En moderniserad källskatt på utdelning

Fru ålderspresident! har frågat mig vad i EU-kommissionens arbete som begränsar att Sverige inför en ny moderniserad lag om källskatt på utdelning och om jag tar några initiativ för att påverka kommissionens förslag. Vidare undrar Niklas Karlsson när regeringen avser att presentera ett förslag om en moderniserad källskatt för riksdagen.

En särskild utredare lämnade under 2020 ett förslag på ett nytt system för källskatt på utdelning till utländska personer. Remissinstanserna hade många synpunkter på förslaget, och Finansdepartementet remitterade förra året ett utkast till lagrådsremiss. Remissinstanserna har dock haft omfattande synpunkter även på delar av detta förslag. Dessa synpunkter analyseras nu inom Regeringskansliet.

Samtidigt pågår ett arbete inom Europeiska kommissionen med att ta fram ett EU-gemensamt system för hantering av källskatt. Kommissionen har aviserat att man planerar att lämna ett lagförslag under 2023. Innan vi vet hur kommissionens förslag slutligen kommer att utformas är det för tidigt att säga vilken konkret påverkan förslaget kommer att ha på den nya lagen om källskatt och vid vilken tidpunkt den kan presenteras för riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Tack för svaret, finansministern! Det tog en liten stund, men jag är glad att det kom till slut och hoppas att det var en engångsföreteelse.

Man kan undra vad källskatt eller kupongskatt är för något. Vi som dagligen jobbar med skattepolitik är väl förtrogna med alla möjliga olika skatter, med vad som finns, hur det ska formuleras och hur det sedan ska försöka tillämpas. Den som nu sitter hemma framför tv:n och tittar på debatten är bara intresserad av att det är enkelt, tydligt och transparent. Det ska inte vara några bekymmer, utan det ska fungera ganska enkelt.

Det är säkert många som inte riktigt är klara över vad kupongskatt egentligen handlar om - kupong- eller källskatt. På Skatteverkets hemsida står det: "Kupongskatt är en källskatt som tas ut på utdelning från svenska aktiebolag när den som tar emot utdelningen . bor utomlands eller är hemmahörande i utlandet." Det bringar förmodligen något bättre klarhet i vad det handlar om. Men jag ska göra det mycket enkelt; källskatt eller kupongskatt handlar om att förhindra skatteflykt och fel.

Just den här debatten har vi, inte minst jag och finansministern, haft i kammaren förut. Det har handlat om så kallad exitskatt, när man flyttar ut sina tillgångar från landet, skatteplanerar och försöker undvika att betala svensk skatt. Det här går i samma spår.

Det handlar om att förhindra skatteflykt och att undvika fel. Därför har den tidigare regeringen försökt modernisera den kupongskattelag som Sverige haft sedan 1971 och som är föråldrad i näst intill samtliga avseenden. Den kom till i en tid då samhället såg helt annorlunda ut än i dag. Nu är vi digitaliserade. Det där med kupongskatt, där kupongerna stämplades, existerar inte. Det är helt annorlunda i dag än för mer än 50 år sedan.

Den lagrådsremiss som den socialdemokratiska regeringen gick fram med handlade om fyra saker. Det handlade om att anpassa lagstiftningen till vad som gäller avseende inkomstskatt i övrigt. Så är det inte i dag. Det handlade om att effekterna av internationalisering och digitalisering på de finansiella marknaderna ska beaktas, det vill säga att lagen är modern, ändamålsenlig och tidsenlig. Det handlade om att de administrativa kostnaderna hålls så låga som möjligt. Och det handlade om att den utformas så att riskerna för fel och fusk minimeras.

Den lagrådsremissen har finansministern valt att lägga på is, med hänvisning till att det sker ett arbete inom Europeiska unionen. Jag tycker att det är ett svagt argument. Det är otillräckligt. Jag menar att den svenska regeringen redan nu hade kunnat gå fram med ett förslag på en proposition för att modernisera lagen om källskatt och framöver beakta det som sker i Europeiska unionen. Det har Finland gjort. Det skulle Sverige också kunna göra.

När jag försöker bringa klarhet i hur ärendet ser ut i Europeiska unionen läser jag både parlamentets betänkande och det dokument som kommissionen har tagit fram. Det är möjligt att jag har missat någonting, att jag inte har koll på hela situationen. Men då vill jag gärna att finansministern upplyser mig om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad i kommissionen och unionen är det som gör att vi inte kan gå fram lite snabbare och modernisera den svenska lagen om källskatt?

