Effekthöjning i vattenkraften

Interpellationsdebatt 28 maj 2024

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 24 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Herr talman! Isak From har frågat energi- och näringsministern om hon och regeringen förutom nya pauser också överväger några insatser för att involvera företag och ansvariga myndigheter i arbetet med att säkerställa vattenkraftens möjlighet till effekthöjning, samt om hon och regeringen avser att ta ytterligare initiativ för att också skapa tydlighet i prövningsförutsättningarna för verksamhetsutövarna.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Vattenkraftens utbyggnad ska enligt propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243) främst ske genom effekthöjning i befintliga verk med moderna miljötillstånd. Det är dock den enskilda verksamhetsutövaren som avgör om det är lönsamt att investera i effekthöjande åtgärder.

Reglerna om ändringstillstånd, som infördes i samband med bestämmelserna om moderna miljövillkor, syftar bland annat till att en verksamhetsutövare ska ha möjlighet att ansöka om effekthöjande åtgärder utan att behöva avvakta omprövningen enligt den nationella planen för moderna miljövillkor. Praxis från mark- och miljödomstolarna visar att bestämmelsen om ändringstillstånd har fungerat som tänkt. Flera tillstånd till effekthöjande åtgärder i befintliga kraftverk har redan lämnats med stöd av de nya reglerna. Det finns inte heller något som hindrar att verksamhetsutövare ansöker om tillstånd till effekthöjande åtgärder i samband med att ansökan om omprövning för moderna miljövillkor ges in. Något skäl för regeringen att vidta några särskilda åtgärder kopplat till den nationella planen för att säkerställa vattenkraftens möjligheter till effekthöjande åtgärder finns därför inte.

Utgångspunkten i planeringen av omprövningarna har varit att en viss påverkan på elsystemet är acceptabel. Med hänsyn till det allvarliga läget för elsystemet beslutade regeringen i januari 2023 att omprövningen skulle pausas i tolv månader och omprövningssystemet ses över. Pausen har sedan förlängts två gånger, senast till den 1 juni 2024.

Regeringen avser att vidta åtgärder som bidrar till att säkerställa att omprövningarnas påverkan på vattenkraften blir acceptabel ur ett elsystemperspektiv. Inom Regeringskansliet pågår därför beredning av förslag till sådana åtgärder. Ställningstagandet om behovet av förändringar bygger bland annat på de kartläggningar och analyser som berörda myndigheter har genomfört under pausen på uppdrag av regeringen, samt dialog med vattenkraftsbranschen. I syfte att medge tillräckligt med tid för regeringen att slutföra arbetet med att ta fram författningsändringar och andra åtgärder som ska förbättra omprövningsprocessen och förse vattenkraften med moderna miljövillkor på ett ordnat, förutsägbart och rättssäkert sätt beslutade regeringen den 23 maj att ytterligare förlänga pausen. Beslutet innebär att de prövningsgrupper som enligt nu gällande bestämmelser ska ge in en ansökan senast den 1 juni 2024, i stället ska ge in en ansökan senast den 1 juli 2025, och att tidpunkten för övriga prövningsgrupper att ge in en ansökan flyttas fram ett år. Detta är den sista och slutgiltiga förlängningen av pausen. Därefter återupptas omprövningarna, och det viktiga arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor, skapa fria vandringsvägar och främja biologisk mångfald i våra vattendrag fortskrider.


Anf. 25 Isak From (S)

Herr talman! Jag tackar Romina Pourmokhtari för svaret.

Jag ställde den här interpellationen till energi- och näringsminister Ebba Busch som en effekthöjningsfråga, men regeringen har i sitt svar bedömt att detta är mer av en miljö- och regleringsfråga. Därför svarar klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari på den.

Interpellationen skulle ha varit besvarad redan den 20 mars. Men, herr talman, det känns som om det redan då var bestämt att regeringen skulle trycka på pausknappen ytterligare en gång, för det har tagit ganska lång tid att få fram det här svaret.

