Den ökande arbetslösheten

Interpellationsdebatt 10 oktober 2019

Protokoll från debatten

Anföranden: 13

Anf. 10 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Lars Beckman har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att vända trenden med den ökande arbetslösheten i allmänhet, vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att minska glappet mellan utrikes föddas och inrikes föddas arbetslöshet samt vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att få fler utrikes födda att kunna starta företag och den vägen ordna sin egen försörjning.

En väl utformad arbetsmarknadspolitik bidrar till att fler kan komma i arbete. Arbete är den viktigaste förutsättningen för en egen försörjning och etablering i samhället. En aktiv arbetsmarknadspolitik är också viktig för att hålla sysselsättningen uppe vid en ekonomisk avmattning. Resurser bör fortsatt prioriteras till dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden, till exempel långtidsarbetslösa och nyanlända. Det är angeläget att arbetsmarknadsetableringen går snabbare för nyanlända, och då i synnerhet för nyanlända kvinnor. Det är också angeläget att insatserna fördelas utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

I budgetpropositionen för 2020 föreslår regeringen satsningar för totalt 1,3 miljarder för att fler ska rustas för arbete, för bättre integration, för en fortsättning av utbyggnaden av Kunskapslyftet och för en aktiv näringspolitik. Därutöver föreslår regeringen ett ingångsavdrag, som syftar till att göra det mer attraktivt att anställa personer som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden och personer som länge stått utanför arbetsmarknaden.

Regeringen föreslår resurser för att öka antalet deltagare i upphandlade matchningstjänster som svarar mot inriktningen på reformeringen av Arbetsförmedlingen. Fler långtidsarbetslösa och nyanlända som befinner sig långt från arbetsmarknaden ska kunna få en extratjänst eller ett introduktionsjobb. Regeringen föreslår att resurser tillförs för att dämpa minskningen av extratjänster och introduktionsjobb. Det tillförs även resurser för att fler arbetslösa ska kunna få en arbetsmarknadsutbildning och på så sätt kunna möta den kompetens som efterfrågas och motverka bristen på arbetskraft.

Regeringen föreslår att medel tillförs för etableringsjobb i enlighet med parternas förslag. Genom etableringsjobben kommer staten att stimulera att anställningar för nyanlända och långtidsarbetslösa kommer till stånd så att fler får chansen till ett jobb.

Vidare kommer ett intensivår att införas inom ramen för etableringsprogrammet. Intensivåret bör bestå av en kedja av språkintensiva och yrkesnära insatser som ges parallellt eller efter varandra under en relativt kort sammanhängande period. Syftet är att deltagarna efter intensivåret ska vara matchningsbara mot arbetsmarknaden och komma i arbete inom ett år efter påbörjat intensivår. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra intensivåret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att skapa förutsättningar för utrikes födda att starta företag är en viktig fråga för regeringen. Almi har ett särskilt uppdrag att nå kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Under 2018 lyckades Almi nå sitt mål vad gäller företagare med utländsk bakgrund. Tillväxtverket arbetar på flera sätt med att säkerställa ett företagsfrämjande på likvärdiga villkor. Sedan 2016 har Tillväxtverket haft regeringens uppdrag att främja företagande bland nyanlända och utrikes födda kvinnor och män. För innevarande år tillfördes myndigheten 10 miljoner kronor för att stärka främjandet av utrikes födda kvinnors företagande.


Anf. 11 Lars Beckman (M)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det är klart att det ibland är roligt när hela världens arbetsmarknadspolitik kretsar kring min valkrets - Gävle och Gävleborg. Statsministern var nyligen i Gävle, och jag tror att arbetsmarknadsministern också var där. Det ledde till ett stort reportage i den europeiska tidskriften Politico, där man konstaterade att Stefan Löfven har misslyckats med sitt viktigaste vallöfte: att Sverige nästa år, 2020, ska ha Europas lägsta arbetslöshet. Nu har visserligen arbetsmarknadsministern ett kvartal på sig, men det finns väl få saker som pekar på att det ska lyckas.

I veckan var det också ett stort inslag i Finlands public service, Yle, där man i ett stort reportage från Gävle beskrev extratjänsterna och hur de hade fungerat där. Vi kan konstatera att experterna har dömt ut det som meningslöst, dyrt och ineffektivt.

