Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

effektiva Amsutbildningar

Interpellationsdebatt 8 juni 2005
Hoppa över anförandelistan

  • Dela

    Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 6

Hans Karlsson (S)

Anf. 118 Hans Karlsson (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Ana Maria Narti har frågat mig om jag avser att verka för att Ams och länsarbetsnämnderna ska söka samarbete för att utveckla nätkurser och om jag har för avsikt att i instruktion och förordningar bidra till en förbättring av relationerna mellan Ams system och invandrarbefolkningens arbetsgrupper och organisationer. Jag är helt ense med Ana Maria Narti om att kvaliteten på arbetsmarknadsutbildningen är avgörande för ett bra resultat. Det är också positivt att flera möjligheter har öppnats för ett flexibelt lärande, och jag utgår från att Ams utnyttjar de utbildningsformer som finns och som passar för den uppgift som de har, nämligen att erbjuda effektiva utbildningar med kvalitet för att matcha arbetslösa mot lediga arbeten. Den andra frågan handlar om invandrares svårigheter att komma in i arbetslivet och vikten av ökade kontakter mellan arbetsförmedlingen och invandrarbefolkningen för att integrationen ska förbättras i arbetslivet. Ett sätt menar Ana Mari Narti skulle kunna vara att anlita företag och organisationer med personer från andra kulturer som leverantörer av arbetsmarknadsutbildning. Jag delar uppfattningen att samverkan med andra aktörer är viktig. När det gäller upphandling av kurser har arbetsförmedlingen emellertid att följa det regelverk som finns för offentlig upphandling. Det är däremot ingenting som hindrar att invandrarorganisationer lämnar anbud på de upphandlingar som länsarbetsnämnderna alltid annonserar ut.
Ana Maria Narti (Fp)

Anf. 119 Ana Maria Narti (Fp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Tack, arbetslivsministern. Vi kommer att behöva betydligt större arbetskraft, det är en refräng som upprepas allt oftare. Till och med finansministern har gått ut med mycket intressanta påståenden av detta slag. Det upprepas också väldigt ofta att den demografiska situationen kommer att kräva en intensiv rekrytering av människor i alla möjliga yrken. Det är därför som jag försökte titta på Amsutbildningar. Jag fick en intressant katalog över utbildningar. De var så många att de knäckte en skrivare, men det löste sig i alla fall. Man kan använda sig av en annan skrivare om en inte fungerar. Det intressanta var att det var oerhört få av dem som använde sig av de nya möjligheterna. Det fanns inga kontakter med de elektroniska utbildningar som har utvecklats den senaste tiden. Kontakten mellan Amssystemet, högskolor och universitet täckte en mycket liten yta. Det var 3 % i ett fall och 9 % i ett annat fall. Jag tycker att detta bör diskuteras. Vi vet att 40-talisterna snart försvinner, och vi vet att några hundratusen arbetsplatser då kommer att behöva besättas. Då måste människor som i dag kanske inte har fått den plats som de önskat sig och utbildat sig för få en möjlighet att hålla sin kunskap färsk och redo att användas. Jag tycker att det är fantastiskt att staten har satsat på Nätuniversitetet och på Centrum för flexibelt lärande. Men jag har inte sett detta speglas i den enorma katalog över utbildningar som kom från Ams. Jag förstår inte varför. Det bästa skulle egentligen vara att varje människa som råkar ut för arbetslöshet vet att hon kan gå till ett centrum för flexibelt lärande, till ett lärandecentrum, sätta sig framför en dator, friska upp sina kunskaper och träna så att hon inte förlorar sin kvalifikation. Detta gäller väldigt många yrken. Den möjligheten finns inte. Det verkar som om det stora fartyget Ams fortfarande går enligt gamla beprövade rutinmönster. Jag undrar också om den definition av bristyrken som vi oftast stöter på när vi diskuterar arbetsmarknadsåtgärder och utbildningar stämmer med den bild som vi så ofta hör talas om, nämligen den brist på arbetskraft som alla talar om ska komma och som kommer att vålla en kris i vårt samhälle.
Hans Karlsson (S)