Precis som statsrådet säger i svaret kom det ytterligare en paus den 23 maj, vilket innebär att ansökningarna ska vara inne senast den 1 juli 2025.

Jag frågade näringsminister Ebba Busch om ministern överväger några nya insatser förutom pausen. När jag skrev interpellationen trodde jag att det skulle vara en paus på två månader och att regeringen var nära. Även verksamhetsutövarna ute i landet som ska genomföra och söka tillstånd i omprövningarna trodde nog att regeringen var nära att komma till skott. Nu visar det sig att man behöver ytterligare drygt ett års tid på sig.

Regeringen håller också fast vid blixtsnabba remisser när det kommer till att förlänga pauserna. Myndigheternas syn på pauserna ska också komma regeringen snabbt till handa.

Herr talman! Jag ställde också en interpellation till Parisa Liljestrand tidigare om Riksantikvarieämbetets förutsättningar att bestämma om industriarv vid vatten. Även den interpellationen besvarades av Romina Pourmokhtari. I det svaret framgår det väldigt tydligt att de här investeringarna är väldigt dyra. Av svaret nu från Romina Pourmokhtari framgår att det är verksamhetsutövarna som ska bedöma om investeringarna kan genomföras.

Jag förstår verksamhetsutövarnas frustration. De stora intressenter som står bakom Vattenkraftens miljöfond har skrivit en debattartikel som jag är helt säker på att Romina Pourmokhtari känner till, om att regeringen måste ta tag i styråran.

Jag undrar: Har Romina Pourmokhtari något svar till verksamhetsutövarna om vad de förväntas och kan göra nu när regeringen har förlängt pausen ytterligare? Vad är det som förväntas? Ska också Vattenkraftens miljöfond pausas så att inget arbete fortsätter under kommande år?


Anf. 26 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Herr talman! Det finns många aspekter av vattenkraften som man kan diskutera. Låt oss börja i den grundläggande aspekten att vattenkraften har en särställning i Sveriges energiförsörjning och allra främst i elförsörjningen genom sin förmåga att lagra och erbjuda en reglerbar elproduktion.

Det befintliga vattenkraftsregelverket och de befintliga produktionsförmågorna är något som vi vill utveckla och bevara. Vattenkraftens unika förmågor är något som man verkligen behöver ta vara på i så stor utsträckning som möjligt. Det menar regeringen att vi gör, inte minst genom att pausa de pågående omprövningarna för att förbättra dem och faktiskt lyssna på de vattenkraftsägare som under lång tid har uttryckt stor frustration över hur prövningarna går till och hur de påverkar deras förmåga att bidra med exempelvis sin unika förmåga i elsystemet.

Vattenkraften har stor förmåga att bidra i vårt elsystem. Denna förmåga kan inte utnyttjas genom att ignorera oron när den kommer fram - oron för hur prövningarna går till och hur de påverkar möjligheten att fortsätta.

Svaret på den fråga som ledamoten ställt, herr talman, menar jag är att regeringen värnar vattenkraftsägare i Sverige genom att på allvar ta hänsyn till deras oro och inte låta prövningarna fortskrida som de gjorde tidigare. I stället pausar vi dem för att se över hur de kan förbättras på ett sätt som inte skadar vattenkraften i den utsträckning som det höll på att göra. Detta menar vi är att ta ansvar för den funktion som vattenkraften fyller i vårt elsystem.


Anf. 27 Isak From (S)

Herr talman! Som det står i SvD-artikeln från den 12 april med rubriken "Stora hot mot Sveriges vattenkraft" pausade regeringen omprövningen tämligen omgående. Vi bedömde att det nog var relevant. Man bedömde att man skulle komma igång efter ett år. Efter ett år pausade man i ytterligare två månader, och nu har regeringen ytterligare en gång tagit beslut om att förlänga pausen.