Statsrådet Anders Ygeman har också varit i Gävle och hållit en pressträff. Det var en stor presskonferens där han berättade att det skulle bli ytterligare 761 platser på Högskolan i Gävle. Det är ju bra - kanske någon trodde. SVT gick ut med det, P4 gick ut med det, Gefle Dagblad gick ut med det och Arbetarbladet gick ut med det. Det var bara det att siffran var helt fel. Högskolan i Gävle säger att det motsvarar 20 platser - och detta i ett län som har väldigt hög arbetslöshet.

Precis som vi hörde i interpellationsdebatten nyss här har också den egna nya myndigheten som är skapad i Gävle stora problem med arbetsmiljön.

Fru talman! Om regeringen hade lyckats med sitt arbetslöshetsmål skulle ytterligare ungefär 330 000 personer varit i jobb. Det hade varit 330 000 till som hade betalat skatt och 330 000 till som inte hade gått på försörjningsstöd eller andra bidrag.

Nu kommer det tyvärr många tecken på att regeringen inte kommer att nå sitt mål om att nå EU:s lägsta arbetslöshet. Tvärtom kommer signalerna att arbetslösheten ökar. Då önskar man naturligtvis att regeringen hade en politik för fler jobb.

Vad kan regeringen påverka? Det är svårt att påverka konjunkturen i världen, men man kan till exempel påverka kostnader. Skillnaden mellan regeringens och Moderaternas budget när det gäller en sådan enkel sak som lastbilsskatten på 80 000 kronor per år påverkar naturligtvis konkurrenskraften kraftigt.

Jag vet att Eva Nordmark brukar berätta att hon är från Norrbotten. Det är jag också. Då vet man hur viktigt det är med transporter. Man vet hur viktigt det är att företagen kan sälja sina produkter och bibehålla konkurrenskraften och att de får kompensation för de långa avstånd som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det gör skillnad med 80 000 kronor per år per lastbil i lastbilsskatt. Det gör skillnad med en flygskatt. Det gör skillnad för företagen, som behöver komma ut på sin internationella marknad och sälja sina produkter.

Jag har inte sett någonting i statsrådets svar som beskriver hur man ska värna konkurrenskraften och hur man på riktigt ska motarbeta den ökande arbetslösheten. Jag tror inte ens att statsrådet själv tror att det gör någon skillnad att skjuta till någon miljard till Arbetsförmedlingen.

I statsrådets uppföljande svar skulle jag gärna vilja få beskrivet vad regeringen gör nu. Anser statsrådet att Sverige kan nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet, som infaller om ett kvartal? Hur värnar man konkurrenskraften? Och hur ser man till att företagen nu inte behöver rationalisera i onödan utan kan behålla sina värdefulla medarbetare när vi nu går mot en lågkonjunktur?


Anf. 12 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! I lördags var det väldigt många människor samlade och mycket känslor på torget i Ånge. Ånge ligger i mitt hemlän Västernorrland. Närmare 500 personer kom till en manifestation till stöd för dem som drabbas när sågverket i byn Östavall i Ånge kommun nu kommer att stängas.

Nedläggningen innebär att fler än 100 arbetstillfällen försvinner från Östavall. Det är en by med färre än 200 invånare. Ånge kommun har 9 000 invånare; 500 slöt upp i demonstrationen. Vi kan räkna om detta till siffror som skulle gälla för Stockholm. Stockholm är 900 gånger så stort som Ånge. Det hade motsvarat 50 000 demonstranter - 50 000 demonstranter, fru talman! Jag är helt övertygad om att regeringen då hade stått och lovat en hel del från statens sida för att hjälpa till i omställningen.

Nu är det tyst. Det är knäpptyst.

Nu behöver regeringen och statsrådet agera för Östavall och hjälpa till med den svåra omställning som Ånge och Östavall nu behöver göra. Jag utgår från att regeringen kommer att komma till undsättning, precis som ni skulle ha gjort om det hade stått 50 000 demonstranter här utanför och protesterat mot att 10 000 jobb hade försvunnit i huvudstaden.

Fru talman! Arbetslösheten i Sverige stiger månad för månad. Hårdast slår det mot landsbygden. Orter som Östavall får betala ett oerhört högt pris för regeringens oförmåga att bygga svensk konkurrenskraft, oförmåga att förbättra vårt företagsklimat och oförmåga att se till att även svensk landsbygd utvecklas.

