Den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljökvalitetsmål

Fru talman! Andrea Andersson Tay har frågat mig om jag bedömer att jag behöver ta initiativ till att genomföra ytterligare åtgärder i närtid, och i så fall vilka, för att nå miljökvalitetsmålen till 2030 och om jag delar Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens bedömning att det krävs starkare styrning och incitament för att öka den biologiska mångfalden i skogen samt hur jag avser att agera utifrån min ståndpunkt.

Andrea Andersson Tay har vidare frågat mig om jag avser att verka för ekonomiska incitament för privata skogsägare i syfte att främja biologisk mångfald och kolförrådet och om jag avser att verka för nationella styrmedel som främjar cirkulär ekonomi i syfte att minska efterfrågan på jungfruliga råvaror.

Låt mig inleda med att Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös och effektiv. Vi ska nå våra klimat- och miljömål. Nuvarande åtgärder är inte tillräckliga för att nå samtliga mål. Den fördjupade utvärderingen som nu har presenterats kommer att vara ett viktigt underlag för kommande politiska prioriteringar.

Fru talman! Regeringen avser att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer samt genom att främja ett hållbart jordbruk och en hållbar fiske och skogsnäring som fortsatt skapar miljö- och klimatnytta.

Inom EU-samarbetet ökar ambitionsnivån för den kortsiktiga kolsänkan i skog och mark. Regeringens bedömning är snarare att ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Inom EU:s klimatpaket Fit for 55 har varje medlemsland, inklusive Sverige, ett åtagande att öka sina prestationer inom LULUCF-sektorn. Förhandlingarna om återstående delar av detta klimatpaket är i sitt slutskede. Regeringen kommer att återkomma med ytterligare åtgärder för att nå våra klimatmål i klimathandlingsplanen.

Myndigheternas fördjupade utvärdering pekar på en bekymmersam utveckling och negativ trend i vår svenska miljö när det gäller arter och livsmiljöer. Vi behöver vända den trenden!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

EU:s biodiversitetsstrategi har pekat ut en riktning för unionens samlade arbete att bevara biologisk mångfald. Jag välkomnar också det nya globala ramverket för den biologiska mångfalden som beslutades på COP 15 i Kanada. Ramverket innehåller tydliga globala målsättningar om att till 2030 ska 30 procent av områden på land och till havs skyddas och 30 procent av skadade ekosystem restaureras. Det här var ett viktigt beslut, och det innebär också att alla länder har åtagit sig att förverkliga uppsatta mål och löften. Nu behöver vi på bästa sätt analysera den globala avsiktsförklaringen som det fattades beslut om på partsmötet och se hur Sverige på bästa sätt kan bidra.

Regeringen anser att en stark ägande- och brukanderätt är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta till vara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö. Skyddet för äganderätten ska stärkas. En bärande del i frågan om stärkt äganderätt är att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätt i den utsträckning som de har rätt till. Frivilligt formellt skydd bör vara en grundläggande utgångspunkt och ett huvudsakligt arbetssätt för myndigheterna. När det ska fattas beslut om att inrätta formellt skydd av skog bör avsteg från frivillighet vara mer restriktivt än i dag när så är befogat. Regeringen kommer i alla avseenden och sammanhang att värna och verka för ett hållbart svenskt skogsbruk, med omsorg för kommande generationer.

Fru talman! Det gläder mig att klimat- och miljöministern inser att nuvarande och planerade åtgärder inte är tillräckliga för att nå miljömålen. Problemet är att det är så förtvivlat bråttom. Det har nu gått 24 år sedan miljömålen instiftades, och egentligen skulle de ha uppnåtts redan för tre år sedan. Naturvårdsverkets utvärdering visar att det är långt kvar till att nå de flesta av målen. Hela 12 av 16 miljömål kommer inte att vara nära att nås ens 2030.

För klimatet och den biologiska mångfalden blir läget alltmer allvarligt. Resultatet av utvärderingen borde inte komma som en överraskning för någon som har följt miljödebatten de senaste årtiondena. Men när man ser regeringens politik på miljöområdet kan man ibland undra om de har levt under en sten och helt missat hur allvarligt läget är.

Jag hoppas ändå att utvärderingen ska fungera som en väckarklocka och få regeringen att äntligen vakna upp. Men efter ministerns svar undrar jag fortfarande vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att nå miljömålen till 2030. Globala ramverk och EU-strategier är inte mycket mer än fina ord på papper. Det som verkligen räknas är praktisk handling. I praktiken motarbetar regeringen de lovande planer som finns, exempelvis i EU:s förordning om restaurering av natur.

