Biotopskyddet och jordbruket

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 6 november 2020

Interpellation: Biotopskyddet och jordbruket

Interpellation 2019/20:473 av Per Schöldberg (C)

Interpellation 2019/20:473 Biotopskyddet och jordbruket

av Per Schöldberg (C)

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Jordbruket bidrar till en starkt levande landsbygd med öppna landskap och hållbara livsmedel. I alla tider har jordbrukare vårdat och förädlat åkermark med en djup insikt om kretslopp och naturvärden. I Kronobergs län med sitt varierande landskap och sin steniga jord är det helt naturligt att i samband med plöjning och harvning samla upp sten och lägga i högar. Dock har oförutsägbar byråkrati och myndighetsutövning försvårat för lantbrukare att bedriva och planera sin verksamhet.

Jag har i Kronobergs län tagit del av flera fall där markägare och arrendatorer fått myndighetsbeslut kopplade till biotopskyddet som väcker frågor. En arrendator har några tillfälligt placerade stenhögar på sin åkermark och även äldre stenmurar och odlingsrösen. Arrendatorn samlade ihop stenen tillfälligt eftersom de vi inte visste var de skulle göra av dem under vår- och höstbruk. Kanske de skulle ha nytta av dem längre fram.

Stenmurar och stenrösen omfattas av lagstiftning och biotopskydd. Det finns en bred medvetenhet om och, skulle jag säga, acceptans bland markägare kring detta. Så också hos den aktuella arrendatorn som hela tiden tänkt att inte lägga några nya stenar på gamla stenmurar, stenrösen och åkerholmar. I stället lade de stenarna i en ny hög för att framöver besluta vad de skulle göra. Kort sagt, man vill göra rätt och gott.

Men tydligen har en helt ny hög med stenar på jordbruksmark samma skydd som en äldre stenmur och får inte flyttas eller ändras om den legat ett år. Det är en del av regelverket, som det förefaller att få känner till.

Återigen, min bild är att det finns förståelse och acceptans för skydd av stenmurar och odlingsrösen hos markägare och arrendatorer. Det är en helt naturlig del av jordbruket att samla ihop sten i åkermarken, i synnerhet i Småland, för att kunna bruka marken mer rationellt och därmed hålla landskapet öppet och generera hållbara livsmedel.

Men när en ihopsamlad stenhög från åkermarken blir biotopskydd enligt myndigheters tolkning skapar det osäkerhet och frustration. 

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:

 

Anser statsrådet att – utan att gå in på det enskilda fallet – det är på detta sätt biotopskyddet är satt att fungera, och är det rimligt att på det här sättet inskränka äganderätten och möjligheterna till ett rationellt jordbruk? Om inte, avser statsrådet att vidta några åtgärder?