Behovet av ett ökat antal flyktingplatser

Herr talman! Maria Hassan har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att alla kommuner ska skriva avtal med Integrationsverket om flyktingmottagande. Integrationsverket har ansvaret att teckna överenskommelser om flyktingmottagande med kommunerna i landet, och verket har, som Maria Hassan anger, 173 överenskommelser. Av dessa fortsätter 166 att löpa under 2006. Verket bedömer också behovet av introduktionsplatser inför varje år. Det bör understrykas att en överenskommelse om flyktingmottagande inte är en förutsättning för att en flykting ska kunna bosätta sig i en kommun eller att en kommun ska kunna få den statliga ersättningen för varje enskild individ. Som exempel kan nämnas att Göteborgs kommun under många år avstått från att ha någon överenskommelse. Kommunen var samtidigt näst största flyktingmottagande kommun i landet under 2005. Enligt regleringsbrevet för 2006 ska Integrationsverket anvisa en plats i en kommun som kan erbjuda bra introduktion. Vid bedömningen om en kommun ska tillfrågas om att teckna en överenskommelse är det viktigt att väga in såväl möjligheterna att få arbete och utbildning som att få en bra bostad. Av det skälet är det inte självklart att Integrationsverket ska ha överenskommelser med alla kommuner i landet. Under det senaste året har antalet asylsökande som fått uppehållstillstånd minskat. Antalet introduktionsplatser som Integrationsverket har överenskommelser om täcker väl ett behov som motsvarar 2005 års mottagande. Den tillfälliga lagen om ny prövning av avvisnings- och utvisningsbeslut innebär ett ökat behov av platser. Betydligt fler än vad som tidigare beräknats väntas få uppehållstillstånd under 2006. Det är dock som Maria Hassan säger ännu oklart hur många det kommer att bli. För att säkra det ökade behovet har Integrationsverket kontaktat de kommuner som har en löpande överenskommelse med en begäran om ett ökat mottagande under 2006. Verket kommer också att kontakta ca 80 kommuner som i dag inte har någon överenskommelse. Det gäller nya kommuner som har bedömts ha förutsättningar för ett bra flyktingmottagande med hänsyn till sysselsättnings-, utbildnings- och bostadssituationen. I Stockholms län har Integrationsverket överenskommelser med 20 av länets 26 kommuner utöver Stockholms kommun. Av ett tjugotal kommuner med rimligt pendlingsavstånd till Göteborg har verket överenskommelser med cirka hälften av antalet. Dessa kommuner utgörs av de större kranskommunerna till Göteborg, medan de som inte har avtal är skärgårdskommuner eller mindre inlandskommuner. Flera av de kommuner som inte har en överenskommelse runt såväl Stockholm som Göteborg kan komma att ingå bland de kommuner som Integrationsverket nu kommer att kontakta. Det är angeläget att samarbete och samverkan kring introduktionen inom och mellan regioner och mellan kommuner utvecklas för att öka förutsättningarna för såväl bra bosättning som möjligheter till arbete och utbildning. I budgetpropositionen för 2006 har medel anvisats för utveckling av regional samverkan för att effektivisera introduktionen. Regeringen kommer inom kort att fatta beslut om att uppdra till Integrationsverket att samordna ett utvecklingsarbete för att stärka och utveckla samverkan på regional och lokal nivå i detta syfte. Integrationsverket ska löpande rapportera om utvecklingen av arbetet med att teckna överenskommelser om introduktionsplatser samt hur bosättningen i kommunerna fortgår och ange eventuella hinder. Regeringen har genom detta försäkrat sig om en redovisning av hur arbetet med att ordna bosättning och möjlighet till bra introduktion bedrivs och fortskrider. Det är min bedömning att Integrationsverket nu vidtar nödvändiga åtgärder för att möta det ökade behovet av introduktionsplatser under 2006 och att de kommuner som verket har en dialog med är kommuner som har förutsättningar att erbjuda en bra introduktion. Jag följer dock noga utvecklingen på området.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för ett utförligt svar. Integrationsverket beräknar behovet av introduktionsplatser i år till 20 000. Men frågan som jag väcker i interpellationen är av djupare innebörd än så och handlar inte endast om ett antal introduktionsplatser. Det är riktigt som statsrådet säger att det inte är ett självändamål att sluta överenskommelser med alla kommuner. Målet är att hitta kommuner som kan erbjuda bra förutsättningar för en riktigt bra start för nya svenskar. Erfarenheterna visar att integrationsprocessen är smidigare, går snabbare och är mindre kostsam för samhället och individen i de kommuner där det finns hög sysselsättningsgrad, goda bostäder och individanpassad utbildning. Jag är inte ensam om att undra varför det bland de kommuner som i dag inte har överenskommelser med staten finns just kommuner som har goda, och till och med mycket goda, förutsättningar att ge en bra etableringsstart för nya svenskar. Integrationen är en mycket tacksam fråga när det gäller att fånga politiska poänger. Men hittills har diskussionen som pågått här i kammaren varit på en mycket teoretisk nivå, särskilt från oppositionen. Vi har inte hört några patentlösningar i integrationsfrågan. I mitt län, Stockholms län, finns det flera kommuner som inte har slutit överenskommelser, bland annat Täby och Danderyds kommun. Om vi tittar på de förutsättningar som just Danderyds kommun har är till exempel arbetslösheten under 1 %. Medelinkomsten är 393 000, och i riket ligger genomsnittet på 245 000. Av alla kommuner i Stockholms län har Danderyd högst disponibel inkomst per capita. Man har hög sysselsättningsgrad - över 80 % - och det lägsta ohälsotalet i länet. Jag har uppgifter från 2003, men jag tror inte att det har förändrats något. Man har en hög utbildningsnivå. Samtidigt bör man nämna att Botkyrka kommun har länets lägsta disponibla inkomst per capita och det högsta antalet invånare med utländsk bakgrund. Det är naturligtvis en berättigad fråga varför Danderyds kommun, som är styrd av moderata politiker, inte kan visa en riktigt bra integrationsmodell för oss.