Vi hörde nyss i debatten av Lars Beckman om regeringens lastbilsskatt på 80 000 kronor per lastbil och år. Det går många lastbilar till ett sågverk som Östavall, och det blir dyrt.

Fru talman! Nu stiger arbetslösheten i Sverige, och särskilt drabbas orter som Östavall. Jag vill därför fråga statsrådet: Bryr sig regeringen om orter som Östavall? Vad tänker regeringen göra för Östavall och Ånge kommun? Kommer ni att ingripa och hjälpa till i omställningen, som ni hade gjort om detta hade skett här i Stockholm?


Anf. 13 Saila Quicklund (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Högkonjunkturen i Sverige är över, och svensk ekonomi är inne i en tydlig avmattningsfas. Det spår Konjunkturinstitutet, KI, i sin senaste prognos. Sysselsättningen bedöms minska med hela 0,8 procent det tredje kvartalet i år, och arbetslösheten förväntas stiga till 7,1 procent 2020. Detta måste anses som ett stort misslyckande för regeringen, som gick ut och sa att man 2020 skulle ha Europas lägsta arbetslöshet.

Även Handelsbanken gör bedömningen att Sverige går mot en lågkonjunktur med stigande arbetslöshet. Tillväxten faller till 1,1 procent i år. Arbetslösheten ökar för första gången sedan hösten 2017, enligt nya siffror från Arbetsförmedlingen. I juli var hela - notera - 344 000 personer inskrivna som arbetslösa, en ökning med hela 5 000 personer på ett år. Risken för ökad långtidsarbetslöshet är stor, särskilt, såklart, för dem med kort utbildning.

Arbetslösheten har sänkts i hela EU sedan 2014. Sveriges minskning har dock varit lägst i hela EU. SCB visar att arbetslösheten dessutom nu ökar i Sverige, som jag sa tidigare. Samtidigt är arbetsmarknaderna i de flesta andra länder fortfarande starka. Arbetslösheten i USA är nere under 4 procent, den lägsta nivån på 50 år. Tyskland har en arbetslöshet på 3 procent, lägst sedan 1980. Danmark, vår granne, ligger på en arbetslöshet under 4 procent.

Eftersom den nuvarande regeringen inte har klarat av att genomföra några reformer som kan antas höja sysselsättningen och tillväxten är behovet av nya reformer stort för att Sverige ska fortsätta utvecklas väl. Bristen på tydlig arbetslinje sedan 2014 kan illustreras av att Sverige sedan Stefan Löfven blev statsminister har utvecklats sämre i fråga om arbetslöshet än alla övriga 27 EU-länder - allvarligt!

Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska insatser som extratjänster, arbetsmarknadsutbildning och förberedande utbildning har ökat under lång tid. Samtidigt har resultaten uteblivit. Effektiviteten i dessa insatser måste självklart öka.

Från Moderaterna har vi länge tjatat om att regeringen måste använda pengarna under högkonjunktur för att rusta Sverige inför lågkonjunktur.

Arbetslösheten är för hög för att det ska vara en högkonjunktur. Det är anmärkningsvärt. Skulle ökningen av arbetslösheten likna den vi har sett i tidigare nedgångar kan arbetslösheten nå mycket problematiska nivåer.

Regeringens arbetsmarknadspolitik har havererat, som jag nämnde tidigare. En fråga som då känns adekvat är: Vilka konkreta åtgärder avser arbetsmarknadsministern att vidta för att försöka förbättra situationen inom svensk arbetsmarknad?


Anf. 14 Lars Jilmstad (M)

Fru talman! Inledningsvis vill jag säga att jag naturligtvis till fullo instämmer i Lars Beckmans och Saila Quicklunds beskrivning av hur de optimistiska förhoppningarna angående den svenska arbetslösheten har grusats. Jag tänkte dock ta upp en annan aspekt i mitt anförande, nämligen företagsklimatets betydelse för hur det går med tillväxt och jobb.

