Bekämpning av översvämningsmygg

Interpellationsdebatt 22 juni 2015

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 22 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Margareta B Kjellin har frågat mig varför regeringen vill dra in det enda effektiva bekämpningsmedel som finns innan ett fullgott alternativ är framtaget. Margareta B Kjellin frågar även varför regeringen vill begränsa statens bidrag för bekämpning då kostnaderna för myggbekämpning är höga och svåra att finansiera lokalt samt slutligen om jag anser att den forskning som finns inte är vetenskapligt belagd och vilken forskning som regeringen grundar sina förslag på.

Jag vill klargöra att regeringen inte har agerat för att bekämpningsmedlet i fråga ska dras in eller ändrat regler för användningen av det. Sannolikt kommer ansökningar om att få använda bekämpningsmedlet att behöva hanteras även fortsättningsvis.

Tillstånd till användningen hanteras normalt av Naturvårdsverket. Regeringen kan i vissa fall behöva ta ställning till om Naturvårdsverket ska få ge tillstånd. Regeringen har i år, liksom tidigare år, tillåtit att Naturvårdsverket ger tillstånd till bekämpning.

I likhet med den föregående regeringen ser den nuvarande regeringen det som mycket angeläget att arbetet med långsiktigt hållbara metoder när det gäller stickmyggor kommer igång. Länsstyrelsen i Gävleborgs län har på uppdrag av regeringen redovisat förslag till förebyggande åtgärder. Exempel på åtgärder som föreslås är slåtter och bete samt en ändrad vattenreglering inom ramarna för kraftverksbolagens gällande tillstånd. Länsstyrelsen bedömer att bekämpning med bekämpningsmedel kommer att behövas som ett komplement.

Regeringen avser inte att ta bort möjligheterna till statlig och annan finansiering av åtgärder för att hantera myggproblem. Inom ramen för det nu godkända landsbygdsprogrammet finns möjlighet för länsstyrelserna att prioritera medel för bland annat åtgärder för att begränsa höga koncentrationer av översvämningsmyggor.

Jag och regeringen anser, i likhet med den förra regeringen, att frågan i första hand ska hanteras på lokal och regional nivå.

Frågan om vilken forskning som förslagen grundar sig på verkar syfta på påståendet att regeringen tänker dra in det biologiska bekämpningsmedel som används. Som jag tidigare sa är så inte fallet.

Den nuvarande regeringen har samma farhågor som den förra regeringen i fråga om oönskade konsekvenser av en omfattande och återkommande bekämpning med BTI. Jag ser därför fram emot att senare i år ta del av Naturvårdsverkets slutredovisning av regeringsuppdraget att utreda olika risker med bekämpningsmedlet, exempelvis att myggorna utvecklar resistens mot detta.


Anf. 23 Margareta B Kjellin (M)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Tyvärr har jag inte fått så mycket svar på mina frågor utan mest hänvisningar till tidigare regering.

Regeringen har i sin budgetproposition angivit att myggbekämpningen ska finansieras lokalt och regionalt samt att bekämpningen på sikt ska ske utan BTI.

Att minska finansieringen och kräva annan bekämpningsmetod utan att det i dagsläget finns ett alternativ är inte rimligt. Människor och djur som bor i trakterna där översvämningsmyggor lever får utan bekämpning ett mycket begränsat liv. Det går inte att vistas utomhus, tamboskapen lider svårt och jag kan tänka mig att en del av de vilda djuren flyr undan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har i år minskat anslagen med 25 procent, vilket kommer att få stora konsekvenser. Egentligen borde anslagen ökas om man ska hålla kvar vid att staten ska stå för 50 procent av finansieringen. Att använda lokala medel skapar stora orättvisor eftersom varken kommuner eller regioner kan påverka naturen.

Det har funnits diskussioner om att göra slåtterängar och ha tamboskap som betar på markerna. Det kan kanske fungera i teorin - om tamboskapen överlever ett dygn utan myggbekämpning. I verkligheten kan detta dock göra myggorna en tjänst eftersom hålen efter klövarna i den våta marken utgör en bra miljö för myggtillväxt. Forskarna dömer också ut metoden. Dessutom bedöms kostnaden bli betydligt högre. Det talas om 25 miljoner.

Just i dag kom ett larm om att årets pengar är slut. Det finns inte finansiering för ytterligare besprutning. Det är extra svårt en sommar när regnet ser ut att bli rikligt.

