De höga bränslepriserna

Interpellationsdebatt 9 november 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 56 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Thomas Morell har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta åtgärder för att bränslepriserna i Sverige åtminstone hamnar i paritet med priserna i de länder vi konkurrerar med.

Jag konstaterar liksom Thomas Morell att priserna på bensin och diesel har stigit kraftigt under de senaste månaderna. Det finns flera orsaker till detta, bland annat att råoljepriset stigit på senare tid samt att ekonomin tagit fart efter pandemin och efterfrågan ökat. Vissa raffinaderier stängde också ned verksamhet under pandemin, och det tar tid att komma upp i normal produktionskapacitet.

Detta innebär, som Thomas Morell säger, ökade transportkostnader för åkerier och deras kunder. Det är dock inte unikt för Sverige, utan kostnaderna ökar även för åkerinäringen i övriga Europa.

Det är värt att notera att ingen del av prisuppgången under året beror på höjda drivmedelsskatter. Den senaste gången ett aktivt beslut fattades om att förändra drivmedelsskatterna var när den så kallade bnp-indexeringen pausades för 2021 och 2022, något som medför en lägre energiskatt.

Det ska råda ordning och reda på svenska vägar oavsett nivån på drivmedelspriserna. Regeringen har sedan 2014 skärpt lagstiftningen och vidtagit en rad åtgärder för att skapa ordning och reda på vägarna och sjysta villkor. Inte minst har regeringen varit ledande i arbetet med det så kallade mobilitetspaketet, som antogs av EU-parlamentet och rådet förra sommaren. Det kommer i februari 2022 att börja gälla i hela EU, vilket innebär bättre arbetsvillkor för yrkesförarna, rättvis konkurrens och ökad trafiksäkerhet i transportsektorn i Europa.

Vi behöver ställa om så att vi kan använda annat än fossila bränslen i våra fordon, exempelvis el eller hållbara förnybara drivmedel. Regeringen arbetar för en omställning som innebär att växthusgasutsläppen från transportsektorn i princip kommer att behöva vara noll senast 2045. Kraftfulla åtgärder behövs inom områdena transporteffektivitet, elektrifiering, hållbara förnybara drivmedel samt energieffektiva fordon och fartyg för att ställa om transportsektorn till fossilfrihet och nå riksdagens klimatmål.


Anf. 57 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Vi har ett dieselpris i dag som är all-time-high, kan man säga. Priset har gått upp med drygt 30 procent bara i år. Det är sant att det till stor del beror på att världsmarknadspriset på olja har gått upp. Men vi har också en annan situation i Sverige, nämligen att vi har en högre reduktionsplikt än vad övriga Europa har. Det gör att vi kliver upp ganska mycket över det pris som är normalt i Europa; skillnaden ligger någonstans mellan 2,50 och 3 kronor litern.

För en konkurrensutsatt marknad - som både åkerinäringen och landets jordbrukare har - är detta en enorm kostnad att ta. Den måste man naturligtvis på något sätt knuffa ut på konsumenterna. Det betyder att vi får högre matpriser. Det blir också dyrare att handla kläder, att hämta ut medicin och sådana saker eftersom transportkostnaderna puttas in i de varor som vi handlar.

När det gäller jordbrukarna har jag ganska nära kontakter med transportörer som kör åt jordbrukare. Det är många som i dag vittnar om jordbrukare som är beredda att lägga ned sin produktion, oavsett om det är köttproduktion eller traditionellt jordbruk. Man får det inte att gå runt. Bränslepriserna har ökat, elpriserna har ökat och priserna för konstgödsel har ökat. Det gör att marginalerna minskar eller att det faktiskt går över på minussidan.

Många är alltså beredda att lägga ned en så viktig del som vår matproduktion. Det är klart att man kan säga att vi kan importera mat i stället. Men blir det så mycket bättre? Trots allt har vi ett bra jordbruk i Sverige. Jordbruket är väl klimatanpassat, och vi har en djurhållning som är god i förhållande till andra länder. Ska vi då lägga ned det och importera matvaror? Det blir lite bakvänt. Det är lite grann så regeringen jobbar i snart sagt varje fråga: Man springer baklänges in i framtiden.

Ambitionen att styra över våra transporter till miljövänligare alternativ får motsatt effekt när Sverige ligger så högt i pris. Det slår undan förutsättningarna för en stor del av vår industri och vårt jordbruk, och det blir kontraproduktivt när vi har så höga dieselpriser.

Aftonbladet har i dag en artikel. Där skriver LRF: "Läget är så pass kritiskt att allt fler svenska bönder?funderar på om de över huvud taget har?råd att producera mat. LRF kan i en aktuell beräkning visa att kostnaderna för oss lantbrukare de senaste månaderna ökat med? ofattbara 4,1?miljarder kronor på årsbasis. Vi har i dag? cirka?15? 000 heltidsarbetande lantbrukare i Sverige. Att bära dessa 4,1 miljarder ovanpå alla andra löpande kostnader är både orimligt och ohållbart i längden".

