Barnbidrag

Herr talman! Mikael Damberg har frågat finansministern varför ministern i det tuffa ekonomiska läget inte väljer att prioritera en höjning av barnbidraget. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som äldre- och socialförsäkringsminister som ska svara på interpellationen.

Regeringen har tagit över ansvaret för ett land som befinner sig mitt i flera parallella kriser. En av dessa kriser är den lågkonjunktur som Sverige nu står inför, samtidigt som många människor och företag utsätts för dramatiska kostnadsökningar genom hög inflation och höga energi- och bränslepriser. Inte minst barnfamiljer drabbas hårt av den ekonomiska situationen.

Regeringen agerar nu genom den budget som riksdagen nyligen röstat igenom med ansvar för Sverige, ekonomin och hushållen. För att i närtid värna barnfamiljerna som redan har det svårt har vi valt att förlänga det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 30 juni 2023. Tilläggsbidraget lämnas månadsvis med ett belopp om 25 procent av det preliminära bostadsbidraget, det vill säga som mest 1 325 kronor per månad. Snittbeloppet beräknas till cirka 700 kronor per månad under den aktuella perioden. Bostadsbidraget utgör en träffsäker förmån för att nå hushåll med svag ekonomi och för att ge ekonomiskt utsatta barnhushåll extra resurser.

Därutöver bibehålls arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet på samma högre nivå som har gällt under den pågående covid-19-pandemin, och ersättningar till garantipensionärer och studiemedel till studerande räknas upp med 8,7 procent. Från den 1 januari 2023 sänktes även skatten på drivmedel, och schablonbeloppen i reseavdraget höjdes. Planeringen är också att elstödet till hushållen kommer att börja betalas ut med start i februari 2023. Sammantaget är detta kraftfulla men välavvägda åtgärder för att stötta de svenska hushållen i en svår tid.

Skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas sedan 1991 upp med 2 procent plus inflationen varje år. Det är en god ordning att skiktgränsen automatiskt räknas upp. Annars skulle fler och fler betala statlig inkomstskatt varje år. Utan uppräkning skulle cirka 1 miljon svenskar få höjd skatt i ett redan trängt ekonomiskt läge.

Herr talman! Jag tackar Anna Tenje för svaret på interpellationen.

Jag skrev interpellationen därför att vi visste att denna vinter skulle bli väldigt tuff för väldigt många hushåll. Vi vet att veckorna efter jul och nyår är bland de jobbigaste veckorna på hela året. Nu har dessutom elräkningen dumpit ned hos väldigt många hushåll runt om i Sverige, och det har varit en chock.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan konstatera att det finns väldigt många barnfamiljer som nu pressas ekonomiskt av denna situation. Och det är ingen nyhet. Regeringen visste när man lade fram sin budget i höstas att vi med all sannolikhet skulle få höga elpriser och hög inflation. Vi har nu sett att matpriserna har dragit iväg, och vi ser att inflationen kommer att vara väldigt plågsam för många hushåll.

Då menar jag att det känns som att regeringen helt har glömt bort de många barnfamiljer som har det tufft denna vinter. Det handlar bland annat om det som nämns i interpellationssvaret, det utlovade elprisstöd som man först sa skulle komma någonstans runt den 1 november och sedan i god tid före jul. Nu är det många som väntar på detta stöd. Om inget oförutsett inträffar, som det heter från regeringens sida, ska det komma i februari. Nu fick vi dock i går höra av Försäkringskassan att ganska många kommer att få det i mars. Det skjuts hela tiden på framtiden.

Förstår inte regeringen hur verkligheten ser ut för vanligt folk som måste betala både hyran, elräkningen och maten? Inser man inte att barnfamiljerna riskerar att drabbas väldigt hårt den här tiden?

Varför ställer jag en fråga om just barnbidraget? Jo, därför att vi vet att barnbidraget har en väldigt bra fördelningspolitisk effekt. Vi vet att det fångar upp väldigt många barnfamiljer som har det tufft. Genom att höja barnbidraget, som vi hade föreslagit i budgeten, med 200 kronor i månaden under de här vintermånaderna skulle man nå vanliga barnfamiljer över hela landet men framför allt de barnfamiljer som har det extra tufft med ekonomin.