I dagsläget finns ingen annan bekämpningsmetod än BTI. Regeringens farhåga är att myggorna ska bli resistenta. Men forskning och användning i Tyskland går nästan 40 år tillbaka i tiden, och där kan man inte se några sådana effekter. Man har jämfört inom olika områden.

För att få en bild av hur svårt det kan bli i dessa områden har man gjort olika jämförelser med myggfällor. I Stockholmstrakten får man en fångst på 4-5 myggor per natt. I Norrbotten, som är känt för att vara ett myggområde, får man 4 000-5 000. I Nedre Dalälven handlar det om 50 000-75 000 myggor på en enda natt. Då är det enkelt att förstå att det är omöjligt att vistas utomhus.

Jag har själv varit där i full mundering med hatt med myggnät, handskar, byxor och vindtät jacka. Det räckte inte. Myggorna stack genom byxorna. De sticker direkt när de sätter sig. De letar inte efter en lämplig plats. Myggorna följer med in också. När man sätter sig i bilen får man hela bilen full med myggor. En timme i bikini är inte att tänka på om man ska överleva. Ett barn i barnvagn kan inte vara ute.

En anledning till att jag har ställt interpellationen är ett antal uttalanden som ministern har gjort. Jag återkommer till dem i nästa inlägg.


Anf. 24 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Det är inte tu tal om att översvämningsmygg är ett problem på några platser i Sverige. Nedre Dalälven är det mest omtalade området, men även Forshaga är en sådan plats.

Det är ett stort problem. Man kan inte sopa det under mattan och säga: Ingen svensk sommar utan lite mygg.

Så är det absolut inte. Översvämningsmyggen är ett stort problem i dessa områden.

Det är jag fullt medveten om, och det är anledningen till att regeringen under många år har försökt stötta länsstyrelserna och kommunerna i arbetet med att hitta hanterbara och långsiktigt hållbara metoder för att bekämpa dessa myggor.

Tyvärr är vi inte riktigt framme vid det ännu. BTI har heller inte visat sig ha en långsiktigt hållbar användning ännu eftersom myggorna återkommer hela tiden. Man hade hoppats att det skulle få andra resultat, men detta bekämpningsmedel är i dag godkänt för användning. Regeringen har godkänt det inom områden där Naturvårdsverket är förhindrat att ge sådana godkännanden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Liksom tidigare regeringar agerar denna regering för att myggbekämpningen ska ske så effektivt och hållbart som det går. Den nya regeringen har efterfrågat att analysarbetet ska intensifieras kring olika åtgärder för att se om man kan kombinera åtgärder om man analyserar bakåt vilka åtgärder man har vidtagit och vilka konsekvenser dessa har fått. Vi har också gett Naturvårdsverket i uppdrag att göra en slutredovisning av det arbetet senare i år, och den ser jag fram emot.

Det är viktigt att vi trycker på och är tydliga med att detta är ett stort problem som kräver mer kunskap och analys. Det arbete vi gör nu är det arbete vi kan göra. Vi tillåter bekämpningsmedlet där man ansöker om det. Det genomförs, och jag är angelägen om att lösa problemen. Men vi måste också titta på andra, kompletterande åtgärder för att kunna hålla mygginvasionen stången.

Precis före helgen fick jag meddelande om att Länsstyrelsen i Gävleborg har ansökt om mer pengar för att man ser att de eventuellt inte räcker säsongen ut. Denna ansökan har kommit in till regeringen, som har den under beredning.

Precis som jag sa i interpellationssvaret hänvisar regeringen, när det gäller statliga medel, till att det finns öppningar bland de regionala pengarna i landsbygdsprogrammet för att möjliggöra för den här typen av aktiviteter.

Man kan slå fast att det är viktigt att vi ser att det har en regional karaktär. Det är inte rimligt att vi ska behandla olika typer av problematik över hela landet när det handlar om vissa områden, utan det är rimligtvis där man har mest kunskap.

Denna kunskap är samlad i kommunerna och länsstyrelserna i dessa områden, och jag är mån om att den ska få företräde så att man ser regionalt vilka metoder som är bäst. Någon från Stockholm ska inte tala om vad som är bäst att föreskriva när det gäller att bli av med översvämningsmygg i Nedre Dalälven, utan de analyserna måste man göra på plats i regionen. Då tror jag nämligen att resultatet blir bäst.

