Blåljuspersonalens möjlighet att göra sitt jobb

Interpellationsdebatt 8 september 2016

Protokoll från debatten

Anföranden: 14

Anf. 61 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Rickard Nordin har frågat mig dels vilka styrmedel som gäller från och med den 1 januari 2016, dels när jag förväntar mig ett besked från kommissionen i frågan om förlängning av statsstödsgodkännande för skattenedsättningen av biodrivmedel.

Den 3 februari 2015 ansökte regeringen hos kommissionen om förlängning av statsstödsgodkännandena för skattebefrielsen av biodrivmedel. Ansökningarna är under beredning hos kommissionen. Vi har under våren och sommaren fört kontinuerliga diskussioner med kommissionen för att så snart som möjligt få positiva beslut. Regeringen intensifierar nu dialogen med kommissionen ytterligare, men till sist är det kommissionen som avgör när de fattar sitt beslut.

EU-kommissionen har beslutat om nya riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi. För att kunna få förlängning av statsstödsgodkännandena för skattebefrielsen av biodrivmedel måste de svenska reglerna uppfylla kraven i riktlinjerna. Av den anledningen remissbehandlas just nu ett förslag som innebär att skattelättnaderna villkoras av att det finns ett anläggningsbesked. Anläggningsbeskedet ska visa att de livsmedelsbaserade biodrivmedel som skattebefrias inte framställts i anläggningar som tagits i drift efter den 31 december 2013 eller är fullständigt avskrivna. Detta villkor är nödvändigt för att få förlängda statsstödsgodkännanden för tiden efter den 31 december 2015.

Regeringens målsättning är att så snabbt som möjligt under mandatperioden ha regler på plats som ger långsiktigt hållbara och stabila villkor för biodrivmedel. Det innebär att förslag ska läggas fram senast 2017 och att nya regler ska träda i kraft senast under 2018. I det långa perspektivet anser regeringen det angeläget att tillsammans på EU-nivå hitta gemensamma lösningar som möjliggör för alla medlemsstater att vidta nödvändiga åtgärder för att nå de gemensamma energi- och klimatmålen genom att göra det lönsamt att välja bort fossila bränslen. En viktig fråga i detta arbete är en kostnadseffektiv men också administrativt enklare användning av miljöskatter för att kunna bidra till att uppfylla EU:s energi- och klimatmål. Regeringens målsättning är en långsiktig lösning som gör att Sverige kan ha styrmedel som är stabila över tid och ger ett stabilt bidrag till statskassan samtidigt som de driver på utvecklingen mot en fossilfri fordonsflotta bland annat genom en successivt ökad andel biodrivmedel.


Anf. 62 Rickard Nordin (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Sällan har ett svar varit så klargörande, tror jag. Det är klargörande i fråga om hur bristfälligt skött det är och hur ignorant syn regeringen har på klimatutmaningen i transportsektorn.

Magdalena Andersson avslutade med att säga att Sverige ska ha styrmedel som är stabila över tid och ger ett stabilt bidrag till statskassan. Det var viktigare än att ta sig an klimatutmaningen. Pengar till statskassan kommer före fossilfria transporter i prioriteringsordningen. Klimatproblematiken får vänta. Vi måste ha pengar till våra bidragsökningar. Det är beskedet från finansministern.

Å andra sidan är det också tydligt i den budget som regeringen lägger fram. Skatterna på förnybara bränslen höjer man med 370 miljoner, men man ger bara småsmulor tillbaka.

Magdalena Andersson säger sig också vilja ha långsiktighet. Hur rimmar det med att det bara är tre månader kvar innan de nuvarande reglerna går ut? Vi vet fortfarande inte vilka regler som gäller från den 1 januari. Varför intensifierar man först nu sitt arbete med kommissionen? Det borde man ha gjort redan från start om man vill ha någon form av långsiktighet i den här diskussionen.

Magdalena Andersson verkar också ha missat remisstiden för det här förslaget som man nu lägger fram. Den har redan gått ut. Den gick ut i går. På rekordkort tid har regeringen försökt smyga igenom ett förslag som riskerar att döda alla nya investeringar i den här branschen, eftersom bara gamla och avskrivna anläggningar får stöd.

