Bemanning i demensvården
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenMaria Larsson (Kd)
- Hoppa till i videospelarenEva Olofsson (V)
- Hoppa till i videospelarenBarbro Westerholm (Fp)
- Hoppa till i videospelarenMargareta B Kjellin (M)
- Hoppa till i videospelarenMaria Larsson (Kd)
- Hoppa till i videospelarenEva Olofsson (V)
- Hoppa till i videospelarenBarbro Westerholm (Fp)
- Hoppa till i videospelarenMargareta B Kjellin (M)
- Hoppa till i videospelarenMaria Larsson (Kd)
- Hoppa till i videospelarenEva Olofsson (V)
- Hoppa till i videospelarenMaria Larsson (Kd)
Protokoll från debatten
Anföranden: 11
Anf. 1 Maria Larsson (Kd)
Anf. 2 Eva Olofsson (V)
Anf. 3 Barbro Westerholm (Fp)
Anf. 4 Margareta B Kjellin (M)
Anf. 5 Maria Larsson (Kd)
Anf. 6 Eva Olofsson (V)
Anf. 7 Barbro Westerholm (Fp)
Anf. 8 Margareta B Kjellin (M)
Anf. 9 Maria Larsson (Kd)
Anf. 10 Eva Olofsson (V)
Anf. 11 Maria Larsson (Kd)
den 4 november
Interpellation
2010/11:34 Bemanning i demensvården
av Eva Olofsson (V)
till statsrådet Maria Larsson (KD)
Uppdrag gransknings program från Öjagårdens demensboende i Piteå visade med stor tydlighet att det också i vårt välfärdsland finns demensboenden där bemanningen är alldeles för låg. En vecka efter Uppdrag gransknings inslag gjorde Socialstyrelsen en inspektion. Den bekräftar bilden från programmet. Innan personalen går för natten låser de in de demenssjuka som lämnas ensamma utan att kunna kalla på hjälp. Människors närvaro och omsorg ersätts av larm, larmmattor och låsta dörrar. Tyvärr är Piteå inte ensamt om att ha för låg bemanning på demensboenden. För några månader sedan slog nattpersonal i Mölndal larm om låg bemanning. Det rättades till men tillräcklig bemanning ska inte vara beroende av om personalen orkar slå larm eller inte. Därför behöver de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom kompletteras med riktlinjer för bemanning.
Det hävdas att det är för komplicerat att fastställa nationella riktlinjer för en lämplig bemanning, att de lokala förhållandena är för olika. Det finns också en rädsla för att den föreslagna bemanningen skulle bli ett tak och inte ett golv. Men det är inte en minimibemanning som behövs utan en lämplig bemanning för en god vård och omsorg. Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum har i sin rapport Lämplig bemanning i boende särskilt avsedd för personer med demenssjukdom (2010:10) visat att sådana riktlinjer är möjliga att ta fram. I deras förslag är det exempelvis två stycken personal på kvällen i en enhet med åtta till nio boende, jämfört med en personal i Piteåexemplet. Äldrecentrum visar inte bara på en lämplig bemanning utan även hur den kan anpassas till lokala förhållanden.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga:
1. Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att säkra bemanningen i demensvården?
2. Är statsrådet beredd att verka för att de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom kompletteras med riktlinjer för bemanning?