Brister i postutdelning

Herr talman! Eva-Lena Jansson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder i syfte att säkerställa en för samhället effektiv, sammanhållen och tillförlitlig posttjänst. Regeringen och riksdagen har sedan tidigare fattat beslut om viktiga åtgärder för att säkerställa att vi har en posttjänst av god kvalitet i hela Sverige. Enligt det postpolitiska målet, som beslutats av riksdagen, ska det finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet som innebär att alla kan ta emot brev och andra försändelser som väger högst 20 kilo. Det ska också finnas en möjlighet för alla att få sådana försändelser befordrade till rimliga priser. Dessutom ska enstaka försändelser befordras till enhetliga priser. Det ska också finnas möjlighet att försäkra sådana försändelser och få kvitto från mottagaren på att försändelsen har tagits emot. Enligt postlagen krävs det tillstånd för att få bedriva postverksamhet, och tillstånden är förenade med särskilda tillståndsvillkor. Post Nords dotterbolag Posten AB ska enligt sina tillståndsvillkor tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten i Sverige. Det innefattar just de krav på postverksamheten som det postpolitiska målet beskriver. Post- och telestyrelsen, PTS, är den myndighet som är utsedd av regeringen för att meddela tillstånd för postverksamhet och att utöva tillsyn. Myndigheten har mandat att fatta beslut om åtgärder som behövs för att lagen och tillståndsvillkoren ska följas. Posten ska både tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst och bedriva en lönsam verksamhet. För att kunna nå båda dessa mål måste bolaget ha möjlighet att göra förändringar i sin verksamhet. Förändringarna får dock aldrig äventyra kvaliteten i postverksamheten, utan villkoren för den samhällsomfattande posttjänsten ska naturligtvis uppfyllas. I PTS rapport Service och konkurrens 2012 från april 2012 framgår att PTS bedömer att Posten under 2011 har fullgjort sina åtaganden beträffande den samhällsomfattande posttjänsten på ett tillfredställande sätt. Genom dialog med Posten och krav på åtgärder ser PTS till att förbättringar sker när det behövs. Under 2011 initierade PTS ett tillsynsärende gentemot Posten gällande bristfällig postutdelning i södra Stockholm. En åtgärdsplan togs fram, och enligt PTS har insatserna fått önskad effekt, vilket bekräftades av de kvalitetsmätningar som utförs på området. Regeringen är angelägen om att vi har en postservice av god kvalitet och hög tillgänglighet i hela landet. Det är därför som staten nu, precis som tidigare, ställer långtgående krav på tillhandahållandet av den samhällsomfattande posttjänsten. För närvarande finner jag inga skäl att vidta ytterligare åtgärder utan har fullt förtroende för PTS tillsyn på postområdet.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Som framgår i min interpellation har det kommit fram uppgifter både i medierna och från anställda på Post Nord att det finns brister i den nuvarande postutdelningen. I sitt svar hänvisar statsrådet till ett tillsynsärende som PTS initierade under 2011 och till att en åtgärdsplan har tagit fram. Enligt PTS har insatsen fått önskad effekt, vilket bekräftas av de kvalitetsmätningar som utförs på området. Då vill jag fråga statsrådet: Vad är det för kvalitetsmätningar som har gjorts? För vem har kvaliteten förbättrats? Det finns ett besparingsprogram som har lett till stora personalreduceringar. Det hänger kanske ihop med vinstkravet som regeringen har ställt på Posten. Posten gjorde en vinstutdelning på 1 miljard som fördelades på danska och svenska staten samtidigt som man gjorde besparingar på drygt 1 miljard. Det där har fått konsekvenser. A-post, övernattbefordrad post, kommer inte fram rätt dag till kunden. Den post som ska eftersändas till personer som bytt adress eftersänds sporadiskt i stället för varje dag. Effekter för enskilda kan uppstå i form av missade läkarbesök då kallelser inte kommer fram. När besked från Försäkringskassan fördröjs kan personer hindras från att överklaga i rätt tid och så vidare. För bara några veckor sedan demonstrerade brevbärarna i Stockholm och ropade: Vi är människor, inte maskiner! Nej till börsutdelning, ja till postutdelning! Det man uppfattade av de anställda var att regeringens krav på att göra Post Nord till ett börsmässigt företag påverkar lönsamhetskraven och kvaliteten. Jag ställde en fråga till Peter Norman om detta. I svaret pekade han på att det inte är enbart börsmässighet som prioriteras från regeringens sida. Men det är i alla fall det som ger genomslag hos ledningen. När jag ställer frågor om vad man tänker göra för att komma åt problemen upplever jag inte att statsrådet och regeringen har sett problemen, trots att de har rapporterats i en av Sveriges största dagstidningar. Problemet är inte bara förlagt till Stockholm, som jag redovisade för Peter Norman, utan vi har sett problemen på många ställen i Sverige. Själv delade jag ut post den 30 april i år och såg de konsekvenser som besparingsprogrammen fått på Posten, där eftersändningar inte blir gjorda. Då har vi inte, som jag uppfattar det, en för samhället effektiv, sammanhållen och tillförlitlig posttjänst - därav mina frågor. Statsrådet skriver i sitt svar: "För att kunna nå båda dessa mål måste bolaget ha möjlighet att göra förändringar i sin verksamhet." Vad är det för förändringar som kan accepteras? Och vilken utredning och kvalitetsmätning pekar statsrådet på? De frågorna skulle jag vilja ha svar på, herr talman.

