Effektivare tillståndsprocesser

Interpellationsdebatt 11 april 2023

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 94 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Herr ålderspresident! har frågat civilministern om han avser att ta vidare förslagen som den förra regeringen tog initiativ till vad gäller en effektivare handläggning av miljöprövningsärenden, särskilt förslagen om länsstyrelsernas verksamhet, och om länsstyrelserna kan förvänta sig att få resursstöd från regeringen i det arbetet. Hon har även frågat när regeringen kommer att ge besked om hur den avser att göra för att tillståndsprocesserna ska effektiviseras.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Tidseffektivisering och förutsebarhet i tillståndsprocessen är av stor vikt för alla branscher som omfattas av tillståndskrav. Regeringen arbetar målmedvetet för att stärka näringslivets möjligheter att ligga längst fram i klimatomställningen. En viktig del i detta är det pågående arbetet med att effektivisera tillståndsprocesserna, samtidigt som Sverige fortsatt ska ha höga miljökrav.

Som framgår av Tidöavtalet kommer en ny utredning att tillsättas för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsebar. Syftet är att stärka näringslivets konkurrenskraft och svensk industriproduktion samt att främja en grön omställning med export av klimatvänliga produkter och klimatvänlig teknik. I uppdraget ska också ingå att nyttja befintlig flexibilitet i EU-regelverket för att öka förutsebarheten och minska tidsåtgången i miljötillståndsprocessen.

Vi arbetar också med genomförandet av Miljöprövningsutredningens förslag och beredningen av Klimaträttsutredningens slutbetänkande.

I slutet av förra året tog regeringen emot länsstyrelsernas redovisning av förslag på utvecklingsinsatser som kan effektivisera myndigheternas prövningsverksamhet. Vi kommer att följa upp resultatet av det arbetet, bland annat hur samarbetet vid arbetstoppar har utökats.

Regeringen har även tagit emot slutbetänkandet från Kommittén för teknologisk innovation och etik, som innehåller förslag som kan leda till att myndigheterna blir effektivare i arbetet med att stötta företagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I slutet av mars tog regeringen emot länsstyrelsernas samlade redovisning av vad arbetet med att säkerställa en effektiv tillståndsprövning enligt miljöbalken har lett till. Jag ser fram emot att även ta del av länsstyrelsernas slutredovisning av uppdraget som syftar till att främja en effektiv samrådsprocess.

Innan regeringen kan ta ställning till alla de förslag som syftar till att på olika sätt effektivisera våra miljöprövningar behöver de beredas och remitteras i vanlig ordning. Jag kan varken föregripa det arbetet eller det pågående budgetarbetet för 2024, som så småningom leder fram till en budgetproposition.

Jag kan försäkra Ida Karkiainen att regeringens arbete med effektiviseringen av tillståndsprocesser är en prioriterad fråga som vi arbetar med för fullt.


Anf. 95 Ida Karkiainen (S)

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att tacka statsrådet Pourmokhtari för svaret, även om det är lite försenat och även om jag hade önskat att interpellationen besvarades av civilministern.

Anledningen är att mitt fokus i interpellationen handlar om just länsstyrelsernas verksamhet. Arbetet är ju så fördelat, eller var det åtminstone, att statsråd på vissa departement har ansvar för en del av uppdragen som läggs på länsstyrelserna men att civilministern har det övergripande ansvaret och också ansvaret över den samlade budgeten. Det är detta som är det centrala i mina frågeställningar.

Upphovet till min interpellation är de stora investeringar som vi ser i industrins stora gröna omställning i hela Sverige, i synnerhet i norr, vilka är resultatet av att vi när vi tillträdde regeringsmakten 2014 inte såg industrin som "basically gone" utan tvärtom drev på för en nyindustrialisering och att den skulle vara grön. Det är Sveriges stora konkurrensfördel, och så har det också blivit.

Världens blickar och investeringar riktas nu mot vad som händer i synnerhet i norra Sverige. Det är stora investeringar som hopar sig, och det är en fantastisk utveckling.

För att dessa investeringar ska kunna bli av och för att Sverige ska kunna ha kvar den ledartröja som vi har tagit på oss krävs tillstånd att få etablera sig och bedriva verksamhet. Dessa tillståndsprocesser är svåra och komplexa, och de landar till stor del hos länsstyrelserna. Länsstyrelserna handlägger ärendena, vilket innefattar bland annat omfattande samråd med berörda aktörer, samhället och andra instanser, samt naturligtvis att också granska ansökningarna.