Det är klart att det känns lite som att denna fråga har fallit mellan stolarna och att regeringen helt enkelt har lagt den åt sidan därför att den har varit fullt upptagen med att hantera andra energislag än vattenkraften. Då blir det väldigt tydligt, precis som vattenkraftsföreträdarna skriver, att vattenkraften behövs för att säkerställa vår gemensamma försörjningstrygghet av el.

Man kräver att regeringen ska säkerställa att miljöprövningarnas påverkan på vattenkraften blir acceptabel ur ett elsystemperspektiv. Man ställer ett antal krav, bland annat att regeringen ska skapa en effektiv styrning av miljöprövningarna för vattenkraften, så att den blir rättssäker för samtliga utövare, och att regeringen ska ta fram och säkerställa att det nationella riktvärdet om max 1,5 terawattimmar i produktionsförlust blir bindande.

Precis som statsrådet säger i sitt svar är det verksamhetsutövarna som ska bedöma om en investering i en effekthöjande åtgärd ska genomföras. Sådana åtgärder är stora och kostsamma och måste till stor del genomföras i hela linjen. Hela älvens förmåga måste alltså vara med. Eftersom vi har olika verksamhetsutövare i samma älv behöver det samordnas, och då är det inte konstigt att verksamhetsutövarna efterfrågar styrning. Vart är regeringen på väg?

Det framstår som att det är oreda i Regeringskansliet. Det framgår också tydligt att olika partier i regeringsunderlaget kanske har olika ingångar i denna fråga. I Naturskyddsföreningens enkät 2022 svarade Liberalerna att de vill värna och upprätthålla tempot i miljöanpassningen av vattenkraften.

Romina Pourmokhtari vill inte kommentera de nya förhalningarna. Det ser ut som att det nu är Liberalerna som förhalar processen i Regeringskansliet. Utomstående betraktare kan lätt få för sig att de olika partierna i Tidöunderlaget inte är överens i denna fråga. Det, herr talman, drabbar på sikt vår energiförsörjning, där vattenkraften är helt bärande.


Anf. 28 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Herr talman! Jag tycker att det blir något komiskt när ledamoten nämner att jag som statsråd inte vill kommentera frågan om hur vattenkraftens pauser för miljöprövning går till. Det är i själva verket vad vi gör i detta nu, herr talman. Vi står och diskuterar och debatterar frågan om vattenkraftens miljövillkor, vattenkraftens funktion i vårt elsystem och hur pauserna ska hanteras på bästa sätt.

Påståendet att jag inte vill kommentera detta tycker jag faktiskt blir lite roligt. Jag kommenterar nämligen detta med jämna mellanrum. Det jag nyss påpekade för ledamoten, herr talman, var att det finns skäl till att pauserna genomförs, och det är skäl som Liberalerna inte ignorerar.

Liberalerna är väldigt måna om att den förlängda pausen ska ge tid för arbetet att förbättra miljöprövningarna så att de kan genomföras på bästa sätt. Om man är miljövän är man mån om att prövningarna ska ske på ett bra sätt så att vi kan behålla även vattenkraften och så att vi inte lägger ned fungerande produktion som, även om den är småskalig, bidrar till elsystemet. Det finns bedömningar av hur mycket den bidrar med.

Att Liberalernas miljöpolitik och värnande av en hög takt går emot det som nu görs håller jag inte med om. Det som händer här är att Sveriges miljöpolitik ska vara ambitiös och värna konkurrenskraften. Den värnar inte konkurrenskraften om den leder till att inhemsk vattenkraftsproduktion läggs ned därför att miljöprövningarna är för tunga för aktörerna att genomföra.

Prövningarna ska genomföras på ett sätt som inte skapar oacceptabel påverkan på aktörernas verksamhet, vilket är något som regeringen inte vill se fortsatt. Åtminstone de vattenkraftsägare som jag har träffat är väldigt tacksamma över att vi inte, likt den förra regeringen, tuffar på utan att lyssna när de uttrycker oro för hur arbetet går till.