Anf. 120 Hans Karlsson (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Om Ana Maria Narti undrar över varför universitet och högskolekurser inte är representerade i arbetsmarknadsutbildningen på det sätt som hon skulle vilja måste jag säga att det inte är arbetsmarknadsutbildningen som ska tillhandahålla den typen av utbildning, utan det är den reguljära utbildningspolitikens uppgift och utbildningsväsendets i övrigt. Arbetsmarknadsutbildningen ska vara avpassad för konjunkturella svängningar och motsvara den efterfrågan på arbetskraft som finns regionalt och lokalt. Det är inte uteslutet att det också kan vara högskoleutbildning i arbetsmarknadsutbildning, men det är inte arbetsmarknadspolitikens primära uppgift. Jag håller med Ana Maria Narti om att samverkan med andra aktörer är nödvändig. Där kan jag bara upprepa det jag sade i interpellationssvaret, nämligen att det absolut inte finns någonting som hindrar att intresseorganisationer eller invandrarorganisationer som anser sig ha kompetens och något att ge i de här sammanhangen lämnar anbud och presenterar sina idéer. Dessutom är det också möjligt för den typen av organisationer och sammanslutningar att, kanske inom ramen för socialfondsmedel, vara med och utveckla människor i arbetslivet.
Ana Maria Narti (Fp)

Anf. 121 Ana Maria Narti (Fp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Tack, arbetslivsministern. På ett sätt är vi överens, men bara på ett sätt, och det är att man hela tiden behöver använda de möjligheter till samverkan som finns för att utveckla nya givande arbetsmarknadsutbildningar. När det gäller högskola och universitet vill jag säga att vi för första gången på många år har en stigande arbetslöshet bland alla akademiker. Min välkända refräng under många år handlade om utländska akademiker, och där har tyvärr väldigt lite hänt. Nu står vi dessutom inför en situation där en människa som tar sin doktorsgrad i biokemi dagen efter faller i arbetslöshet. Enligt min uppfattning är det en katastrof, men inte för individen utan för Sveriges utveckling. Den kunskap som kommer in i utbildningssystemet måste också gå ut i arbetslivet utan större hinder. Detta händer inte i dag. De här människorna måste ha en möjlighet att hålla sin kunskap levande. Det var därför jag talade om Centrum för flexibelt lärande och Nätuniversitetet. Äntligen finns de praktiska möjligheterna på plats. Då borde det också finnas en möjlighet att innehållet i verksamheten där stämmer med konjunkturens svängningar. Just nu får inte akademiker jobb. Jag var på en magisterpromotion på Stockholms universitet för två veckor sedan. Det var inte första gången jag var på en sådan fest, men det var första gången som festen hade en mycket bitter ton. Både professorer och nyblivna magistrar skojade om den arbetslöshet som väntade dem. Det tyckte jag var hårresande. Jag återgår nu till mina stackars invandrarorganisationer och den eviga refrängen. Visst vet jag att man kan jobba med EU-pengar på området. Problemet är bara att invandrarorganisationerna systematiskt har trängts bort från denna verksamhet. Jag ska be arbetslivsministern att titta på hur det ser ut. Under den första perioden med ESF-medel mellan 1995 och 2000 var det 1 % av projekten som var initierade och ledda av invandrarorganisationer. Jag kan ställa dokumentationen till arbetslivsministerns förfogande. Nu finns det nästan inga. Det var inte meningen med ESF-medlen att de skulle förstärka världens starkaste offentliga sektor. Meningen med de här pengarna var empowerment , makt till dem som inte har makt just nu, och detta har inte förverkligats. Jag kan bara beklaga det. Jag tror inte att det beror på rasism eller illvilja. Det är bara det att den offentliga sektorn bara tror på den offentliga sektorn, och jag vet vad jag talar om. Jag har jobbat med sådana projekt, och det har hänt mycket ofta att jag, i min egenskap av svartskalle som jobbar med arbetslösa, inte ens har fått svar på de brev som jag har skickat.
Hans Karlsson (S)

