En avvägning mellan havsbaserad vindkraft och naturvärden

Svar på interpellationer

Fru talman! Staffan Eklöf har frågat mig om jag avser att tillåta utbyggnad av vindkraft i de tre känsliga miljöerna Södra Midsjöbanken, Stora Middelgrund och Finngrundet. Han har frågat mig om klimatmålen är överordnade bevarandet av naturmiljöer och arter för regeringen.

Han har vidare frågat mig om jag avser att säkerställa att utsläppsminskningars klimatnytta i ett nationellt och globalt perspektiv jämfört med andra alternativ beräknas och sedan vägs av mot andra värden innan beslut tas med hänvisning till klimatnytta för att använda ett område till energiutvinning inom havsplanerna.

Slutligen har Staffan Eklöf frågat mig om jag avser att inom havsplanearbetet säkerställa att den faktiska klimatnytta som är kopplad till sannolikheten att minskning av svenska utsläpp leder till minskade globala utsläpp uppskattas innan beslut tas med hänvisning till effekten av att vara ett föredöme.

Då frågorna är ställda med havsplanearbetet i fokus vill jag börja med att kommentera just havsplanerna. Det är många intressen som ska samsas om havet. I havsplaneringen lyfts alla intressen i användningen fram och analyseras, för att resultera i en vägledning om vilket eller vilka ändamål som är mest lämpliga i olika delar av havet. Havsplaneringen avväger mellan många olika intressen.

Sveriges havsplaner ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling genom att förena näringspolitiska mål, sociala mål och miljömål. Planerna ska ge vägledning till myndigheter och kommuner vid planläggning och prövning av anspråk på användning av området. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för att ta fram förslag till havsplaner och har i den processen haft omfattande samråd med berörda intressenter där det framkommer att det i vissa fall finns intressen som står emot varandra. Förslagen lämnas till regeringen i slutet av detta år, varpå en omsorgsfull beredning vidtar i Regeringskansliet inför regeringens beslut. Jag kan inte föregå regeringens kommande ställningstagande gällande havsplanerna.

I sammanhanget kan jag nämna att det i Regeringskansliet för närvarande handläggs ett ärende om en planerad vindkraftspark vid Södra Midsjöbanken. Ärendet handlar om en ansökan om tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon att uppföra och driva den planerade vindkraftsparken. Ärendet har inte ett direkt samband med regeringens kommande beredning av förslag till havsplaner. Eftersom ärendet är pågående kan jag inte föregå regeringens prövning i detta enskilda ärende. Jag kan inte heller föregå andra eventuellt kommande prövningar i enskilda ärenden i fråga om vindkraftsparker i de aktuella utsjöbankarna.

Fru talman! Miljömålssystemet utgör stommen i svensk miljöpolitik, och miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Regeringen verkar för att Generationsmålet, de 16 miljökvalitetsmålen och etappmålen, både de som beslutats av riksdagen och de som beslutats av regeringen, ska nås. Därutöver har vi också klimatlagen som styr regeringens arbete med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Klimatmålet anger att regeringen i enlighet med Parisavtalet ska verka både nationellt och internationellt för att den globala medeltemperaturökningen begränsas till långt under två grader och att ansträngningar görs för att hålla ökningen under en och en halv grad.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram att det generellt finns stora synergieffekter mellan klimatmålen och övriga miljömål. Vetenskapen har gång på gång gjort oss varse om de fruktansvärda effekter den globala uppvärmningen medför, inte bara för oss människor utan även för naturmiljöerna och den biologiska mångfalden. Så sent som i förra veckan släppte IPCC en rapport som belyser klimatförändringarnas påverkan på hav och kustområden. Det vetenskapliga läget understryker vikten av att vi jobbar aktivt för att minska växthusgaser för att kunna uppnå samtliga miljömål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag har ställt frågor om exploatering av vissa områden till havs för vindkraftsutbyggnad och hur regeringen kommer att möjliggöra rimliga avvägningar som behövs mellan klimatmål och mål för biologisk mångfald i de biologiskt rika havsgrunden och utsjöbankarna. Goda beslut kräver analys av konsekvenser och avvägningar mellan olika värden. Ministern gick in på detta i sitt svar.