Åtgärder behöver vidtas för att se till att påverkan från omprövningarna blir acceptabel ur ett elsystemperspektiv, att samverkan förbättras och att omprövningsprocesserna går till på ett ordnat, förutsägbart och rättssäkert sätt. Det är detta arbete som nu genomförs av regeringen.

Vid ett remissmöte den 14 maj med anledning av den föreslagna förlängningen av pausen informerade Regeringskansliet om att regeringen avser att remittera författningsförslag före sommaren. Då kommer med andra ord de förslag till åtgärder som bereds inom Regeringskansliet att presenteras.

Detta är som sagt ett arbete som sker för att vi ska kunna få till de välbehövliga författningsändringarna, herr talman, liksom andra åtgärder som behövs i detta arbete. Jag kan bara beklaga att det inte är ett arbete som har genomförts trots att de här prövningarna har kritiserats under lång tid. Man har under lång tid lyft upp att det finns en problematik i hur de genomförs.

Pausen har alltså förlängts i syfte att ge oss tillräcklig tid att slutföra det arbete som behöver ske. Det är klart att man som politiker är frustrerad över att saker och ting tar tid, men så är det - politik och arbetet på statlig nivå behöver ske på ett korrekt sätt, och det tar ibland tid. Jag tror inte att någon är särskilt förvånad över att det här är ett arbete som är komplext och mycket svårt. Vi kommer förhoppningsvis att väldigt snart kunna ha fler debatter om påverkan på vattenkraften av miljöprövningarna, som också kommer att kunna ske på ett lite annat sätt.


Anf. 29 Isak From (S)

Herr talman! Det är klart att vi ska titta på de författningsändringsförslag som regeringen kommer med och läsa dem noggrant. Hittills ser det nämligen ut som att man har missbedömt det här.

Det är klart att det kanske hade varit bättre att initialt ta en längre paus, för uppenbarligen hade regeringen annat arbete vilket gjorde att den här frågan hamnade på sidan om. Jag hör inte att regeringen har aviserat några lagändringar, och i den delen är det lagt kort ligger. Då är frågan: Vilka delar är det som man kan påverka? Det återstår att se.

Precis som Romina Pourmokhtari lyfte fram här kommer det förmodligen också att innebära att vi återigen behöver diskutera detta framgent. För oss socialdemokrater är det nämligen helt avgörande att vattenkraften klarar sina miljöåtaganden - och även att den fond som de stora vattenkraftselproducenterna faktiskt har skapat för att lindra bördan för de små kommer i arbete och att det arbetet också kan fortgå. Vi ser nu att det har pausats, och vi beklagar det, som sagt.

Vi ser att regeringen uppenbarligen är fullt upptagen med andra frågor men hoppas att det här nu är på gång. Vi ska också läsa budgetpropositionen väldigt noga och se vilka uppdrag som i så fall kommer till ansvariga myndigheter. Det är nämligen ansvariga myndigheter som på något sätt ska förändra sitt arbete, för det kommer inte att vara möjligt att påverka domstolarna om man inte ändrar lagstiftningen, herr talman.

Sist men inte minst önskar jag en trevlig sommar. Om statsrådet har tid kan hon gärna läsa Älven i mig av Jannete Hentati. Den beskriver Luleälvens tillkomst och de konflikter som finns kopplade till storskalig vattenkraft.


Anf. 30 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Herr talman! Jag förstår att Socialdemokraterna har en tendens att bli frustrerade över att det är den enskilde verksamhetsutövaren som avgör om det är lönsamt att investera i effekthöjande åtgärder eller inte och mest undrar varför inte regeringen och staten inte går in och gör saker och ting. Men som liberal, och även som en minister som med jämna mellanrum är i god dialog med olika verksamhetsutövare, litar i varje fall jag på deras förmåga att göra sådana bedömningar.

