaträsket oberoende av var de bor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern är inne på en skröna om att Moderaterna minsann drog ned på polisutbildningen. Absolut, det gjorde vi. Vårt vallöfte 2006, då Sverige hade 17 500 poliser, var att vi skulle få fram 20 000 poliser. Det fick vi: 20 051, som statsrådet själv har sagt. Vi tog in många för att fylla de 2 500 platser som saknades. Hade vi fortsatt i samma takt skulle antalet ha ökat och ökat, och det var det ingen i den här riksdagen som ville. Det var ju till och med så att Socialdemokraterna tyckte att 20 000 var för mycket, så det här är ett konstigt resonemang. När vi hade tagit in ett stort antal studenter för att komma upp i 20 000 poliser minskade vi sedan antalet platser för att det skulle vara en försörjning av de 20 000 platserna och inte en ökning. Om vi hade sett att vi hade kunnat ha hur många poliser som helst skulle vi ha fortsatt med det, men det var inte det beslut vi hade i riksdagen och därför drog vi ned. Den där skrönan håller alltså inte. Vi fick 20 051 poliser 2014, vilket var 51 fler än de 20 000 som utlovades.

Jag kan inte låta bli att tänka, när Morgan Johansson säger att 1 000 poliser kommer att komma ut nu 2018, att det blir lite fattigt eftersom 900 har slutat årligen tidigare. Då är nettovärdet 100 poliser ut. Är det så vi ska se det?


Anf. 21 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! För att öka antalet poliser behöver vi göra många saker. Vi behöver utbilda fler, och nu utbildar vi dubbelt så många som Moderaterna gjorde. Vi behöver också se till att polisyrket utvecklas och blir bättre och att polisen blir en attraktiv arbetsgivare. Vi behöver naturligtvis se till att jobba med att det finns bra karriärvägar, utvecklingsmöjligheter och utbildningsmöjligheter. Jag ser hur lönefrågan utvecklas nu också. Man har tecknat ett bra avtal, arbetsmarknadens bästa faktiskt, mellan Polisförbundet och Polismyndigheten som redan i vår innebär en avsevärd höjning av polisernas löner. Det gör att de ligger väsentligt över det så kallade märket som gäller för andra grupper. Det är också viktigt.

Sedan har socialdemokrater aldrig kritiserat målet om 20 000 - tvärtom, för det var ju vi som lanserade det en gång inför valet 2006. Då sa vi att vi behövde komma upp i 20 000 poliser. Det som Moderaterna sedan gjorde var att man uppfyllde kravet upp till 20 000 poliser, men sedan fick man slut på pengar, och då drog man ned kraftigt. Man drog ned med 90 procent, vilket gjorde att man fick mycket stora bekymmer med personalförsörjningen. Dessutom avskaffade ni värnplikten, och när ni gjorde det skar ni också ned på Rekryteringsmyndigheten, alltså den myndighet som gör testerna för polisen.

Vad vi nu har fått göra är att skala upp inte bara polisutbildningen utan även Rekryteringsmyndigheten för att se till att alla poliser kan göra sina tester. Från och med i vår har vi så många psykologer och andra på plats på Rekryteringsmyndigheten att de kan testa alla de behöriga som söker till polisutbildningen. Det har vi inte haft innan, till följd av er nedskärning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som sagt: Min bild är att polisen kraftsamlar mot narkotikan, och det ser vi också i resultaten.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2017/18:481 Åtgärder mot narkotikabrottslighet

av Anders Hansson (M)

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Den svenska narkotikapolitiken gör det straffbart att producera, sälja och använda narkotika. Men på vissa områden räcker den nuvarande politiken inte till. Moderaternas erfarenhet är att Polismyndighetens omorganisering har fått en rad effekter.

Den 1 januari 2015 blev Sveriges polis en myndighet.  Det innebar bland annat att de särskilda narkotikasektionerna och rotlarna inte fick vara kvar. I stället ska arbetet mot narkotikabrott bedrivas på framför allt lokalpolisområdesnivå – och då i konkurrens med andra lokala problembilder. Samma sak gäller för övrigt arbetet på polisområdes-, regional och nationell nivå – narkotikabrotten ska bekämpas i konkurrens med annan grov brottslighet som ligger på samma nivå. Enligt poliser som tidigare arbetat mot just narkotikabrottsligheten innebär förändringen att den grupp specialister som tidigare arbetat riktat och mer fredat mot narkotikabrottsligheten försvunnit på många ställen. 

Svensk polis behöver få tillbaka specialiserade narkotikapoliser, vilka i praktiken försvunnit på de allra flesta ställen i landet sedan omorganisationen. Det har bland annat medfört att det strukturerade och långsiktiga arbetet mot narkotikabrottslighet inte kan bedrivas med samma intensitet som tidigare.

Vi vill att varje polisområde där narkotikahandeln är ett problem ska ha särskilda enheter med uppgift att utreda narkotikabrottslighet. Polisens särskilda insatser – och de specialiserade narkotikapoliserna – måste återinföras för att bekämpa narkotikarelaterad brottslighet. Kampen mot narkotikabrottsligheten behöver ett nytt helhetsgrepp och reformer som är effektiva.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

 

Avser ministern att vidta några åtgärder i syfte att återställa Polismyndighetens tidigare särskilda enheter med uppgift att utreda narkotikabrottslighet?