Jag har noterat att allt fler kommuner nu vittnar, herr talman, om att skolmaten går åt i större utsträckning. Man ser att barnen äter mer på fredagar och på måndagar. Det kan ju tyckas bra att de äter skolmaten, men det är också ett uttryck för att deras familjer är otroligt pressade och att barnen inte känner att de får tillräckligt mycket mat i sin egen familj. Detta tycker jag är en riktigt allvarlig fråga.

Jag förstår fortfarande inte hur regeringen kunde komma fram till att detta år välja att sänka skatten för dem som har de absolut högsta inkomsterna med 13 miljarder kronor. Det betyder att en människa som tjänar över 70 000 kronor får en skattesänkning på ungefär 1 000 kronor i månaden. Regeringen hade dock inte råd att förbättra för alla barnfamiljer med 200 kronor i månaden under de värsta månaderna den här vintern. Det är en felaktig prioritering som visar att man inte förstår hur allvarligt läget är för många familjer.

200 kronor låter kanske inte så mycket för en riksdagsledamot eller för en minister. Men för dem som har de absolut minsta marginalerna kan dessa 200 kronor i månaden vara avgörande för att barnen ska kunna äta sig mätta hela månaden.

Herr talman! Socialdemokraterna försöker här närmast vilseleda med sitt höga tonläge mot en viss prisindexering, i det här fallet brytpunkten för statlig inkomstskatt. Jag vet inte hur många inlägg jag hört i denna kammare och sett i andra sammanhang där man försöker måla upp en viss bild av höginkomsttagare, samtidigt som vi vet att Socialdemokraterna knappast själva har föreslagit att ta bort denna prisindexering. Dessutom har de själva fattat likalydande beslut under sin tid i regeringsställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har läst ledamoten Dambergs interpellation ett par gånger för att försöka förstå vad han menar. Vad vill han uppnå, förutom en del billiga poäng? Menar ledamoten Damberg, eftersom han motsätter sig att barnbidraget inte räknas upp, att Socialdemokraterna numera också vill prisindexera barnbidraget? Det är ett bidrag som betalas ut till 1,5 miljoner vårdnadshavare, och det skulle vara en tämligen dyr reform. Då blir man såklart nyfiken på hur de har tänkt finansiera reformen och hur de motiverar den här typen av kostnadsökningar. Jag kan nämligen inte tolka interpellationen på något annat sätt.

Herr talman! Detta ska ställas mot det som är regeringens förslag och den budget som riksdagen antog i höstas. I stället för en svepande, generell höjning av barnbidraget har man förlängt det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Det är ett bidrag som når dem som är mest ekonomiskt utsatta och i verkligt behov av stöd den här tiden. Det är dessutom ansvarstagande ur en ekonomisk aspekt, där vi är varsamma med skattemedel och riktar våra bidrag på ett träffsäkert sätt.

Herr talman! Statsrådet Anna Tenje har på ett förtjänstfullt sätt beskrivit de avvägningar som ligger till grund för förslagen och varför träffsäker politik är viktigt. Jag kan dock inte nog understryka vikten av stark träffsäkerhet i våra bidragssystem, särskilt i den ekonomiska tid vi är i just nu.

Jag vet vad jag väljer om man ställer de två föreslagna reformerna - ett generellt höjt barnbidrag eller en träffsäker reform som når de ekonomiskt mest utsatta - mot varandra.

Herr talman! Jag vill tacka riksdagsledamoten Caroline Högström för inlägget.

Ledamoten Mikael Damberg frågar huruvida regeringen visste eller inte visste hur tuff och svår den ekonomiska vintern skulle bli. Svaret på frågan är givetvis att vi var mycket väl medvetna om det. Just därför lade vi också fram en budget till riksdagen, som antogs i höstas, där fördelningsprofilen är sådan att grupperna med lägst inkomster gynnas allra mest.

