Den framtida Lissabonstrategin och dess innehåll

Herr talman! Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig hur jag avser att se till att riksdagen blir delaktig i arbetet med att arbeta fram en ny framtida Lissabonstrategi samt om min avsikt är att påbörja arbetet med en ny framtida Lissabonstrategi under det svenska EU-ordförandeskapet. EU:s gemensamma arbete för hållbar tillväxt och sysselsättning är en prioriterad fråga för regeringen. Arbetet med Lissabonstrategin, som den också kallas, är högaktuellt i dag också mot bakgrund av det svåra ekonomiska läge som vi nu befinner oss i. Ett beslutsamt genomförande av strategin och nödvändiga ekonomiska och strukturella reformer är centralt för att skapa en långsiktig hållbar återhämtning av ekonomin i Europa, vilket också utgör ett viktigt inslag i den återhämtningsplan som Europeiska rådet antog i december 2008. När strategin antogs år 2000 sattes år 2010 som måldatum för strategin. Även om man inte ska underskatta de framsteg som har gjorts inom ramen för Lissabonstrategin kan man konstatera att mycket återstår att göra och att den ekonomiska krisen påkallar ett fortsatt aktivt och samordnat arbete från EU och medlemsstaterna. Det råder därför en bred enighet inom EU om att det gemensamma arbetet för hållbar tillväxt och sysselsättning bör fortsätta. Jag har tidigare redogjort för regeringens övergripande syn på den framtida Lissabonstrategin vid ett antal tillfällen i riksdagen, och det har givits tillfälle att diskutera frågan, vid den allmänna EU-debatten den 6 mars samt den 7 maj 2008 och nu senast den 12 mars och den 6 maj i år. Beslutet om en framtida strategi kommer att tas under det spanska ordförandeskapet våren 2010. Kommissionens förslag till ny strategi kommer att presenteras av den nya kommissionen, troligen strax efter årsskiftet. Vi förväntar oss ett intensivt arbete i rådet med behandling i ett flertal rådskonstellationer inför det slutliga ställningstagandet i Europeiska rådet. Därför kommer regeringen att samråda med riksdagen vid ett flertal tillfällen inför rådsmöten och Europeiska rådets möte i denna fråga. Frågan om nästa Lissabonstrategi kommer dock att intensifieras redan under hösten. Kommissionen har aviserat att man avser att genomföra en bred konsultation om frågan med alla intressenter under september-november 2009. Målsättningen för det svenska ordförandeskapet är att föra diskussionen om den nya Lissabonstrategin framåt under hösten för att kunna lägga grunden för ett bra beslut under det spanska ordförandeskapet. Carina Adolfsson Elgestam har också ställt frågan om jag avser att verka för att jämställdheten genomsyrar hela Lissabonstrategin på ett tydligt sätt. Jag delar uppfattningen att jämställdhet mellan kvinnor och män med lika villkor för ett aktivt deltagande på arbetsmarknaden är en viktig förutsättning för hållbar tillväxt och sysselsättning i Europa. Det är min fulla övertygelse att det finns ett mycket starkt positivt samband mellan å ena sidan levnadsnivå och välfärd i ett land och å andra sidan graden av jämställdhet på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Mot den bakgrunden har jag tillsammans med integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni tagit initiativ till en högnivåkonferens i Stockholm den 15-16 oktober på detta tema. Syftet är att i diskussionen föra fram kopplingen mellan jämställdhet och tillväxt för att skapa förståelse för och kunskap om jämställdhet som en betydelsefull faktor för att nå EU:s mål för långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning och därmed ökad välfärd. Vi planerar också en politisk diskussion med jämställdhetsministrarna när de träffas i slutet av november. Dessa sammanhang kommer att vara viktiga inspel till diskussionen om en ny Lissabonstrategi. Frågan om kvinnors företagande utifrån ett tillväxtperspektiv och betydelsen av att underlätta för kvinnor att starta och driva företag kommer att fortsatt vara viktig under det svenska ordförandeskapet, bland annat på en konferens om små och medelstora företag i Upplands Väsby den 4-6 oktober.