Bakgrunden är att de miljöer som havsbaserad vindkraft kan byggas på - grund och bankar - också är särskilt viktiga miljöer för många djur. Södra Midsjöbanken är exempelvis övervintringsområde för en mycket stor del av norra Europas alfåglar, som enligt Artdatabankens rödlista är en starkt hotad art. Det har visat sig att alfåglar undviker vindkraftverk. De har också svårt att hitta en alternativ bank. En vindkraftsutbyggnad där skulle sannolikt få mycket allvarliga effekter för norra Europas bestånd av alfåglar. Även andra fåglar kan drabbas.

Platsen är dessutom en mycket viktig föryngringsplats för Östersjöns tumlare. Detta är en hårt pressad stam. Tumlarna har ett mycket begränsat genetiskt utbyte med tumlare i andra vatten och måste därför ses som en för Östersjön separat population. Antalet individer i Östersjöbeståndet har aldrig tidigare varit så lågt som det var vid den senaste mätningen. Byggnadsarbeten för en vindkraftspark riskerar att under många år störa ut föryngringen.

Av ministerns svar framgår att regeringen inte vet hur den kommer att ställa sig till ärendet om vindkraftsutbyggnad på Södra Midsjöbanken, och jag kan ha förståelse för att regeringen inte kan ge besked på förhand. Det kommer dock att bli en rysare att följa detta.

I svaret framgår emellertid inget om hur regeringen kommer att bedöma klimatnyttan i havsplanearbetet och ingenting om huruvida regeringen kommer att jämföra denna klimatnytta med klimatnyttan hos andra satsningar för klimatet som i stället kan göras. Ingenting framgår om hur klimatnyttan kan vägas av mot andra värden, såsom livsmiljöer och arters bevarande.

Slutligen saknas svar på om regeringen alls är intresserad av att försöka kvantifiera den globala klimatvinsten till följd av att Sverige agerar som föredöme. Om beslut tas att förstöra livsmiljöer och äventyra arters överlevnad med hänvisning till en sådan föregångarteori måste åtminstone en uppskattning göras, annars kortsluts möjligheterna att göra en avvägning eftersom allting i så fall automatiskt övertrumfas.

Att denna helhetssyn saknas har jag svårare att förstår, inte minst då det utifrån underlaget i havsplanearbetet är tydligt att bedömningen av klimatnyttans storlek är ytligt gjord, som jag ser det, att ingen jämförelse har gjorts med andra alternativ och att avvägningen mot biologisk mångfald inte görs på ett transparent sätt. Myndigheten konstaterar dock att irreversibel skada kommer att uppstå om man gör så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En uppskattning av den förväntade globala klimatnyttan av att Sverige agerar som föredöme har inte gjorts.

Myndigheterna har säkert agerat i linje med sitt uppdrag och ska nog inte kritiseras. Men klimatnyttan måste ju också värderas och kvantifieras, som andra nyttor. Om detta arbete ska göras blir det regeringens uppgift. Regeringen måste göra det.

Det enda jag begär är att regeringen berättar på vilket sätt den tänker göra avvägningarna. Detta handlar om arbetssätt och inte om det färdiga resultatet. Regeringen bör rimligen veta om och hur den planerar att ta dessa hänsyn.

Fru talman! Jag tackar Staffan Eklöf för en intressant och förvisso väldigt viktig fråga.

