Bensin- och dieselprisets nivå

Fru talman! Jan Ericson har frågat mig om jag här och nu kan lova att sänka bensinskatten igen om oljepriset ökar till tidigare nivåer.

Även Niklas Wykman har frågat mig om jag anser att bensin- och dieselskatten bör sänkas när oljepriset stiger eller om jag anser att såväl oljepriset behöver stiga som en regeringsombildning ske för att en sänkning ska vara aktuell.

Efter den förra regeringens mandatperioder ser vi stora underskott i statens finanser samt en arbetslöshet som bitit sig fast på höga nivåer. Sverige har i dag en högre ungdomsarbetslöshet än många jämförbara länder. Vi föreslår höjd energiskatt på drivmedel för att ha råd med viktiga reformer som till exempel åtgärder för att minska arbetslösheten samt satsningar på järnvägen och annan infrastruktur.

Det är också viktigt att öka drivmedelsbeskattningens miljöstyrande effekt. Vi behöver se tydligt vikande utsläppstrender som rimmar väl med de långsiktiga ambitionerna inom klimatpolitiken. Drivmedelsskatter skapar incitament för en mer energieffektiv utveckling av transporterna genom att höga drivmedelspriser ökar efterfrågan på mer bränslesnåla bilar och alternativa transportmedel.

Det finns ingen anledning att i dagsläget spekulera i möjliga åtgärder om oljepriset skulle stiga. Om detta sker får vi återkomma till frågan om nivån på bensin- och dieselskatterna.

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret, men jag konstaterar att hennes svar brister i både trovärdighet och logik på flera punkter.

Före valet lovade Socialdemokraterna uttryckligen att inte höja bensinskatten. Exempelvis sa Magdalena Andersson själv i en ekonomidebatt den 16 augusti att det är jättedyrt att tanka bensin som det är och att hon inte ser något behov av att höja bensinskatten. Bara ett halvår efter valet kom så beskedet: Bensinskatten höjs kraftigt.

Det handlade inte bara om en engångshöjning utan om en extra uppräkning av indexeringen som kommer att medföra en mycket kraftig höjning av bensinskatten under mandatperioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är ett av regeringens tydliga vallöftesbrott - ett av många brutna vallöften. Att säga en sak före valet och göra tvärtom efter valet undergräver all tilltro till regeringen och politiken.

När finansministern tidigare har fått kritik för bensinskattehöjningen har hon motiverat den med att oljepriset har sjunkit dramatiskt sedan valet, varför det har blivit mycket billigare att tanka. Detta är för det första en sanning med modifikation eftersom en mycket stor del av bensinpriset utgörs av skatter och moms. Det sjunkande oljepriset har inte alls slagit igenom fullt ut på bensinpriset. För det andra har oljepriset börjat stiga, och bensinpriset närmar nu sig återigen 15 kronor per liter.

Jag konstaterar också den bristande logiken i finansministerns argumentation. Hon vill höja skatten när marknadspriset går ned, men hon vill inte utlova sänkt skatt om marknadspriset går upp. För en socialdemokrat finns bara en riktning på skattetrycket, nämligen uppåt - oavsett hur skadliga skattehöjningarna är för jobb och tillväxt.

I sitt svar verkade finansministern plötsligt ha släppt linjen att skattehöjningar görs för att bensinpriset är för lågt. Det nämndes inte ens i svaret. Det kan man förstå eftersom priset har stigit en hel del den senaste tiden.

I stället sägs nu att höjningen görs av statsfinansiella skäl. Det finns då anledning att påminna finansministern om att statsskulden var 41 ½ procent av bnp 2006, när Alliansen tog över regeringsmakten. Under Alliansens åtta år i regeringsställning genomgick Europa och Sverige två djupa ekonomiska kriser. Trots detta efterlämnade Alliansen en skuld på endast 35,7 procent av bnp 2014.

Denna nivå är så låg att Riksgälden snarare ser problem med att emittera nya statsobligationer i tillräcklig omfattning för att skapa en tillräcklig handelsvolym. Även andra bedömare menar att statsskulden inte är något problem i dag. Att skylla bensinskattehöjningen på en stor statsskuld är helt enkelt inte trovärdigt.

Finansministern hävdar också att det är viktigt att öka drivmedelsbeskattningens miljöstyrande effekt. Med all respekt, fru talman, är detta kanske det mest ihåliga argumentet i finansministerns svar. Skattehöjningen saknar nämligen miljöeffekt helt och hållet, eftersom skatten på biodrivmedel höjs lika mycket i enlighet med EU:s regler. Den enda effekten blir alltså en kraftig skattehöjning på alla transporter, vilket slår särskilt hårt mot landsbygden och i förlängningen jobben.

Som om inte detta vore nog bluffar finansministern för väljarna i sitt svar. Hon påstår nämligen att skattehöjningen går till att finansiera minskad arbetslöshet och satsningar på järnvägar och annan infrastruktur. Tyvärr går endast några få procent av regeringens samlade skattehöjningar till näringslivssatsningar och satsningar på fler jobb. Nästan alltihop går till bidrag, ersättningar och transfereringar.