Det tror jag var svar på interpellantens frågor hittills.


Anf. 25 Margareta B Kjellin (M)

Herr talman! En anledning till att jag har ställt interpellationen är att det finns rapporter, bland annat från SVT, som säger att regeringen vill fasa ut användningen av myggbekämpningsmedlet BTI, som används i Dalälven.

Miljöministern har sagt att man vill se mer långsiktiga metoder för att hålla nere myggbeståndet, och regeringen drog ned på anslaget till årets myggbekämpning från 4 till 3 miljoner, av en sammanlagd budget på 8. Orsaken är att man vill pressa fram alternativa metoder för bekämpning av mygg.

Man vet att BTI har en nedbrytningstid på 24 timmar. Det kan aldrig bli långsiktigt. Det är kanske heller inte eftersträvansvärt, om man inte vill påverka naturen för mycket. Detta kan man verkligen diskutera.

Visst kan man säga att det har en regional karaktär, men myggor flyger faktiskt. Även om de inte flyger så långt har vi sett att det finns en spridning. Ett sådant här område har en nationell betydelse. Det är ett Natura 2000-område, som ska vara tillgängligt för hela landet. Det är inte tillgängligt när dessa myggor finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I samma tv-sammanhang sa ministern att man ser i rapporterna att man inte lyckas åtgärda problemen med stickmyggor, det vill säga att de återkommer. Det är självklart, eftersom medlet inte har en långtidseffekt. Det kan bara ges precis när myggorna och larverna finns där. Det har ingen långsiktig effekt.

Den nya regeringen kräver att den som vill bekämpa mygg med BTI ska redovisa en plan för alternativa metoder i framtiden. Det är detta forskarna jobbar med. Jag tror inte att länsstyrelsen jobbar med forskning på det viset i Gävleborg eller någon annanstans, utan där är till exempel Uppsala universitet framstående.

Man har tittat på alternativa metoder med betesdjur och annat, men det stöds inte av experterna. Deras erfarenheter av skötsel av älvängar är att man kan få ned mängden larver, men inte i närheten av vad som behövs för en bekämpning. Man måste ändå komplettera ordentligt med BTI på samma sätt som man gör nu.

I stället ser man fram mot den nya metod där man steriliserar hanmyggor som släpps ut och lurar honmyggorna så att det inte blir några mygglarver. Men det ligger i framtiden, och jag vet att man ska forska i ett område i Västmanland eller om det var Uppsala. Det var i Heby eller något sådant. Där ska man släppa ut sterila hanmyggor.

Man ser nu att det behövs mer pengar, och man har ansökt om 5 miljoner. Det är mer än det ursprungliga anslaget på 3 miljoner. Det är ju så med myggen att det är olika. Vissa perioder och somrar kanske det kostar 20 miljoner, medan det kostar betydligt mindre under andra. Därför behöver man en stadig finansiering så att man kan samla i ladorna under de perioderna. För det är bråttom.

Jag funderar över vad statsrådet tycker till exempel om hur barnen i det här området ska ha det, om man inte kan bekämpa mygg. Hur ska landsbygdsstödet användas - vad är det man ska prioritera bort som man använder inom andra områden som landsbygdsstödet är till för? Vad är det som kan undvaras i området för att bekämpa mygg?

Det är intressanta frågor att fundera över. Hur ska vi kunna hantera medlen lokalt och regionalt och ändå ha samma förutsättningar som resten av Sverige?


Anf. 26 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Som jag sa i mitt tidigare inlägg ser jag väldigt allvarligt på problematiken med översvämningsmygg. Det är en stickmygga av en helt annan kaliber, inte minst i omfattning, som interpellanten har redogjort för. Därför är det en angelägen fråga, inte minst när det gäller att hitta långsiktiga lösningar.

Där är vi inte ännu. Det finns inga långsiktiga, heltäckande lösningar, utan vi behöver fortsätta att hantera det säsong för säsong. Precis som jag redogjorde för i svaret hanterar denna regering det på samma sätt som den förra regeringen, det vill säga vi ger godkännande i de delar där regeringens godkännande krävs för bekämpning med bekämpningsmedlet BTI.