Fru talman! Fungerande ekosystem är grunden för våra liv och vår välfärd. Naturvårdsverket konstaterar att förlust av naturvärden som inte går att återskapa är ett akut problem. Jord- och skogsbruket är det som påverkar flest hotade arter i Sverige, och odlingslandskapet och skogslandskapet är tillsammans hem för mer än 75 procent av Sveriges rödlistade arter. Igenväxning och avverkning är de största problemen.

När man ställer frågor till partierna i regeringsunderlaget om hur de ska lösa problemet har de ingenting annat att komma med än att i tid och otid mekaniskt upprepa samma gamla fraser om att stärka äganderätten. Men äganderätten är inte hotad och har aldrig varit det. Det som är hotat i Sverige i dag är alla de arter som bara kan leva i gamla skogar som inte kalavverkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag frågade ministern om hon delar myndigheternas bedömning att det krävs starkare styrning och incitament för att öka den biologiska mångfalden i skogen. Jag uppfattar hennes svar som att hon lägger hela ansvaret i knät på enskilda markägare. Ministern säger att markägare ska få ekonomisk kompensation, samtidigt som hon precis har lagt fram en budget som minskar anslaget till just detta med 30 procent. Naturvårdsverket varnar för att markägare som vill skydda sina skogar kommer att få vänta i flera år på ersättning. Det underminerar förtroendet för hela systemet.

Fru talman! Naturvårdsverket konstaterar i sin utvärdering av miljömålen att vår konsumtion och produktion har stor påverkan på miljö och hälsa både i Sverige och i andra länder. Vi behöver ställa om till ett resurseffektivt och giftfritt samhälle.

Jag frågade ministern om hon kommer att verka för nationella styrmedel som främjar cirkulär ekonomi och minskar efterfrågan på jungfruliga råvaror. I sitt svar pratade hon om strategier och visioner, och hon hänvisade till en rad förhandlingar om nya förordningar och direktiv på EUnivå.

Visst finns det mycket som är lovande i dokumenten, men givet det akuta läge vi befinner oss i visade svaret ändå på en anmärkningsvärd passivitet från regeringens sida. Ska vi förlita oss på vackert formulerade strategier och visioner och liknöjt invänta lagstiftning från EU? Har regeringen ingen egen handlingskraft och initiativförmåga?

Fru talman! Låt mig börja med att tala lite kort om den cirkulära ekonomin.

Den här regeringen verkar för att främja resurseffektiv cirkulär ekonomi, och det gör vi via ett flertal steg. Det gäller bland annat vad ledamoten Andersson Tay nämnde i sitt anförande, nämligen att jag i mitt svar tog upp att det sker arbete på EU-nivå i fråga om bioekonomi, strategi och annat. Detta är inte brist på handlingskraft. Det är inte så att strategier, direktiv och arbete som utförs i Europeiska unionen är betydelselöst för utvecklingen inom vår cirkulära ekonomi. Tvärtom är det just genom EU som vi tillsammans kan bilda tydliga spelregler för de aktörer som finns på marknaden att faktiskt förhålla sig till en utveckling där vi går mot en mer cirkulär bioekonomi.

Det är just så vi behöver arbeta, det vill säga att Sverige genom vårt ordförandeskap kan föra fram förhandlingarna och prioritera det arbete som pågår i att reglera produkters hållbarhet genom en hel livscykel eller se över hur vi nyttjar vårt avfall och vår återvinning på klokast möjliga sätt.

Detta låter möjligen inte särskilt intressant, fru talman, när man talar om förordningar, förpackningar och förpackningsavfall i EU. Jag kan förstå att man hellre från Vänsterpartiets håll vill höra om pengar, pengar och pengar och satsningar i kronor på vår miljö. Men som liberal ser jag en potential för EU att som institution kunna bilda tydliga ramar och spelregler för den utveckling som sker, inte bara gällande cirkulär ekonomi utan även för miljö- och klimatpolitik i allmänhet. Jag anser att EU just nu är världens bästa klimat- och miljöorganisation där det fattas beslut om regler och lagar som för oss i rätt riktning, som faktiskt tar oss närmare målen, som inte ger exempelvis bilföretag någon annan möjlighet än att börja tillverka bilar som inte släpper ut fossilt. Det är så vi på verkligt manér kan påverka utvecklingen i vår värld och arbeta mot det artutdöende och de stora problem som finns med biologisk mångfald samt även den rådande klimatkrisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller vår skogspolitik arbetar vi utifrån förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna. Det är i varje fall för regeringen, fru talman, av största vikt att vi inte skadar våra näringar och vår landsbygd. Vi ska på klokast möjliga sätt i dialog och i samarbete integrera miljöfrågan och värnandet av våra skogar. Tillsammans med aktiva och engagerade skogsägare och jordbrukare kan vi stärka landets ekosystem. Det är vad vi menar när vi lyfter upp vikten av att stärka äganderätten.