Hur motiverar man det för SCA, Rottneros, Värmlandsmetanol, Jordberga och alla andra som vill investera eller precis har gjort det? Hur ska de kunna bygga upp en verksamhet som ska leverera enligt de långsiktiga regler som regeringen säger sig efterfråga?

Det besked som Magdalena Andersson ger om långsiktigheten är också bedrägligt. Man siktar på att först 2018 införa stabila spelregler. Men vad ska regeringen göra under 2017? Den skattebefrielse som man söker gäller ju bara under 2016. Ska vi gå igenom den här processen ytterligare en gång? Hela 2017 riskerar att bli en bromskloss, ett förlorat år för klimatet och för biodrivmedlen. Transportsektorn är den kanske viktigaste sektorn vi har att ställa om. Sverige kan gå före och skapa möjligheter för andra i världen att också ställa om, och vi kan också få en fantastisk exportindustri där vi kan vara pionjärer - där vi faktiskt redan är pionjärer. Vi är jättebra på biodrivmedel, men med den här regeringen riskerar vi att backa på de klimatmål vi har. Vi riskerar miljarder i skattepålagor från årsskiftet om regeringen inte lyckas lösa de här problemen med kommissionen.

Det duger inte att mumla någonting om att vi 2018 ska ha stabila spelregler, för det går inte att bygga en investeringskalkyl på saker som eventuellt händer om ett par år och man inte vet vad som händer från den 1 januari. Då går det inte att rekordsnabbt smyga igenom och remissbehandla förslag som särbehandlar nya och gamla anläggningar. Det är varken stabilt eller rättvist.

Varför har då regeringen inte tagit fasta, Magdalena Andersson, på det arbete som gjordes under Alliansens tid och under FFF-utredningen som också var anledningen till att man inte ville lägga in transportsidan i Energikommissionen? Man sa: Vi har alla svar redan och ska bara genomföra detta. Ändå har jag inte sett mycket mer än 50 miljoner till elbussar från den här regeringens sida. Det måste vara möjligt att agera snabbare än så här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mina frågor blir: Vilka regler kommer att gälla från den 1 januari 2016? Varför händer det inte någonting mer med kommissionen, och varför har man fått så bråttom nu på slutet att börja särbehandla anläggningar som hade kunnat få besked betydligt tidigare än så här i så fall om man hade haft ambitioner med att vara långsiktig och rättvis i sina spelregler?


Anf. 63 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Jag tror att Rickard Nordin skulle tjäna på att fundera lite på vad som hände under den tid som hans parti satt i regeringen. Det här är ett problem som den här regeringen har ärvt från den förra regeringen, och det är ett problem som vi har haft i flera år. Att EU-kommissionen är sen med att lämna besked till branschen är jag den första att beklaga, men det är ingenting nytt. Sanningen är att när Rickard Nordins partiledare Annie Lööf var näringsminister var man ofta väldigt sent ute, och flera gånger fick branschen inte ens besked förrän det gamla godkännandet hade gått ut. Det är historien, och det kanske Rickard Nordin skulle tjäna på att påminna sig om innan han tar i så mycket från riksdagens talarstol.

Den tidigare regeringen och den här regeringen har att förhålla sig till EU:s regler. Om vi bryter mot EU:s statsstödsregler drabbar det inte regeringen, utan då drabbar det de enskilda företagen. Det är därför som det är så viktigt att vi försöker hålla oss till de regler som finns.

Här finns också de nya reglerna från kommissionen för vilka anläggningar som kan få del av det här inom statsstödsgodkännandet. Menar Rickard Nordin att Sveriges regering och Sverige skulle strunta i det och de här företagen därmed skulle riskera att bli återbetalningsskyldiga? Det kan bli oerhört dyrt för de företagen.

