Bistånd till den palestinska myndigheten

Interpellationsdebatt 3 september 2020

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 15 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! har ställt mig tre frågor: om jag har ställt konkreta krav i den nya biståndsstrategin för Palestina för att den palestinska myndigheten ska sluta att uppmuntra till våld mot civila israeler, om regeringen och jag har ställt krav på demokrati och om regeringen har krävt att "stödet till terror från den palestinska myndigheten upphör, inklusive att avlöna terrorister".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Både jag själv och andra statsråd har svarat på frågor och interpellationer i dessa och angränsande frågor tidigare. Låt mig därför vara mycket tydlig.

Tar regeringen avstånd från terrorism? Ja, otvetydigt och i alla sammanhang. Det finns inget försvar för terrorism.

Tar regeringen avstånd från terrorism i Israel och Palestina? Ja, lika tvärsäkert. Sverige står upp för Israels legitima säkerhetsbehov. Regeringen fördömer entydigt terrorism och dem som ifrågasätter Israels rätt att existera inom säkra och erkända gränser. PLO tog också avstånd från terrorism redan 1988. Palestinas president upprepade senast den 11 februari i år i FN:s säkerhetsråd att palestinierna inte ska använda sig av våld i sin strävan efter att nå fred. Det är ett åtagande som Palestina har gjort inom ramen för Osloprocessen och som vi står fast vid att man måste efterleva.

Vi accepterar aldrig terrorism. Vi accepterar därför inte heller att den palestinska myndigheten eller andra förhärligar personer som har begått terroristdåd. När så skett har vi reagerat bestämt. Sverige kommer aldrig att stödja eller ursäkta att personer hyllas för att de begått terroristdåd.

Stöder Sverige utbetalningar av lön till personer som begått terroristdåd eller till deras familjer? Nej. Sverige ger inget budgetstöd till Palestina och bidrar alltså inte till utbetalningar till palestinska fångar eller deras familjer, oavsett vilka brott de dömts för.

Däremot kan vi inte kräva av Palestina att man inte ska ge några som helst bidrag till fängslades anhöriga. Att erhålla vissa bidrag kan handla om överlevnad i ett samhälle där få skyddsnät finns.

Sedan 1948 har hundratusentals palestinier suttit i israeliska fängelser trots att det enligt fjärde Genèvekonventionen är förbjudet att hålla personer från ockuperade områden fängslade på ockupationsmaktens territorium. Frågan berör och engagerar stora delar av det palestinska samhället och är nära kopplad till den kraftigt polariserade konflikten.

Israels ockupation av Palestina skapar dagligen avsevärda hinder i människors liv, i deras möjlighet att röra sig fritt, att driva sina företag eller att ta hand om sin mark och sina hus. På senare tid har bosättarvåldet och rivningarna ökat.

Regeringens demokratisatsning återspeglas i utvecklingssamarbetet med Palestina. Vår nya strategi för utvecklingssamarbetet med Palestina har ett starkt fokus på demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättsstatens principer för att förbättra förutsättningarna för en demokratisk utveckling och att de mänskliga rättigheterna respekteras. Detta är centrala komponenter i vårt stöd till palestinskt statsbyggande.

Strategin ska bidra till att minska fattigdomen i landet och bidra till att få till stånd en tvåstatslösning på basis av etablerade internationella parametrar. Utöver demokrati och mänskliga rättigheter inkluderar strategin fortsatt verksamhet inom miljö och klimat, inkluderande ekonomisk utveckling och inkluderande fred.

Vårt stöd går till både palestinska och israeliska aktörer som vill verka för fred och hållbar utveckling. Enligt den nya strategin ska Sida genomgående eftersträva att stärka förutsättningar för ansvarstagande och ansvarsutkrävande och bidra till att förstärka förutsättningarna för och genomförandet av demokratiska, fria och rättvisa palestinska val, inklusive i östra Jerusalem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige fortsätter att stå upp för de demokratiska principerna och de mänskliga rättigheterna, särskilt när de utmanas. Att brister kan konstateras inom dessa områden utgör bakgrunden till denna inriktning på biståndet.

Vi måste fortsätta stödja de krafter som har viljan och förmågan att bidra till demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.