Herr talman! Jag vill tacka Cecilia Malmström för svaret, särskilt för det ministern säger om jämställdheten - det är mycket viktigt att vi är överens om hur viktig den frågan är - och också för ministerns initiativ avseende det halvår som Sverige är ordförande i EU. Sverige ses av andra länder som ett jämställt land och som ett land som ligger i bräschen i många sammanhang. Vi har således hög trovärdighet. Såvitt jag förstår lyssnar man mycket på Sverige just nu - utifrån vad vi säger och vad vi har på vår agenda. Därför känns detta särskilt viktigt. Det är väl också intressant med tanke på debatten nyligen med jämställdhetsministern och kopplingen där dels till kvinnor i bolagsstyrelser, dels till kvinnors både rätt och möjlighet att starta och driva företag, på lika villkor. Det största bekymret finns väl i mångt och mycket just i detta med lika villkor när det gäller lån och krediter, utifrån den typ av företagande som kvinnor vill syssla med. Ett bekymmer är också att de företagen inte alltid betraktas som företag som det går att leva på. Men från många olika sammanhang vet vi att det går alldeles utmärkt. Vidare har vi det som handlar om kvinnors villkor. Där handlar det också om rätten att få arbeta. Vi vet att det ser lite olika ut runt om i Europa. Det finns de som vittnar inte minst om hur kyrkan i olika länder har synpunkter på vem som ska vara hemma med barnen och vem som ska arbeta. Det är klart att detta är ett bekymmer om nu Europa ska bli ledande när det gäller tillväxten. Det är väl bra om vi under Sveriges ordförandeskap kan driva på i jämställdhetsfrågorna. Men inför framtiden handlar det också om vad Lissabonstrategin innehåller. Det är viktigt att vi fortsätter arbetet med Lissabonstrategin. Jag tycker att vi kan vara överens om att vi där ändå har ett redskap som på många olika sätt är positivt. Här handlar det också om att lyfta in helheten - dels det som berör kvinnor och män, dels det som handlar om villkoren på arbetsmarknaden. EU har nu, tycker jag, tagit bra initiativ när det gäller finanskrisen och den ekonomiska krisen. Men nu måste nästa steg tas. Det gäller väl då en del frågor inför framtiden med tanke på Lissabonstrategin. Det gäller att se människorna som finns där bakom och som nu går ut i arbetslöshet eller som redan är arbetslösa. Vissa kommer att få lämna hus och hem och att knappt ha mat för dagen beroende på att det ser olika ut i länderna med tanke på deras trygghetssystem. Också detta är en viktig del i Lissabonstrategin. Jag hoppas att ministern är beredd att vara med och driva på utifrån att tillväxt och socialpolitik liksom behöver gå hand i hand. Dessutom tycker vi socialdemokrater att även miljöpolitiken ska finnas med så att det blir som en armkrok - detta utifrån att man får ett samhälle som i ett helhetsperspektiv fungerar för alla och för att i och med Lissabonstrategin få en hållbarhetsstrategi.

Herr talman! Det är många frågor här som liksom rör sig. Men på det stora hela tror jag att Carina Adolfsson Elgestam och jag ser ganska likartat på detta. Vi behöver en ny Lissabonstrategi. Ett naturligt avstämningsdatum kommer nu eftersom tiden löper ut 2010. Den ekonomiska krisen har ytterligare accentuerat behovet av att ha en skarp strategi där det fokuseras på kanske något färre frågor än i dag. Nu är strategin lite fluffig och bred. Vidare gäller det att använda den utvärdering som gjorts för att ta vara på de positiva erfarenheterna och utveckla dem samt kanske sortera bort det som fungerat mindre bra. Lissabonstrategin är på många sätt ett långsiktigt svar på den ekonomiska krisen. Vi vidtar ett antal åtgärder nationellt och europeiskt. Men långsiktigt måste vi bygga upp våra samhällen så att de är mer inriktade på tillväxt, konkurrenskraft och företagande för både kvinnor och män och så att Europa i framtiden kan stå starkt rustat med en långsiktig strategi. Om den ska vara fem eller tio år får man väl återkomma till. Just under hösten har vi ett gyllene tillfälle att få med en massa olika inputs i förberedelsearbetet för en ny strategi. Det kommer att vara många diskussioner, så Carina Adolfsson Elgestam får många tillfällen att i EU-nämnden och på andra ställen diskutera förberedelsearbetet med olika statsråd. Men just jämställdheten har vi känt är en viktig del att lyfta in. Jämställdhet är inte viktigt bara utifrån ett slags principiella mänskliga rättigheter - det är det också naturligtvis - utan också därför att det är lönsamt och viktigt med jämställdhet. Det är inte kontroversiellt i Sverige att säga så, men det är det faktiskt i en del länder. Därför vill vi med konkreta exempel visa att det är lönsamt för samhällen att satsa på jämställdhet och att möjliggöra för män och kvinnor att på samma sätt vara delaktiga. Vi hoppas att slutsatserna från de olika konferenser som anordnas spelar in i arbetet med den fortsatta Lissabonstrategin. Om detta har vi samtalat med spanjorerna, vilket vi naturligtvis gjort i många frågor. Den spanska regeringen kommer under sitt ordförandeskap att väldigt mycket lyfta fram jämställdhetsfrågorna. Detta har de redan aviserat. Här har vi alltså en dialog med dem, så att vi kan vara säkra på att det vi kommer fram till verkligen förs in i systemet och inte blir bara ännu en intressant konferens. Jag tror att de här frågorna ligger väldigt nära. I ett miljö- och hållbarhetsperspektiv måste vi självklart se till hur vi bygger upp och tar oss ur den ekonomiska krisen på ett sätt som också är ekologiskt hållbart. Det gäller att vi gör det med nya medel och förenar våra ambitioner på klimatområdet med arbetet med att ta oss ur den ekonomiska krisen - allt naturligtvis för jobb och tillväxt i framtiden, på både kort och lång sikt. Jag tror att vi under hösten här i kammaren och i de olika nämnderna och utskotten i riksdagen kommer att ha många tillfällen att diskutera detta.