Frivillighet som grund för skydd av värdefull natur ger ett starkt samarbete och till följd en ökad legitimitet som förbättrar möjligheten att nå goda resultat. Det är viktigt att markägare får ekonomisk kompensation, och det var positivt med den satsning som tidigare regeringar har gjort på just denna budgetpost, som gick ut 2022, vilket Andrea Andersson Tay säkert är väl medveten om. Det är därför det ser ut som en kraftig minskning. Men vi kommer att på många olika sätt bidra med även nationella metoder för att värna våra skogar.

Fru talman! Naturvårdsverket bedömer att klimat och biologisk mångfald måste prioriteras politiskt de kommande åren. Lyckas vi vända utvecklingen kan naturen bidra till att motverka klimatkrisen och hjälpa oss att anpassa oss till den, men då krävs kraftfulla insatser.

I Vänsterpartiets budget för 2023 föreslår vi kraftigt ökade anslag för att stärka ekosystemen och möta klimatkrisen. Utöver det har vi också lagt fram en rad förslag för att värna naturens förmåga att lagra kol, stärka den biologiska mångfalden och öka incitamenten att bidra till en grön omställning på landsbygden. Vi vill öka resurserna för ersättning till markägare som vill skydda sina skogar. Vi välkomnar Naturvårdsverkets uppmaning till oss politiker att prioritera klimatet och den biologiska mångfalden, och vi vill att många av deras förslag ska förverkligas snarast för att öka takten i arbetet med att nå miljömålen.

Regeringen och Sverigedemokraterna har däremot i Tidöavtalet och i budgeten för 2023 tydliggjort att klimat- och miljöfrågor är nedprioriterade. Kraftiga budgetnedskärningar på klimat- och miljöområdet i årets budget försvårar möjligheterna att nå miljömålen till 2030. Inte minst kommer de minskade anslagen för att skydda och förvalta natur att slå hårt mot både den biologiska mångfalden och klimatet.

Fru talman! Varningsklockorna ljuder allt högre när det gäller den biologiska mångfalden i svenska skogar. Hälften av alla hotade arter i Sverige är knutna till skogen. I dag utgör artrika naturskogar bara 10-15 procent av den svenska skogen. Länsstyrelser uppger att de tvingas släppa igenom avverkningar av skyddsvärda skogar för att de inte har råd att betala för att skydda dem. Resurserna för skydd av de här skogarna kommer att minska än mer kommande år till följd av regeringens beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Naturvårdsverket larmar också om att de minskade resurserna för skydd och skötsel av värdefull natur utöver att ge skador på miljön som inte går att reparera också kommer att leda till att 1 000 arbetstillfällen på landsbygden försvinner. Det är svårt att se vem som egentligen gynnas av den politik som regeringen och Sverigedemokraterna driver.

Fru talman! Ja, det är viktigt att skydda vår skog, och det är något som den här regeringen står bakom. Det är ett arbete som vi avser att bedriva. Det är också ett arbete som vi anser är av stor vikt.

Vi delar den bild som Naturvårdsverket redogör för - att vi behöver göra mer. Vi är inte på väg att nå våra mål. Det är något som även tidigare regeringar hade problem att lyckas med.

När det gäller budgeten har möjligen ledamoten Andersson Tay, men inte särskilt många andra, höjt rösten över hur låg miljö- och klimatbudgeten var 2021, 2020, 2019 och 2018. Alla de åren var budgeten lägre än den som vi har lagt fram, så vi har inte skurit dramatiskt i hela vår klimat och miljöbudget.

Tvärtom har den här regeringen helt enkelt tagit ett nytt grepp om sättet vi prioriterar våra pengar på och reflekterar över största möjliga klimatnytta genom att plocka bort vissa åtgärder som vi ansåg inte resulterade i tillräckligt minskade utsläpp i paritet med de pengar man satsade. Det handlar helt enkelt om att bedriva en politik som är ambitiös men också värnar effektivitet.

Ansvaret för att skydda värdefull natur framgår av den skogs- och miljöpolitik som vi reglerar i vår gemensamma lagstiftning. Sverige har internationella åtaganden att skydda värdefulla naturområden, djur och växter. Det är ett ansvar som behöver bäras av såväl staten som alla de markägare som bedriver skogsbruk.

Markägare och andra aktörer inom skogsbruket har ett ansvar att bedriva sin verksamhet på ett hållbart sätt inom ramen för att vi når våra nationella miljömål. Vår uppgift från politikens håll är, tvärtemot vad Andrea Andersson Tay lyfte fram att regeringen skulle påstå, inte att lämna det därhän och låta markägarna besluta helt själva hur långt de vill gå i sin hållbarhet. I stället är den att nyttja våra myndigheter, som i dialog med skogsägare och markägare på ett klokt sätt kan utforma de verktyg som krävs för att nyttja våra skogar på ett hållbart sätt.