Anf. 16 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Bakgrunden till detta är att flera länder på senare tid har fryst eller minskat biståndet till den palestinska myndigheten på grund av uppgifter om stark korruption och att medel går till att avlöna terrorister.

I regeringens nya femårsstrategi för Palestina uppgår biståndet till 1,5 miljarder.

Det är sex år sedan Sverige erkände Palestina. Förutom att regeringen då sa sig vilja ge stöd till de moderata krafterna i Palestina skulle man också ställa krav på att Palestina skulle bekämpa korruption, öka kvinnors inflytande, ta tydligt avstånd från våld och respektera politiska rättigheter. Vi skulle kunna kalla det krav på demokrati.

Regeringen har i år dragit in Sveriges bistånd till Kambodja med motiveringen att intresset för demokrati är svagt och att landet har utvecklats i en alltmer auktoritär riktning de senaste åren. Det är bra att biståndsministern och regeringen har tagit detta initiativ.

Låt mig dock påminna om att det inte har varit fria val i Palestina på 15 år. Abbas mandat gick ut 2009, men han sitter fortfarande kvar vid makten elva år senare. Under denna tid har olika premiärministrar utsetts men helt utan fria val. Förmodligen är det ett skäl till att den palestinska myndigheten utvecklats i en alltmer auktoritär riktning.

Fru talman! I februari i år beslutade regeringen att minska biståndet till Tanzania med anledning av den negativa utvecklingen vad gäller mänskliga rättigheter och demokrati. Hårdare tag mot hbtq-personer och krympande demokratiskt utrymme angavs då som skäl.

Regeringen lade i december fram den egna rapporten Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Palestina. I den framkom att det finns stora brister i yttrande- och mediefrihet samt i hbtq-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter. Det förekommer tortyr, avrättningar, våld mot kvinnor och diskriminerande familje- och straffrättslig lagstiftning.

Vidare framkommer att det demokratiska underskottet är stort och att det förvärras av den inompalestinska splittringen mellan regeringspartiet Fatah som styr på Västbanken och Hamas som styr på Gaza. I rapporten konstateras också att det inte har hållits något nationellt val sedan 2006 och att civilsamhället är relativt starkt men vittnar om en krympande demokratisk utveckling.

Trots detta tycks allt fortsätta som vanligt från regeringens sida. Var går gränsen för statsrådet och regeringen? Har ni ens ställt upp några krav i det nya avtalet med den palestinska myndigheten? Finns det till exempel några konkreta krav på att sluta uppmuntra till våld mot civila israeler och på demokrati? Hur långt får det gå innan regeringen vidtar åtgärder?


Anf. 17 Magnus Oscarsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det ekonomiska bistånd som Sverige ger till den palestinska myndigheten har varit och är en stor och viktig fråga. Trots att det kommit flera rapporter om korruption i den palestinska myndigheten och att bistånd använts till våld och antisemitisk propaganda fortsätter regeringen utan att blinka att ge pengar, mycket pengar dessutom - detta trots att flera länder, bland andra Nederländerna och Danmark, har fryst eller minskat sitt bistånd.

Under året har vi hört biståndsministern säga att Sverige kommer att minska biståndet till Tanzania. Varför? Jo, regeringen har bedömt att Tanzania har en negativ utveckling vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter.

Hur är det då med den demokratiska utvecklingen och de mänskliga rättigheterna i Palestina? Låt oss börja med president Abbas. Han har suttit vid makten i 15 år. Är det för att han är omåttligt populär och har vunnit varje val? Nej, för president Abbas har inte hållit ett enda val. I mina ögon är detta därför en diktatur.

När regeringen i oktober 2014 beslutade om en strategi för det palestinska biståndet 2015-2019 stod det i dokumentet att de svenska insatserna förväntades leda till bland annat stärkta, mer transparenta och demokratiskt styrda offentliga palestinska institutioner, stärkt yttrandefrihet, inklusive fria och oberoende medier och ökat politiskt inflytande och stärkt åtnjutande av mänskliga rättigheter för kvinnor och barn.