Den främsta anledningen till skattehöjningen är med andra ord finansministerns desperata jakt på pengar för att finansiera höjda bidrag och ersättningar. Detta kommer alltså arbetspendlare i glesbygden att få betala, även den som har investerat i en miljöbil. Sveriges bilister är återigen regeringens kassako.

Fru talman! Jag vill fråga finansministern om hon inte inser hur skadlig hennes skattehöjarpolitik är för jobb och tillväxt i Sverige eller om hon inser detta men ändå är tvungen, av politiska skäl, att lägga sig platt för Miljöpartiets tillväxtfientliga och jobbfientliga politik. Jag vet faktiskt inte vilket av alternativen som är värst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är centralt med öppenhet, transparens och riktighet kring skötseln av offentliga finanser och politiken i stort för att medborgarna ska känna förtroende för politiken, för att företag ska känna förtroende för politiken, för att marknaden ska känna förtroende för politiken, för att, sammantaget, tillväxten ska kunna bli så hög som möjligt, för att jobben ska kunna bli fler, för att sysselsättningen ska kunna öka och för att ekonomin ska kunna prestera så bra som möjligt.

Det är viktigt med pålitliga politiker som står vid sina ord. Det är därför problematiskt när det kommer ett besked före valdagen och ett annat efter valdagen. Det åsidosätter en rimlig demokratisk princip, nämligen att väljarna kan ta ställning till olika alternativ. Man kan nämligen tro sig rösta på en sak men få någonting helt annat. Så tycker inte jag att en demokrati som den svenska ska fungera. Man bör rimligtvis redovisa klart och tydligt före valdagen vad man vill göra och inte göra raka motsatsen efter valet.

Socialdemokraternas besked var tydligt: Bensinskatten skulle inte höjas. Sedermera blev det en höjning.

En annan viktig del är att man känner förtroende för den sittande regeringen, att det är en samling personer som kan sköta Sverige väl.

Det måste ha varit sällsynt att Fredrik Reinfeldt eller Anders Borg skyllde tuffa regeringsbeslut på de andra allianspartierna. Det är helt enkelt så att regeringen är av en uppfattning och bör tala med en röst. Här har det i stället skett någonting unikt, skulle jag tro, i svensk politik, då finansministern säger att det beror på Miljöpartiet att bensinskatten höjs.

Man kan givetvis ha olika uppfattningar om hur hög bensinskatten eller koldioxidskatten, som det handlar om, bör vara. Men det borde kunna finnas en bred uppfattning kring att man ska lämna samma besked efter valet som före valet. Det borde finnas en samsyn kring att regeringen har en ståndpunkt som hela regeringen står för. Sverige bör inte ha en regering där man skyller besluten på varandra.

Man kan inte komma ifrån att avstånden är stora utanför Stockholm, till exempel i Kalmar, som jag kommer från. Bilen är en viktig frihetsfråga. Göran Persson har tydligt redogjort för hur mycket bilen betyder för familjens frihet. Göran Persson har också haft tydliga synpunkter på Miljöpartiet och kallat deras politik för trofépolitik. Det är möjligt att finansministern har rätt och att detta är en enda stor trofé för Miljöpartiet.

Finansministern bör dock kunna redovisa skälen för bensinskattehöjningen. Vilka miljömål nåddes inte med den tidigare nivån? Vilka nya miljömål är det som den här skatten syftar till att lösa? Det finns en bred vilja att betala för välfärden i Sverige. Det finns en bred uppslutning kring att vi ska visa miljöhänsyn i Sverige. Men då ska man också veta vad som är syftet med politiken. Vad syftar denna skattehöjning till?

Som det är nu är det, precis som Jan Ericson tidigare konstaterade, bara en pålaga på de människor som av olika skäl är tvungna att använda bilen i sin vardag. Intäkterna ska gå till att bygga ut bidragen. Då tror jag att man eroderar förtroendet för den miljöstyrande effekten och för vikten av koldioxidskatten. Det är beklagligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga till finansministern är: Ligger skattehöjningen fast nu när oljepriset stiger? Finansministern säger i sitt svar att det är för tidigt att ta ställning till vad som ska ske när oljepriset stiger. Men nu stiger oljepriset, och då är det rimligtvis tid att göra det ställningstagandet nu.

Fru talman! I båda interpellationerna, som är ställda av Niklas Wykman respektive Jan Ericson, har man tagit fasta på en mening som finansministern har uttalat. Hon refererar till det sjunkande oljepriset. Det är svårt att inte uppfatta att båda interpellanterna gör sig lite dummare än vad de egentligen är.

Drivmedelsskatternas syfte är ju inte att hitta ett idealpris på drivmedel utan att skapa ett omställningstryck och att tillämpa principen om att förorenaren ska betala. Det är en användning av ekonomiska styrmedel, helt enkelt. Och det behövs. Det behövs ett omställningstryck, inte minst i transportsektorn, om vi ska klara av att nå de klimatmål som den här riksdagen har satt upp.