Det regeringen gör är att försöka manövrera inom de regler och system som finns inom EU för att inget företag ska drabbas av att bli återbetalningsskyldigt. Vi jobbar oerhört intensivt gentemot kommissionen för att få ett förlängt statsstödsgodkännande, och medan det statsstödsgodkännandet pågår vill vi kunna skapa ett långsiktigt system. Men det här är ett problem som den förra regeringen inte löste och som vi har för avsikt att lösa. Jag tycker att Rickard Nordin ska fundera över det när han väljer tonläge i debatten.


Anf. 64 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Alliansregeringen hade ett antal förslag framme, exempelvis på kvotplikt, som kommissionen gjorde att man fick backa på. Det är helt korrekt, men det fanns också ett arbete på gång som var långt framskridet och som den här regeringen borde ha kunnat plocka upp. Det handlar inte bara om kvotplikt, utan det handlar om så många fler förslag som den här regeringen uppenbarligen inte är intresserad av att lägga fram.

Centerpartiet har föreslagit en miljölastbilspremie. Vi föreslår också att man ska se över ett regelpaket för kommuner när det gäller miljöbilsparkering, miljözoner, lokala trängselskatter, laddstolpar, bonus-malus-system, energideklarationer på bilar och mycket mer. Men det kommer ingenting från den här regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt oss vända på frågan. Vad är plan B? Var tänker Magdalena Andersson göra om man nu inte får besked från EU eller om man får ett negativt besked från EU? Tänker man då lägga full skatt på biodrivmedel från årsskiftet? Hur tänker man hantera frågan då? Jag är övertygad om att vi med en alliansregering hade haft den här kvotplikten på plats. Vi hade tagit upp den från FFF-utredningen och sett till att den var i överensstämmelse med de EU-regler som finns.

Vad är alltså plan B? Vi pratar miljarder i skattehöjningar som kan göra att vi får säga tack och hej till den svenska biodrivmedelssatsningen. Magdalena Anderssons regering kommer vare sig man vill det eller inte att bli ihågkommen som den regering som sänkte biodrivmedlen och som lyckades med konststycket att gå bakåt i förhållande till målen, för det som Magdalena Andersson glömmer att säga är att vi faktiskt också har lyckats med otroligt många av de målsättningar som vi hade. Vi har gått framåt och ligger bäst i klassen i EU. Med EU:s sätt att räkna har vi över 18 procent förnybara drivmedel i fordonsflottan. Det är mer än de 10 procent som vi satte som mål till 2020. Där vill Centerpartiet också gå framåt med målsättningen och höja den till 30 procent, för vi är övertygade om att med våra lösningar är det fullt möjligt.

Stefan Löfven sa i regeringsförklaringen att man vill ha en fossilfri fordonsflotta. När då, Magdalena Andersson? När har man tänkt sig att uppfylla det här? Det är lätt att säga, men det blir svårt om man inte har några förslag på hur man ska lyckas med det här. Jag hörde ingenting om det här i budgeten eller någon annanstans när det gäller de tunga transporterna eller hur man ska lösa det på rimliga sätt för personbilarna. När ska man uppfylla målen? Det är lätt att komma med mål om man inte konkretiserar dem och inte har några förslag för att uppnå dem.

Vad är alltså plan B? Har finansministern en plan B, och hur ska man uppfylla de mål som man har sagt att man ska nå?


Anf. 65 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! När Rickard Nordin säger att han är säker på att det med alliansregeringen redan hade funnits ett besked vill jag påminna om att branschen flera gånger under alliansregeringens tid inte fick besked om det fanns ett nytt statsstödsgodkännande innan det gamla godkännandet hade gått ut. Den förra regeringens track record är alltså inte att branschen fick besked i god tid. Att man skulle ha lyckats det här året vet vi inte än, men man har inte lyckats alla år tidigare.

Vi jobbar nu intensivt gentemot kommissionen för att vi ska få igenom det här statsstödsgodkännandet. Därutöver jobbar vi oerhört intensivt på Finansdepartementet med att få fram ett nytt system som är förenligt med EU:s regler. Vi tittar också på kvotbilssystem. Därutöver är en bonus-malus-utredning på gång och kommer att tillsättas för att vi ska kunna få ett bonus-malus-system. Under tiden, under de kommande åren, fyller vi på miljöbilspremien och förlänger nedsättningen av förmånsvärdena för miljöbilar för att det systemet ska kunna finnas kvar innan bonus-malus-systemet är på plats. Därutöver gör vi ett särskilt stöd till elbussar som kommer att vara intressant.

