Elevmedverkan i gymnasieskolans lokala styrelser
Interpellationsdebatt 26 mars 2007
Hoppa över anförandelistan
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenJan Björklund (Fp)
- Hoppa till i videospelarenMats Pertoft (Mp)
- Hoppa till i videospelarenJan Björklund (Fp)
- Hoppa till i videospelarenMats Pertoft (Mp)
- Hoppa till i videospelarenJan Björklund (Fp)
- Hoppa till i videospelarenMats Pertoft (Mp)
- Hoppa till i videospelarenJan Björklund (Fp)
Protokoll från debatten
Anföranden: 7
Anf. 151 Jan Björklund (Fp)
Fru talman! Mats Pertoft har frågat mig om jag har för avsikt att verka för att tillåta en verksamhet där elever sitter som ledamöter i lokala styrelser för kommunala gymnasieskolor utan att eleverna utgör majoriteten av ledamöterna.
Fru talman! Eleverna ska ha inflytande i skolan, men inte i kraft av sitt flertal i skolans verksamheter kunna bestämma över rektorer och lärare. Försöksverksamheten med lokala styrelser med elevmajoritet upphör därför vid halvårsskiftet.
Regeringen anser att det är önskvärt att de enskilda skolorna i Sverige ges ökad makt och inflytande över sin egen verksamhet. Det är till exempel en given utgångspunkt för arbetet med den nya skollagen att många uppdrag till skolväsendet ska adresseras direkt till de professionellt verksamma i skolan.
På många skolor finns elevråd som tränar eleverna i demokratiska arbetsformer. Det är en bra form för inflytande, eftersom den ger rektor och skolledning en möjlighet att ta till sig elevernas synpunkter.
Regeringen ser positivt på tanken om "kommunala friskolor", det vill säga att kommunala skolor ges större självständighet gentemot sina kommunala huvudmän.
En del i att öka självständigheten är att möjliggöra lokala styrorgan för den enskilda skolan, som då kan överta vissa av de uppgifter och befogenheter som annars ligger hos skolhuvudmannen. Regeringen avser att återkomma med regler för sådana styrorgan, som möjliggör ett införande den 1 januari 2008.
Anf. 152 Mats Pertoft (Mp)
Fru talman! Jag tackar skolministern för svaret. Denna interpellation är en följd av en diskussion vi hade innan jul. Där ställde jag frågan om majoritet eller icke majoritet i lokala styrelser men fick inte något riktigt svar. Jag tycker inte att jag får något riktigt svar här heller.
Från Miljöpartiets sida ser vi väldigt positivt på olika former av så kallade kommunala friskolor och mer frihet för skolor. Det är också väldigt positivt att utveckla det och genomföra de lagändringar som kanske behövs. Jag uppmärksammade också att regeringen häromdagen gav ett utredningsuppdrag.
Min fråga är mycket konkret. Jag vet att det finns väldigt många elever i dag som sitter i dessa lokala styrelser med elevmajoritet. Jag har förstått att regeringen är väldigt envis i sin position att avsluta försöksverksamheten.
Min fråga är då: Kan man tänka sig lokala styrelser där även elever som till exempel inte har fyllt 18 år är ledamöter, det vill säga elever som inte uppnått myndighetsåldern? Det kan vara vissa problem när det gäller ansvar, och så vidare.
Nu menar jag inte att eleverna ska vara i majoritet, väl att märka. Den diskussionen anser jag var avslutad. Jag tror inte att jag kan övertala skolministern att ändra åsikt i frågan.
Jag vet att det är många elever i sådana styrelser. De finns bland annat i Södertälje men också runt om i landet. De skulle gärna fortsätta en samverkan i form av styrelse. Det kan även ske utan att eleverna har majoriteten.
Majoriteten kan bestå av externa ledamöter, lärare eller rektorer, vad vet jag. Jag värnar om själva formen för möte. Det är ändå annorlunda än i ett elevråd. I ett elevråd brukar det bara vara elever, och sedan kanske rektorn är med.
Detta är ändå en mötesplats. Det är också positivt att man kan ta in externa ledamöter. Min fråga till skolministern är om han kan tänka sig en utredning om de lokala styrorganen, som jag förstår att man nu ska ta fram ett förslag om, och att även elevrepresentanter kan sitta med.
Anf. 153 Jan Björklund (Fp)
Fru talman! Det är flera diskussioner samtidigt. Vi avslutar, som sagt var, det här med elevmajoritetsstyrelserna, och vi kan kanske lämna den diskussionen därhän för dagen. Är det då möjligt, i och med den lagstiftning som i övrigt finns, att ha styrelser efter den 1 juli? Ja, då får man ju stödja sig på de övriga lagar som finns. En kommun har numera fullständig rätt att själv bestämma sin nämndorganisation, så visst kan en kommun ha en skola som har en egen nämnd, en kommunal nämnd i vanlig mening. Och kommunen bestämmer ju själv vem som ska sitta i nämnden. Det är vissa krav i lagen när det gäller vem som ska sitta där. Det är ju en lagstiftning som har gällt i alla tider.