Moderaterna, i alla fall de moderater som intresserar sig för miljöfrågor, brukar säga sig omhulda principen om att förorenaren ska betala och användningen av ekonomiska styrmedel för att tillämpa den. Det är effektiva verktyg för att åstadkomma förändringar och verktyg som vi på en principiell nivå ofta är överens om. Men varje gång som det kommer förslag om att använda ekonomiska styrmedel, nya ekonomiska styrmedel eller en höjning av befintliga, säger Moderaterna nej.

Det finns många exempel på miljöskatter som Moderaterna är och har varit emot. Ett kanske särskilt intressant exempel är koldioxidskatten, som Moderaterna har varit emot. Nu är man för den, men man är emot höjningar av den, förutom vid ett tillfälle, när den tidigare, borgerliga, regeringen höjde koldioxidskatten. Jag vill påpeka att det skedde utan att man hade berättat det före valet 2006.

Jag tycker att den sammantagna bilden är intressant, och jag dristar mig till att ställa två frågor till de moderata debattörerna. Den första är: Är det viktigt för Moderaterna att föra en politik som gör att vi når klimatmålen? Om man tycker det blir den naturliga andra frågan: Vilka förslag har Moderaterna för att vi ska kunna nå de svenska klimatmålen, inte minst på transportområdet, som är vår största utmaning i Sverige och som dagens fråga gäller? Vad har Moderaterna för förslag om man nu inte vill höja koldioxidskatten? Man är för principen om att använda ekonomiska styrmedel. Man är emot alla förslag om att tillämpa den. Vad är det då för förslag som Moderaterna har för att se till att vi når våra klimatmål?

Fru talman! Jag vill först och främst be om ursäkt för att jag missade den förra debatten, men jag hoppas att vi kan lyfta upp en del av frågorna i den förra interpellationen, som jag hade, om kontrollstationen för koldioxidskatten. Många av de frågorna berör ju bensinprisets och dieselprisets nivå.

Interpellationen som jag skrev handlade egentligen om hur regeringen såg på översynen, eller den så kallade kontrollstationen, av dieselbeskattningen för jord- och skogsbruket under 2015. Den tar upp principiellt viktiga frågor om hur man ser på konkurrenskraften för det svenska jordbruket och hur man ser på dieselskatten som ett konkurrenskraftsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I svaret på interpellationen stod att man givetvis skulle genomföra kontrollstationen, men man nämnde också vikten av att begränsa klimatpåverkan och att man sätter upp mål för förnybar energi och energiintensitet.

Gott så, men jag kan i alla fall nämna för finansministern att när det gäller utsläpp av växthusgaser har vi i Sverige ingenting att skämmas för. Trots att vi har bland de kallaste klimaten i västvärlden har vi bland de lägsta utsläppen, mindre än hälften jämfört med OECD-länderna. Vi släpper i dag ut ungefär 1,5 promille av världens samlade utsläpp. Och nettoutsläppen av den koldioxid som våra skogsbruk kan ta upp är nere på ungefär 0,4 promille av de samlade utsläppen. Det här är vad vi i Sverige faktiskt kan påverka: 0,4 promille!

Sverige är ingen isolerad ö i världen, utan vi påverkas i högsta grad av andra länders klimat- och energipolitik. Men det som gör oss extremt unika är våra unikt höga koldioxidskatter kombinerat med en hög skatt på kärnkraft och vattenkraft och ett fullständigt absurt sätt att inkorporera EU:s vattendirektiv i svensk lagstiftning, till skada för det svenska lantbruket.

Den andra frågan är hur finansministern rent principiellt ser på dieselskatten för jord- och skogsbruket, om finansministern anser att den bör efterlikna de europeiska grannländernas just med avsikt att förstärka det svensk jord- och skogsbrukets konkurrenskraft. Där säger finansministern att det är viktigt att även jord- och skogsbruket fortsatt arbetar för att minska sina fossila utsläpp av växthusgaser. Dessutom talar ministern om att innovation och export är nyckelfrågor. Gott så, men det kan väl knappast ha undgått ministern att det förekommer import av livsmedel till Sverige i dag. Drygt 50 procent av vår konsumtion av ost, yoghurt, griskött och nötkött är importerad. Vi kan tala hur mycket vi vill om utbildning, forskning och innovation, men till syvende och sist måste det vara produktionskostnaden som avgör, eftersom avräkningspriserna sätts internationellt men kostnaden och spelplanen sätts nationellt av vår regering.

Min fråga är hur ministern ser på frågan. Har detta någon betydelse för produktionskostnaden?

Fru talman! Jag är inte kategorisk motståndare till att höja koldioxidskatten. Tvärtom tror jag att det är viktigt att Sverige går i riktning mot att ta ett större skatteuttag på sådant som är miljöskadligt. Det är en ödesutmaning inte bara för Sverige utan för världen att ta itu med klimatförändringarna. Därför måste vi ha en politik som varje år anpassar sig till detta faktum och hela tiden tar steg i den riktningen.