Herr talman! Jag tackar Eva-Lena Jansson för de kompletterande frågorna. Det är viktigt i den här typen av frågor att hålla reda på vem som har ansvar för vad. Regeringens ansvar är att se till att vi har lagar och regler för postmarknaden som fungerar på ett bra sätt och att vi styr de statligt ägda bolagen på ett bra sätt. Det är i sammanhanget viktigt att komma ihåg och lyfta fram att ett av skälen till att regeringen valde att ta initiativ till samgåendet mellan Post Danmark och svenska Posten var att man ville skapa förutsättningar för att långsiktigt kunna säkra en samhällsomfattande posttjänst av god kvalitet. En väl fungerande postservice betyder otroligt mycket för oss som enskilda och för alla företag i hela Sverige. Det är självklart att det ska finnas en bra postservice i hela landet. Därför är det viktigt att vi inte sänker kraven vi ställer på den posttjänst som ska finnas i hela samhället. Den nya postlagen från 2010 slår fast att kraven på den samhällsomfattande posttjänsten ska bibehållas på samma nivå som tidigare. Vi följer förstås utvecklingen väldigt noga från regeringens sida. Vi bevakar att posttjänsterna motsvarar samhällets behov och att det finns en väl fungerande samhällsomfattande posttjänst av god kvalitet. Men det är PTS uppdrag att sköta tillsynen och kontrollera att de krav som vi och PTS ställt upp efterföljs. Den mätning som jag hänvisade till är en undersökning som gjorts av en utomstående part. Man har skickat 150 000 testbrev i systemet och mätt hur det verkligen fungerat. Resultatet av undersökningen är att 94 procent av förstaklassbreven delades ut i tid 2011. I en internationell jämförelse ligger Posten i det översta toppskiktet. Inom EU är det bara Österrike som når ett något bättre resultat, enligt PTS. Skulle det vara så att Posten någon gång i framtiden inte klarar av att upprätthålla den service som krävs är det som sagt i första hand en fråga för tillsynsmyndigheten, som har mandatet, rätten och uppdraget att utöva tillsyn i enlighet med postlagen. Jag vet att PTS har granskat Postens utdelning under 2011 och att de också begärt att Posten utarbetar en konkret åtgärdsplan för att säkerställa att postutdelningen i södra Stockholm sker i enlighet med gällande regler. Men givetvis följer jag som ansvarig minister frågan väldigt noga. De regler som är uppsatta ska efterlevas. Skulle det visa sig att någon aktör på marknaden, Posten eller någon annan, inte lever upp till sina villkor har PTS ett antal sanktionsmöjligheter som man kan använda sig av: varningar, återkallande av tillstånd och i slutändan föreläggande. Föreläggande kan även förenas med vite. Men som sagt visade de mätningar som genomfördes under förra året av en utomstående aktör - inte Posten eller PTS - som skickade 150 000 brev i systemet att Posten lever upp till de krav som PTS har förenat tillståndsvillkoren med.