Vi har också gett och ger särskilda statliga pengar. Men det stämmer att vi har gjort en nedfasning från 4 till 3 miljoner i det anslaget, eftersom vi vill att det ska gå över till en regional hantering i och med att de regionala skillnaderna och framför allt den regionala kunskapen om detta står i fokus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har från regeringen varit tydliga med att vi vill se mer analyser av olika åtgärder och bekämpningsscenarier, antingen ensamma eller som komplement. Det är viktigt för att bygga mer kunskap. Där delar jag vad jag tror är forskarnas syn på vad som är viktigt, det vill säga att man ger mer underlag för att ta fram mer kunskap i framtiden. Det är bara på det sättet vi kan komma till rätta med detta.

Att ha ett särskilt BTI-anslag i den statliga budgeten som något slags buffert - interpellanten föreslog 20 miljoner per år för att det alltid ska finnas pengar tillgängliga - är inte ett sedvanligt sätt att budgetera i den svenska statsbudgeten. Det är inget som den tidigare alliansregeringen har använt sig av, och det är inget som den nuvarande regeringen tänker använda sig av.

Det blir en lösning där man säkerställer att godkännanden ges när så krävs men där det finns ett tryck från regeringen på att titta på kompletterande och mer långsiktiga åtgärder som man kan kombinera för att ta fram analyser så att vi vet mer och kan hantera detta bättre i framtiden.

För övrigt kan jag notera att området i Nedre Dalälven inte bara är ett Natura 2000-område utan också en nationalpark. Jag är väldigt angelägen om att ett så naturskönt område är tillgängligt hela året. Jag är medveten om att vi har problematiken med översvämningsmyggor under vissa perioder av året i den nationalparken och även i Forshaga.

Regeringen tar detta på stort allvar och tar de beslut som krävs för att man ska kunna hantera detta på bästa sätt. Men att inte efterfråga mer kunskap och inte se att vi behöver en kombination av åtgärder, att de behöver analyseras bättre och att den kunskapen finns regionalt tror jag vore att skjuta sig själv i foten, utifrån ett förvaltningsperspektiv. Här är nog regeringen tydlig med att vi behöver fortsätta med kunskapsuppbyggandet för att också kunna hantera stickmyggsproblematiken.


Anf. 27 Margareta B Kjellin (M)

Herr talman! Statsrådet säger nu att vi inte är där än när det gäller att hitta andra bekämpningsmedel, men ändå drar man ned på medlen. Jag vet att den tidigare regeringen också hade funderingar, men de insåg hur verkligheten såg ut och drog inte ned några pengar. Det gör ni direkt.

Man söker olika åtgärder, men i dagsläget säger forskningen att det inte finns några olika åtgärder. Om man inte vid forskningsinstitutionen vid Uppsala universitet, där FN håller på med sterila myggor, för det finns ju myggproblem överallt i världen, har hittat bättre lösningar, då tror jag inte att man klarar det regionalt.

Man har i år besprutat det största området någonsin sedan vi 2002 startade i Sverige, 3 700 hektar. Det är den största bekämpningen sedan 2002. Det är så mycket regn.

I dag ser vi hur lågtrycken vandrar in. Men pengarna är slut. Jag hoppas att regeringen tar beslut om extra pengar nästa vecka, för det är nya lågtryck på rad.

I en tidigare interpellationsdebatt med Mikael Oscarsson sa ministern att man ser att det inte biter. Då undrar jag: Vad är det som behövs för att man ska säga att det biter? Man har ju ett medel som har effekt bara i 24 timmar, och det är egentligen vitsen med det - att det inte kan vara skadligt. Det är betydligt mindre skadligt att använda BTI än exempelvis att använda kopparfärger på båtar, som man vet har långvariga effekter på djurlivet. Det har inte BTI, utan det påverkar stickmyggorna beroende på hur det ser ut med pH-värdet i deras tarm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas att regeringen verkligen menar allvar och slutar att tvinga fram lösningar från en lokal och regional myndighet som inte har kraft nog att åstadkomma det och låter pengar finnas där vi har ett bra alternativ.


Anf. 28 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Tack för en debatt om ett inte minst i dessa dagar mycket aktuellt ämne, även om stickmyggsproblematiken i Nedre Dalälven och Forshaga har en helt annan karaktär än den vanliga midsommarmyggen, som jag tror att en hel del har varit utsatta för under den ganska regniga helg som har varit.