Fru talman! För knappt en vecka sedan hade vi datumet den 4 oktober. Aha, kanelbullens dag! kanske någon då utbrister. Aha, en dag då företagsamheten finns i fokus! kan den något äldre kanske i stället utbrista. Jag och bortemot hundra tusen andra i ungefär min ålder förknippar den 4 oktober med den stora protesten mot löntagarfonder. Företagens protester kom så småningom att förpassa den idén till historiens skräphög. Men de kom också att leda till att betingelserna för näringslivet över huvud taget kom att uppmärksammas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Just hur betingelserna ser ut är avgörande för vår tillväxt och för hur många jobb som kommer till i våra företag. Eller formulerat på ett annat sätt: Hur står det egentligen till med det svenska företagsklimatet - och, vill jag säga, klimatet för företagare?

Organisationen Svenskt Näringsliv mäter årligen företagsklimatet i alla våra kommuner. När resultatet blir dåligt händer det ofta att kommunledningarna, precis som arbetsmarknadsministern nu gör, hänvisar till diverse olika myndighetsåtgärder eller anslag till myndigheter som ska ha som uppgift att medverka till att det blir fler jobb. Nu är det bara det att den typen av åtgärder sällan uppnår önskat resultat. Det går inte att dirigera fram jobb, och företagare låter sig inte luras att anställa bara för att någon tillfällig stödåtgärd sätts in.

Vad Svenskt Näringsliv mäter är företagens upplevelser av företagsklimatet. Tror man att regeringen, och för den delen den egna kommunen, genuint vill skapa långsiktigt stabila och förmånliga villkor för företagande vågar man också satsa framåt. Man vågar expandera, och man vågar också anställa.

Fru talman! Från riktigt lokal nivå, när det gäller en stadsdel här i Stockholm och även från andra håll, får jag ofta höra frustrerade företagares klagomål över företagsklimatet. Vad de säger kan handla om alltifrån skattefrågor till parkeringsmöjligheter eller gatuarbeten som gör det svårt för företagens kunder

Gemensamt för många företagare är att de upplever att regeringen inte bryr sig nämnvärt om företagen annat än som skatteobjekt. När därför det moderata företagarrådet i Stockholm för en knapp vecka sedan återigen gjorde en företagsamhetens dag av den 4 oktober räckte inte den väl tilltagna lokalen till. Intresset var enormt.

Fru talman! Det går förstås att exemplifiera med många nödvändiga åtgärder för att förbättra företagsklimatet, men en bra början är att regeringen lyssnar till företagen och inser att en trovärdighet kring regeringens jobbpolitik kräver just långsiktigt stabila och förmånliga villkor. Därför är min fråga till arbetsmarknadsministern vad hon avser att göra för att åstadkomma detta och för att få ett bra företags- och företagarklimat.


Anf. 15 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Det var många frågor. Låt mig börja med att säga att mitt perspektiv som arbetsmarknadsminister och socialdemokrat är att arbete alltid är grunden såväl för vårt välstånd som för att skapa konkurrenskraft för vårt land. Sverige är ett av världens absolut bästa länder att både leva i och arbeta i. Men vi har en del utmaningar. Jag skulle vilja säga att det är löntagares och företagares hårda arbete som har bidragit till att vi har det välstånd som vi har i dag. Det ska vi vara stolta över, och vi ska värna både företagens och löntagarnas viktiga insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För en socialdemokrat kommer jobben alltid först, och det är viktigt att understryka det. Vi behöver säkerställa en stark konkurrenskraft för vårt land, för det handlar om framtiden och om att kunna säkra att företagen har goda villkor och att människor som lever och arbetar i det här landet ska ha de bästa förutsättningarna att kunna känna trygghet i sitt arbetsliv och kunna utvecklas.

När vi nu talar om konkurrenskraft skulle jag vilja säga att det jag ser är att den stora utmaningen för Sverige och hela arbetsmarknaden, vilket också många företag pekar på, är att bristen på personal med rätt kompetens är ett stort tillväxthinder. Företag uppger att det är just problemen med att rekrytera som gör att de inte kan leverera ordrar. Kommuner och regioner beskriver att det är just bristen på rätt kompetens i form av till exempel specialistsjuksköterskor, sjuksköterskor, vårdbiträden och andra viktiga yrkesgrupper som gör att vi kanske inte kan hålla den kvalitet som vi behöver.