Regeringen har nu fått svenska folkets förtroende och mandat att påbörja arbetet med att återupprätta arbetslinjen i Sverige. Det kommer vi att göra steg för steg, successivt, hela tiden. Den bästa försäkringen mot ekonomiskt utanförskap och ekonomisk kris är nämligen helt klart att ha ett jobb att gå till.

Men här och nu befinner vi oss, precis som både ledamoten Högström och interpellanten beskriver, i en situation där kostnaderna för el, drivmedel och livsmedel snabbt drar iväg. Det är många hushåll som har det oerhört tufft just nu. Då gäller det att prioritera och se till att våra gemensamma resurser riktas till de familjer som har det allra tuffast. Det är de ekonomiskt utsatta barnfamiljerna. Det är de som behöver klara sina ökade levnadsomkostnader.

Det finns inget annat förslag från Socialdemokraterna som skulle göra det bättre, enklare eller för den delen mer träffsäkert än just det förslag som regeringen lade fram i budgeten och som antogs av riksdagen. Det handlar om en förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Det är betydligt mer träffsäkert än den höjning på 200 kronor i tre månader som Socialdemokraterna föreslog.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Av dem som berörs tillhör nästan 80 procent den tiondel som har lägst ekonomisk standard. Sammantaget kommer 92 procent av de mest berörda att återfinnas inom den femtedel som har lägst ekonomisk standard.

Åtgärden gynnar dessutom företrädesvis ensamstående kvinnor, som utgör 58 procent av de mottagande hushåll som vårt förslag riktas direkt till. Bland de vuxna som får stödet kommer kvinnorna att i snitt få en ökning av den disponibla inkomsten med ungefär 2 800 kronor under det aktuella halvåret. Motsvarande för männen är 1 900 kronor. Detta är oerhört viktiga tillskott till de utsatta hushållen. Det är en del av alla barnhushåll, men det är de hushåll som har allra sämst förutsättningar.

Herr talman! Det är en intressant och belysande debatt. Den moderata ledamoten i riksdagen ställer frågan: Vad menar ni? Skulle ni vilja höja barnbidraget? Ja! Exakt det skulle behövas för att träffa de grupper som har det tufft i denna kristid. Vanliga familjer har just nu svårt att betala både elräkningen och maten.

Då kommer diskussionen om att man har en mer träffsäker åtgärd som innebär att man tillfälligt höjer bostadstillägget för barnfamiljerna. Det är jättebra. Det är en förlängning av det som vi föreslog tidigare år. Det är väl jättebra att man förlänger en socialdemokratisk reform. Men det svarar inte på varför regeringen väljer att bortse från barnfamiljerna när man har råd att satsa 13 miljarder kronor på dem i vårt land som tjänar allra mest.

Ministern talar om fördelningsprofil i budgeten. Det är ganska intressant. Det är modigt. De exempel som finns på att fördelningspolitiken i budgeten blir bra är nämligen att man behåller vår a-kassehöjning, att man genomför den garantipensionshöjning som vi drev igenom i riksdagen före valet och som Moderaterna motarbetade samt att man satsar på de barnfamiljer som har det absolut sämst. Det är det som räddar fördelningspolitiken i budgeten.

Men den fördelningsanalys som regeringen har presenterat omfattar inte den stora skattesänkning som vi diskuterar i dag. Noll procent av den skattesänkning som gäller att justera statlig inkomstskatt går till dem som har det tuffast i samhället. Den går bara till dem som har över 50 000 i inkomst. En person som tjänar 70 000 i månaden får alltså en skattesänkning på 1 000 kronor i månaden i ett läge och en period där barnfamiljerna har svårt att klara av utgifterna för kläder, mat och inte minst energi.

Jag tycker att det hade varit klädsamt om regeringen kunde erkänna att man glömde bort att satsa på barnfamiljerna. De har det väldigt tufft i dag. Och de har fortfarande inte sett elstödet som ska betalas ut. Man röstade också nej till elräkningsakuten, som skulle göra det möjligt att dela upp elräkningarna i väntan på elstödet. Man inser inte att barnfamiljerna just nu är under stort ekonomiskt tryck.

