Ensamkommande som hunnit fylla 18 år under sin asylprocess

Interpellationsdebatt 23 januari 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 76 Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Fru talman! Johan Forssell har frågat mig om det är min och regeringens avsikt att vidta initiativ till lagstiftning vars syfte är att frångå dagens system på så sätt att asylsökande som anlänt till Sverige före en viss tidpunkt ska få sin asylansökan prövad utifrån sin tidigare ålder och inte den ålder de har i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen aviserade den 27 november 2017 ett förslag om regeländringar i den tillfälliga lagen, som i huvudsak innebär att en person som sökt asyl som ensamkommande barn senast den 24 november 2015 och som väntat 15 månader eller längre på beslut och som har fått, eller annars skulle få, ett beslut om utvisning ska kunna beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå i vissa fall. En ansökan om ett sådant uppehållstillstånd ska enligt det aviserade förslaget lämnas inom tre månader från det att bestämmelserna träder i kraft och får endast göras vid ett tillfälle.

Det aviserade förslaget innebär alltså inte att en asylsökande ska få sin asylansökan prövad utifrån sin tidigare ålder utan ger en ny möjlighet till uppehållstillstånd till en avgränsad grupp ensamkommande unga vars möjligheter till uppehållstillstånd kraftigt minskat på grund av handläggningstiderna hos Migrationsverket.

Avsikten är att inom kort remittera ett utkast till lagrådsremiss till berörda myndigheter och organisationer. De närmare detaljerna kommer att framgå av utkastet.

En förutsättning för att det aviserade förslaget med lagändringar rörande denna avgränsade grupp ska träda i kraft är att det finns stöd för förslaget i riksdagen.


Anf. 77 Johan Forssell (M)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Det här är en gammal interpellation. Jag ställde den i november mot bakgrund av att det då fanns ett antal oklarheter i regeringens linje gällande just de ensamkommande. Dessa oklarheter var att Socialdemokraterna å ena sidan var tydliga om ett antal principer rörande denna grupp, medan Miljöpartiet var lika tydliga med raka motsatsen. Detta väckte frågor om vad regeringen såg framför sig.

I slutet av november förra året presenterade regeringen detta lagförslag, och det är fortfarande många oklarheter, både vad gäller utformningen, vilket väl kommer att klarna i sinom tid, och de skäl regeringen har för att lägga fram detta förslag.

Bakgrunden är att väldigt många människor sökte sig till Sverige på kort tid under 2015, inte minst i gruppen ensamkommande. Jag tror att ungefär hälften av alla ensamkommande till EU under detta år kom till Sverige. Vi har nu ett antal problem med detta. Det är långa handläggningstider, många har inte id med sig och dessutom har inte alla skyddsskäl. Så enkelt är det.

Migrationspolitik är dock inte enkelt utan tvärtom mycket svårt. Det berör många människor på ett tydligt sätt. Ska vi lyckas navigera i denna miljö behöver vi ha ett antal tydliga principer att luta oss mot. Den viktigaste är följande: Har man skyddsskäl och är flykting ska man beviljas uppehållstillstånd och snabbt komma in i integrationsinsatser och allt sådant. Har man inte skyddsskäl och inte är flykting är huvudregeln att man ska återvända till sitt hemland. Detta bygger en reglerad migrationspolitik på.

Någon kan tycka att detta låter strängt. Samtidigt är rekordmånga människor på flykt världen över, och om vi ska kunna ge skydd till åtminstone några av dessa måste vi hålla på principen om en individuell asylprövning, där skyddsskälen står i fokus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag uppfattar att Moderaterna har varit överens om detta med Socialdemokraterna under ganska stor del av denna mandatperiod, med migrationsministerns föregångare Morgan Johansson och även med Heléne Fritzon under hösten. Så sent som i oktober tydliggjorde ju migrationsministern: Regeringens mening är mycket tydlig. Jag bedömer att det inte är möjligt att alla kan få stanna. Ett undantag skulle innebära ett stort avsteg från asylrätten.

Som svar på en direkt fråga om regeringen övervägde en sådan förändring som man nu har presenterat blev svaret: Jag bedömer att det inte är möjligt. Då skulle vi överge den reglerade invandringen. Vi skulle också ställa oss utanför prövningen av asylskälen.

Sedan hände något. På bara en månads tid valde regeringen att göra en 180-graderssväng. Migrationsministern valde att frångå det som hade sagts tidigare och lägga fram denna lagstiftning.