Regeringen jobbar därvid på flera andra områden. Bland annat har vi kraftigt ökat stödet till järnvägsunderhåll både i förra budgeten och i den här budgeten. Vi stöder också i den här budgeten en särskild satsning på kollektivtrafik i glesbygd.


Anf. 66 Rickard Nordin (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag noterar att statsrådet inte svarar på min fråga. Vad är plan B? Finns det en plan B när det gäller beskattningen av biodrivmedel? Det är tre månader kvar. Vad är plan B om man nu inte får igenom det här förslaget? Plan B kan ju inte vara att vi ska ha ökade järnvägssatsningar, för järnvägen går inte överallt i det här ganska avlånga landet. Det skulle bli fruktansvärt dyrt om vi skulle dra järnväg överallt.

Jag vill fortfarande veta: Vad är plan B? När det gäller förmånsbilarna försämrar man ganska tydligt de avdragsmöjligheter som finns. När det gäller supermiljöbilspremien halveras den när det gäller laddhybriderna. Det är alltså inte ett utökat stöd utan snarare ett försämrat stöd som man lägger fram.

Det leder inte till att omställningen till en fossiloberoende eller fossilfri fordonsflotta går snabbare. Den kommer att gå långsammare än innan.

Jag vill alltså fortfarande veta vad plan B är.

Dessutom undrar jag vad regeringen gör för att förändra de regler som finns inom EU. Här måste vi börja ta fajten. Det är ganska många saker som går ut redan 2020. Statsstödsreglerna går ut då. Det gäller även förnybarhetsdirektivet och bränslekvalitetsdirektivet. Vad gör regeringen för att driva på i de förhandlingarna?

Det är nämligen sådant som sätter ramarna för det system som vi nu ska ha på lång sikt. Om regeringen tänker införa någonting 2018 och det kommer att komma nya regler redan 2020, vad gör regeringen för att se till att de reglerna blir så bra som möjligt? Det är jag ganska nyfiken på.

Återigen, vad är plan B? Finns det någon sådan över huvud taget, eller tänker man lägga ytterligare miljarder i beskattning på biodrivmedlen? Då handlar det inte särskilt mycket om vad alliansregeringen gjorde eller inte. Det här är konkret. Det här är nu. Och det här är Magdalena Anderssons ansvarsområde.

Jag undrar också vad man tänker göra för att ändra på de statsstödsregler och andra regler som finns för att det här ska bli bättre, så att vi kan få det ännu bättre och driva på ytterligare i EU. Det är den fajten som vi måste börja ta. Då måste man också våga gå emot och inte bara vara bäst i klassen hela tiden. Man måste också titta på hur man kan gå runt reglerna. Då har Finansdepartementet och Magdalena Andersson ett väldigt stort ansvar.


Anf. 67 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Precis som alliansregeringen jobbar vi mycket intensivt med att få ett förlängt statsstödsgodkännande för de regler som vi har i dag. Det spåret arbetar vi oerhört intensivt med, precis som den tidigare regeringen gjorde. Ibland tar det lite tid. Det gjorde det för alliansregeringen. Det har det gjort för den här regeringen också.

Därutöver jobbar vi med att få ett långsiktigt system inom de statsstödsregler som vi har. Men det ska också vara ett långsiktigt hållbart system. Den tidigare alliansregeringen misslyckades med att skapa ett system som är långsiktigt hållbart inom de statsstödsregler som vi har. Det är därför vi har problemet med upprepade statsstödsgodkännanden år efter år. Därför försöker vi i stället skapa långsiktiga förutsättningar för branschen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om Rickard Nordin är missnöjd med en del av de nya EU-reglerna kan jag påminna om att de infördes under den tid som alliansregeringen företrädde Sverige i EU.

Överläggningen var härmed avslutad.