Detta är den absoluta konsekvensen av det höga bränslepriset. Så skriver alltså LRF i Aftonbladet i dag. Det skulle vara intressant att höra vad statsrådet har för tankar och idéer så att Sverige kan landa på en nivå på våra bränslekostnader som är likartad den som råder i Europa. Då kan vi hamna i ett konkurrensläge som åtminstone ligger och balanserar.


Anf. 58 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Jag håller med Thomas Morell. Priserna på världsmarknaden, vårt beroende av diesel och vårt beroende av fossil gas måste minska. På det sättet kan vi minska kostnaderna för vårt jordbruk och öka matproduktionen i Sverige.

I stället för att göra som Thomas Morell och köpa en ny dieselbil kan man köpa en bil som går att köra på förnybara råvaror från Sveriges åkrar och skogar. I stället för att göra sig beroende av oljeschejker i Ryssland eller Saudiarabien kan man göra sig beroende av bönderna på Skaraslätten. Det är så framtiden ser ut.

Tyvärr har Sverigedemokraterna röstat emot i stort sett varje alternativ för att göra omställningen för att öka produktionen av svenska drivmedel och minska kostnaderna för Sveriges konsumenter.

(forts.)


Anf. 59 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Jag tackar statsrådet Ygeman för svaret. Eftersom bollen spelades in här precis före uppehållet får jag väl svara på detta.

Ska man raljera över riksdagsledamöters val av bil kanske man ska skaffa sig tillräckligt med kunskaper, annars kan det slå tillbaka på en själv. Bilvalet som gjordes hemma har den senaste reningstekniken, Euro 6d-Temp. Bilen går alldeles utmärkt på HVO. Jag har kvar räckvidden, kan köra över hela riket och behöver inte bekymra mig om var någonstans jag ska tanka eftersom bilen går lika bra på diesel om det inte går att få tag i bränsle.

Detta är alltså den senaste reningstekniken. Minskningen av kväveoxider och partiklar är 97-98 procent. Det är alltså en bil som är klimatneutral från den första metern man kör.

Nästa gång som statsrådet ska raljera över bilval kanske han ska läsa på lite grann först.

Jag ska gå tillbaka till den egentliga frågan, nämligen dieselpriset. Om man tittar på hur det ser ut ute i Europa och vad man får betala för bränslet ser man att priset i Belgien är 16 kronor per liter, i Danmark 17 kronor, i Tyskland 14 kronor, i Nederländerna 16 kronor och i Norge 17 kronor. Sedan kommer vi till det intressanta. I Ryssland är priset 6 kronor per liter och i Ukraina är det 9 kronor per liter. Det höga dieselpriset som vi har i Sverige riskerar att knuffa över än mer av de transporter som genomförs på bilar som kör här olagligt. Det finns bränsledepåer runt om i landet där man smugglar in bränsle från just Ryssland och Ukraina. Det är definitivt inte ett MK1-bränsle.

Vi har en situation med höga dieselpriser som slår undan benen för våra transporter i Sverige, som jag hävdar sker med miljövänliga och bra fordon ur rent teknisk aspekt. Transporterna flyttas över till sämre fordon som körs på sämre bränslen. Vi riskerar att slå undan benen för vårt eget företagande, både inom åkerinäringen och inom jordbruket, med detta höga dieselpris. Jag vill hävda att det är omotiverat.

Vad regeringen måste göra är att landa i att sätta priset så att det balanserar med det pris som är i övriga Europa, så att våra jordbrukare och åkerier kan konkurrera på lika villkor. Som det är nu slår man undan benen för två viktiga näringar i detta land.

Om statsrådet är intresserad kan jag ordna så att han får åka ut och titta på dessa olagliga bränsledepåer där man smugglar in bränsle. Det är det som sker, alltså att man flyttar över till denna sämre bränslekvalitet. Det kan väl ändå inte vara syftet?

I den förra rundan, strax före uppehållet, sa statsrådet att det är viktigt att vi byter ut de gamla fossila fordonen till nya. Det håller jag med om; det är jätteviktigt. Men alternativet finns inte på banan. Än så länge finns det inga elektriska traktorer, och det finns inga elektriska skördetröskor som kan användas i jordbruket. Det är det vanliga hederliga förbränningsbränslet som används. Sedan kan det naturligtvis vara HVO, men då rakar priset i väg ännu mer till en bra bit över 20 kronor per liter. Det gör att situationen blir än värre för våra jordbrukare.


Anf. 60 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Visst finns det, Thomas Morell, elektriska traktorer. På SLU i Uppsala har man till och med självstyrande traktorer, så att de åker ut med satellituppkoppling till gps beroende på var de mest optimala förhållandena finns. Och visst finns det elektriska lastbilar. Volvo tog nyligen emot världens största order på elektriska lastbilar. De finns alltså. Men det finns också traktorer och lastbilar som går på biodrivmedel, som jag nämnde i den förra debatten, så att de kan köras på drivmedel från svensk skog eller på drivmedel från svenskt jordbruk.

Det är nämligen inte skatter och reduktionsplikt som driver upp dieselpriset eller som tidigare drivit upp bensinpriset, utan det är en internationell efterfrågan som har gjort det. Det är vårt fossilberoende av Ryssland, Saudiarabien och andra länder som driver upp de svenska drivmedelspriserna. Om vi då ska lösa detta problem måste vi frigöra oss från detta beroende.

