den nya MR-lagstiftningen i Turkiet
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenLaila Freivalds (S)
- Hoppa till i videospelarenLaila Freivalds (S)
- Hoppa till i videospelarenAlice Åström (V)
- Hoppa till i videospelarenLaila Freivalds (S)
- Hoppa till i videospelarenAlice Åström (V)
- Hoppa till i videospelarenLaila Freivalds (S)
- Hoppa till i videospelarenAlice Åström (V)
Protokoll från debatten
Anföranden: 7
Anf. 5 Laila Freivalds (S)
Anf. 5 Laila Freivalds (S)
Anf. 6 Alice Åström (V)
Anf. 7 Laila Freivalds (S)
Anf. 8 Alice Åström (V)
Anf. 9 Laila Freivalds (S)
Anf. 10 Alice Åström (V)
den 11 maj
Interpellation 2004/05:579
av Sten Lundström (v) till utrikesminister Laila Freivalds om den nya MR-lagstiftningen i TurkietOrdföranden för det kurdiska partiet Dehaps kommitté för rättvisa och mänskliga rättigheter, Orphan Mirogolu, meddelar i en rapport att fem människor i Sirnak dött till följd av tortyr under de två första månaderna 2005. Det är de grövsta brotten begångna mot Dehapmedlemmars mänskliga rättigheter som han rapporterar.
Sedan följer en lång lista av MR-brott som begåtts mot Dehapmedlemmar i en rad städer såsom Erzincan, Bursa, Aydin, Diyarbakir, Bitlis, Siirt, Mardin, Mus, Urfa, Mersin, Izmir, Manisa, Antep, Kars och Istanbul. Detta inträffar alltså vid en tidpunkt då Turkiet genomfört en rad förändringar i den turkiska lagstiftningen som ansetts så genomgripande att landet beviljats förhandlingsdatum för ett medlemskap i EU.
Men det är inte bara Dehappartiets medlemmar som drabbats av MR-brott begångna av turkiska myndigheter. En nationalistisk, för att inte säga chauvinistisk, våg sveper över Turkiet. Två pojkar, 12 och 14 år gamla, släpar den turkiska flaggan på marken under det kurdiska nyårsfirandet den 21 mars. Militärledningen förklarar för nationen att landsförrädarna ska "läxas upp". Med andra ord: ytterligare våldsdåd är att vänta. Majoriteten av medierna deltar i den nationalistiska hysterin.
Anhöriga och vänner till fängslade har under decennier delat ut flygblad till stöd för fängslade vänner och familjemedlemmar utanför fängelseportarna. Plötsligt samlas en folkmassa. Lynchstämning mot flygbladsutdelarna uppstår. Polisen lyckas skydda dem, men anklagar dem sedan för att de förorsakat lynchstämning. Ingen i lynchmobben ställs inför rätta.
Författaren Orhan Pamuk talade i en schweizisk tidning om det folkmord på armenier, assyrier/syrianer och kaldéer, som inträffade i det ottomanska riket 1915 och under de närmast följande åren. "Ingen vågar tala om det, därför måste jag göra det", förklarade Pamuk. Sedan dess har Pamuk utsatts för hotelser av militärer och andra myndighetspersoner. Guvernören i Isparta har sänt ut uppmaningar till samtliga skolor och bibliotek att bränna Pamuks böcker @ en uppmaning som i alla europeiska länder väcker fasaväckande minnen till liv. Enligt den nya turkiska strafflagen är det straffbart att tala om det som hände 1915 som ett folkmord. Likaledes är det enligt 35 § i strafflagen förbjudet att säga att Turkiet borde lämna Cypern.
Människorättsorganisationen IHD har publicerat en rapport om kränkningar av de mänskliga rättigheterna under 2004. Enligt denna rapport var antalet personer som utsattes för tortyr 1 040 under 2003. Under 2002, 2001 och 2000 var antalet tortyrfall 876, 862 respektive 594. Antalet utomrättsliga avrättningar under 2004 var 47 och 44 år 2003. Antalet åtalade för olämpliga politiska yttranden har likaledes ökat.
Det turkiska rättsväsendet fungerar på ett sätt som skapar rättsosäkerhet.
Nazime Ceren Salmanoglu, 16 år, och Fatma Deniz Polattas, 19 år, anklagades i mars 1999 för att tillhöra PKK. De våldtogs, hängdes i armarna och misshandlades. Under tortyr tvingades de medge att de var medlemmar i PKK. Dessa bekännelser låg till grund för långa fängelsedomar. Nazime frigavs i slutet av förra året på grund av ändringar som vidtagits i den turkiska brottsbalken. Fatma Deniz Polattas är fortfarande fängslad.
Fyra poliser åtalades senare för tortyren. Rättegången sköts upp 30 gånger. Rättsprocessen och utredningarna har varit undermåliga. Grundliga psykiatriska bedömningar bekräftade tortyr och våldtäkt. Domstolen avvaktade därefter under 28 månader rapporter från Turkiets rättsmedicinska institut. Domstolen avfärdade sedan fallet "i brist på bevis". Minst en medlem i ledningen för det institut som utfört den rättsmedicinska undersökningen har tidigare fått disciplinära straff för att ha mörklagt tortyr. I ett så korrupt system skapas inget förtroende för myndigheter och domstolar.
Den assyrisk/syrianska och kaldéiska minoriteten i landet utsätts på olika sätt för diskriminering och förföljelser. Turkiska staten genomförde 1984 konventionsstridiga konfiskationer av fastigheter tillhörande dessa minoriteter. Man har omvandlat kyrkor till moskéer. År 2000 förstörde myndigheterna i Midyat ett helt kvarter med omkring 50 historiskt värdefulla hus tillhörande assyrier, syrianer, armenier och greker. Stiftelser av armenier, assyrier/syrianer och kaldéer behandlas inte på samma sätt som turkiska utan diskrimineras på olika sätt.
De brott mot mänskliga rättigheter jag räknat upp vittnar om ett utifrån europeisk utgångspunkt djupt liggande och allvarligt systemfel när det gäller den turkiska statens sätt att fungera. Det handlar inte bara om att ändra i lagböckerna. Det som står i dem måste också tillämpas. Sker inte detta är de ändringar som genomförts i den turkiska lagstiftningen på senare tid inte något som man kan fästa något avseende vid i samband med kommande förhandlingar inför ett turkiskt medlemskap i EU.
Jag vill fråga utrikesministern:
1.Vilka initiativ avser utrikesministern att vidta för Sveriges del och inom EU för att förmå den turkiska regeringen och dess myndigheter att tillämpa den lagstiftning som nyligen togs för att förbättra situationer när det gäller mänskliga rättigheter i landet?
2.Vilka initiativ avser utrikesministern att vidta för Sveriges del och inom EU för att förmå Turkiet att ta ytterligare steg när det gäller att utveckla demokratin och rättssäkerheten?
3.Vilka initiativ avser utrikesministern att vidta för Sveriges del och inom EU för att förmå den turkiska regeringen och turkiska myndigheter att tillgodose de etniska minoriteternas rättigheter när det gäller rätten till liv, arbete och egendom?
4.Vilka initiativ avser utrikesministern att vidta för Sveriges del och inom EU för att förmå den turkiska regeringen och dess myndigheter att upphöra med förföljelserna av oppositionella partier och grupper?
5.Vilka initiativ avser utrikesministern att vidta för Sveriges del och inom EU för att Turkiet i framtiden redovisar metoder och resultat när det gäller implementeringen av den nya MR-lagstiftningen?