I årets budget föreslog Moderaterna 1 ½ miljard i ökade anslag för järnväg och järnvägsunderhåll. Vi har föreslagit att man ska få köra längre lastbilar. Det kanske inte låter så miljövänligt, men det är det, därför att då kan man köra färre lastbilar och på så sätt förbränna mindre bensin.

Vi tror att det är viktigt att miljösatsningar inte bara ska göras här i västvärlden och här i Sverige, utan vi måste också hjälpa utvecklingsländer, fattigare delar av världen, i deras omställning. Det spelar ju ingen roll ifall en svensk ställer av bilen och i stället tar tåget om tio kineser väljer att göra det motsatta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi måste arbeta mer med så kallade flexibla mekanismer, till exempel använda biståndsresurser för att göra miljösatsningar i utvecklingsländer. Sist men inte minst är det genom teknisk utveckling och innovation som man kommer till rätta med miljöproblemen i grunden. Jag brukar säga att Musk, som ligger bakom företaget Tesla, har gjort mer för miljön än vad alla miljöpartistiska politiker har gjort tillsammans. Det är genom teknisk innovation och utveckling som vi kommer till rätta med de grundläggande problemen med klimatomställningen.

Det som är kritiken mot regeringen i det här sammanhanget är inte idén om att höja koldioxidskatten, för precis som Sara Karlsson påpekade gjorde också Alliansen det. Alliansen har också genomfört andra typer av skattehöjningar som riktas mot miljöförstörande beteende, till exempel trängselskatter som man nu också har fått i Göteborg och i Malmö.

Det som är problemet är att Socialdemokraterna nu uteslutande går fram med en skattehöjning. Det är alltså inte en omläggning av skattesystemet. I Alliansen gjorde vi i stället så att vi höjde skatten på koldioxidutsläpp och använde sedan pengarna till att sänka skatten på arbete. På så sätt blir det neutralt för hushållen.

Det här är bara fråga om att höja skatten på hushållen, och det kommer att slå direkt mot ekonomin. Det man borde göra i stället är en grön skatteväxling, att ta de resurser som man får in på skattehöjningen och använda dem till att sänka skatten för vanligt folk som arbetar. Det är till och med så att man nu, till följd av EU-relaterade beslut, höjer skatten på mer miljövänliga drivmedel. Det är alltså inte bara så att det blir dyrare att köra bil, utan det blir också dyrare att köra miljövänlig bil.

Argumentationen går inte ihop. Det här är bara resurser för att höja bidragen och inget annat.

Fru talman! Moderaterna kanske vill förtydliga i nästa debattrunda vad man egentligen tycker om bensinskattehöjning, för lyssnar man på Fredrik Schulte hör man att han tycker att det är ganska bra att höja bensinskatten om man använder pengarna till att sänka andra skatter. Det var väldigt intressant, särskilt som Moderaterna ju röstade emot när den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringens genomförde just den gröna skatteväxlingen, men här är det bra.

Det är intressant att Fredrik Schulte tycker att det är bra att höja bensinskatten. Så låter det inte riktigt på Jan Ericson. Han verkar tycka att en bensinskattehöjning är skadlig för jobb och tillväxt. Då måste jag fråga Jan Ericson: Är det skatten som är skadlig, eller är det priset vid pump som påverkar jobb och tillväxt? Spelar det någon roll om priset består av oljepriset eller om priset består av ett lägre oljepris och lite mer skatt? Är det skatten i sig som är skadlig, eller är det priset vid pump som Jan Ericson menar är skadlig för jobb och tillväxt? Jag skulle gärna vilja ha svar på detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Niklas Wykman sätter sig på väldigt höga hästar här och pratar om att det låter som att regeringen inte talar med samma tunga. Låt mig då bara ge några exempel på den förra regeringens tvehågsenhet i vissa frågor.

Vi hade en statsminister som inte ville gå med i Nato men en vice statsminister som ville gå med i Nato här och nu. Det är en ganska grundläggande fråga där statsministern och vice statsministern hade olika uppfattningar.

Vi hade en utbildningsminister som ville förstatliga skolan men en statsminister som inte ville förstatliga skolan - en annan ganska grundläggande fråga där man öppet hade olika uppfattningar i regeringen.

Vi hade en sjukvårdsminister som ville förstatliga sjukvården men en statsminister som inte ville förstatliga sjukvården - ytterligare en ganska grundläggande fråga.

Sedan hade vi då Kristdemokraternas förslag om vårdnadsbidrag. Och inget annat parti, i alla fall inte Folkpartiet eller Moderaterna, har gjort någon som helst hemlighet av att det inte har varit deras älsklingsförslag. Eller var det så, Niklas Wykman, att ni tyckte att vårdnadsbidraget var bra? I så fall kan du nu gå upp och klargöra det här i talarstolen.

Sedan säger också Niklas Wykman att i en väl fungerande demokrati måste man veta före valet vad en regering ska göra efter valet. Men i interpellationsdebatten vi hade alldeles nyss, Niklas Wykman, förklarade du det faktum att ni före valet sa att ni skulle lägga fram förslag för att kunna nå överskottsmålet till 2018. Det hade ju ändrats efter valet eftersom omständigheterna hade förändrats. Eller gäller ett rättesnöre för Moderaterna och ett annat för regeringen?