Anf. 47 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Mikael Oscarsson har önskat att jag förtydligar hur jag tänker göra för att förbättra skyddet för blåljuspersonalen, både för att förhindra att de skadas i sin yrkesutövning och så att de kan utöva sitt yrke utan fördröjning. Han har också bett mig förtydliga hur långt tillkännagivandet om helgavskiljning med fotboja som riksdagen har gett regeringen kommit i processen att bli lag.

På såväl större som mindre orter runt om i Sverige finns det bostadsområden som i allt större utsträckning har kommit att påverkas av brottslighet, social oro och otrygghet. För att stärka rättsväsendets förmåga att förebygga och bekämpa dessa brott kommer regeringen att vidta en rad åtgärder, vilket aviserades den 17 augusti. Bland annat ska en översyn genomföras för att utreda möjligheten att åstadkomma snabbare lagföring. Vidare ska en straffskärpning av skadegörelsebrotten övervägas. Därutöver kan det finnas ett behov av nya påföljdsinslag för unga lagöverträdare. I Påföljdsutredningens betänkande Nya påföljder (SOU 2012:34) föreslås en ny påföljd som kallas ungdomsövervakning. Förslaget bereds för närvarande, och regeringen avser att återkomma i frågan.

Under sommaren presenterade statsministern ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen. En statlig delegation tillsätts som ska samverka med kommuner, civilsamhälle, myndigheter och forskare. Reformprogrammet kommer att sträcka sig mellan åren 2017 och 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har dessutom intensifierat det brottsförebyggande arbetet med en nationell satsning. Brottsförebyggande rådet (Brå) ska utveckla en nationell stöd- och samordningsfunktion för det brottsförebyggande arbetet. Brå har även fått i uppdrag att kartlägga åtgärder mot kriminalitet och för ökad trygghet i socialt utsatta områden och kommer att presentera sina resultat i november.

Detta är dock en komplex problematik som måste tas på allvar, och därför fortsätter mitt och regeringens arbete med denna fråga.


Anf. 48 Mikael Oscarsson (KD)

Herr talman! Den här interpellationen skrev jag i somras efter det förfärliga upplopp som vi hade i Uppsala den 16-17 juli. Bilar brann och gatsten kastades. Det var också en speciell händelse då en man larmade för att det var brand, och brandkåren skulle åka dit. Jag träffade brandchefen senare, och han sa att i normalfallet skulle det har tagit fyra, kanske fem minuter att komma fram. Nu tog det 20 minuter, för man kunde inte åka fram till huset utan var tvungen att ha eskort av poliser med plastsköldar. Tragiskt nog blev konsekvensen att mannen som hade larmat dog.

Det föranledde mig att ställa de här frågorna. Hur gör vi egentligen med skyddet för blåljuspersonal? Hur gör vi med ungdomarna? Många av dem som utförde de här brotten var 16-17-åringar. I många fall finns känslan att det inte blir några konsekvenser. Jag tror att det måste bli konsekvenser. När man begår den här typen av kriminella handlingar måste det bli en konsekvens. Elektronisk fotboja är ett exempel på en sådan konsekvens.

Det har nu gått 18 månader sedan det här röstades igenom och fick majoritet i Sveriges riksdag, men fortfarande har vi tyvärr ingen lagstiftning på plats. Det skulle vara ett viktigt steg med helgavskiljning. På det viset kan det bli en påföljd, och i kombination med samhällstjänst kan det också skynda på processen.

När det gäller frågan om blåljuspersonal är min uppfattning att våld mot tjänsteman ska kunna leda till straff om minst sex månaders fängelse. I dag kan det bli så lite som bara böter. Vi borde också ändra så att fler yrkesgrupper, exempelvis inom räddningstjänst och hälso- och sjukvården, får ett starkare skydd mot angrepp. Våld mot alarmeringstjänstpersonal skulle kunna vara en ny brottsrubricering.

Straffen för brott som exempelvis stenkastning mot polis måste skärpas, och att hindra utryckning måste naturligtvis kriminaliseras.