Att säkerställa kompetensen och att se till att vi har en arbetsmarknadspolitik och en utbildningspolitik som innebär att arbetsgivare kan anställa den kompetens som de behöver och att människor därtill får möjlighet till ett arbete och egenförsörjning men också möjlighet att växa och utvecklas genom ett helt yrkesliv - det är frågor som jag brinner för.

Jag hoppas att vi i den här kammaren mellan alla partier kan säkerställa långsiktiga och stabila spelregler. Politiken har en viktig uppgift att se till att företag, parterna på svensk arbetsmarknad, myndigheter och olika aktörer vet vilka spelregler som gäller. För mig är det väldigt viktigt att bygga stabila spelregler över tid.

När det gäller exemplet med Ånge menar jag att med tanke på hur arbetslivet och arbetsmarknaden förändras i vårt land och runt omkring i omvärlden behöver vi ha system som underlättar omställningen och skapar trygghet för människor i omställning och som också kan bli mer konkret regionalt och lokalt. Det måste funka på orten.

Jag tror att vi har stora möjligheter att vrida om politiken. Jag och statsministern var i Gävle i förra veckan. Vi besökte Gävle av det skälet att det är ett län med hög arbetslöshet. Vi behöver säkerställa att det finns verktyg för att kunna säkra att människor får ett jobb och att företagen får den kompetens som de behöver. Det är så vi skapar välstånd och välfärd i vårt land.


Anf. 16 Lars Beckman (M)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Fina ord kan vem som helst leverera. Det statsrådet säger är helt okontroversiellt. Vi är helt överens om att vi ska ha goda villkor för dem som är anställda i företag och på myndigheter. Det är helt okontroversiellt att vi ska ha goda villkor för näringslivet. Det är vi alltså helt överens om, så den debatten kan vi lägga åt sidan.

Vad det handlar om är naturligtvis vad regeringen nu gör när man har slösat bort en högkonjunktur. Precis som Saila Quicklund gick igenom här när det gäller statistiken är verkligheten regeringens värsta fiende. Verkligheten är att Sverige har försämrats, försämrats och försämrats vad gäller deltagande på arbetsmarknaden.

När det gäller statsministerns besök i Gävle tillsammans med statsrådet fick han frågan från SVT Gävleborg när arbetslösheten kommer att sjunka i Gävleborg. Precis som statsrådet säger är arbetslösheten väldigt hög där. Svaret var: Jag kan inte svara på när arbetslösheten i Gävleborg kommer till samma nivå som riket, men självklart ska Gävleborg ha en mycket lägre arbetslöshet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu vet vi inte, fru talman, om det var som socialdemokrat eller som statsminister han uttalade sig, men jag förutsätter att statsministern alltid är i tjänst.

Transporter är väldigt viktigt i Gävleborg. Det är av avgörande betydelse för den tillverkningsindustri som finns till exempel i Ljusdal att man kan frakta insatsprodukter upp till Ljusdal och att man kan frakta Toyotahytterna ned till Mjölby över natten.

Man måste nog vara socialdemokrat eller möjligtvis tillhöra ett samarbetsparti till Socialdemokraterna för att inte tycka att 80 000 kronor per år i en lastbilsskatt eller 60 miljarder i skattehöjningar påverkar konkurrenskraften.

Varken jag eller någon annan i den här kammaren kommer nog att hålla regeringen ansvarig för att världskonjunkturen viker, men det vi kommer att hålla statsrådet och regeringen ansvariga för är den politik som förs i Sverige. Det borde vara varje regerings ansvar att se till att värna konkurrenskraften, värna företagsklimatet och värna företagen i hela Sverige. Då duger det inte att införa flygskatt som gör att Norrbottens företagare får ökade utgifter. Det duger inte att ha en lastbilsskatt på 80 000 kronor mer per år jämfört med Moderaternas budget. Det duger inte att vara svarslös på frågan: När ska arbetslösheten sjunka? Statsministern var i och för sig ärlig som sa att han inte kunde svara på det.

När man satte upp ett mål om att vi om några månader ska ha EU:s lägsta arbetslöshet hade det väl varit rimligt, fru talman, att man hade fört en politik som hade styrt mot det?

Ett exempel är löftet om de 761 utbildningsplatserna på Högskolan i Gävle som visade sig vara en sifferbluff. Högskolans rektor gick ut i Gefle Dagblad - all heder åt henne för att hon visade det civilkuraget - och sa: Nja, det handlar om 20 platser - vi förstår inte hur regeringen har räknat.