När det gäller det förslag vi lägger fram om bensinskattehöjning har omständigheterna förändrats sedan före valet. Före valet var bensinpriset betydligt högre än det är i dagsläget.

Låt mig upprepa Sara Karlssons fråga. En del av er är emot bensin- och dieselskattehöjningen medan några är mer för. Det verkar dock inte som att ni kommer att föreslå det, men vi kommer givetvis att gå vidare med denna förändring i höstens budget. Moderaterna får väl diskutera internt i sin riksdagsgrupp hur ni ska ställa er till det. På Jan Ericson låter det som att ni kommer att vara emot medan det på Fredrik Schulte lät lite mer tveksamt.

Vad har ni för förslag för att minska klimatutsläppen i Sverige?

Fru talman! Jag ska av artighetsskäl börja med att svara finansministern. Sara Karlsson bemöter jag lite senare.

Skillnaden mellan Alliansens höjda skatter på drivmedel och regeringens är att Alliansen samtidigt sänkte skatter på både jobb och företagande mycket mer medan denna regering bara höjer skatter. Det är den stora, avgörande skillnaden. Självklart är priset vid pump det avgörande.

Finansministern slirar lite på sanningen och påstår igen att bensinpriset i dag är avsevärt lägre än vad det var före valet. Men bensinpriset närmar sig nu 15 kronor, och det är samma nivå som det var före valet. Det är inte alls någon nedgång. Det finns inga pengar där att hämta för finansministern.

Det är intressant att höra hur finansministern fortsätter att skylla en skattehöjning på ett annat regeringsparti. Visst hade vi olika åsikter ibland i Alliansen och kompromissade oss fram till olika lösningar. Man hörde dock aldrig i medierna någon av våra partiledare skylla på ett annat alliansparti för ett beslut. Alliansen tog kollektivt ansvar för de beslut som togs och stod upp för dem, även i de frågor där vi kanske inte alltid tyckte lika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan för övrigt tala om för Magdalena Andersson att jag var en av de absolut största tillskyndarna av vårdnadsbidraget. Den åsikten finns alltså även i Moderaterna, även om vi kanske inte alla har samma åsikt.

Sara Karlsson talar om omställningstryck tack vare höjda bensinskatter. Jag vill höra Sara Karlsson förklara hur det kan ha en miljöstyrande effekt när man höjer skatten på både bensin och biodrivmedel samtidigt. Hur har det en miljöstyrande effekt? Förklara det för mig, för jag förstår inte det.

Sara Karlsson frågar vad Alliansen har gjort och vill göra. Låt mig nämna att vi införde kraftiga skatterabatter på miljövänliga fordon. Vi fördubblade anslagen till drift och underhåll av järnväg. Det är två viktiga exempel på hur vi har försökt att skapa en mer miljövänlig transportsektor.

Något vi däremot inte har gjort är att slå undan benen på vare sig kärnkraften eller den småskaliga vattenkraften och tvingat fram att denna energiproduktion ska ersättas med kol och olja. Det har vi inte gjort, och det är mycket klokt.

Herr talman! Finansministern använde sig av några retoriska trix och figurer. Det gör möjligtvis debatten roligare att lyssna på, men jag eftersöker ett ansvarsutkrävande vad gäller hur offentliga finanser sköts och hur finansministern presenterar skäl för den förda politiken inför svenska folket.

Alliansen levererade mellan 2006 och 2010 de vallöften man hade ställt ut till svenska folket. Alliansen levererade mellan 2010 och 2014 de vallöften man hade ställt ut till svenska folket. På marginalen kan det finnas ett litet antal saker som visade sig inte gå att genomföra eller som behövde justeringar för att komma på plats. Sådant är läget för alla regeringar.

Denna regering uppvisar en helt annan tendens. Man säger en sak före valet och gör raka motsatsen efter valet.

Vi har tidigare talat om överskottsmålet, som finansministern före valet menade skulle ligga fast. Finansministern har nu gett ett uppdrag att utreda om det kan ersättas med ett balansmål.

Före valet var det tydligt att man inte avsåg att göra några justeringar i koldioxidbeskattningen, men efter valet avser man att göra justeringar.

Alliansen får utvärderas på det track record som finns över alliansregeringar mellan 2006 och 2014. Alliansregeringarna åtnjöt ett stort förtroende hos svenska folket. Förtroendet för nuvarande regering och nuvarande finansminister är mycket lågt hos svenska folket. Det gäller särskilt den ekonomiska finanspolitikens utformning där vi ser en stor ryckighet och får nya besked dag från dag.

Till finansministerns försvar ska sägas att detta inte är någon nyhet. Samma typ av ryckighet som i Magdalena Anderssons besked lämnades även före valet. Ena kvartalet skulle ekonomin stimuleras, andra kvartalet skulle ekonomin bara vara som den var, tredje kvartalet skulle ekonomin bromsas och fjärde kvartalet skulle ekonomin åter stimuleras, och så där höll det på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu när Magdalena Andersson är finansminister gäller det att ta ett annat ansvar för de offentliga finanserna, därav min fråga.