Några av de kommuner som har kommunala friskolor tror jag har använt sig av detta. Man har liksom ansett att det är en kommunal nämnd där det normalt sitter politiker. Men det är klart att det är fullmäktige som bestämmer vem som ska sitta i en sådan nämnd. Och så bestämmer man dess befogenheter samtidigt.
Det vi avser är att, inom ramen för just det här med kommunala friskolor, ta fram en särskild förordning om hur sådana styrorgan skulle kunna se ut. Exakt hur de ska se ut är jag inte beredd att gå in på i dag, för vi har inte tänkt färdigt. Det står i alliansens valprogram bland annat att vi ska göra detta, men det är inte mer specificerat än så. Vi sätter i gång det arbetet nu. Jag tror inte att det är något speciellt märkvärdigt egentligen, utan man öppnar upp en del möjligheter. Sedan avgör man lokalt om man vill utnyttja dem.
Jag vill betona att det också finns en väldig skillnad. När det gäller de styrelser som nu har funnits med elevmajoritet har ju avsikten varit att de delvis skulle ta över rektors uppgifter. Jag vill säga att de här nya lokala styrorganens makt skulle kunna ligga i att ta över en del ansvar som i dag ligger på skolhuvudmannen, det vill säga kommunen, vilket är en skillnad. Jag vill inte att styrelser ska inskränka rektorers och lärares professionella maktutövning och befogenheter. Jag tycker däremot att det är en annan sak om kommuner vill ge ifrån sig av sin kommunala makt till en lokal styrelse.
Vi återkommer med sådana här riktlinjer, men det blir, som sagt, tidigast från den 1 januari 2008. Och detta är någonting helt annat än de elevstyrelser som har funnits.
Anf. 154 Mats Pertoft (Mp)
Fru talman! Då har jag två frågor till skolministern i fortsättningen. Den ena gäller naturligtvis styrelsen för kommunala friskolor, om vi kan kalla dem så. Det låter väldigt positivt. Det låter som någonting som vi i Miljöpartiet är väldigt intresserade av. Men om man kan tänka sig, hypotetiskt, att de kan användas i stället för de här lokala styrelserna - de borde kunna användas på ett liknande sätt - finns fortfarande frågan om elevmedverkan. Kan man tänka sig ett undantag från ålderskravet? Mig veterligen kan man inte välja ungdomar under myndighetsålder till nämnder i kommuner. De borde i så fall även vara uteslutna från de här lokala styrorganen, som vi pratar om. Det är ju de som har kunnat sitta i de här lokala styrelserna, som jag värnar så starkt.
Kan skolministern tänka sig att inkludera denna lilla bit i utredningen?
Anf. 155 Jan Björklund (Fp)
Fru talman! Frågan kommer med all säkerhet att ingå i utredningen. Jag minns när jag själv var elevrådsordförande. Jag satt i någon sådan där samarbetsnämnd, tror jag det hette. Det var lagreglerat att det skulle finnas på gymnasiet till exempel. Och det skulle ingå två elever. Det var många ledamöter, så två elever utgjorde ingen majoritet, men man var representerad.
Man kan diskutera all möjlig representation i ett sådant här organ, och det är möjligt att vi inte lagreglerar vilka som ska sitta där utan att det blir föremål för lokala beslut.
Frågan som ställs kommer ju att vara: Kan man ha omyndiga elever i en styrelse om det ska finnas maktbefogenheter och om man ska kunna ställas till ansvar? Den frågan ställer ju Mats Pertoft, och jag har för dagen inte något svar. Eller ska de representanterna ha någon särställning i vissa frågor där de inte får delta?
Allt det där får man titta på i utredningen om de lokala styrorganen. Vi vill ge möjlighet för kommuner att frikoppla skolorna mer från den kommunala kroppen, så att säga. De ska få bli mer självständiga i form av kommunala friskolor. Exakt vilka maktbefogenheter det ska vara och exakt hur styrorganen ska se ut har jag tyvärr i dag väldigt få precisa besked om.
Anf. 156 Mats Pertoft (Mp)
Fru talman! Även om vi verkar vara rörande oense i själva grundfrågan när det gäller lokala styrelser med elevmajoritet verkar det finnas en viss öppenhet från skolministern när det gäller de här lokala styrorganen.