Fru ålderspresident! Tack för interpellationen, Niklas Karlsson!

Jag ska hålla det kortfattat. Jag håller i grunden helt med Niklas Karlsson och den förra regeringen om att den här lagstiftningen måste uppdateras. Den är från 70-talet. Det säger sig självt att det har hänt väldigt mycket på området sedan dess.

Precis som Niklas Karlsson vet har både tidigare lagrådsremiss och utredning fått en hel del kritik. Det i sig är inte ett problem. Det kan man arbeta med. Men vår bedömning är att kommissionen redan i juli kommer med ett förslag om en gemensam lagstiftning på källskatteområdet. Jag tycker - det tror jag egentligen att Socialdemokraterna också tycker - att det är ganska onödigt att nu gå fram med en egen lagstiftning om den sedan måste göras om och stöpas om igen efter kommissionens förslag eller det förslag som ska diskuteras på EU-nivå.

Det är alltid synd när saker drar ut på tiden. Denna fråga har behandlats av tidigare regeringar under en lång och utdragen period. Men det är bättre att vi får korrekt och riktig lagstiftning på plats än att vi först jobbar fram en egen och sedan får anpassa den igen. Det är det enkla och väldigt sanna svaret.

Jag håller helt med om att lagstiftningen måste moderniseras. Den måste uppdateras. Men låt oss göra det på det sätt som vi i EU kommer att komma överens om tillsammans.

Fru ålderspresident och finansministern! Man kan säga att det i synen på beskattningsrätten finns en svensk uppfattning i förhållande till våra vänner i Europa, framför allt när det gäller Europeiska kommissionen och det samarbete vi har i EU. Det är att beskattningsrätten är nationell, att det är en nationell angelägenhet. Där skiljer vi oss från våra partivänner i många andra länder. Det är en svensk uppfattning. Den är jag glad för. Det är viktigt att vi upprätthåller den och arbetar tillsammans för att just beskattningen ska vara en nationell angelägenhet.

Ibland kommer vi till frågor där det finns intresse för att ha gemensamma standarder. Vi har det gamla Bepsprojektet. Och OECD jobbar med att vi tillsammans ska sätta minimistandarder för att undvika ett race to the bottom, alltså att länderna konkurrerar genom lågskattemöjligheter. Då kan Europeiska unionen fungera som ett instrument genom att vi har gemensamma grunder, som vi inte ska gå under. Det har vi sett på bolagsskatteområdet, och det förs liknande resonemang på andra områden.

Min poäng är dock att en sådan grundläggande bas inte rimligen kan bli ett hinder för Sverige att välja hur vi själva sätter skatten. Den konflikten uppstår bara om vi skulle ha en lägre skatt eller en syn på att skatteuttaget inte ska vara lika högt som den basplatta som unionen skulle välja att sätta. Det ser åtminstone inte jag framför mig, att EU skulle vara mer radikala eller progressiva och sätta en högre nivå än vi skulle ha i våra förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller det förslag som den socialdemokratiska regeringen levererade kan jag sätta ganska mycket pengar på att EU inte skulle lägga fram ett förslag på en högre skattesats än den vi föreslog i lagrådsremissen.

Jag ska inte bli alltför konspiratorisk, men jag har sagt det förut och säger det igen, fru ålderspresident: Det är lätt att få intrycket att finansministern och regeringen inte vill hitta rimliga skattebaser och att man inte ser på kampen mot skatteflykt, skattefel och skatteundandragande på samma sätt som Socialdemokraterna.

Finansministern har vid ett flertal tillfällen sagt att man delar vår uppfattning. Men då måste man börja leverera resultat. Då kan man inte lägga ned utredningar om till exempel exitskatt för att förhindra skatteplanering och skatteflykt. Man kan inte ändra direktiven i utredningar om till exempel fåmansbolag där man helt enkelt snarare sänker skatten än höjer den. Och man kan inte undvika att gå fram med förslag om en ny, moderniserad källskatt med hänvisning till att arbetet redan pågår i EU.

För att göra den här diskussionen inte bara politiskt tillspetsad utan också politiskt intellektuell vill jag säga att jag fortfarande saknar svar på vad det är i arbetet i Europeiska unionen som hindrar regeringen att redan nu lägga fram ett förslag, annat än att det av praktiska skäl skulle vara dumt eftersom det sedan skulle behöva uppdateras.