Jag har betonat att man givetvis kan ha olika uppfattningar om hur hög koldioxidskatten ska vara. Det finns en relativt bred samsyn i Sverige om att det är ett effektivt styrmedel. Som Jan Ericson påpekade är denna höjning dock inte av den styrande karaktären eftersom även skatten på andra bränslen höjs. Därmed blir relativprisförändringarna inga alls, och det har ingen miljöstyrande effekt. Det handlar i stället om rena intäkter till staten som används för bidragsutbyggnad.

För transparensen och tydlighetens skull är det viktigt att granska vilka skäl regeringen anger för sin politik. Finansministern angav här två skäl för politiken: Miljöpartiet och det sänkta oljepriset.

Sedan beskedet kom har oljepriset stigit med ungefär 8 procent. Är det skäl för att ompröva skatten?

Det andra skälet var Miljöpartiet. Betyder det att man kommer att riva upp beslutet om Miljöpartiet lämnar regeringen?

Annars angav finansministern skäl som inte gäller, och det finns andra bakomliggande skäl. Givetvis vill vi att finansministern redovisar dessa bakomliggande skäl för svenska folket om de skäl som angavs inte var de sanna och riktiga skälen. Det står förstås finansministern fritt att redovisa dessa skäl. De som angavs i presentationen var Miljöpartiet och det sjunkande oljepriset.

Miljöpartiet är förvisso kvar i regeringen, och det är många som tycker att det inte är någon bra idé. Oljepriset har dock stigit sedan dess.

Jag efterfrågar transparens och tydlighet i skötseln av de offentliga finanserna.

Herr talman! Jag ska ta upp något som Sverigedemokraternas Anders Forsberg tog upp, även om en stor del av hans inlägg inte handlade om det vi diskuterar.

Anders Forsberg använde en tankefigur som inte är helt ovanlig i klimatpolitiken, nämligen att Sverige som land står för en sådan liten del av de globala utsläppen att det vi gör inte spelar någon roll.

Låt mig påminna Anders Forsberg om att Sveriges befolkning också är en liten del av den globala befolkningen. Är det så vi ska resonera? Jag vill uppmana Forsberg och Sverigedemokraterna att fundera på vad det skulle för effekt om alla länder med liten befolkning resonerade på det sättet.

Vad gäller de miljöstyrande effekterna har vi olika beskattning på olika drivmedel. Men som Moderaterna väl känner till krockar det delvis med de regler som finns i EU. Det brottades den tidigare regeringen med, och vi fortsätter att brottas med det. Den förra regeringen tog fram ett förslag på kvotplikt, som inte godkändes av EU. Det är en fråga som vi fortsätter att arbeta hårt med.

Fredrik Schulte tog upp olika saker som han eller Moderaterna, det var lite oklart, vill göra för att nå klimatmålen. Vi är helt överens om att vi behöver göra mycket internationellt, men vi är lite oense om hur. Vi vill ställa om på hemmaplan och tillsätter dessutom additionella medel för att bidra till bekämpandet av utsläpp i utvecklingsländerna, till skillnad från Moderaterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi behöver naturligtvis teknikutveckling på en rad olika områden om vi ska klara av det här, och då har politiken en viktig roll. Vi vet av erfarenhet att det krävs ett omställningstryck, och därför behöver vi använda oss av ekonomiska styrmedel.

Herr talman! Jag tackar finansministern, även om vi inte fick något svar.

Alliansregeringen beslutade att fram till 2015 minska återbetalningen av koldioxidskatten från 2,10 till 90 öre, något som varken regeringen eller Alliansen vill ändra på.

Man kan se på landsbygden som sådan. Nu anknyter jag åter till den debatten. Vilka är landsbygdens villkor? Ska det vara lika villkor? Ska det vara samma förutsättningar oavsett om jag bor i Söderala eller i Storstockholm? Vad är lika villkor? Vad är sund konkurrenskraft? Vilka är landsbygdens förutsättningar? Vad är rimliga skillnader när det gäller produktionskostnader, både för lantbruk och annan industri?

Man kan ta Sveriges bönder som exempel. De utsätts i dag för en hård internationell konkurrens. Ett livskraftigt och konkurrenskraftigt jordbruk är helt beroende av att svenska bönder tillåts verka på rimliga villkor. Så är inte fallet i dag. Givetvis kan vi vara stolta över att vi har ett av de mest ambitiösa regelsystemen när det gäller miljö och djurskydd, men det ska inte ske på ett sätt som riskerar att driva till exempel bönderna i konkurs.

Effekten blir snarare att vi ökar importen från länder med lägre djur- och miljökrav. Vi i Sverigedemokraterna ser det som oacceptabelt att man beskattar och reglerar landsbygden och lantbruksföretagen på det sätt som nu sker, till exempel via diesel- och bensinskatten. Det påverkar inte bara dem som bor där utan även företagen och den verksamhet som bedrivs. Det driver i sin tur på utarmningen av landsbygden.

Jag återkommer till min fråga: Vad är lika villkor, och vad är sund konkurrenskraft?