Anf. 122 Hans Karlsson (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Avslutningsvis: Jag ska med intresse ta del av det underlag och de erfarenheter som Ana Maria Narti har när det gäller invandrarorganisationernas möjligheter att bidra med kunskap och erfarenheter i utbildningsprocessen och i kontakterna med Ams. Låt oss utveckla det - gärna för mig! Tack!
Ana Maria Narti (Fp)

Anf. 123 Ana Maria Narti (Fp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Tack, arbetslivsministern! Jag återkommer med dokumentation!

Dokument

den 23 maj

Interpellation 2004/05:636

 av Ana Maria Narti (fp) till statsrådet Hans Karlsson om effektiva Amsutbildningar

Ams köper kontinuerligt ett stort antal utbildningar. En blick på denna myndighets lista av utbildningsleverantörer visar på både en stor spridning över landet och ett omfattande kontaktnät med utbildningsanordnare. Kommunala utbildare och Lernia verka ta de flesta anbuden men också studieförbund, hantverkarföreningar, folkhögskolor och privata företag figurerar på listan. Däremot är högskolan svagt representerad @ bara 9 % av arbetsmarknadsutbildningarna och 3 % av de förberedande utbildningarna levereras av högskolor och universitet.

De senaste åren har nya distributionskanaler av högt kvalificerade studier kommit i gång i direkt anslutning till högskolor, universitet men också studiearrangörer på andra nivåer. Det gäller både nätuniversitetet och det nationella centret för flexibelt lärande, CFL, vars verksamhet har som syfte att utveckla och distribuera alltfler Internetkurser. Egentligen borde dessa nya distributörer av kunskap vara inte bara givna, utan mycket välkomna samarbetspartner för Ams, länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna. Just de kurser som kan ha mycket tydlig yrkesprofil, är lätta att sprida till olika delar av landet och detta ger utrymme till program anpassade till olika individers och olika gruppers sätt att studera, vilket i sin tur kan bli en stark positiv hjälp till självhjälp för de arbetslösa. Om man dessutom tänker på att en hel del arbetsplatser snart kommer att behöva bemannas @ eftersom 40-talisterna går i pension @ och att vi i dag har många arbetslösa akademiker i landet, förstår man att nätkurserna kan erbjuda just den sorts vidareutbildning som bidrar till att högt utbildade människor som i dag saknar jobb håller sig beredda att närsomhelst komma på in i yrkeslivet.

Ett annat frågetecken som läsningen av denna lista av utbildningsleverantörer väcker, berör ett känt ämne: invandrarnas väldokumenterade svårigheter att i allmänhet komma in i arbetslivet och i synnerhet få inträde i akademiska yrken. Ett av de största hindren på detta område består i svaga kontakter mellan arbetsförmedlingarna och invandrarbefolkningen (flera kritiska rapporter från IFAU, Statskontoret och f.d. Riksdagens revisorer illustrerar dessa förhållanden). Det skulle vara helt naturligt för arbetsförmedlingarna att effektivisera sitt arbete med långvarigt arbetslösa invandrare genom att anlita många arbetsgrupper, företag och organisationer från invandrarbefolkningen för att förbättra kommunikationen med personer från andra kulturer. Ytterst få sådana leverantörer återfinns på Ams lista av utbildningsanordnare.

Med bakgrund i den analys som här presenteras vill jag fråga arbetslivsministern:

om han avser att verka för att Ams och länsarbetsnämnderna ska söka samarbete för att utveckla nätkurser,

om han har för avsikt att via instruktioner och förordningar bidra till en grundlig förbättring av relationerna mellan Amssystem och invandrarbefolkningens arbetsgrupper och organisationer.