I dag är det lite dyrare att tanka diesel i Sverige än i övriga Norden. Men det är lite billigare att tanka bensin än i exempelvis Norge. Detta varierar med raffinaderikapacitet och med världsmarknadstillgång. Men vi är överens om att så låga priser som möjligt för svenskt jordbruk och för svensk transportnäring är bra. Men det kan vi bara uppnå om vi också byter bränslen; annars offrar vi klimatet och den framtida konkurrenskraften för de andra värdena. I detta ljus blir det också väldigt märkligt, som jag nämnde i mitt förra inlägg, att Sverigedemokraterna har motverkat så många av de åtgärder som gör att vi kan byta bränslen, pressa ned kostnaderna och framtidssäkra vår transportnäring och vårt jordbruk.


Anf. 61 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Det sägs att den internationella marknaden driver upp priserna, konkurrensen och så vidare. Men det är märkligt att det bara drabbar Sverige.

Jag har hämtat dagsfärska siffror före debatten. Och prisskillnaden ligger på mellan 2,50 och 3 kronor. Den konkurrensutsatta marknaden måste vara lika tydlig nere i Tyskland och i Belgien som i Sverige. Det är någonting annat som fallerar här och som gör att vi får denna skillnad.

Att ryssar och ukrainare har så lågt bränslepris är oroande av flera skäl. Men just att man skapar en illegal marknad för att smuggla bränsle gör att vi ändå inte når de mål som vi har satt upp.

Jag får en känsla av att regeringen inte har markkontakt och inte vet vad som händer ute och vilka krafter som styr denna verksamhet. Samtidigt kämpar våra företagare både inom åkerinäring och inom jordbruk med orimligt höga kostnader jämfört med hur det är i andra likartade länder. Det går inte att motivera med att vi har ett klimathot. Om vi slår undan benen för det inhemska företagandet och flyttar ut det på andra som inte är lika nogräknade har vi fått en sämre situation.

Man måste vara med i matchen för att kunna spela på mål. Än så länge har regeringen inte ens hittat själva spelplanen.


Anf. 62 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Det är nog så att det grundläggande sambandet är att ju rikare och mer utvecklat ett land är, desto högre är drivmedelspriserna. Då väljer man att beskatta det i stället för att beskatta andra saker. Det är skälet till att Norge, Danmark och så vidare har högre drivmedelspriser och Ukraina, Ungern och Ryssland har lägre drivmedelspriser. Sedan varierar priserna med säsong, raffinaderikapacitet och en massa andra saker.

Men det finns ingenting i Sverigedemokraternas politik som skulle driva ned bensin- eller dieselpriset så att vi skulle kunna konkurrera med några illegala bränsledepåer. Detta problem finns och är reellt och måste bekämpas polisiärt. Det går inte att ha marknadskonkurrens med någon som inte betalar någon skatt och som inte gör rätt för sig någonstans. Detta problem måste lösas polisiärt.

Sedan förstår jag alla de jordbrukare som har det jobbigt nu när priset är högt. Jag förstår alla dem i transportnäringen som har det tufft nu. Men deras långsiktiga problem kan inte lösas på något annat sätt än att vi frigör oss från de fossila drivmedlen - att vi frigör oss från Ryssland och Saudiarabien. Vi behöver börja producera mer och mer bränsle själva så att svenska jordbrukare och svenska åkerier kan tanka drivmedel från svenska åkrar och svensk skog, inte drivmedel från Ryssland och Saudiarabien.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2021/22:71 De höga bränslepriserna

av Thomas Morell (SD)

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Den 21 oktober noterades ett pris på hela 19,17 kronor per liter diesel. För många är det höga bränslepriset en tung post i ekonomin, väldigt tung. För åkerier, som utför samhällsviktiga transporter, är kostnaden direkt hotande för verksamheten. Ett åkeri i västra Sverige ställer sina bilar i protest mot det höga dieselpriset. Åkeriägaren säger att den senaste tidens prishöjningar på bränslet är droppen som fått bägaren att rinna över och att det är ohållbart. För åkeriets del betyder det höga dieselpriset att kostnaden för enbart bränslet ligger på 80 kronor milen.

Bara i år har dieselpriset stigit med 34,3 procent, och det är inget som den enskilde åkeriägaren kan stå för utan den kostnaden måste föras vidare till kunden. Med ökade kostnader för transporter söker sig kunderna till billigare alternativ, och då flyttas gods över på lågpristransporter – transporter som präglas av social dumpning och ett hänsynslöst utnyttjande av människor. I kölvattnet av dessa transporter förekommer både dieselstölder och insmuggling av gammal öststatsdiesel.

Det höga bränslepriset i Sverige blir alltså kontraproduktivt och styr över transporter till fordon som ofta kör på ett avsevärt sämre bränsle än den miljödiesel vi har i Sverige.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Avser statsrådet och regeringen att vidta åtgärder för att bränslepriserna i Sverige åtminstone hamnar i paritet med priserna i de länder vi konkurrerar med?