Herr talman! Jag tackar för det inlägget. Så här långt känns det positivt. Vad ministern möjligtvis glömde att svara på är det som rör människan och socialpolitiken, utifrån att det där ska gå hand i hand just för att man ska se människorna och hur vi kan få en lösning för dem som nu står inför fattigdom och inför de olika sjukdomar och den ohälsa som vi vet följer i spåren av detta. Det gäller också att hitta inkomstlösningar för den som inte har ett arbete. Också detta får konsekvenser såväl i vårt land som kanske i andra länder. Om man råkar hamna i kriminella kretsar eller om man på olika sätt tar till olika droger blir det, som vi vet, oerhört kostsamt för samhället. Från Socialdemokraternas sida anser vi att det också är viktigt att ta tag i den här biten så att tillväxten och miljöfrågorna går i armkrok med socialpolitiken. Precis som ministern säger är det viktigt att fokusera, och då finns det flera saker att fundera över beträffande vad som är viktigt. En ytterligare fråga som vi tycker är oerhört viktig, om vi går tillbaka till jämställdheten, är att både kvinnor och män i Sverige fått möjlighet att vara ute på arbetsmarknaden. Så har det varit under många årtionden. Det är en del av Sveriges framgång när det gäller tillväxten, liksom det faktum att vi har trygghetssystem som reducerar de ekonomiska riskerna vid sjukdom och arbetslöshet. Dessa hänger ihop, och jag hoppas att man, när man under ordförandeskapet har dessa möten, lyfter fram och visar att det faktiskt spelar roll när det handlar om de tre benen. Det gäller tillväxten, men också trygghetssystemen, som gör att människor känner sig trygga och vågar. Det finns alltså ett samband mellan dessa och kvinnors möjligheter att vara ute på arbetsmarknaden. Ytterligare en sak som hänger samman med detta gäller de fackliga rättigheterna och lönedumpning. I den nya Lissabonstrategin är det oerhört viktigt att också detta finns med för att tydligt markera att vi i Europa aldrig kommer att acceptera att man konkurrerar genom lönedumpning. Därför är det viktigt att arbetstagarna har arbetsrätten och fackliga rättigheter. Som jag ser på frågan, det som ministern är inne på, handlar det om att fokusera och se helheten. Jag undrar om ministern är beredd att arbeta för det.

Herr talman! Det blir lätt en motsägelse när man säger att vi ska fokusera och ha lite skarpare och snävare strategier samtidigt som vi ska ha in många olika saker. Man pratar om sociala frågor. Det omfattar väldigt mycket. När man talar om det ute i Europa har de en annan definition. Det är klart att jämställdhetsfrågorna är oerhört viktiga, och vi vill lyfta fram dem. Den demografiska utvecklingen generellt är oerhört viktig för hur vi ska hantera dessa frågor, men mycket i socialpolitiken är trots allt nationella saker och nationellt ansvar. Vi kan diskutera och jämföra dem, men enligt vår mening bör de inte föras in i Lissabonstrategin. Frågan om trygghetssystemen utformas nationellt. Vi tar lärdom av varandra. Det kommer att hållas en konferens om utanförskapet med arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin som värd. Där kommer dessa aspekter naturligtvis med. Mycket av de sociala frågorna, hur vi hanterar utslagning, kriminalitet, människor på glid, är jätteviktiga, och dessa kan diskuteras i Lissabonforumet liksom i andra forum. Men om vi ska försöka få en riktigt spetsig och bra strategi i framtiden får det nog inte finnas för många indikatorer, och man ska ha stor respekt för medlemsländernas egen kompetens på dessa områden. Där är jag alltså inte riktigt säker på att vi kommer att mötas. När det gäller löntagarnas rättigheter har vi delvis diskuterat den frågan i den nyss avslutade valrörelsen. Det är klart att ingen är för lönedumpning, men att föra in frågor som ett socialt protokoll eller ha en omförhandling av utstationeringsdirektivet är vi inte beredda att göra vare sig i den nya Lissabonstrategin eller i övrigt. Vi tycker nog att det finns system som fungerar; en del justeringar behöver göras på nationell nivå. Den sociala dimensionen är naturligtvis mycket viktig, men det viktigaste vi kan göra i den situation vi nu befinner oss i är att försöka få fram fler jobb. Det är det som Lissabonstrategin måste fokusera på. Samtidigt ska vi naturligtvis se till att jobben är hållbara. Vi ska göra det tillsammans i Europa så att vi inte konkurrerar med varandra. Vi måste ta hänsyn till varandra och tillsammans utveckla den gemensamma marknaden.