Har ministern följt upp regeringens eget styrdokument? Vad har ministern att säga om vad pengarna har gått till? Varför minskar regeringen biståndet till Tanzania på grund av negativ utveckling men ökar biståndet till Palestina, som verkligen inte håller måttet för att kalla sig demokrati? Varför har ministern olika måttstockar för länder vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter?


Anf. 18 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Sedan jag tillträdde har jag arbetat mycket med demokratifrågor. Tyvärr går utvecklingen i världen som helhet åt fel håll vad gäller mänskliga rättigheter och demokrati. En majoritet av världens befolkning lever i länder som inte uppfyller vad vi tycker är rimliga krav på en demokrati och i en alltmer auktoritär omgivning.

Det gläder mig att Kristdemokraterna uppmärksammar att regeringen och jag som statsråd driver dessa frågor. Ett par tydliga exempel på det är just Kambodja och Tanzania.

Jag tycker dock att vi måste se varje land för sig, eftersom varje land har sin egen historia, sin utveckling och sin situation som vi måste utgå från innan vi tar ställning till hur vi ska agera och hur vi ska trycka på och försöka skapa en förändring i en positiv riktning.

I många av de länder där vi jobbar med svenskt bistånd i dag är det en auktoritär situation. Men vi försöker arbeta för en demokratisering, och vi arbetar nära civilsamhället. Vanligtvis arbetar vi inte på att sådant sätt att vi ger någon form av budgetstöd till regimer, och Palestina är ett typiskt sådant exempel. Vi ger inget budgetstöd dit. Därför har vi också mycket lite inflytande över hur man där använder sin budget och hur arbetet sker. Vi riktar det svenska biståndet framför allt till utomparlamentariska organisationer och till arbete för mänskliga rättigheter som sker vid sidan av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När man diskuterar Israel och Palestina måste man påminna sig om att detta handlar om en extremt speciell situation. Israel har en enormt utsatt situation, men det har även palestinierna. Många palestinier har blivit fördrivna från sina bostäder och från sina områden där de har levt i generationer. Det har också under lång tid bedrivits en bosättningspolitik som har gjort att det palestinska området har krympt.

Det senaste året har det förts en diskussion om att annektera stora delar av Västbanken och det område som palestinierna formellt kontrollerar. Även om detta inte görs fullt ut i praktiken är det ändå det område som i tidigare överenskommelser har fördelats till palestinierna. Detta har, bland annat efter de amerikanska utspelen kring en långsiktig lösning, spätt på motsättningarna och splittringen i området.

Vi försöker i stället arbeta för att åstadkomma fred och försoning. Jag var nere i Israel och Palestina för inte så länge sedan och talade med representanten för den palestinska myndigheten och för premiärministern men också med statsråd från den israeliska regimen. Jag tog då tydligt upp just demokratifrågan. Det behövs faktiskt en lösning där både Israel och Palestina är överens om att det ska hållas allmänna val i området. Det behövs också i östra Jerusalem, där israelerna har mer kontroll över situationen.


Anf. 19 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! I svaret sägs det att man från palestinskt håll och från presidenten har lovat att det inte ska uppmuntras till våld mot israeler, judar. Men tyvärr är det inte så. Vi ser hela tiden på den palestinska myndighetens officiella hemsida, på Facebook och på Twitter uppmaningar till våld.

Jag har engagerat mig i ganska många år i denna fråga och försöker regelbundet titta på vad det är som sänds ut. Den 20 juli tittade jag på ett barnprogram på palestinsk statstelevision. Där visades bilder på kvinnofiguren Fatima - satirbilderna görs av en tecknare som används ganska ofta - som ger AK47:or till barn. Två dagar senare delade hon ut sten till barn. Man kan där också se hur barn kastar sten på en israelisk soldat. Jag kan visa dessa bilder efter debatten.

Den 3 augusti fick barn skicka in hemmagjorda filmer till den palestinska myndighetens egen officiella barnkanal där de sitter bredvid dömda terrorister som ser ut som att de skulle kunna uppfattas som helgon. Både små flickor och pojkar poserar med en person som är dömd för inblandning i inte mindre än fyra mord.

I ett annat program är det fyra- och femåringar som säger att judar är råttor och svin. Jag har med mig en liten docka som beslagtogs av den israeliska tullen för en tid sedan. 4 000 exemplar av dockan skulle delas ut i Gaza. Det är en mjukisdocka som föreställer en palestinier som kastar sten.