Jag är inte lika övertygad som interpellanten om att BTI är det enda sättet att bekämpa stickmyggsproblem på i Sverige i de här områdena för lång tid och för all framtid. Jag är intresserad av mer kunskap, och samtidigt använder vi de metoder som vi kan använda just nu, och då är det BTI. Det har den här regeringen hanterat på precis samma sätt som tidigare regeringar.

Jag är medveten om att länsstyrelsen i Gävleborgs län nu har ansökt om mer pengar. Det har kommit en skrivelse till regeringen under förra veckan. Vi avser att besvara det brevet skyndsamt.

Vi kan ha olika syn på att binda sig vid särskilda vetenskapliga metoder. Jag tror som politiker att det är ett dåligt sätt. Jag tror att det är bättre att vara öppen och alltid efterfråga mer kunskap och också kompletterande analyser av vilka effekter tidigare åtgärder har fått, vad man kan lära av det och vilka slutsatser man kan dra för framtiden. Jag tror att det är viktigt i myggbekämpningsärenden precis som i andra ärenden.

Vi ska hela tiden utveckla miljölagstiftningen och också utveckla och ta bästa miljöbeslut framöver. Det är ju inte så att den kunskap man har i dag alltid är den bästa för morgondagen. Vi har som regering ansvar för att efterfråga att kunskapsuppbyggnaden för morgondagen sker, liksom vi har att säkerställa att de regionala myndigheterna, våra länsstyrelser, har ordentliga anslag för att kunna hantera regional miljöpåverkan. Därför är jag glad att regeringen i vår budget framöver ger mer pengar till länsstyrelserna, så att de kan sköta sitt arbete. Det drog alliansregeringen ned på.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2014/15:682 Bekämpning av översvämningsmygg

av Margareta B Kjellin (M)

till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

 

Till midsommar kommer oftast den värsta kulmen av översvämningsmyggen, Aedes sticticus, vilket är ett stort problem då det plågar både människor och djur, bland annat i Nedre Dalälvenområdet. De som drabbas allra värst är området kring södra Dalälven från Uppland och upp mot Värmland, där det finns många sjöar och åar. Områdena drabbas ofta av stora översvämningar som ger perfekta förhållanden för myggen att föröka sig. Mängden myggor är ofta så pass stor att människor och djur inte kan vistas utomhus under många sommarveckor, vilket drabbar både den enskilda individen och samhället. Det har varit påtagligt under de somrar när bekämpningen med BTI inte fungerat. Ur ett folkhälsoperspektiv bör därför översvämningsmyggen bekämpas, och besprutning med BTI som sker vid rätt tillfälle har inte bara visat vara sig effektivt utan är i dagsläget den enda väl fungerande metoden som finns för att bekämpa massförekomsten av översvämningsmygg. Forskare har under flera år studerat effekten av bekämpningen och de har också tittat på alternativa metoder och konstaterat att i dagsläget finns inga realistiska alternativ. Det har även visat sig att bekämpningen förhindrar att myggorna sprider sig till nya områden och även där orsakar stora svårigheter för människor och djur.

Myggbekämpningen är nödvändig för att människor ska kunna leva i utsatta områden. Att barn och vuxna ska kunna vistas utomhus utan att riskera att bli totalt sönderstuckna. Dessutom är mygginvasionen plågsam för djur som lever i dessa trakter.

I regeringens budgetproposition föreslås att bekämpningen av myggan ska finansieras lokalt och regionalt framöver, utan statens bidrag, samt att bekämpningen ska ske utan BTI, det bekämpningsmedel som i dagsläget inte bara är en väl fungerande metod utan även den enda.

Att dessutom dra in det statliga stödet ger en orättvis ekonomisk belastning på lokalsamhället som inte kan påverka förekomsten av översvämningsmyggan. Det blir omöjligt att leva på likvärdiga villkor i hela landet.

Jag har följande frågor till klimat- och miljöminister Åsa Romson:

  1. Varför vill regeringen dra in det enda effektiva bekämpningsmedel som finns innan ett fullgott alternativ är framtaget?
  2. Varför vill regeringen begränsa statens bidrag för bekämpning då kostnaderna för myggbekämpning är höga och svåra att finansiera lokalt?
  3. Anser miljöministern att den forskning som finns inte är vetenskapligt belagd och vilken forskning grundar miljöministern sina förslag på?