Det här är förslag som jag skulle vilja få respons på från ministern som är ansvarig för de här frågorna. Hur ser ministern på att det här med elektronisk fotboja som riksdagen har beställt fortfarande inte är levererat? Hur ser han på förslagen jag nämner om skärpta straff för brott mot blåljuspersonal? I svaret talas om flera nya utredningar som ska titta på det här, men det här är konkreta förslag som det skulle vara intressant att få en direkt respons på.


Anf. 49 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Låt mig för tydlighetens skull slå fast: Det är olagligt att ge sig på blåljuspersonal - ambulanspersonal, polis och brandkår - i Sverige. Det är olagligt att hindra utryckning och hjälpinsats i Sverige, och det är belagt med exakt de straff som den moderatledda regeringen stödd av Mikael Oscarsson ansåg att de här brotten ska ha. Det måste vara grunden. Vi kan inte låtsas som att det är tillåtet att kasta sten på polis i Sverige eller att alliansregeringen skulle ha accepterat det. Så är det inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot finns det mer att göra på det här området, och regeringen har presenterat ett brett paket med skarpare lagstiftning, snabbare lagföring och bättre skydd. Det gäller även för personalen inom hälso- och sjukvården och inom räddningstjänsten.

Jag måste också säga att en viktig del är det förebyggande arbetet som man med stor framgång har gjort vid en del räddningstjänster i Sverige. Man har lyckats minska både antalet bränder och antalet incidenter för den tjänstgörande personalen.

Det är alltså två vägar att vandra, två ben att stå på - att undanröja orsaker och jobba förebyggande och att sedan slå till stenhårt mot dem som inte förstår hur lagstiftningen fungerar och hur man ska bete sig.


Anf. 50 Mikael Oscarsson (KD)

Herr talman! Det vi har i dag räcker inte till. Jag har nära kontakt med ett antal poliser i Uppsala. De upplever att det blir någon sorts svängdörrsmentalitet, att det tyvärr inte blir några påföljder för de här 16- och 17-åringarna. Till exempel greps en 17-åring som hade en bomb i sin hand. Han togs till polisstationen i Uppsala. Men föräldrarna ville inte komma dit, ingen från socialtjänsten ville komma dit och det fanns ingen tolk. Regelverket är då sådant att man var tvungen att släppa honom. I ett sådant läge måste man ha möjlighet att söka igenom hemmet och sätta personen i förvar. Det var ett exempel på hur regelverket fungerar.

Det skulle vara intressant att höra ministerns svar på om det är rimligt att 17-åringen, i det här fallet, släpps och att man inte kan göra husrannsakan och inte kan se till att personen hålls fängslad under tiden utredningen sker. Om utredningen inte kommer i gång på rätt sätt blir det nämligen i princip omöjligt att komma vidare och få en fällande dom.

Vi måste också diskutera de stora problem som polisen har i Sverige i dag. Den ena larmrapporten kommer efter den andra. I Uppsala finns det stora problem med bemanningen. Jag tror att polisreformen i sig var rätt tänkt. Tanken var att det skulle finnas fler poliser på lokalnivå. Tyvärr har det inte visat sig bli så, än så länge. Det är ett rejält misslyckande för ansvariga på chefsnivå inom polisen att det inte har kunnat genomföras.

Jag vill fråga ministern om vi är överens om att de stora problemen finns, exempelvis i Uppsala där man har jättestora problem med att klara den mest elementära utryckningsverksamheten.

Lönenivån är också under all kritik. Jag fick nyligen information om en polis i utryckningsverksamheten i Uppsala som har jobbat i åtta år och som fortfarande ligger kvar på en lönenivå på 25 100 kronor per månad. Är det rimligt att vi har så låg betalning för ett många gånger farligt uppdrag?

Vad är det då för omtag som behövs? Är det inte dags, ministern, att ta ett omtag med fokus på kärnverksamheten så att det kan bli fler poliser i yttre tjänst och kan finnas en utryckningskapacitet som är tillräcklig? Om det inte finns är det möjligheten att utreda och därigenom också att komma vidare till fällande dom som blir lidande.

Måste man inte se sanningen i vitögat, att det här i och för sig var en bra idé men att den inte har blivit lyckad och att det krävs ett omtag? Jag har hört att ministern har varit inne på liknande tankar. Men det skulle vara intressant att få ett konkret besked. Är ministern beredd att göra de omtagen i polisreformen?