Som civilminister besökte jag många länsstyrelser. Jag kan vittna om att runt om i vårt land, i våra 21 län, arbetar mycket duktiga tjänstemän med just tillståndsprocesserna. De har också många kloka förslag på hur tillståndsprocesserna ska kunna bli mer effektiva utan att man tummar på rättssäkerheten eller viktiga miljövärden.

Vi kan göra mycket när det gäller själva processerna. Men hur mycket vi än försöker effektivisera genom regelverk och liknande kommer det inte att märkas om vi inte samtidigt stärker upp med fler medarbetare. I Norrbotten är som sagt stora investeringar på gång, och det belastar länsstyrelsernas verksamhet när så många stora prövningar ska ske på en och samma gång. Det riskerar att skapa flaskhalsar om det inte finns nog med miljöhandläggare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En tredje utredning om miljöbalken är ingenting som på kort sikt kommer att göra att den nuvarande regeringen lyckas med att effektivisera tillståndsprocesserna. Det som däremot går att göra på kort sikt är att öka anslaget till länsstyrelserna så att fler handläggare kan jobba med tillståndsprövningarna.

Jag förstår att statsrådet varken kan eller vill gå in och kommentera budgetförberedelserna, men jag skulle ändå vilja veta om det som jag precis har anfört är någonting som regeringen har med sig i sina överväganden när det gäller att korta tillståndsprocesserna.


Anf. 96 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Herr ålderspresident! Det märks att ledamoten Karkiainen har arbetat som statsråd, för det är kloka frågor som ställs.

Det korta svaret på frågan om vi tar hänsyn till aspekterna som lyfts är ja. Vi för mycket dialog med länsstyrelserna själva men även med olika parter inom det arbete som länsstyrelserna tillsammans med ibland regionen, ibland kommunen utför i arbetet med tillståndsprocesser för att se: Var finns stoppklossarna? Vilka är framgångsexemplen? Vad har fungerat för att förbättra processerna och lösa de flaskhalsar som nämns? Hur kan man på bästa sätt se till att den här verksamheten fungerar bättre?

Detta är ett behov som har påpekats under lång tid i politiken: behovet av att våra tillståndsprocesser fungerar bättre och effektivare än vad de gör.

Om inte annat kommer snart Europeiska unionen att piska på bakifrån med tydliga resonemang om hur tillståndsprocesser ska se ut rent tidsmässigt som inte är i enlighet med hur Sveriges processer ser ut. Det finns alltså många anledningar att verkligen ta tag i det här arbetet, både på lång sikt och på kort sikt, som nämns här.

Vad kan vi göra på kort sikt för att arbetet med tillståndsprocesser generellt ska fungera bättre? Det jag kan redogöra för från regeringens sida är att vi har avsatt särskilda medel till länsstyrelserna, exempelvis med anledning av det ökade antalet ansökningar om att bygga havsbaserad vindkraft som vi ser är tillståndsprocesser som kräver mycket tid och resurser. Där har vi avsatt särskilda medel. Vi har också avsatt särskilda medel till tillståndsprocesser internt i Regeringskansliet där vi också har sett ett behov. Men detta är kortsiktiga åtgärder, och det finns ett behov av att ta ett helhetsgrepp i frågan om tillståndsprocesser. Det kommer den här regeringen att göra. Det är beklagligt att den tidigare regeringen inte tog ett helhetsgrepp i frågan om hur våra tillståndsprocesser är utformade. Det finns verkligen ett behov av att göra det för att påskynda det arbete som sker med vår omställning och med att säkra vår industri i den här gröna revolutionen, som vi kallar den.

Miljötillståndsprövningen har ett väldigt viktigt syfte i att stärka den svenska industrins möjlighet att frodas i omställningen och i utvecklingen mot en fossilfri ekonomi, men också för att uppnå syftet med vår miljöbalk och främja den hållbara utveckling som vi alla är så måna om och som innebär att både nuvarande och kommande generationer kan njuta av en god naturmiljö och en hälsosam och god miljö att vistas i. Det finns alltså mycket att göra här, inte bara för effektivitetens och industrins skull utan även för vår miljös skull. Vi behöver se till att arbetet med tillståndsprocesser fungerar på ett bättre sätt än vad det gör nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen anser, herr ålderspresident, att det krävs både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. De långsiktiga är att ta ett helhetsgrepp i en utredning om hur tillståndsprocesser kan hanteras framöver, då de inte kan hanteras som de gör just nu. På kort sikt handlar det om att se till att tillskjuta medel där det finns ett behov av det, exempelvis till länsstyrelser när det handlar om att hantera frågor om havsbaserad vindkraft.