Min uppfattning, min starka och bestämda uppfattning, är att det finns och utvecklas väldigt bra stöd och riktlinjer för att ha formellt skydd med frivillighet som grund och på det sättet genom staten arbeta med skydd av natur med respekt för äganderätten och i dialog med berörda markägare. Det är angeläget att myndigheterna anstränger sig för att ha en god dialog med markägare så att processen för skydd av natur blir så bra som möjligt.

Vi behöver bidra till att våra skogar har höga naturvärden och skyddas. För att markägare inte ska utsättas för osäkerhet och otydlighet behöver de tillgängliga resurserna ligga i linje med ambitionerna, och vi behöver nyttja varenda satsad krona på ett klokt sätt. Det är också därför den här regeringen fortsätter att satsa på skydd och förvaltning av värdefull natur - totalt över 2 miljarder kronor. Dessutom satsar regeringen drygt 1 miljard på havs- och vattenmiljö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen avser att aktivt motarbeta artutrotningen genom det globala arbete som sker på EU-nivå, där Sverige inte på något sätt saktar ned utan tvärtom nyttjar ordförandeskapet för att driva på all den nya positiva utveckling som vi kan bidra med i miljö- och klimatarbetet, och att vårda det vi redan har skyddat för att förbättra statusen för våra naturtyper och arter.

Fru talman! När riksdagen 1999 beslutade om miljömålen fastslogs att "det övergripande syftet med miljöarbetet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser". I dag, 24 år senare, är nästa generation här, och vi är fortfarande inte i närheten av att ha löst problemen. Inte heller till 2030 kommer vi att ha lyckats.

Både klimat- och miljöministern och jag själv tillhör den generation som skulle ha fått ta emot den gåva som ett samhälle utan klimatpåverkan, artutrotning och miljögifter skulle ha varit. Vi var båda barn när miljömålen instiftades, och vi kan inte personligen lastas för att våra företrädare slösade bort tiden och fortsatte att förstöra miljön när de i stället borde ha reparerat den. Vårt ansvar är att göra det bästa av den tid vi har nu.

Vad gör då Romina Pourmokhtari? Hon slaktar miljöbudgeten och drar undan de resurser som skulle ha gett oss förutsättningar att nå miljömålen. Budgeten för skydd och skötsel av värdefull natur minskar med 1 ½ miljard kronor. Det här får stora konsekvenser för den biologiska mångfalden. Det drabbar också markägare som själva har visat intresse för att skydda värdefull natur och som nu tvingas vänta på ersättning.

För oss som är oroliga över tillståndet i miljön är det omöjligt att känna sig trygg med en sådan regering.

Fru talman! Vad gör då regeringen? frågar ledamoten Andersson Tay. Låt mig redogöra för det.

Vi arbetar hårt för att ha en effektiv och ambitiös klimat- och miljöpolitik. Vi har en miljömålsberedning som har i uppdrag att föreslå en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som kan bidra till Sveriges åtaganden både inom EU och internationellt när det gäller att värna den biologiska mångfalden, naturvård och upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn. De ska också kartlägga synergier och målkonflikter i arbetet med att uppfylla Sveriges åtaganden och vid behov föreslå politiska avvägningar. Det är ett arbete som jag ser fram emot att sätta tänderna i när det landar hos regeringen.

Regeringen har också gjort en permanent satsning för att restaurera dikade våtmarker med 200 miljoner kronor per år från 2023. Att det är en permanent satsning är väldigt viktigt, för jag vill precis som ledamoten Andersson Tay inte se att vi kastar oss fram och tillbaka i klimat- och miljöpolitiken utan att det finns en pålitlighet i de satsningar och initiativ som kommer från statens håll som kan lägga grunden för att markägare och andra ska upplåta mark och göra det på ett tryggt sätt - detta till skillnad från den temporära satsning som tog slut 2022 och som gör att vi nu har mycket skog att skydda men saknar medel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att återväta torrlagda våtmarker gör mångdubbel miljönytta. På det kloka och effektiva sättet hoppas vi kunna arbeta framöver från regeringens sida. Det pågår också ett flertal uppdrag om skog som regeringen har lämnat till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen efter propositionen om stärkt äganderätt.

Fru talman! Jag välkomnar den analys och de väl förankrade förslag som Naturvårdsverket har lämnat. Vi kommer nu att bereda dessa förslag inom Regeringskansliet och på bästa sätt värna välmående och livskraftiga ekosystem, både för människans livsmiljö och för alla de arter och habitat som finns på vår blågröna planet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.