Vi har ju ett arbete som pågår, där vi involverar verksamhetsutövarna och myndigheterna på olika sätt för att påbörja dialogen och se över hur arbetet ska ske. Flera aktörer i branschen har redan påbörjat ett arbete med att genomföra olika effekthöjningar i samband med att de ansöker om moderna miljövillkor, och det inkluderar ägarna till några av de största anläggningarna. Det är såklart någonting vi ser väldigt positivt på.

Arbetet pågår alltså för fullt, och gällande de miljömässiga aspekterna av det hela är det verkligen så att vi arbetar på för att det ska kunna ske på bästa sätt. Behovet av att genomföra de här åtgärderna är ingenting som har förändrats under den här tiden, utan det handlar helt enkelt om att de ska kunna genomföras på bästa sätt.

Vi är väldigt angelägna om att genomföra de här åtgärderna för att de ska minska vattenkraftens negativa påverkan på miljön. Ledamoten vet säkert mycket väl att det finns en stor vilja även hos regeringen att genom de miljöprövningar som sker arbeta för att skydda vattenmiljön, skydda ekosystemen och värna den biologiska mångfalden. Frågan är hur vi genomför dem på bästa sätt så att de inte påverkar vattenkraftsägarna på samma sätt som under tidigare period.

Det är som sagt frustrerande när arbete tar tid, men så blev det eftersom regeringen behövde påbörja ett arbete som hade kunnat ske från start.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2023/24:638 Effekthöjning i vattenkraften

av Isak From (S)

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Vattenkraften har kapacitet att producera mycket el. Den är förnybar och är ett kraftslag som vi kan kontrollera så att elen finns när vi behöver den.

Vattenkraftsföretagen kan skapa förutsättningar för effektuppgraderingar i befintlig vattenkraft med minimal miljöpåverkan för att nyttja vattenkraftens potential och reglerförmåga bättre. Beräkningar visar att det är möjligt att höja kapaciteten med upp till 25 procent utan att vi behöver bygga helt nya kraftverk och dammar. Vattenkraftens miljötillstånd behöver dock moderniseras och uppdateras.

För att möjligen genomföra ändringar i regelverket är Tidöpartierna överens om att förlänga pausen för omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd med ytterligare flera månader, detta efter att ha pausat starten i först ett år, sedan två månader och nu alltså ytterligare flera månader. Regeringens arbete framstår som synnerligen ostrukturerat. Tidsplanen med ett drygt års paus utan direktiv från regeringen har också ifrågasatts av många. Många aktörer har bara kunnat spekulera över skälen till att pausen nu förlängs ytterligare utan nya direktiv.

Trots att 14 månader snart har gått och pausen löper ut den 31 mars har inga förslag till eventuella förändringar i regelverket för omprövningen synts till från Klimat- och näringslivsdepartementet. Men en fredagskväll i mars stod det klart att regeringen behöver ännu mer tid.

Vattenkraften är oerhört viktig, inte minst som basreglering av energisystemen. Omprövningen av vattenkraften måste säkerställa att kraftresurserna tas till vara. Samtidigt råder stor osäkerhet kring vad regeringen avser med pausen, som nu har förlängts ytterligare.

Energiföretagen var för drygt ett år sedan tydliga med att alla inblandade ska ges möjlighet att planera sin verksamhet och att regeringen så snart som möjligt bör fatta beslut om hur pausen ska realiseras, vad den ska resultera i och hur lång den ska vara.

De var också tydliga med vikten av att involvera branschen och berörda myndigheter i arbetet med att identifiera och prioritera tänkbara regeländringar, samt vilka delar av planens genomförande som dessa regeländringar berör.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:

 

  1. Överväger ministern och regeringen förutom nya pauser också några insatser för att involvera företag och ansvariga myndigheter i arbetet med att säkerställa vattenkraftens möjlighet till effekthöjning? 
  2. Avser ministern och regeringen att ta ytterligare initiativ för att också skapa tydlighet i prövningsförutsättningarna för verksamhetsutövarna?