Efterlevandestöd i behov av förändring

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellation 2019/20:80 Efterlevandestöd i behov av förändring

av Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

I Sverige har barn vars ena eller båda föräldrar avlidit rätt att erhålla så kallat efterlevandestöd från Pensionsmyndigheten. Syftet är att tillförsäkra det efterlevande barnet en viss lägsta nivå i händelse av en förälders eller båda föräldrarnas död och att garantera en lägsta rimliga levnadsstandard. Efterlevandestödet är en minimiförmån och hänger inte ihop med medborgarskap utan baseras enbart på att barnet är bosatt i Sverige. På senare tid har en rad missförhållanden kring efterlevandestödet uppdagats i medier, främst gällande utländska barn och deras möjligheter att erhålla denna förmån. 

Antalet personer som beviljats efterlevandestöd ökade under perioden 2016–2018 med nästan 60 procent, liksom kostnaderna därför. Den största delen av ökningen beror på att allt fler ensamkommande skyddsbehövande beviljats uppehållstillstånd efter krisen 2015 och att dessa ansöker om efterlevandestöd för föräldrar som antas ha avlidit i hemlandet. Dokumentation såsom dödsattester krävs inte, utan det räcker med att intyga på heder och samvete att föräldrarna är döda. Samtidigt saknas systematiserad samordning mellan Pensionsmyndigheten och Migrationsverket, vilket skulle kunna leda till så absurda situationer som att avlidna föräldrar kan flytta till Sverige trots att de enligt Pensionsmyndigheten är döda. 

Riksdagen accepterade i maj 2018 ändringar i retroaktiviteten för efterlevandestöd, som minskades från två år till sex månader. Samtidigt tillkännagav riksdagen sin mening att regeringen skulle återkomma med skärpningar rörande såväl retroaktiviteten som andra aspekter av reglerna kring efterlevandestöd. Exempel på detta kan vara att efterlevandestöd inte ska betalas ut om barnet bor i familjehem, stödboende eller HVB-hem, liksom det inte betalas för barn i statliga boenden. Vad gäller retroaktiviteten har regeringen lyft fram detta i budgetpropositionen för 2020, men rörande ett skärpt regelverk har ännu inget hänt. 

Med anledning av det anförda riktas följande frågor till statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

  1. När avser statsrådet och regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om ytterligare skärpningar rörande efterlevandestöd, i enlighet med riksdagens beslut?
  2. Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att berörda myndigheter samverkar för att minimera felaktiga utbetalningar och andra missförhållanden?