Jag undrar vad det var i Sverige som förändrades så till den grad i november månad att migrationsministern var beredd att rucka på alla sina tidigare principer och göra denna 180-graderssväng. Jag vet att det finns problem med långa handläggningstider och många öppna ärenden, men det var ett problem även i oktober. Vad var det som på bara en månad fick regeringen att göra en 180-graderssväng?


Anf. 78 Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Fru talman! Det är bra att Johan Forssell har ställt denna interpellation. Det är också bra att vi hela tiden, även i debatterna i Sveriges riksdag, följer händelseutvecklingen på migrationsområdet.

Vi är överens om bakgrunden. Det exceptionellt höga antalet asylsökande som kom till Sverige 2015 har medfört stora påfrestningar på både det svenska asylsystemet och samhällssystemet.

Det var angeläget och viktigt att regeringen vidtog ett flertal åtgärder. Det var också bra att regeringen tillsammans med partier i riksdagen, däribland Moderaterna, tecknade den särskilda överenskommelsen om migrationspolitiken. Den finns där, och den innebär att vi tydligt tillsammans, hoppas jag, värnar asylrätten. Möjligen har Johan Forssell snubblat lite på hur Moderaterna ser på asylrätten under höstens debatt. Det är också viktigt att vi tillsammans värnar värdet av att vi har ett arbete för kortare handläggningstider.

Som ett svar till Johan Forssell: Det regeringen har sett under hösten är att vi inte har lyckats korta handläggningstiderna i önskvärd omfattning. Det går i rätt riktning, men det går alldeles för sakta. Vi har en begränsad grupp som har fått vänta väldigt länge. Förutsättningen för det förslag som regeringen lägger fram är att man ska ha väntat minst 15 månader. Men i denna grupp finns det de som har väntat mycket längre.

Detta är bakgrunden till att regeringen föreslår en tillfällig åtgärd för en begränsad grupp. Det innebär att inte görs några förändringar i asylrätten eller i tillämpningen i övrigt.

Det Johan Forssell ofta säger om att ett nej är ett nej och att ett avslag är ett avslag gäller såklart fortfarande för regeringen.


Anf. 79 Johan Forssell (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag blir alldeles tagen. Ministern säger att ett nej är ett nej. Men ett nej är ju inte ett nej, vilket är själva poängen med den lagstiftning som regeringen har presenterat. Poängen är att personer som har fått ett nej ändå ska få uppehållstillstånd. Det går inte att beskriva på något annat sätt. Det är själva innebörden i det som regeringen har presenterat.

Ministern ska vara försiktig med att säga att andra snubblar, för detta går inte att få ihop. Det är ännu rörigare än vad jag först trodde.

De bästa argumenten mot denna lagstiftning är dem som migrationsministern själv förde fram i oktober, en månad innan regeringen tvärvände 180 grader. Det handlar om synen på den individuella asylprövningen, om asylrätten och om långsiktigheten.

Vi måste lära oss något av misstagen denna mandatperiod.

Moderaterna har inte alltid hanterat migrationen hundraprocentigt rätt, och den som har följt debatten de senaste åren har inte kunnat missa att jag har påpekat detta ett flertal gånger.

Men se på hur regeringen har behandlat denna fråga! Först ställde sig statsministern på Sergels torg och sa att hans Europa inte bygger murar. Några veckor senare sa han att det skulle bli id-kontroller och asyllagstiftning på EU:s lägstanivå. I oktober sa migrationsministern att detta inte kommer att gå, för det skulle underminera asylrätten och inte vara långsiktigt. Ett par veckor senare gör hon raka motsatsen.

Förlåt, men det inger inte något förtroende, och det är problematiskt. Det är problematiskt för alla dem som är asylsökande att inte veta vad som gäller. Bästföretiden verkar bara vara några dagar. Det är också problematiskt för myndigheter, civilsamhälle, kommuner och landsting som aldrig får några klara planeringsförutsättningar.

Fru talman! Vid sidan av detta finns det en del avgörande principiella invändningar. Till att börja med: Hur rimligt är det att en person som är vuxen i asylprövningen ska bedömas som om han vore barn?

I princip genomfördes inga åldersbedömningar under 2015. Många ensamkommande hade heller inget id. Det gör att det finns en stor osäkerhet vad gäller åldern. Det är den ålder man uppgett det handlar om.