Anf. 51 Statsrådet Anders Ygeman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Mikael Oscarsson ställer, om jag räknar rätt, sex frågor som inte nämndes i interpellationen. Jag ska försöka besvara dem, trots den ordning som riksdagen har, alltså även om de inte har varit inskickade till regeringen i förväg.

Till att börja med ber Mikael Oscarsson mig att kommentera en enskild tjänsteutövning i Uppsala. Det är jag enligt regeringsformen förhindrad att göra. Man kan ifrågasätta om det faller på Mikael Oscarssons lott att kommentera eller överpröva enskilda åklagares beslut. Det faller i alla fall inte på min.

Sedan tar Mikael Oscarsson upp segregationen i utsatta områden. Då vill jag erinra om att Moderata samlingspartiet i dagarna har kommit med en rapport. Man har tittat på perioden fram till 2014, från det att alliansregeringen tillträdde till dess den lämnade makten. Rapporten visar att segregationen, klyftorna och utanförskapet i Sverige ökade under er tid vid makten, Mikael Oscarsson. Det innebär såklart en påfrestning på polisorganisationen, som får bära ansvaret för alliansregeringens misslyckande med jobben, skolan och jämlikheten.

Sedan tar Mikael Oscarsson upp lönen för en enskild polis. Den svenska modellen är konstruerad på det sättet att löner sätts i förhandlingar mellan arbetstagare och arbetsgivare. Men låt mig försiktigt påpeka att vi hade en moderatledd regering med Kristdemokraterna i regeringsställning under samtliga åtta år som den polis som Mikael Oscarsson refererar till och som han tycker har alldeles för låg lön har arbetat. Om Mikael Oscarsson var missnöjd med den lönenivå som då fanns hade han i så fall all möjlighet att påverka det. Jag hade inte det. Jag var nämligen i opposition här i riksdagen.

När det gäller reformen har vi enligt min mening inte sett tillräckliga resultat av den stora polisomorganisation som har gjorts. Vi har varit eniga i den här kammaren om att den ska göras. Vi har varit eniga om direktiven. Och vi har varit eniga om sättet på vilket den ska genomföras.

Jag tycker inte att vi har fått de resultat vi har rätt att kräva. Det finns positiva exempel. I Botkyrka har man mer än fördubblat polisinsatsen i ett socialt utsatt område. Och det ska byggas en polisstation i Rinkeby med plats för över 200 polisanställda. Det finns också ett antal andra positiva exempel. Men vi har fortfarande inte fått ut tillräckligt många poliser närmare medborgarna, där det behövs som mest.

Jag är väldigt tydlig med att om så inte blir fallet kommer vi att vara tvungna att vidta åtgärder. Vi sviker nämligen inte målet med reformen - fler poliser närmare medborgarna, där de behövs som bäst.


Anf. 52 Mikael Oscarsson (KD)

Herr talman! Ministern gillar inte att jag tar ett konkret exempel. Jag tycker att det är viktigt att se verkligheten som den är. Och det är viktigt att kunna ta ett exempel, som inte är det enda, på att det nuvarande regelverket inte fungerar. Man får, i det här fallet, släppa en 17-åring som har ertappats med en bomb. Det tycker jag är orimligt. Det är högst relevant att ta upp det här som ett viktigt problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också viktigt att komma ifrån att det alltid ska vara någon annans fel, att det är den borgerliga regeringens fel. Vi måste se hur det ligger till nu. Det är likadant med Dan Eliasson. Han skyller på politikerna. Och jag har hört att ministern förut har skyllt på att problemen i mångt och mycket skulle bero på gränskontrollerna. Det är säkert en delförklaring. Men vi kan inte vara nöjda med det läge vi har.