Kostnaden för att höja barnbidraget med 200 kronor per barn under vintermånaderna är nästan en tiondel av den kostnad som regeringen lade på att sänka skatten för dem med de högsta inkomsterna i vårt land. Det är fördelningspolitik som går åt fel håll. Framför allt är det inte det som rekommenderas för att möta en inflationsekonomi och hantera tuffa tider. Då måste man orka prioritera grupper som har det tuffare än andra och som faktiskt har bekymmer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att vi nu får allt fler rapporter från skolkök runt om i Sverige om att skolmaten förbrukas i större utsträckning än annars visar att det här är på riktigt för väldigt många barnfamiljer i vårt land. Jag beklagar att regeringen inte ser att barnfamiljerna nu är väldigt utsatta ekonomiskt. Men det visar också att man inte riktigt lever i den verklighet som man är satt att hantera.

Herr talman! Eftersom detta är mitt sista inlägg i den här debatten vill jag passa på att tacka ledamoten Damberg för att han har ställt interpellationen till statsrådet Anna Tenje. Den visar med all önskvärd tydlighet på skillnaden mellan Socialdemokraternas och regeringens politik. Det gäller också den symbolpolitik som man ofta ägnar sig åt när man ondgör sig över prisindexeringen och den höjda brytpunkten för statlig inkomstskatt. Samtidigt vet vi att en av fyra barnmorskor och tre av tio poliser berörs av den.

Man drar också en lans för tillfälligt höjt barnbidrag, som mig veterligen betalas ut oavkortat till samtliga vårdnadshavare oavsett inkomst. För att använda Dambergs egen retorik kan jag säga att det inte är föräldrar som jag eller ledamoten Damberg som behöver stöd i en svår tid utan familjer som lever i ekonomisk utsatthet.

Precis som socialförsäkringsminister Anna Tenje lyfter fram i sitt svar är det viktigt att vara träffsäker med sina reformer och insatser i ett tufft ekonomiskt läge. Förlängningen av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag är just det. Det innebär ett stöd för dem som är ekonomiskt utsatta.

Herr talman! Jag får tacka socialförsäkringsministern för svaren i debatten. Hon satte på ett tydligt sätt fingret på vad moderat politik är i min mening - ansvarstagande.

Herr talman! Regeringen är väl medveten om den tuffa och krassa ekonomiska verklighet som många svenska hushåll nu lever i. Just därför vidtar vi kraftiga åtgärder för att stötta hushållen i en svår ekonomisk tid. Samtidigt behöver vi vara återhållsamma när det gäller inflationen, så att det inte resulterar i stagflation i stället.

Det är många bollar att hålla i luften samtidigt. Just därför är det synnerligen viktigt att rikta de ekonomiska förslagen och de förslag som ska stötta de hushåll vi nu talar om särskilt väl och särskilt mycket. I stället för att höja barnbidraget med 200 kronor i tre månader samtidigt som man höjer skatten för de familjerna med 1 000 kronor - man tar med en hand för att med en annan hand ge tillbaka 200 kronor under tre månader - har vi valt att satsa våra pengar och de ekonomiska resurser vi har på de barnfamiljer som just nu har det allra tuffast och svårast.

De, ofta ensamstående kvinnor, som lever med flera barn och som har det tufft utifrån många olika perspektiv kan kanske särskilt bli hjälpta av denna tillfälliga höjning av bostadsbidraget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Reformen som genomdrevs var socialdemokratisk. Därför är det oerhört förvånande att det är just Socialdemokraterna som de facto överger den, frångår den positionen och ger ett annat perspektiv. Men jag lyfter gärna fram frågan även i fortsättningen, för jag tror att den gör mer nytta än det förslag som Socialdemokraterna kommer med i sin budget.

Socialdemokraternas förslag skulle bli dubbelt så dyrt som regeringens - och mindre träffsäkert - när det gäller de familjer som har det allra tuffast. Men jag är ändå intresserad. Jag förstår inte riktigt varför Socialdemokraterna frångår principen om årlig uppräkning av statlig inkomstskatt och väljer att höja skatten för så många. Caroline Högström var också inne på det. Var tredje polis och var fjärde barnmorska skulle få högre skatt.