Herr talman! Att vi ska arbeta för fler jobb kan vi vara fullständigt överens om. Det är just därför det sociala benet är så oerhört viktigt att ha med. Jag tycker nog att ministern just där svarar lite för enkelt. Visst är det i mångt och mycket de olika nationernas egen angelägenhet, men i en global utveckling - syftet med Europa är ju bland annat att vi ska kunna röra oss fritt över gränserna, såväl varor som tjänster - kan man inte låta bli att komma in på dessa frågor och det som rör trygghetssystemen. Utifrån det måste man också ha olika skyddsåtgärder där man tydligt visar att vi aldrig kommer att acceptera lönedumpning och att arbetsrätten och de fackliga rättigheterna ska vara tydliga. Vi kanske inte kan komma överens om detta, vilket i så fall är lite olyckligt. Precis som i fråga om jämställdheten ser många upp till Sverige och Norden och hur vi i den här delen av världen har arbetat med just dessa frågor, kopplat till de framgångar som det har lett till på arbetsmarknaden och i fråga om tillväxten genom att både kvinnor och män delvis varit ute på arbetsmarknaden. Men också trygghetssystemen har gjort att människor vågat. Om man har tryggheten med sig vågar man pröva sina vingar genom att till exempel starta företag; kanske har man en innovation eller något som man går och funderar över. Det är lite olyckligt att ministern inte är beredd att till Lissabonstrategin foga just den biten. I övrigt tackar jag för svaret och för en bra debatt. Jag hoppas att vi kan hitta ett sätt att i riksdagen diskutera Lissabonstrategin i framtiden så att vi känner att vi är med om att utforma den.

Herr talman! Vi kommer från de olika statsrådens sida under hösten att i skilda forum fortsätta att ha en kontinuerlig diskussion med riksdagens ledamöter om hur vi avser att gå vidare med Lissabonstrategin. Jag antar att frågan också diskuteras i flera utskott. Min uppfattning är att vi trots allt ska ha en strategi som inte är för bred. För att den ska vara lyckosam måste den vara smalare och lite vassare än i dag. I dag finns det alldeles för många indikatorer. Vi måste förstås fokusera på hur vi långsiktigt bygger upp ett hållbart Europa med konkurrenskraftiga ekonomier och med sunda offentliga finanser. Vi måste ta in hållbarhetsfrågan, klimathänsynen och den demografiska aspekten samt alla de mänskliga resurser som hör till detta. Det är möjligt att Carina Adolfsson Elgestam inkluderar mer än vad jag gör när vi talar om de sociala frågorna. Det blir lätt så eftersom det finns många delområden. Jag menar att detta i huvudsak är ett nationellt ansvar, men det diskuteras förstås i Lissabonstrategisammanhang och också i andra forum. Sverige har hunnit långt i många av dessa frågor, men vi har också en hel del att lära av andra länder. Jag är mycket tveksam till att man ska gå så långt som till att harmonisera de här frågorna och trygghetssystemen. Jag tror i och för sig inte att det var det som Carina Adolfsson Elgestam menade. Diskussionen finns, men jag vill också varna för att bygga på för mycket när det gäller den gemensamma ambitionen. Jag uppfattar signalen från riksdagen så att vi behöver få en lite spetsigare men effektiv Lissabonstrategi för jobbens, välfärdens och klimatets skull. Det är vår absoluta ambition att jobba för det under ordförandeskapet så att det sedan kan lämnas över till spanjorerna. Där ser jag fram emot samarbetet med riksdagen.