Herr talman! Jag håller med statsrådet om att det är viktigt att särskilja vilka frågor regeringen äger och vilka PTS äger. Samgåendet med Post Danmark tror jag inte var fel. Det vi kritiserade var att regeringen krävde ett mandat att avyttra delar av bolaget - till 34 procent, om jag kommer ihåg rätt. Det har sedan 2006 funnits ett intresse hos både den tidigare borgerliga regeringen och den nuvarande av att avyttra statliga bolag som finns på en konkurrensutsatt marknad. Det arbete som sker nu i Posten med att hela tiden fokusera på börsfähighet, som man använder som begrepp, och sikta mot en börsintroduktion är det som påverkar verksamheten i dag. Om man då från regeringens sida säger å ena sidan att det är väldigt viktigt att detta fungerar men å andra sidan säger att det är väldigt viktigt att Posten förbereder sig för börsintroduktion - och vinstmaximeringen ligger till grund för det - får det effekter på kvaliteten. Jag tycker att regeringen inte är riktigt tydlig med vad man egentligen prioriterar. Vi har i dag en postmarknad som ser väldigt speciell ut. Bring, som ägs av den norska staten, bedriver verksamhet med norska monopolpostens pengar på en konkurrensutsatt marknad. Det där får naturligtvis effekter på svensk-danska Posten. Det jag försöker peka på är regeringens ansvar. Posten har egna kvalitetsmätningar, men de omfattar inte på samma sätt eftersändningarna, som jag pratar om. När det gäller statens styrning tycker jag att det är viktigt att regeringen talar med en tunga och talar om vad som är viktigast. I regleringsbrev och ägarbrev till Posten pekar man hela tiden på börsintroduktion, och man ser inte kvalitetsbristerna. Regeringen säger att PTS utövade tillsyn 2011, men jag pekar på problem som finns 2012. Det är nu de personalförändringar som gjorts i företaget får stora effekter. Det får konsekvenser för enskilda medborgare och företag i hela landet. Vi är överens i riksdagen om att vi ska ha en postservice. Hur den ska se ut och vem som ska utföra den verkar vi inte alltid vara riktigt överens om i alla delar, men det är i alla fall viktigt att säkerställa att det fungerar. Då måste regeringen visa aktivt att man menar allvar. Annars kommer företag ute på landsbygden att påverkas väldigt negativt, när börsintroduktion är det enda målet för Postens ledning.

Herr talman! Nu säger Eva-Lena Jansson att Posten skulle ha fått något överordnat uppdrag med ett obegränsat avkastningskrav - vinstmaximering var det begrepp hon använde. Så är det inte. Det är alldeles självklart att det är angeläget att vi har en postservice som är av god kvalitet och har en hög tillgänglighet i hela landet. Självklart ska människor kunna få sin post varenda vardag. Det är inte acceptabelt om kallelser till läkarbesök eller andra viktiga försändelser blir försenade. Postservicen ska i så stor utsträckning som möjligt tillgodose alla de behov vi har som privatpersoner och företag, och det återspeglas i det regelverk och den postlag som riksdagen har fattat beslut om. När det gäller frågan om vilka uppdrag som regeringen givit till Posten är det tydligt att Posten ska både ansvara för att det finns en samhällsomfattande posttjänst av god kvalitet och med hög tillgänglighet och bedriva en lönsam verksamhet. Det är inte vinstmaximering, utan det handlar om att de har ett avkastningskrav som finansmarknadsminister Peter Norman är ansvarig för. För att klara av att leva upp till båda dessa krav måste Posten och Postens ledning, precis som i vilket annat företag som helst, självklart ha möjlighet att göra förändringar i sin egen verksamhet under bibehållna krav när det gäller den samhällsomfattande posttjänsten. Det är tillsynsmyndigheten PTS som ska granska att Posten lever upp till de krav som reglerna på postområdet ställer. Jag ska som minister inte gå in och detaljstyra i de statligt ägda bolagens verksamhet. Ibland blir man lite förvirrad. Man vet inte riktigt vilket ben som oppositionen står på. Ena dagen blir man som minister kritiserad för att man går in med ministerstyre. Jag hade en sådan situation tidigare i våras där jag hade varit tydlig mot det statligt ägda bolaget Vattenfall att man måste klara av att garantera en hög driftsäkerhet i kärnkraftverken så att man kan leverera el när elen behövs som mest. Andra dagar ska vi gå in tydligare och styra från ministrarnas och regeringens sida i enskilda statliga bolags inre verksamhet. Det är väldigt viktigt att hålla reda på att regeringens och riksdagens uppdrag är att slå fast vilka krav och regler som ska gälla på marknaden. Det gäller att se till att det finns en myndighet med bra resurser och bra kompetens som kan följa upp marknaden och vid behov vidta tydliga åtgärder för att se till att det fungerar bättre. Men det är sedan Postens ledning och Postens styrelse som ansvarar för att fatta beslut och organisera verksamheten så att man kan leva upp till de krav som lagstiftningen ställer. Så här långt har PTS granskning visat att Posten lever upp till sina tillståndsvillkor. Skulle det i framtiden visa sig att Posten inte gör det och inte hörsammar den dialog och de synpunkter som kommer fram, till exempel när PTS begärde handlingsplanen för södra Stockholm, har PTS en hel arsenal i sin verktygslåda som den kan tillgripa för att se till att Posten och de andra aktörerna på den svenska postmarknaden lever upp till de villkor som vi har satt upp.