Jag hörde med intresse att skolministern själv hade deltagit i sådana styrelser. Då finns det ju en viss sakkunskap, så man kan hoppas på att vi även i framtiden ska kunna ha lokala styrelser.
Det är synd att det även här, precis som det är med många saker, blir ett glapp. Man beräknar att det här kan införas den 1 januari 2008. Det innebär alltså att det inte kan finnas lokala styrorgan under andra halvan av 2007. Det är lite grann som med frisök. Där lade regeringen fram precis samma förslag som s, v och mp hade lagt fram tidigare. Men ni lurade en årskull av eleverna, som missade möjligheten att söka till andra skolor. Det är bara att beklaga att man måste se så ideologiskt på de frågorna. Man jag tackar i alla fall för ett positivt svar när det gäller lokala styrelser, som jag tolkade det.
Anf. 157 Jan Björklund (Fp)
Fru talman! Får jag bara klargöra en sak. Den så kallade samarbetsnämnd som jag själv satt i när jag var elev, som var föreskriven i den tidens gymnasieförordning, hade inga maktbefogenheter. Och där finns väl en viktig skillnad. Sätter man in omyndiga elever är det väldigt svårt att ge ett sådant organ reella maktbefogenheter. Ingen vill åta sig att ställa elever till ansvar efteråt för de beslut som fattas.
Det är väl ett litet vägval man gör. Och det är det här som har varit det stora misstaget, tycker jag, med styrelserna med elevmajoritet. Man har satt in omyndiga elever som har getts majoritet samtidigt som man har gett styrelsen maktbefogenheter. För mig går det inte ihop. Där makt finns måste ansvar kunna utkrävas. Det är en väldigt viktig princip för mig i varje fall.
Vi får väl se hur reglerna kommer att se ut. Det finns många åsikter om kommunaliseringen av svensk skola. Jag själv är inte så jättenöjd med allt som kommunaliseringen har lett till, som bekant. Men nu har vi det så. Men jag skulle vilja att de kommunala skolorna skulle kunna få bli självständigare gentemot kommunerna genom begreppet "kommunala friskolor". Däri ligger att man kan tillsätta lokala styrorgan som skulle få mera makt. Vilken makt och hur de ska se ut får vi återkomma till.
den 13 mars
Interpellation
2006/07:404 Elevmedverkan i gymnasieskolans lokala styrelser
av Mats Pertoft (mp)
till statsrådet Jan Björklund (fp)
Den borgerliga regeringen har tydligt tillkännagivit att man inte tänker låta försöket med lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolor få fortsätta efter det att den nuvarande försöksperioden går ut den 30 juni 2007. Detta är beklagligt eftersom det verkar finnas missförstånd mellan verkligheten och statsrådet angående vilka befogenheter som dessa lokala styrelser har.
Men den grundläggande frågan ute i skolorna är inte enbart ifall eleverna ska vara i majoritet ute i de lokala styrelserna. Det är en viktig markering för elevernas betydelse att de bildar majoriteten i styrelserna, men det är också av stor betydelse att över huvud taget kunna ha med elever i lokala styrelser i gymnasieskolor. Att eleverna tas på allvar i skolorna så till den milda grad att de tillåts sitta med i styrelserna. Att eleverna tillåts delta i arbetet att leda skolan tillsammans med rektor och lärare samt eventuellt andra. Att de tillåts vara delaktiga.
Delaktighet är en av de viktigaste faktorerna när det gäller att öka motivationen. Det gäller såväl i skolan som på arbetsplatser. Ett sätt att öka delaktigheten och över huvud taget få en bild av hur komplex en skola är och vilka svåra beslut som måste fattas är att delta i styrelsearbetet. Den borgerliga regeringen har markerat att ökad måluppfyllelse är mycket viktigt i skolan. Ett mycket konkret sätt att öka måluppfyllelsen är att göra eleverna mer delaktiga i skolans värld – på samma sätt som man inom näringslivet sedan många år tillbaka ökar delaktigheten av de anställda för att nå bättre resultat.
Därför är det viktigt att elever även fortsättningsvis får delta i arbetet med de lokala styrelserna på kommunala gymnasieskolor i Sverige. Inte nödvändigtvis som den gruppen som utgör majoriteten av ledamöterna, men som en viktig del av styrelsen, tillsammans med de andra ledamöterna, för att öka måluppfyllelsen och delaktigheten i skolan.
Eller är det så att statsrådet och den borgerliga regeringen principiellt är emot att elever är delaktiga i sina kommunala gymnasieskolor och sitter som ledamöter i de lokala styrelserna?
Min fråga till statsrådet är:
Avser statsrådet att verka för att tillåta en verksamhet där elever sitter som ledamöter i lokala styrelser till kommunala gymnasieskolor utan att eleverna utgör majoriteten av ledamöterna?