Vi har nu för första gången förslag på havsplaner. De har ännu inte lämnats in till regeringen, ska påpekas, så det är för tidigt att uttala sig om innehållet i havsplanerna. Men det blir ett stort kvalitativt steg framåt att för första gången ställa motstående intressen mot varandra i en gemensam havsplanering för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart nyttjande av våra hav. Det är någonting som tidigare tyvärr har saknats. Där får man väga olika intressen mot varandra: fisket, vindkraften, skydd av biologisk mångfald, jordbruk, skogsbruk, turism och alla andra näringar som har intresse av att nyttja haven och kusterna. En önskan om en fullständig kvantifiering av nyttor och risker kan vi alla dela, men vi måste också kunna dela ett erkännande av att det är ett stort steg framåt att man lägger allas intressen på bordet och kan identifiera målkonflikter i havsplanerna. Detta ser regeringen väldigt positivt på.

När det handlar om att göra en bedömning av den förväntade globala klimatnyttan av att Sverige är ett föredöme i klimatfrågan vill jag understryka att alla länder som är signatärer av Parisavtalet - och bland dem finns ju Sverige - har förbundit sig att minska utsläppen och försöka klara en så låg global temperaturökning som möjligt. Vi ska stanna så nära en och en halv grads temperaturökning som möjligt. Det här är nationella åtaganden, och det åligger alla parter i Parisavtalet att göra detta. Det är alltså inte så att vi har en valfrihet här och kan säga att vi ska minska någon annanstans med de 60 miljoner ton utsläpp som Sverige står för och fortsätta som vi brukar göra inom våra egna gränser. Där har vi ett internationellt åtagande.

Det andra som Staffan Eklöf frågar om är hur vi kan utgå från att vi utgör ett föredöme och att andra följer efter. Vi har en brett antagen klimatlag i Sveriges riksdag. Tack vare den har väldigt mycket aktivitet satt igång inom Sveriges gränser, bland annat initiativet Hybrit, som handlar om hur den svenska tunga stålindustrin ska gå över till helt ny teknologi och använda vätgas i stället för kol i masugnarna eller i en helt annan typ av ugn. Det här är ett initiativ som också har potentialen att kunna exportera en teknologi som väsentligt kommer att kunna minska de globala utsläppen. Jag vill verkligen stryka under detta. Jag var i New York förra veckan och presenterade det här initiativet i en internationell ledarskapsgrupp, och det finns redan andra stora stålföretag som har anslutit sig till detta. Om vi klarar detta, vilket jag tror, handlar det om en klimatnytta på strax under 10 procent av jordens utsläpp. Här är den svenska energiöverenskommelsen helt avgörande; med den kommer vi att ha väldigt god tillgång till billig elektricitet som behövs i vätgasomvandlingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den biologiska mångfalden är som sagt ett mål som samverkar med och har en synergi med klimatmålen. Där behöver vi vara väldigt vaksamma, så att vi inte förstör ekosystem.

Fru talman! Det är väldigt bra att motstående intressen ställs mot varandra. Men för att det ska få effekt måste intressena vara rätt beskrivna. Det är där min oro finns.

Ministern nämner Hybrit, ett mycket bra projekt som kan få global effekt. Sedan finns det andra satsningar i Sverige som jag tror får noll effekt på det globala klimatet. Det illustrerar att det kan bli väldigt olika beroende på vilka satsningar man gör. Sedan kan det bli väldigt olika resultat vad gäller sekundära effekter som biologisk mångfald beroende på var man gör det. Det är alla de här avvägningarna som är viktiga.

Frågan är då hur avvägningarna ser ut. Det vore en dysfunktionell avvägning om man vägde naturvärden mot att vindkraftverk typiskt sett är bra för klimatet för att de producerar förnybar el. Ett system för avvägning måste kunna göra skillnad i resultat, till exempel mellan vindkraftsutbyggnad på Södra Midsjöbanken och på land i Piteåtrakten samt mellan en ineffektiv strategi och en effektiv strategi.