Fru ålderspresident! Låt mig börja med att berätta för kammarens ledamöter och den som tittar och lyssnar på detta att under våren är Sverige ordförande i EU, och en av de frågor som jag och det svenska ordförandeskapet har arbetat hårt med att få igenom är DAC 8. Det är en förkortning som väldigt få vet vad den betyder, men den handlar om samarbete och informationsutbyte inom EU för att förhindra skatteundandragande, skatteflykt och annat. Det har vi jobbat hårt med.

Det spelar ingen roll hur ofta Niklas Karlsson står i kammaren och pratar om att regeringen inte jobbar med de här frågorna. För mig är de otroligt viktiga. Det är också därför jag har drivit dessa förhandlingar och rott dem i hamn. Resultatet kommer att vara ett viktigt verktyg för just det Niklas Karlsson talade om.

Jag delar bilden av att den här lagen behöver moderniseras, men när nu EU och kommissionen arbetar med systemet och det finns en kommunikation mellan länderna, och självklart även med kommissionen, ser jag väldigt liten orsak att lägga fram en lagstiftning som vi sedan eventuellt måste justera. Vi vet ju inte exakt hur detta system kommer att se ut eller vad kommissionen lägger fram.

Jag tror egentligen inte att Socialdemokraterna heller tycker att det vore en klok idé. Hade regeringen lagt fram den hade vi antagligen fått kritik för att vi inte inväntade EU. Jag ser det här mer som ett skäl att lyfta fram frågor där i det här fallet Niklas Karlsson vill försöka måla upp en bild av att regeringen och jag som finansminister inte jobbar med frågor om skatteundandragande och skatteflykt. Men det är väldigt viktiga frågor, för vår gemensamma välfärd ska betalas av alla som ska betala skatt. Ingen ska kunna dra sig undan.

Fru ålderspresident! Vi inväntar alltså EU, och vi tror att beskedet kommer i juli. Det är inte svårare än så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Jag är inte ute efter att måla upp någon bild av regeringen, för det gör regeringen rätt bra själv. Det blir svårt att motbevisa det som nu sagts. Det är väl jättebra att regeringen också under ordförandeskapet i Europeiska unionen driver frågor som DAC 8. Ingen är emot det - tvärtom. Det är jättebra. Problemet är bara att det är otillräckligt. Man borde göra mer, och man kan göra mer om man vill.

Under tiden lever vi med en lagstiftning som har mer än 50 år på nacken och som borde ha uppdaterats för länge sedan. Andra länder i vår omvärld har valt att göra det, trots arbetet som sker i Europeiska unionen.

Jag är fortfarande av den uppfattningen, när jag hör finansministern och när jag läser dokumenten från kommissionen och från parlamentet, att det finns alla möjligheter för Sveriges regering att lägga en proposition på riksdagens bord, göra någonting åt detta redan nu och sedan göra justeringar i framtiden om behovet skulle uppstå. Det är ju också så att under tiden blöder vi. Skatteintäkter fattas. Vi lever med en gammaldags, obsolet, omodern lagstiftning som man behöver uppdatera, och det kan man göra om man bara vill.

Fru ålderspresident! Jag försöker alltså inte måla upp någon bild av regeringen, för det gör regeringen rätt bra själv.

Fru ålderspresident! Jo, Niklas Karlsson försöker måla upp en bild. Jag minns den förra interpellationsdebatten när Niklas Karlsson sa att det är skillnad på M och S till exempel i synen på värdet av människor. Då försökte han verkligen måla upp en bild!

Regeringen driver en politik och har fått förtroende av väljarna att ändra inriktning. Många av de saker som går åt fel håll ska komma rätt. Det handlar om grov kriminalitet. Det handlar om energisystem. Det handlar om att alltför många människor står utanför arbetsmarknaden och behöver komma in. Men det handlar också om skattefrågor. Skatterna ska fungera effektivt och tas in på rätt sätt, och människor ska inte dra sig undan.

Fru ålderspresident! Det talar för sig självt att vi under våren har jobbat hårt med detta i EU eftersom vi vet att vi tillsammans måste ha ett bättre system med informationsutbyte och annat för att företag och individer inte ska kunna ägna sig åt skatteundandragande.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.