Herr talman! Jag tycker att det är en viktig fråga som Maria Hassan reser. Nu företräder inte jag Danderyds kommun, men jag har också i mina debatter uppmärksammat att flyktingpolitiken handlar om solidaritet med de människor som behöver skydd i vårt land. Många partiföreträdare har också talat i denna kammare om en allmän amnesti. Under det närmaste året kommer vi att ha en betydligt större mottagande i den här särskilda prövningen. Det är kanske några tusen till som kommer att få möjlighet att stanna i vårt land. Vi talar om kanske 25 000, och då är det 7 000 i den reguljära prövningen och 16 000-18 000 som får den särskilda prövningen. Det här ställer naturligtvis extra krav på vårt mottagande. Därför är jag mån om att också Integrationsverket nu har kontakt med dem man har överenskommelser med men också vänder sig till dem som man inte har någon överenskommelse med. Maria Hassan lyfter fram Stockholm, och i Stockholms län kan man se att till exempel Danderyd, Ekerö, Täby, Vaxholm och Österåker inte har något avtal med Integrationsverket. I vår budget har vi också avsatt pengar för att få mer av regionalisering i vårt mottagande. Där förväntar jag mig också att Integrationsverket kommer att vara en drivande part. Med regionalisering menar jag att kommuner i ett län i mycket större utsträckning måste gå samman när det gäller att få bra introduktion i arbete, i praktik, i rehabilitering och i utbildning. Om vi har utbildningsbehov i en kommun och likartade behov i en annan kommun får vi många bra synergieffekter. Jag tror att jag nöjer mig med detta. Maria Hassan tar upp en väldigt viktig signal. Jag hoppas att den går vidare ut över landet. Flyktingpolitik är inte någonting som man bara kan tala om. Man måste också visa i handling vad det innebär.

Herr talman! Integrationsfrågan handlar om solidaritet och det samhälleliga ansvaret. Vi som bor i invandrartäta områden med 100 olika kulturer integreras redan i dag i full fart. Men det ligger i samhällets intresse att majoritetsbefolkningen är med i processen, annars lyckas vi aldrig att nå gott resultat när det gäller integrationen. Statsrådet och jag har inte skilda uppfattningar i den frågan. Men det vore intressant om de politiker som brukar vara väldigt högljudda i integrationsdebatten tog åt sig detta och tog det samhälleliga ansvaret och förde debatten med sina egna politiker. Jag tackar statsrådet för debatten och hoppas att vi återkommer till den här frågan.

Herr talman! Låt mig avsluta med att kort säga att i den här kammaren har vi kommit fram till en ordning där vi inte ska bestämma var människor ska bo i vårt land när de har fått uppehållstillstånd. Men jag vill samtidigt säga att vi söker incitament för att människor ska bosätta sig i ett område där möjligheterna till sysselsättning och utbildning är så bra som möjligt och där man kan kombinera det med en bra bostad. Sedan hoppas jag också att vi i den här kammaren, inte minst när vi har oppositionen närvarande, kan diskutera mer om vad vi ska göra för att förstärka den integrations- och storstadspolitik som vi har varit med om att driva. I det arbetet hoppas och vet jag att Maria Hassans röst också är viktig.