Anf. 97 Ida Karkiainen (S)

Herr ålderspresident! Det gläder mig att höra statsrådets svar på den frågan, och jag hoppas också att det blir tydliga resultat av de ambitioner som statsrådet lyfter fram. Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav bland annat länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken. Samma regering gav länsstyrelserna i uppdrag att redovisa förslag på insatser som kan effektivisera myndigheternas prövningsverksamhet. Dessutom lade man ett uppdrag på länsstyrelserna som handlade om att effektivisera just elnätsfrågan.

Det var tre ganska tydliga uppdrag som länsstyrelserna hade att jobba med, och dessa viktiga uppdrag har lett till viktiga slutsatser som jag hoppas att regeringen verkligen tar till sig och tar vidare. Det kommer att krävas en del budgetsatsningar kopplat till det. Dessvärre har regeringen inte visat det i budgeten hittills, förutom vad gäller den havsbaserade vindkraften och det andra uppdraget som statsrådet redogjorde för. Men det finns flera områden som behöver stärkas upp, och som jag nämnde i mitt första anförande handlar det framför allt också om fler miljöhandläggare.

Vi socialdemokrater och regeringspartierna har tyvärr delade meningar vad gäller anslaget till länsstyrelserna. Jag skulle vilja backa bandet något, närmare bestämt till beslutet om statsbudgeten för 2022. Då drogs 80 miljoner bort från länsstyrelserna i budgeten från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna - det här kan jag alltså inte lasta statsrådet Pourmokhtari för. Där föreslog man nedskärningar på totalt 80 miljoner kronor jämfört med den dåvarande regeringens förslag. Det berörde det viktiga arbetet med både klimatomställningen och energiomställningen. Det var ett anslag som var tänkt att gå till just att säkra elnätet - bygga ut elnätet snabbare och se till att komma till rätta med den bristande elförsörjningen - och också se till att man hade en god dialog med kommunerna, för kommunerna är också en viktig del i hela tillståndsprocessen.

De farhågor man hade om vad bortdragningen av de 80 miljonerna kunde leda till var just långsammare utbyggnad av elnätet, bristande elförsörjning och ökande elpriser. Detta skulle kunna drabba den svenska basindustrin hårt. Nu har inte utvärderingen gjorts, och regeringen kompenserade i viss mån för detta eftersom det var budgeten från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som gick igenom. Men länsstyrelserna vittnade om att det i och med det beslutet var svårt för dem att korta ned handläggningstider och snabba på tillståndsprocesserna. Det är en viktig historisk aspekt att bära med sig när man funderar på hur budgetanslaget bör läggas och vad som har hänt historiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En annan viktig sak gäller styrningen av länsstyrelserna. De har ett oerhört brett uppdrag och ska så ha. Det är 21 länsstyrelser som verkar för att vi ska ha en effektiv statsförvaltning i Sverige som ska se till att vi med ett helhetsperspektiv arbetar för att främja både länets utveckling, samverkan med kommuner, se till att man har en god dialog med både statliga aktörer i länet och andra aktörer. Det är viktigt att de här myndigheterna finansieras väl och att vi kommer bort från den anslagsfördelning som har varit då man har finansierat uppdragsanslaget hårt men inte det grundläggande förvaltningsanslaget och dessutom gett dem ofinansierade uppdrag.

Så min fråga till statsrådet är: Kan statsrådet lova att inte lägga ofinansierade uppdrag på länsstyrelserna framöver?


Anf. 98 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru talman! Tack återigen, ledamoten Karkiainen, för en väldigt viktig diskussion om hur vi kan se till att effektivisera våra tillståndsprocesser på bästa sätt.

Ledamoten lyfte specifikt fram att vi från regeringens sida har agerat avseende havsbaserad vindkraft och ansökningarna som har kommit med anledning av detta och just de bitar som rör anslag och medel för att hantera arbetet med tillståndsprocesser.

Jag vill påpeka att även om arbetet med att effektivisera våra tillståndsprövningar är en pågående process som sker löpande bland annat genom hur vi fördelar anslag och hur vi kan tillskjuta medel för att undvika flaskhalsar och annat så är det också ett processuellt system som, när det är av det slag som våra tillståndsprocesser är, måste vara hållbart på lång sikt och måste ha en förutsägbarhet. Det här är ingenting som går att förändra över en natt, och jag vet att ledamoten som tidigare statsråd själv också är väl medveten om att det är en svår fråga att på bästa sätt ändra hur våra system fungerar och se till att de blir mer effektiva och att detta inte sker på bekostnad av den höga kvalitet som vi håller avseende miljökraven i Sverige.