Herr talman! Jag vill börja med att säga till Anders Forsberg att om du är förvånad över att du inte fick svar på din fråga så beror det på att du är i fel debatt. Här debatterar vi någonting annat.

Jag har ett litet påpekande till finansministern: Det finns ingenting som heter bensinskatt längre, utan vi har en CO2-skatt. Det kan vara bra att hålla koll på.

Det uttrycktes vissa frågetecken kring om det inte kan vara så att jag trots allt ställde mig bakom regeringens bensinskattehöjning. Så är det inte. Jag är kategoriskt emot den politik som nu förs. Det är jag därför att den inte är balanserad. Det är inte fråga om en grön omställning utan bara om skattehöjningar.

Vid sidan av att höja koldioxidskatten höjs också skatten på alternativa drivmedel. Då sätts inte det omställningstryck som gör att man väljer det miljövänliga framför det icke miljövänliga, utan det blir just bara en skattehöjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att regeringen därtill väljer att gå fram med massiva skattehöjningar för jobb och företagande gör att det bara blir en skattehöjning som handlar om att ta pengar från svenska folket och hushållen. Det kommer inte minst att drabba människor som bor på landsbygden. De kommer att få minskad frihet och möjlighet att röra på sig.

Jag är kategoriskt emot skattehöjningen, för den är inte balanserad. Det framstår som alltmer tydligt att den är en eftergift till ett extremt miljöparti som är plakatpolitiskt drivet. Detta visas om inte annat av att finansministern väljer att glida på formuleringarna och inte är tydlig med vad de verkliga motiven är. Först skyller hon på Miljöpartiet, och sedan pratar hon om budgettekniska aspekter.

Herr talman! Det är faktiskt energiskatten på bensin och diesel som vi föreslår att man ska höja. Självklart finns det flera skäl till att vi nu går fram med detta förslag. Det har varit tydligt i det som har gått ut och även på pressträffen. Det handlar om att vi har stora underskott i de offentliga finanserna.

Vi har stora underskott samtidigt som vi har stora behov, inte minst i skolan där resultaten faller snabbare än i något annat OECD-land efter åtta år med moderatledd regering. Vi har problem med hög arbetslöshet och revor i välfärden. Då behöver man finansiera sina reformer för att ta ett ansvar. Det är detta regeringen gör, och därför behöver vi höja en del skatter.

Därutöver finns det naturligtvis en miljöstyrningsaspekt i detta. Där är det inte bara relativpriset som har betydelse för miljöstyrningen utan också det absoluta priset.

Jag vill påpeka för Niklas Wykman att man tydligt bröt vallöften under den förra mandatperioden. Man sa en sak före valet och gjorde en annan efter valet. Man lovade före valet att man inte skulle sänka skatten på lånade pengar, men det var precis det man gjorde efter valet.

I år är det lite intressant just med överskottsmålet. Jag sa före valet att det kommer ett läge där vi ska se över överskottsmålet, och det har vi också gjort efter valet. Jag sa också att så länge vi har det finanspolitiska ramverk vi har är det detta som vi ska förhålla oss till.

Det är också så vi har bedrivit politiken, till skillnad från Moderaterna och Niklas Wykman. De sa före valet att man ska nå överskott i de offentliga finanserna till 2018, men efter valet säger de någonting helt annat. Det är inte alltid så bra att sätta sig i ett glashus och kasta sten, Niklas Wykman.

Niklas Wykman tog upp att det är viktigt hur man argumenterar för de reformer regeringen gör. Då kan väl Niklas Wykman berätta hur bra han tyckte att det var att den förra regeringen införde vårdnadsbidraget. Det vore intressant att höra. Vi har hört att Jan Ericson tyckte att det var bra, och vi vill gärna höra Niklas Wykman försvara det och tycka att det var en bra reform. Jag ser fram emot det.

Något som jag fortfarande saknar är hur Moderaterna vill minska utsläppen. Vi har hört att ni vill satsa på järnvägsunderhåll. Det är jättebra att Moderaterna nu vill göra det. Det var å andra sidan jättetråkigt att ni röstade emot det. Vi hade kunnat ha ett utökat järnvägsunderhåll redan den 1 januari i år, men tyvärr röstade Moderaterna emot det. Nu har ni det i er vårändringsbudget, och det är jättebra. Men tyvärr är det inte finansierat, eftersom det är stora hål i ändringsbudgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Nu skyller Sara Karlsson problemet med att man måste höja både för biodrivmedel och för vanliga drivmedel på att det krockar med EU:s regler. Ja, så är det.

Men om man nu vet att det slår direkt mot biodrivmedlen och inte har någon miljöstyrande effekt alls, varför kör man ändå på spåret att man ska höja denna skatt? Det blir nästan lite fånigt. Man inser då att det inte har någonting med detta att göra utan att det bara handlar om att få in pengar, precis som Fredrik Schulte och Niklas Wykman påpekade. Det handlar bara om att pungslå svenska folket på mer pengar för att kunna betala andra saker.