Regeringen och alla politiska partier i Sverige anser att det är viktigt att bekämpa antisemitism. I Sverige anses det vara en grogrund för en massa elände och att det är viktigt att bekämpa antisemitismen. Vi måste förstå att det är samma sak där nere. Vi kommer aldrig att komma någonvart med fredsansträngningarna om vi inte tar itu med detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är faktiskt så att Sverige ger pengar till en mängd olika organisationer som sedan satsas på olika typer av stöd. Men detta frigör utrymme som gör att man kan satsa på olika saker. Förra året gav Sverige 1,5 miljarder kronor i stöd till terrorister. Det är en stor del av deras egen budget.

Här måste vi se sanningen i vitögat. Detta är en utveckling som inte är fredsfrämjande. Sverige är en stormakt där nere. Sverige betalar ut mycket pengar. Jag är inte emot att man ger stöd. Det finns stora behov. Men Sverige måste börja ställa krav. Sverige måste se dessa saker, ta upp detta, spela en roll och trycka på. Annars kommer vi aldrig att komma någonvart.


Anf. 20 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag noterade att biståndsministern kallade Israels regering för regim. Det tycker jag är lite hårt, eftersom det verkligen är en demokrati som vi talar om. Ordet regim använder man ofta om vissa andra regimer runt om i världen.

Jag noterade också att ministern inte gav svar på min fråga om regeringen och ministern själv har följt upp det egna styrdokumentet för att faktiskt se vart pengarna går. Hur följer man upp detta när man själv är så noga med att säga att man förväntar sig att insatserna ska stärka demokratiskt styrda offentliga palestinska institutioner, stärka yttrandefriheten inklusive fria och oberoende medier, öka politiskt inflytande och stärka åtgärderna för mänskliga rättigheter för kvinnor och barn? Denna fråga fick jag inte svar på.

Sida är Sveriges biståndsmyndighet och arbetar för att människor som lever i fattigdom själva ska kunna förbättra sina levnadsvillkor. Det är mycket bra. Men varför går medel genom Sidas försorg till exempelvis Palestinagrupperna i Sverige? Går man in på deras hemsida kan man länka till Bojkotta Israel-rörelsen, BDS. Förbundsdagen, det tyska parlamentet, har beslutat att stämpla BDS-rörelsen som antisemitisk. BDS-rörelsens kampanj att bojkotta Israels artister och varor påminner om det mest hemska kapitlet i tysk historia och utlöser minnet från nazisternas slogan: Köp inte från judar!

Min fråga är: Hur kan det vara möjligt att pengarna kan gå från Sida på detta sätt, och är det inte dags nu att det blir en revision av detta som verkligen går på djupet med vart våra skattepengar går, så att vi får klarhet i att pengarna inte går direkt ned i terroristernas bakficka?


Anf. 21 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Jag måste säga att jag blir ganska upprörd över framför allt Mikael Oscarssons inlägg här. Han påstår att vi satsar 1 ½ miljard kronor som i praktiken går till terrorister. Det är fullständigt felaktigt.

Jag tycker inte att man ska fara med en sådan osanning. Jag tycker att det bästa vore om Mikael Oscarsson kunde be om ursäkt för det påståendet, för det har inte med verkligheten att göra. Vi ger inte något penning- och budgetstöd till den palestinska organisationen. Vi ger enligt den nya strategin ett stöd på 1 ½ miljard över fem år. Den absoluta merparten går till civila organisationer utanför den palestinska myndigheten.

Att de insatserna skulle bidra till terrorism är fullständigt felaktigt. Det är tvärtom. De insatser vi gör bidrar till att bygga upp ett civilt samhälle och organisationer som kan fungera och arbeta för fred och samförstånd i regionen. Det handlar inte om stöd till terrorism. Jag kan inte instämma i det. Jag kan inte acceptera att den tolkningen görs här, för det är en fullständigt felaktig tolkning av verkligheten. Jag tycker inte att man ska stå här och fara med osanning på det sättet i Sveriges riksdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Till Magnus Oscarsson kan jag säga att vi följer upp och utvärderar alla olika program och projekt i biståndet. Vi kontrollerar vilken effekten har varit, om vi tycker att det är rimligt att man fortsätter, om man ska ändra inriktning och hur det ska gå till.