Så verkar det vara med det mesta med den här regeringens politik. Det är siffertrixande och fina ord, men det duger inte. Det måste finnas en verklighet bakom orden. När man inför en lastbilsskatt på 80 000 kronor per år och höjer kostnaderna för företagen och lågkonjunkturen är i antågande kommer man att påskynda arbetslösheten. Den kommer inte att sjunka.


Anf. 17 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! De uteblivna svaren från statsrådet till människorna i Östavall och andra orter i Sverige som nu drabbas av högre arbetslöshet är talande. Regeringen bryr sig inte om Sveriges landsbygd. Om jag är väldigt generös, fru talman, och tolkar vad statsrådet sa i sitt anförande menade hon att vi har utmaningar. Låt mig säga att för de människor som bor i Ånge och Östavall är det en kraftig underdrift.

Fru talman! Statsrådet sa också att det till stor del handlar om vad man gör på lokal nivå. Låt mig då upplysa statsrådet om att Ånge kommun genom allmän rösträtt redan styrs av statsrådets eget parti: Socialdemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill ge statsrådet ytterligare en möjlighet att lämna besked. Tänker regeringen komma med ett åtgärdspaket för Östavall och Ånge? Det är ett måste, enligt mig. Om inte, undrar jag varför. Jag är övertygad om att regeringen hade gjort det om det hade varit 50 000 stockholmare som hade stått här och demonstrerat för 10 000 jobb som försvann. Varför gör regeringen och statsrådet skillnad på människor på Sveriges landsbygd och människor i Sveriges huvudstad?

Min andra fråga blir: Vad har regeringen gjort för att industrin, inte minst på landsbygden, ska få ökad konkurrenskraft? Lastbilsskatten på 80 000 kronor per år stärker ju inte konkurrenskraften. Tvärtom! Den försämrar den.

Fru talman! Människorna i Ånge och Östavall förtjänar ett svar från statsrådet.


Anf. 18 Saila Quicklund (M)

Fru talman! Arbetslösheten bland utrikes födda har nått rekordnivåer och motsvarar nu hälften av alla arbetslösa. Att fastna i bidragsberoende är förödande för både individ och samhälle. Därför tar Moderaterna ett stort tag om bidragen i budgetmotionen.

Vi föreslår skärpta krav för att erhålla försörjningsstöd, kvalificering in i bidragssystemet, krafttag mot bidragsfusk och ett bidragstak som gör att det alltid lönar sig att ta ett jobb. Inte minst förstärker Moderaterna jobbskatteavdraget så att alla som tjänar över 13 000 kronor i månaden får en skattesänkning med ungefär 3 200 kronor per år. Sammantaget, med den skattelättnad som genomförts i budgeten för 2019, får en medelinkomsttagare en sänkt skatt på ungefär 500 kronor per månad. Tillsammans innebär de samlade reformerna inom området att fler människor kommer att gå från bidrag till jobb.

Min fråga till statsrådet gäller Arbetsförmedlingen. Moderaterna har drivit frågan om en reformering. Vi behöver en vassare och mindre myndighet som fokuserar på att rusta just långtidsarbetslösa så att de kan gå från bidrag till jobb. Då kan mindre aktörer sköta matchningen, som det är stora problem med i dag.

Arbetsförmedlingen har ett lågt förtroende generellt. När det gäller arbetslösheten har utvecklingen i Sverige varit den sämsta i Europa efter att Stefan Löfven tillträdde som statsminister, vilket jag nämnde tidigare.

Min fråga till arbetsmarknadsministern blir därför: Hur ska reformeringen av Arbetsförmedlingen vända den negativa spiralen?


Anf. 19 Lars Jilmstad (M)

Fru talman! Vi ser förstås fram emot att arbetsmarknadsministerns tal om vikten av långsiktigt stabila och bra villkor för företagen också manifesteras i handlingar av olika slag, så att det inte bara stannar vid fagra och för all del välmenande ord.