Uppräkningen har skett sedan 90-talet under de flesta år som interpellanten varit minister eller ledamot i Sveriges riksdag. Om uppräkningen inte görs innebär det att fler och fler successivt får högre skatt för varje år som går. Dessutom lönar det sig inte när det gäller arbetslinjen. Det ska löna sig att arbeta, och det ska löna sig mer att arbeta mer.

Den här regeringen har ett prioriterat uppdrag, och det handlar om jobben. Jobben är den enskilt viktigaste och bästa garantin och försäkringen mot både utanförskap och bristande integration. Jobb är också den bästa försäkringen när det gäller att man själv och ens barn får en egen försörjning, kan stå på egna ben och framför allt kan vara del av samhället och bidra till det.

Herr talman! Jag är överens med ministern om hur viktiga jobben är för tillväxten, ekonomin i stort och framför allt hushållen. Om man har ett eget arbete att gå till har man både frihet och trygghet i sitt liv. Därför kan vi vara väldigt glada över att den svenska arbetsmarknaden är enormt stark.

Vi var en av de ekonomier som snabbast hämtade sig efter pandemin och lyckades återskapa hög sysselsättning och väldigt högt arbetskraftsdeltagande. Vi har också lyckats pressa tillbaka arbetslösheten, inklusive långtidsarbetslösheten, de senaste åren. Det tror jag är enormt viktigt.

Jag vill rätta ministern på en punkt, herr talman. Det finns inga förslag från vår sida om att ta bort den tillfälliga höjningen av bostadstillägget. Den finns med i vår budget. Vi är överens om att pengarna ska riktas till de grupperna. Det är bra att regeringen gör det.

Det vi inte är överens om är att regeringen i sin budget väljer att lägga 13 miljarder kronor på att sänka skatten för dem med högst inkomster i vårt land i ett läge där man inte har råd att stötta vanliga barnfamiljer som kämpar med sin ekonomi och försöker klara av att betala såväl hyran och elräkningen som maten och kläderna till ungarna. Det blir en dålig fördelningspolitik.

Noll procent av inkomstskattejusteringen som regeringen gör går till de grupper som har det tuffast i samhället. Noll procent! Regeringen lägger 13 miljarder kronor på den justeringen men har inte råd att lägga 1 ½ miljard kronor på att förbättra barnbidragen för vanliga människor.

Jag menar att en ansvarsfull ekonomisk politik måste orka se verkligheten. Det är inte rimligt att höginkomsttagarna får fullt inflationsskydd medan alla andra löntagare ska hålla tillbaka sina löneökningar på svensk arbetsmarknad. Det blir en felaktig ekonomisk politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill tacka både interpellanten och Caroline Högström för diskussionen och debatten. Det har varit en väldigt bra debatt som tydliggjort och synliggjort skillnaden mellan våra olika partier och även hur man ämnar gå vidare när det gäller att hjälpa de svenska hushållen i en tuff tid.

Jag tycker att det är intressant och spännande att Mikael Damberg väljer att inte kommentera varför man frångår principen att räkna upp den statliga inkomstskatten, men det får vi återkomma till i en annan debatt. Det är ju en intressant utveckling om detta fortsätter, för i så fall handlar det om att var fjärde barnmorska och var tredje polis får höjd skatt med socialdemokratisk politik. Det tror jag har ganska stor betydelse eftersom det handlar om jobb, vårt lands konkurrenskraft och ökad tillväxt - men framför allt om att det ska löna sig mer att arbeta än att inte arbeta. Det ska också löna sig att arbeta mer.

Det är väl klassisk socialdemokratisk politik, tänker jag, att höja skatten för barnmorskor och polis med ungefär 1 000 kronor i månaden, som interpellanten är inne på, och samtidigt ge 200 kronor tillbaka i tre månader.

Jag tror att vi även fortsättningsvis kommer att behöva ha den här debatten och diskussionen, för tyvärr är den ekonomiska krisen inte över. Vi kommer att behöva klura ut, samarbeta om och fundera över hur man kan stödja de svenska hushållen i en mycket tuff tid.

Tack för debatten och tack för ordet, herr talman!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.