Hur tänker regeringen klara av att göra de här avvägningarna? I miljöbalken finns det inte så mycket ledning för regeringen, som jag ser det. Man skulle kunna luta sig på 3 kap. 1 §, där det står: "Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning." Men de här områdena är ju lämpliga både för vindkraft och för att bevara livsmiljöer och arter. Vilket är mest hållbart: att minska koldioxidutsläppen eller att spara de här miljöerna? Det kan man bara veta om man kan svara på de frågor som finns i vår interpellation. Samma problem gäller 3 kap. 10 §.

Man måste veta vad man jämför. Man behöver känna till den globala klimatnyttan av exploateringen. Man måste jämföra med andra alternativ, till exempel Hybrit, och väga av det mot nyttan i den biologiska mångfalden. Regeringen kommer inte runt frågeställningarna i interpellationen och måste lösa dem - visserligen inte just nu, men jag vill höra hur regeringen tänker och om regeringen fäster tillräcklig vikt vid de här frågorna.

Det här blir lite tekniskt, men grundfrågan som jag och kanske fler med mig undrar över är: Kommer de höga naturvärdena med livsmiljöerna och arterna att skonas, kommer de att offras för stor klimatnytta eller kommer de att offras till ingen nytta alls? Detta måste gå att svara på.

På grund av den stora osäkerheten om huruvida vindkraftsetableringar i svenska hav ger en global klimatnytta eller inte alls anser vi sverigedemokrater att man ska inta en försiktig hållning och inte göra exploateringar i klimatsyfte om de oåterkalleligen skadar naturvärden och kraftigt decimerar redan hotade arter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill understryka det som jag sa inledningsvis. Det här är pågående ärenden. Regeringen kan inte uttala sig i enskilda ärenden som handläggningen av den planerade vindkraftsparken på Södra Midsjöbanken. Vi väntar på ett beslut från länsstyrelsen vad gäller påverkan på Natura 2000-område och Natura 2000-tillstånd. Vi får återkomma när länsstyrelsen har kommit med sitt beslut i frågan.

Vad gäller att vara ett föredöme har regeringen beslutat om målet att vi ska vara en fossilfri välfärdsstat. Om Sverige kan gå mot fossilfrihet och visa att det går hand i hand med att samtidigt ha en stärkt välfärd och ekonomisk utveckling är jag fullständigt övertygad om att det kommer att inspirera andra att följa efter. Vi behöver föregångsländer. Vi har en väldigt allvarlig situation, vilket FN:s samlade forskarpanel IPCC ett antal gånger har slagit fast i oerhört genomarbetade och grundliga rapporter. Den senaste kom förra veckan. Det handlar om påverkan på haven och kryosfären. Vi ser en enormt allvarlig effekt på våra hav av de utsläpp som redan har skett. Uppvärmning, försurning och förlust av syre i havsmiljöer kommer tyvärr att orsaka stora förändringar i sammansättningen av arter och ekosystem. Östersjön tror jag kommer att påverkas högst avsevärt av syrebristen, försurningen, utsötningen och det allt varmare vattnet.

Här har vi en väldigt allvarlig situation. I det sammanhanget är jag väldigt glad att Miljömålsberedningen just nu arbetar med havsmiljömålet kopplat till klimatmålet. Vi har redan förra året tillsatt Miljömålsberedningen att arbeta med detta så att vi får en bättre analys, som är precis det som ledamoten efterlyser.

Höga naturvärden och ekosystem är någonting som är oerhört viktigt för att vi ska kunna dämpa effekterna av klimatförändringarna. Regeringen är högst medveten om att resilienta och livskraftiga ekosystem kanske är det bästa försvaret vi har för att minska effekterna av klimatförändringarna. Här behöver vi ha en väldigt försiktig ansats.

Fördelarna med särskilt vindkraft till havs är, förutom att den är koldioxidfri, att det blåser mer konstant ute till havs. Därför är det en mer pålitlig och uthållig energikälla. Det är därför av intresse att titta på lämpliga platser ute till havs.