För det är någonting att vara stolt över och någonting som bidrar till konkurrenskraften i vår industri och annat, att man vet att Sverige har höga hållbarhetskrav och miljökrav som gör att våra produkter är rena. Men regeringen behöver arbeta för att våra tillståndsprocesser ska bli både mer effektiva och mer moderna och att de förhåller sig till den verklighet som nu råder och som vi nu agerar i. Det handlar om en hållbarhet på lång sikt som den här regeringen behöver ta hänsyn till.

I frågan om vad som är på gång finns det väldigt många saker jag kan nämna, och det är svårt att välja vad jag kan hinna ta upp. Men det främsta, det måste jag ändå nämna, är helt enkelt att regeringen generellt nu arbetar med genomförandet av Miljöprövningsutredningens förslag och att vi utöver det kommer att tillsätta en ny utredning för att förenkla och förkorta våra tillståndsprövningar, helt i enlighet med den miljöbalk vi har. Det är ett arbete som jag verkligen tror kommer att kunna bidra till den här frågan på lång sikt. Det är ett behov som vi många under lång tid har iakttagit. Vi behöver verkligen ta ett helhetsgrepp om tillståndsprocessfrågorna på ett bättre sätt än vi tidigare har lyckats med i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan har vi också Regeringsprövningsutredningen, som är en pågående utredning som ser över olika typer av processer som alla har det gemensamt att de avgörs av regeringen som första instans eller efter ett överklagande. Det kan då handla om exempelvis handläggningen av prövningen enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon, områdesskydd, beslut om terrängkörning etcetera.

I alla dessa frågor är utgångspunkten att regeringen endast ska pröva sådana som innehåller tydliga politiska avvägningar. Även det är ett sätt för oss att effektivisera våra tillståndsprocesser.

Utöver detta har vi Incitamentsutredningen och många av de initiativ som ledamoten själv lyfte upp och som pågår i vårt land. Vi samlar in statistik om miljöbedömningar och samråd, och vi försöker på många olika sätt att främja länsstyrelsernas förutsättningar att på ett effektivare sätt bedriva detta arbete.

Jag tror att det är av yttersta vikt att utöver diskussionen om medel och anslag även diskutera det långsiktiga i denna fråga, där det verkligen har saknats initiativ under lång tid.


Anf. 99 Ida Karkiainen (S)

Fru talman! Det kanske inte har saknats initiativ, men man behöver jobba systematiskt med denna fråga. Det gläder mig att statsrådet bär med sig detta i regeringen.

Givet länsstyrelsernas kompetens är det lätt för en regering att tänka sig att länsstyrelserna kan göra allt möjligt utan att få mer finansiering för det. Det är förvisso sant att en länsstyrelse har förmåga och kompetens att göra väldigt mycket, men för varje uppdrag behövs också resurser. Det är min förhoppning att statsrådet kan dra en lans för detta i Regeringskansliet.

Slutligen vill jag säga att effektivisering av tillståndsprocesserna inte bara handlar om länsstyrelsernas arbetsformer. Det handlar också om att de som ansöker om tillstånd lämnar in kompletta underlag och om att även andra myndigheter i tillståndskedjan har nog med resurser för att kunna arbeta effektivt med frågan.

Det är en stor länk där alla länkar behöver ha en säkrad finansiering och nog med resurser. Att till exempel se till att Försvarsmakten kommer in tidigt i tillståndsprocessen är ett sätt att säkra hela kedjan av tillståndsprövningar för att inte försena processen ännu mer.

Återigen: Det är viktigt med det samlade greppet kring förvaltningen runt tillståndsprocesserna. Detta är inte bara klimat- och miljöministerns ansvar, utan det är hela regeringens ansvar.

Det ligger flera förslag på regeringens bord, och många av dem är kloka. Gå vidare med dem! Gör förvisso en översyn eller en utredning till på området, men använd er också av de omedelbara lösningar som inte minst de kloka tjänstemännen på länsstyrelserna har lyft fram!

Avslutningsvis vill jag säga att det är min förhoppning att vi i brett politiskt samförstånd ska kunna komma framåt i denna fråga. Det är min fulla övertygelse att vi kan åstadkomma en effektiv och rättssäker prövning, trots stora och komplexa frågor.


Anf. 100 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru talman! Nu är det möjligen överdrivet att ännu en gång tacka Ida Karkiainen, men jag tycker verkligen att det är en klok fråga som ställs och att det finns ett behov av långsiktighet i dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är positiv till att vi i varje fall är många i riksdagen som ser ett behov av att hantera detta på ett annat sätt och att modernisera våra tillståndsprocesser för att möta inte bara de behov som vår industri har utan också farten i vår omställning.