Jag har erfarenhet av lokalt samarbete med företag. Min första åtgärd när jag blev ordförande i en stadsdelsnämnd här i Stockholm var att tillskapa ett näringslivsråd för stadsdelen som hade 60 000 invånare. När 3 000 jobb plötsligt försvinner i Farsta, vilket också hände när Telia lade ned sin verksamhet där, blir konsekvenserna inte desamma som i Ånge. Här kan man nämligen flytta till jobb på andra ställen i staden. Men det är likafullt viktigt att med kvarvarande företag och potentiella Farstaföretag klara ut vad som egentligen krävs för att man ska vilja vara i eller flytta till Farsta, etablera sig där och få företag att växa. Det är viktigt att ha den kontinuerliga dialogen med företag och företagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad kan vi göra för att man ska vilja växa här och nu och ha den framtidstro som krävs för att våga anställa? Vad kan vi göra för att man inte ska gå omkring med en känsla av att vad som helst kan drabba oss bara därför att det råkar gå bra för tillfället och att man då återigen ska bli intressant som kassako? Långsiktigt stabila villkor kräver också handling.


Anf. 20 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Svensk arbetsmarknad kommer att förändras väldigt mycket de kommande åren. Det är jag övertygad om. Jag hoppas också på det. Artificiell intelligens, teknikskiften, automatisering, robotisering och en helt nödvändig grön omställning kommer nämligen att påverka hur både näringslivet och arbetsmarknaden kommer att se ut. I det läget behöver vi se till att ha stabila, robusta system som klarar omställningen. Det ska säkerställa att näringslivet och arbetsmarknaden kan förändras på ett smidigt sätt så att både företagen och löntagarna blir framgångsrika i den omställningen.

Jag är ganska ny som statsråd och har lång erfarenhet av att i min fackliga roll arbeta tillsammans med näringslivet i de här frågorna. Jag ser vikten av att vi tillsammans med många olika aktörer kan kroka arm för att klara omställningen på ett smidigt sätt. Det finns ett antal verktyg som är väldigt viktiga för att Sverige ska vara framgångsrikt och konkurrenskraftigt i den delen. Jag tror att det handlar både om att gynna innovationsförmåga och om att satsa på utbildningspolitiken så att den blir mer flexibel och mer anpassad utifrån arbetsmarknadens och näringslivets behov.

Arbetsmarknadspolitiken är viktig. Jag är stolt över att vi nu kunnat berätta om satsningarna på 1,3 miljarder just inom arbetsmarknadspolitiken. Det finns ett antal åtgärder där som spelar stor roll, till exempel arbetsmarknadsutbildningarna. Såväl företag som arbetsgivare och fackliga organisationer har pekat på hur viktigt det är att samarbeta om de frågorna. Också extratjänsterna nämndes. De har kanske inte den högsta effektiviteten. Men de spelar väldigt stor roll för enskilda individer, som på det sättet får möjlighet att ändå vara ute i arbetslivet och får bättre möjligheter att försörja sig.

Jag tror alltså att det handlar om en palett av åtgärder, alltifrån innovationsförmåga till att se till att vi har en anpassad utbildningspolitik och en effektiv arbetsmarknadspolitik som är träffsäker i de insatser vi gör. Men det handlar också om sådana saker som en arbetslöshetsförsäkring som gör att människor inte blir fattiga ifall de förlorar jobbet. Det handlar om att säkerställa att människor i vuxen ålder kan validera sina tidigare kunskaper och erfarenheter och att de får studie- och yrkesvägledning.

Det kommer inte att se ut som det gjorde tidigare. Då kunde vi utbilda oss i unga år för att sedan ha samma arbete ända fram till pensionering. Vi kommer att behöva kunna ställa om flera gånger genom arbetslivet. Det är viktigt för svensk konkurrenskraft. När det blir ökad konkurrens från omvärlden och när vi kan ta del av nya teknikskiften behöver vi kunna säkerställa både att det finns kapacitet bland företagen att omhänderta detta och att löntagarna har de förutsättningar och den kunskap och kompetens som krävs för att implementera ny kunskap. På så sätt ser vi till att våra arbetsgivare, både företag och offentlig sektor, kan växa och utvecklas.


Anf. 21 Lars Beckman (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag hade under en förmiddag ett rundabordssamtal tillsammans med några av Gävleborgs mest framgångsrika utrikes födda företagare. De verkar i olika branscher. Jag fick med mig deras förslag och tankar: Attityd till företagsamhet och arbete måste förbättras. Det måste alltid löna sig att arbeta i stället för att passivt leva på bidrag. Det finns lediga arbeten inom många olika branscher, men den sammantagna effekten av olika bidrag gör att det kan vara mer lönsamt att leva på bidrag i stället för att arbeta. Ett stort serviceföretag i Gävle sa att konsekvensen blir att många inte söker de jobb som finns.