Herr talman! Den 26 maj försökte många av brevbärarna i Stockholm beskriva sin situation. I Örebro beskriver brevbärarna som jag träffar samma situation, det vill säga att de i dag har ett omöjligt uppdrag att utföra. De klarar inte av att göra det. Den sammanlagda bilden är att kraven från ledningen på att göra sig börsmässig, därför att staten som ägare via regeringen har ställt de kraven, får effekter på verksamheten och den samhällsomfattande posttjänsten och postservicen. Jag tar allvarligt på det. Det uppfattar jag att statsrådet också gör. Jag är väl medveten om att statsrådet inte kan gå in och peka i Posten. Däremot kan staten till exempel vid årsstämman vara tydlig med vad man förväntar sig, och man kan också ge PTS uppdrag. Jag har skrivit i min fråga: Avser statsrådet att vidta några åtgärder? Det skulle kunna vara att ge PTS ett utökat uppdrag för att säkerställa att det nu verkligen fungerar och inte invänta att myndigheten gör det. När det gäller börsmässigheten tänker jag ställa en fråga till statsrådet, som representerar regeringen. Jag har ställt frågan tidigare. En majoritet i riksdagen har stoppat att sälja Post Nord och andra statliga bolag. Min fråga till statsrådet Anna-Karin Hatt är om hon och regeringen har för avsikt att börsintroducera Post Nord efter valet 2014.

Herr talman! Nu säger Eva-Lena Jansson: Ministern kunde väl ändå förtydliga gentemot PTS och Posten vad regeringen förväntar sig. Vi har väldigt tydliga förväntningar. Vi har en väldigt långtgående postlag. Senast 2010 fattade vi här i kammaren beslut om den nya postlagen, som väldigt tydligt föreskriver vilka lagar och regler man har att förhålla sig till. Det är väldigt tydligt vilka tillståndsvillkor som Posten har att förhålla sig till. Posten har också en instruktion och en bolagsordning där regeringen har tydliggjort uppdraget för Posten i egenskap av statligt ägt bolag. Det omfattar det faktum att Posten ska se till att ha samhällsomfattande posttjänst av god kvalitet samtidigt som de ska klara av att bedriva sin verksamhet med lönsamhet så att skattebetalarna får avkastning på de pengar som man väljer att sätta in i den typen av verksamhet. Jag kan inte som ansvarigt statsråd - och regeringen kan inte som ansvarigt organ - till skillnad från Eva-Lena Jansson, agera på enskilda uppgifter från enskilda personer i ett bolag, det må vara ett privat bolag eller ett statligt ägt bolag. Det vi måste gå på är de gedigna analyser som PTS som ansvarig myndighet gör av marknadens sätt att fungera baserade på oberoende undersökningar. I det här fallet har man testsänt 150 000 försändelser genom systemet för att se om det fungerar och genom det oberoende genomförandet säkerställt att ingen kan manipulera siffrorna och statistiken. När det gäller Postens börsmässighet är det, precis som Eva-Lena Jansson antydde i ett tidigare inlägg, finansmarknadsminister Peter Norman som i egenskap av ansvarig för sin ministerportfölj förvaltar det statliga ägandet. Vill Eva-Lena Jansson föra en diskussion i den delen uppmanar jag henne att rikta en särskild fråga till honom i just det avseendet. Nu nöjer jag mig med att önska en glad midsommar till Eva-Lena Jansson, talmannen och resten av kammaren.