Detta är en viktig fråga som prioriteras tydligt av regeringen. Det finns en anledning till att det är så tydligt utskrivet i Tidöavtalet att vi vill hantera detta och att vi kommer att göra det både på kort sikt med medel och på lång sikt med en utredning, som möjligen kommer att ha ett lite annat inslag än vad tidigare utredningar har haft. Det är väl anledningen till att man vill göra ytterligare en utredning.

Även det som ledamoten nämner om kompletta underlag och alla parters möjlighet att modernisera och effektivisera våra tillståndsprocesser är något som ofta kommer upp när man för en dialog med länsstyrelser som kanske har varit särskilt framgångsrika i sitt arbete med tillståndsprocesser.

Det handlar om att utveckla möjligheter, dialog och samverkan med alla parter som är engagerade i dessa processer så att man exempelvis har kompletta underlag från start och om att kommunerna är medvetna om vad som sker i kommunen innan tillstånd ges samt att det finns en dialog, en öppenhet och en möjlighet att på så sätt hantera dessa komplexa frågeställningar, som berör flera olika allmänna intressen, utan att det sker på bekostnad av dessa intressen. Detta gäller försvarets och kommunens egna intressen såväl som omställningens.

Att göra detta på ett långsiktigt sätt som inte åsidosätter de olika intressen som finns i detta komplexa arbete är av yttersta vikt. Jag är väldigt hoppfull om att det kommer att vara ett arbete som ytterligare utvecklas och går på ett bra sätt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2022/23:231 Effektivare tillståndsprocesser

av Ida Karkiainen (S)

till Statsrådet Erik Slottner (KD)

 

Klimatet kräver att vi ställer om till ett fossilfritt samhälle. Att genomföra en rättvis omställning innebär att ställa om på ett sätt som har starkt folkligt stöd. I norra Sverige finns en unik möjlighet som gör att omställningen till förnybara industriprocesser och en hållbar transportsektor kan genomföras på ett sådant sätt. I stället för att lägga skuld och ansvar på varje enskild individs konsumtion visar nyindustrialiseringen att omställningen kan innebära tillväxt, mervärde och fler jobb.

Världens blickar är nu riktade mot det som sker i norra Sverige. Industrin investerar stora pengar i att ställa om sina processer med grön teknik. Det leder till att landets stora tillväxthopp finns i norr. Men för att investeringar i fossilfri stålproduktion, batteritillverkning och vätgasproduktion ska komma på plats krävs att det offentliga hänger med. En central del i det arbetet är effektivare tillståndsprocesser.

Många tillståndsprövningar enligt miljöbalken är omfattande och komplexa och kräver avvägningar mellan svåra målkonflikter och riksintressen. Där är länsstyrelserna en viktig instans. Tillståndsprövningarna kräver också omfattande resurser. Satsas för lite resurser på tillståndsprövningarna riskerar de att dra ut på tiden och utgöra en flaskhals. I regeringens budgetbeslut för år 2023 återfinns en satsning på att bereda ärenden om havsbaserad vindkraft enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon. Det är vällovligt, men det är angeläget att även stärka övrig tillståndsprövning – annars riskerar investeringar att flytta till andra länder.

För att effektivisera tillståndsprocesserna krävs inte bara budgetära resurser utan också initiativ. Den förra regeringen tog flera initiativ vad gäller en effektivare handläggning av miljöprövningsärenden, bland annat att ge länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess. Ett annat uppdrag som gavs till länsstyrelserna var att redovisa förslag på insatser som kan effektivisera myndigheternas prövningsverksamhet. Erfarenheter gör gällande att det finns många goda exempel och förslag hos Sveriges länsstyrelser på hur tillståndsprocesserna kan bli mer effektiva utan att tumma på den goda förvaltningstradition vi har i Sverige. Vidare tillsattes flera utredningar som utrett frågan om effektivare processer, däribland Miljöprövningsutredningen som lämnade sitt slutbetänkande i juni 2022 samt Kommittén för teknologisk innovation och etik som överlämnade sina slutsatser i december 2022.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att det nu finns ett antal förslag på regeringens bord som syftar till att effektivisera tillståndsprocesserna.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Erik Slottner:

 

  1. Avser statsrådet att ta vidare förslagen, särskilt vad gäller länsstyrelsernas verksamhet?
  2. Kan länsstyrelserna förvänta sig att få resursstöd från regeringen i det arbetet?
  3. När kommer regeringen att ge besked om hur den avser att göra för att tillståndsprocesserna ska effektiviseras?