Vi kan konstatera att Magdalena Andersson backar när det handlar om oljepriset. Det är inte det som är skälet längre. Och det har inte med någon miljöstyrande effekt att göra längre. Vi kan fortsätta att diskutera hur mycket effekt det ger att man har Miljöpartiet i regeringen.

Jag har viss förståelse för finansministerns frustration. Det är klart att det har ett pris i statsfinanserna att släpa på Miljöpartiet, och även för svenska folket. Men det verkar inte vara det heller som är huvudskälet, utan det handlar om att man vill ha in mer pengar.

Magdalena Andersson säger att det är viktigt att höja energiskatten på bensin för att man vill satsa på skola och jobb. Men då är min följdfråga: Varför lägger man då inte pengarna på skola och jobb utan på en massa andra saker? Sanningen är den att det är bara några få procent av de skattehöjningar som finns i regeringens budget som går just till näringsliv, arbetsmarknad, jobb och infrastruktur - några få procent.

I sammanhanget kan jag också påpeka att alliansregeringen fördubblade underhållspengarna till järnvägen under sin regeringstid. Det var ganska bra, tycker jag.

Vad gäller vårdnadsbidraget, slutligen, var det en del i en helhet. Det var en överenskommelse mellan partierna med vårdnadsbidrag, utbyggd förskola och en jämställdhetsbonus som alla fyra allianspartierna stod bakom. Vi bråkade inte om det utan stod upp för regeringens politik.

Herr talman, finansministern! Jag ämnar hålla mig till drivmedelskostnader, bensinskatt, energiskatt och koldioxidskatt i mitt inlägg. Vill finansministern debattera vårdnadsbidraget eller andra delar i detalj får vi ta det vid ett separat tillfälle.

Finansministern har lämnat ett intressant besked, nämligen att det inte bara är relativskillnaden mellan att tanka miljövänligt eller tanka bensin som har miljöstyrande effekt, utan att det också är den absoluta nivån. Det är ett intressant besked till svenska folket. Om man avser att styra med den absoluta nivån handlar det om att ta bort bilanvändandet, bilåkandet, där inga andra substitut finns att ha i tanken. Det innebär helt enkelt att barnen inte får skjuts till skolan, att man inte kan ta bilen till jobbet, att man får avstå från att åka till butiken eller något annat. Om man styr med den absoluta nivån av kostnader handlar det helt enkelt om att substituera bort bilanvändandet över huvud taget - inte komma åt miljöaspekterna på vad man häller i tanken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det blir ett mycket hårt slag mot alla de människor som bor utanför tunnelbanesystemet. Att Miljöpartiet, som är Södermalmsbaserat, är av uppfattningen att man kan åka kollektivt överallt är ingen nyhet. Det är också där man kan åka kollektivt överallt som Miljöpartiet har sitt starkaste väljarstöd. Men för finansministern, som åtminstone gör anspråk på att företräda en större del av Sverige än så, borde en styrning med den absoluta nivån vara mycket bekymmersam, för det innebär helt enkelt väsentligt försvårade livsvillkor runt om i Sverige.

Till sist, herr talman, efterlyser jag transparens och öppenhet och att finansministern redogör för vad som är skälen.

Herr talman! Niklas Wykman menar att den absoluta nivån är viktig, vilket jag också tycker, och jag menar att det är oerhört problematiskt om den absoluta nivån blir hög. Då kan jag rent retoriskt ställa frågan hur det kommer sig att man inte gjorde något när bensinpriset ökade med 3 kronor under allianstidens regering, för det hade ju mycket större effekt på människors möjligheter att leva och bo i landsbygden än den skatteförändring som görs här och nu.

Skälen har vi varit tydliga kring. Vi har stora hål i de offentliga finanserna efter alliansregeringen. Vi behöver se till att hitta finansiering till de viktiga reformer som behöver genomföras för att ungdomar ska komma i arbete i stället för att gå långtidsarbetslösa, som de gör i dag, för att barn ska lära sig mer i skolan, för att vi ska kunna genomföra ett kunskapslyft för att fler ungdomar ska få högre utbildning, för att genomföra viktiga klimatinvesteringar via klimatinvesteringsprogram och annat. Här finns mycket som behöver göras, och för det behövs resurser.

Vill man genomföra viktiga reformer och samtidigt ta ansvar för de offentliga finanserna, vilket är den här regeringens politik, behöver man ibland också höja skatten. Därutöver har det en ökad miljöstyrande effekt, och därutöver är tajmningen inte så dålig, eftersom oljepriset har fallit rejält och bedömningen är att den kommer att fortsätta att ligga på en låg nivå.

Anledningen till att vårdnadsbidraget kom upp var att Niklas Wykman påpekade hur viktigt det var att alla partier i en regering kunde stå bakom politiken. Jag har stått här och försvarat bensinskatteförändringen eller höjningen av energiskatten i en lång interpellationsdebatt i dag. Men jag kan notera att Niklas Wykman inte kan säga ett enda positivt ord om vårdnadsbidraget, vilket jag i och för sig förstår och tycker är hedervärt.

Överläggningen var härmed avslutad.