Det arbetet kommer att kunna göras mer systematiskt i förhållande till havsplanerna. Men vi har också lämnat uppdrag till våra myndigheter att titta på vilka områden som är de mest lämpade för detta.

Vi kommer naturligtvis att prioritera att skydda våra hotade arter och ekosystem samtidigt som vi måste leverera på den historiskt stora uppgiften att ställa om vårt samhälle till fossilfrihet.

Fru talman! Tack, ministern!

Om vi når klimatmålen genom att offra naturvärden tror jag inte att vi kan fungera som ett föredöme för världen. Ministern tar upp IPCC:s rapport från förra veckan. Jag håller med om att det är bråttom, men då gäller det att göra rätt.

Jag vill referera till en artikel i Nature som kom för ungefär två veckor sedan. Den visar en graf som säger väldigt mycket. Det handlar om koldioxidutsläpp över tid och visat per land. Man kan se att EU minskar sina utsläpp. USA ligger mer eller mindre stabilt, och Kina ökar dramatiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kina ökar dramatiskt från en redan hög nivå. De kanske står för ungefär en fjärdedel av utsläppen, såg det ut som i grafen. Kina använder mer än hälften av världens kol just nu. Varje klimatstrategi som inte innefattar att Kina måste sänka sina utsläpp dramatiskt och snabbt är dömd att misslyckas som jag ser det.

Det gäller att ha en tanke om det, och vi har en tanke om det. Sedan kan jag tycka att det var intressant att Ibrahim Baylan i söndagens Agenda använde tydlig SD-retorik i frågan om det. Vi verkar få genomslag även på detta område.

Trots svaren noterar jag att ministern ser vindkraftens klimatnytta utifrån perspektivet att vindkraft typiskt sett ger klimatnytta och att regeringens ledstjärna är teorin om Sverige som föregångare, utan att försöka kvantifiera effekten eller bedöma sannolikheten för att det ska fungera.

Regeringen kan inte svara på vilka beslut den kommer att fatta. Det är helt okej. Jag tycker att regeringen inte riktigt har en klar bild av hur klimatnyttan kan mätas och kvantifieras utan hänvisar till framtiden innan den vägs av mot biologisk mångfald. Regeringen kan inte riktigt redogöra för hur avvägningen ska ske.

Fru talman! När det gäller klimatfrågan är det väldigt intressant att delta i de internationella konferenserna och höra den olika retoriken från olika länder.

Jag skulle önska att vi alla på jorden skulle kunna dela upp oss i ungefär tiomiljonersdelar. Samtliga skulle titta sig själv i spegeln och säga: Vi står bara för en liten bråkdel av 1 procent av jordens utsläpp, och vi behöver inte göra någonting. Så låter det från delstater i Tyskland, regioner i Kina, små länder i Afrika och till syvende och sist delstater i USA. Ingen behöver göra någonting.

Vi måste börja jobba, gräva där vi står och göra vår hemläxa. Sverige står tyvärr per capita för väldigt höga utsläpp. Vi ligger i topp i världen. Med en god ekonomi som vi har, med en offensiv och bra miljö- och klimatpolitik i botten och ett näringsliv som vill vara med om omställningen har vi de allra bästa förutsättningarna för att göra omställningen.

Jag vill verkligen garantera ledamoten att vi trycker på Kina och USA och hjälper utvecklingsländer att göra sin omställning. Vi fördubblade vårt bidrag till den gröna klimatfonden, vilket vi meddelade i förra veckan. Det gjorde vi för att hjälpa de fattigaste länderna att göra sin omställning.

Vi har i dag 80 miljarder som redan ligger i pipeline som redan beslutade investeringar i vindkraft. Det är verkligen ett kvitto på att energiöverenskommelsen levererar. Men vi ska naturligtvis och vi kan bevara känsliga miljöer och den biologiska mångfalden. Det är också vår livlina för att vi ska klara klimatförändringarna så bra som möjligt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.