Polisen fungerar inte. Det kommer larm från Uppsala och från Östergötland om att polisområde efter polisområde har svårt med den grundläggande kärnverksamheten. Då måste man vara lyhörd och se till att inte bara titta på det eller göra någon utredning. Vi vet ganska väl vad det är som inte fungerar. Det finns väldigt lite incitament för att få den grundläggande kärnverksamheten att fungera. Det måste ändras på det. Man måste lyssna på larmrapporterna. Christer Nordström i Uppsala, till exempel, har varit polis i 47 år. Han upplever att det aldrig har varit en så svår situation för poliser som det är nu. Det är mycket som inte fungerar.

Det är regeringen och Ygeman som minister som bär ansvaret och som måste agera.


Anf. 53 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Ja, jag är minister. Jag är ansvarig. Och jag agerar. Men polisorganisationen är inte behjälpt av besvärjelser från Mikael Oscarsson. Man är behjälpt av att vi konkret reder ut vad som har blivit bra och vad som har blivit dåligt.

Snart kommer den första i den serie av utvärderingar som Statskontoret har fått i uppdrag att göra. Om det finns behov av det kommer vi naturligtvis att vidta åtgärder utifrån den kritiken.

Jag har också varit tydlig med att om det finns problem med det sätt som omorganisationen har implementerats på är jag beredd att vidta åtgärder. Mitt mål är inte att ha världens finaste omorganisation, utan mitt mål är tryggare medborgare och lägre brottslighet. Detta bör vara även riksdagens fokus i det arbetet.

Herr talman! Sedan säger Mikael Oscarsson att jag inte gillar att svara på frågor om enskilda fall. Nej, så är det inte. Mikael Oscarsson har i riksdagen varit med om att med ett mellanliggande val besluta om en grundlag som förhindrar regeringen att kommentera enskild myndighetsutövning. Vill Mikael Oscarsson ändra på det får han föreslå att grundlagen ändras. Då kan jag kanske kommentera enskilda fall utan att röna kritik från KU för det.

Åter till kärnfrågan: Det finns fler polisanställda nu än det någonsin har funnits. Vi satsar mer ekonomiska resurser på polisen än vad vi någonsin har gjort. Nu måste fokus vara på att få ut maximal effekt av de resurser som har satsats på polisen. Behövs det korrigeringar i reformen är vi bereda att göra det.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2015/16:748 Blåljuspersonalens möjlighet att göra sitt jobb

av Mikael Oscarsson (KD)

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Helgen den 16 – 17 juli var en kaosets helg i Uppsalas stadsdel Gottsunda/Valsätra. Bilar sattes i brand, stenar kastades och utryckningar fördröjdes med upp emot 15 minuter pga. av upploppen. En människa omkom också i spåren av allt detta. Om det beror på en fördröjd utryckning eller inte går bara att spekulera i. Men bara det faktum att en utryckning där liv står på spel fördröjs med 15 minuter pga. att några individer anser sig ha rätten att kasta sten mot blåljuspersonal är allvarligt nog. Utryckningen skulle normalt ta 4-5 minuter enligt Anders Ahlström, chef för Uppsala Uppsalas brandförsvar. Nu tog den 20 minuter.

Blåljuspersonalen är, vilket jag också är övertygad om att inrikesministern håller med om, både en utsatt men också ytterst viktigt yrkesgrupp. Det handlar om samhällets grundläggande funktioner – vars skydd enligt min uppfattning behöver stärkas.

Upploppen i Uppsala utfördes av 30-40 personer. De allra flesta är under 18 år.  Under motionstiden 2014 lade Kristdemokraterna tillsammans med övriga alliansen en motion om att möjliggöra för domstolarna att utdöma ”helgavskiljning med fotboja”. Detta skulle möjliggöra att döma 15 – 18-åringar till fotboja helgtid. Skulle denna möjlighet kunna utnyttjas skulle givetvis också konsekvenserna bli kännbara om man bryter mot sin dom och avviker från hemmet.

Därför önskar jag att inrikesministern förtydligar dels hur han tänker göra för att förbättra skyddet för blåljuspersonalen, både för att förhindra att de skadas i sin yrkesutövning men också så att de kan utöva sitt yrke utan fördröjning.

Dels önskar jag att inrikesministern förtydligar var det tillkännagivande riksdagen givit regeringen om helgavskiljning med fotboja är i processen att bli lag.