Jag tycker också att insinuationen att Palestinagrupperna skulle stödja terrorism är ganska grov. Det stöd som vi ger går inte till Palestinagrupperna som organisation, utan till en verksamhet som Sida betalar ut pengar till. Det kontrolleras att det är just den verksamheten pengarna går till och inte någonting annat.


Anf. 22 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Statsrådet blir upprörd. Men vad jag sa var att det totalt sett förra året gick 1 ½ miljard från den palestinska myndigheten till terroristlöner.

Officiellt tar regeringen avstånd från bojkott och BDS. Ändå ger man stöd till organisationer som förespråkar bojkotter mot Israel, och det är väl känt att Israel är världens enda judiska stat. Ett exempel är att det ges pengar till Palestinagruppernas hemsida, där det uppmuntras till bojkott och BDS. Frågan är hur regeringen ska ha det. Detta måste hänga ihop.

Det jag försökt säga här i dag är att Sverige kan spela en betydligt större roll. Sverige ger mycket pengar och kan trycka på. Jag tror att det finns en stor möjlighet att budskapet går fram.

Som jag var inne på förut pumpar Sverige in pengar på olika sätt. Det här möjliggör att det finns medel för att exempelvis ge så här mycket till terroristlöner. Om vi menar allvar med att trycka på mot antisemitism i Sverige och säger att det är viktigt måste vi göra samma sak när det gäller våra kontakter med den palestinska myndigheten. Det måste bli ett slut på uppmuntrandet till våld i skolorna. Då måste det här budskapet komma från svensk sida: Ska det bli pengar framöver måste vi se att detta upphör.


Anf. 23 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Mikael Oscarsson har inte varit med när jag träffat företrädare för den palestinska myndigheten. Han vet inte vad jag har sagt och hur mycket jag har tryckt på demokratifrågan. Mikael Oscarssons argument handlar om att vi skulle sluta ge pengar. Använder man det argumentet gentemot dem får man svaret: Ni ger ju inga pengar till oss. Det är det svar som kommer, eftersom vi inte ger pengar till den palestinska myndigheten. Men Mikael Oscarsson verkar inte riktigt acceptera att det är på det sättet.

I allt väsentligt går pengarna till helt andra saker. Vad jag minns nu finns det ett enda projekt, ett miljöprojekt som handlar om vattenrening, som vi bidrar till när det gäller myndigheterna. Men det finns inget som helst budgetstöd till den palestinska myndigheten. Den palestinska myndigheten skulle nog inte glädjas om vi tog bort pengastödet till frivilligorganisationer, men det är ingenting som finansierar deras verksamhet.

Men jag står gärna och ofta upp och talar med palestinska företrädare om att de måste satsa på ett demokratiskt val. Jag tycker att det är förfärligt att det har dröjt så länge. Det finns förklaringar, vilket man måste se. Men det betyder inte att vi inte ska kräva att det blir demokratiska val så snart som möjligt. Det står i den strategi som vi har nyss har antagit att Sida ska arbeta för det, och det är en skärpning jämfört med den tidigare strategin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2019/20:434 Bistånd till den palestinska myndigheten

av Mikael Oscarsson (KD)

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

 

Flera länder har på senare tid fryst eller minskat biståndet till den palestinska myndigheten på grund av uppgifter om korruption och om att medel går till att avlöna terrorister. Sverige verkar dock gå en annan väg.

Den 25 juni beslutade regeringen om en ny femårig strategi för det palestinska biståndet omfattande 1,5 miljarder.

Med anledning av detta skulle jag vilja fråga statsrådet Peter Eriksson:

 

  1. Har statsrådet ställt konkreta krav i regeringens femårsplan för att den palestinska myndigheten ska sluta uppmuntra till våld mot civila israeler?
  2. Har statsrådet och regeringen ställt krav på demokrati?
  3. Har regering krävt att stödet till terror från den palestinska myndigheten upphör, inklusive att avlöna terrorister?