Det är viktigt att lära sig svenska och att integrera sig i det svenska samhället. Att förstå värderingar liksom inställningen till samhället är också mycket viktigt.

Jag fick med mig ett exempel från en advokat från Ukraina, som gick i en sfi-klass där skillnaden var stor. Några hade inga som helst läs- och skrivsvårigheter. Det säger sig självt att nivån på utbildningen då kan skilja sig åt.

Vidare lyfter alla företagare fram skatter som en viktig del i detta. Man tycker dessutom att vi politiker borde besöka England för att bland annat ta reda på hur det kommer sig att så många personer från Somalia driver företag där, medan man inte gör det i Sverige.

Jag tror att det är nyttigt att lyssna på dem som har gjort detta. Jag tror också att det är nyttigt för oss politiker att dra slutsatser av det vi får höra och det som företagarna säger. Jag noterar att det i statsrådets skriftliga svar fanns väldigt lite av det som de utrikes födda företagarna tycker är viktigast.

Regeringen rår som sagt var inte på vare sig låg- eller högkonjunkturer, men den inhemska politiken och att värna konkurrenskraften är regeringen direkt ansvarig för.


Anf. 22 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Om det är något som måste vara i fokus för svensk arbetsmarknadspolitik är det just att bidra till konkurrenskraft och välstånd. Det är min absoluta kompass. Vi måste se till att ha en träffsäker arbetsmarknadspolitik, som gör att företag kan anställa den kompetens som de behöver och att människor får möjlighet att kliva in på arbetsmarknaden eller, om man redan är inne, utvecklas inom ett helt yrkesliv. Detta måste vara fokus eftersom det är detta som bygger Sverige starkt.

Vi talade tidigare om Gävle. Jag kan berätta att det finns en hel del spännande projekt där. Jag har haft möjlighet att besöka några av de utbildningar som är riktade till just nyanlända. Ett av dessa projekt vände sig till akademiker som läste svenska språket. Jag fick sitta ned och prata med dem om de möjligheter de såg framför sig att använda den kunskap och kompetens de har med sig från sina hemländer. Att lära sig svenska språket och få del av vissa insatser gör att man kan bidra på den svenska arbetsmarknaden. Jag tror att vi måste lära oss mycket av sådana projekt.

Svar på interpellationer

Jag är därför glad över att vi nu inför intensivår och satsar på de etableringsjobb som är parternas förslag. En hel del satsningar är på gång och kommer nästa år, och vi har avsatt medel för detta i budgeten. Jag är glad över det stora engagemang som finns för arbetsmarknadspolitiken och vill avsluta med att säga att jobben alltid går först. Alla som kan arbeta ska arbeta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2019/20:23 Den ökande arbetslösheten

av Lars Beckman (M)

till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

 

Statistiska centralbyrån (SCB) redovisar att arbetslösheten ökar för andra månaden i rad. På ett år har antalet arbetslösa ökat med 56 000 personer, och Sverige ligger nu över EU-genomsnittet vad gäller arbetslöshetsnivå, trots vidlyftiga löften från regeringen att vi ska nå EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Oroande är också att vi har väsentligt högre arbetslöshet bland utrikesfödda än exempelvis Tyskland. Samtidigt upplever fler och fler företag att företagsklimatet försämras. Regeringen har en viktig uppgift att värna konkurrenskraften hos det svenska näringslivet. Ett exempel på detta är att det från den 1 januari kommer att skilja ca 80 000 kronor per år för ett åkeri bara i bränslekostnad mellan Moderaternas budget och regeringens. Den lastbilsskatt som det innebär på 80 000 kronor per år är djupt skadlig för företagsamheten i Sverige.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga arbetsmarknandsminister Eva Nordmark:

 

  1. Vad gör ministern och regeringen för att vända trenden med den ökande arbetslösheten i allmänhet?
  2. Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att minska glappet mellan utrikesföddas och inrikesföddas arbetslöshet?
  3. Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att få fler utrikesfödda att kunna starta företag och den vägen ordna sin egen försörjning?