I dag vet vi, tack vare de medicinska åldersbedömningar som nu sker, att man i många fall inte har uppgett en korrekt ålder, ibland därför att man kanske inte vet vilken ålder man har men i andra fall därför att man medvetet har farit med osanning för att öka sannolikheten för att få stanna.

Det är detta som blir så märkligt: En person som har kommit till Sverige, som har ansökt om asyl och fått nej och som har följt lagen och åkt hem ska inte omfattas av lagstiftningen. Men en person som har ansökt om asyl men som inte har följt lagen utan i strid med gällande lagar har dröjt sig kvar kommer att omfattas av lagen, om jag har tolkat saken rätt.

Vi har inte bara ett lagförslag som inte uppmuntrar människor att göra rätt, utan vi har ett lagförslag som uppmuntrar människor att göra fel och att inte följa lagar och regler i Sverige. Var, migrationsministern, finns rättvisan i det?


Anf. 80 Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Fru talman! Jag inleder replikskiftet som Johan Forssell valde att göra, nämligen med att gå några år tillbaka i tiden. Då tillhörde Johan Forssell ett regeringsunderlag som tyckte att hela Sverige skulle öppna sina hjärtan. Sedan hände något 2015 som gjorde att vi tillsammans fick ta ansvar för migrationspolitiken. Det tycker jag i grunden är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker också att det kanske vore klädsamt med lite självrannsakan också hos Johan Forssell. Jag tror inte att Forssell är helt främmande för att diskussionen förs om hur vi ska ta ansvar för att väldigt många har väntat väldigt länge. Jag vet att inom den borgerliga partigrupperingen har åtminstone Centerpartiet gett uttryck för detta vid ett antal tillfällen, och jag tror att det också har nått Johan Forssell.

Jag ska förtydliga bakgrunden till regeringens förslag: Det är att väldigt många har väntat väldigt länge. Man ska alltså ha sökt asyl senast den 24 november 2015 och väntat i mer än 15 månader, man ska ha fått sin asylansökan prövad enligt den tillfälliga lagen, man ska ta på sig ett ansvar för studier och man ska befinna sig i landet när ansökan lämnas in. Gör man detta kan man få ett tillfälligt uppehållstillstånd. Det är alltså en begränsad grupp och en tillfällig åtgärd, och detta ändrar ingenting i den asylrätt som, hoppas jag, vi är överens om gäller nu och ska gälla nu och framöver. Man kan bara få göra denna ansökan vid ett tillfälle.

Jag är övertygad om att även Johan Forssell kan ta del av och förstå att det finns en verklighet utanför som vi politiker måste ta ansvar för lyssna in, förstå och försöka hitta lösningar för. Det är vad regeringen gör med detta förslag.

Jag hoppas att vi, när vi kommer tillbaka inom kort med ett förslag eller en lagrådsremiss i första vändan, kan få en bra diskussion om hur stödet ser ut i Sveriges riksdag för att vidta en tillfällig åtgärd för en begränsad grupp som har väntat väldigt länge.


Anf. 81 Johan Forssell (M)

Fru talman! Jag hoppas också på en bra diskussion. Om vi ska kunna få det hoppas jag att regeringen också kan svara på de frågor som ställs. Jag har ställt två frågor här. Vad förändrades mellan oktober och november? Det som migrationsministern i oktober tyckte var helt uteslutet och skulle undergräva asylrätten, inte vara långsiktigt etcetera är sedan i november tydligen precis det som behövs och krävs.

Jag håller med om att det är ett problem med långa handläggningstider. Det finns för många öppna ärenden, men det fanns det i oktober också. Vad är det som har förändrats i Sverige bara på en månad?

Det tar nämligen på trovärdigheten när en minister först med stor övertygelse säger en sak och sedan nästa månad, med samma övertygelse och utan att kunna presentera vad som har förändrats i Sverige, säger raka motsatsen.

Förmodligen är det inte konstigare än att förklaringen till detta är att Miljöpartiet har ett mycket stort inflytande, kanske större än migrationsministern, över regeringens migrationspolitik. Tydligen är Socialdemokraterna beredda att kompromissa om allting - alla sina principer och alla ord om långsiktighet - för att hålla ihop regeringen.

Som jag inledde med att säga är migrationspolitik inte enkelt - det är svårt. Jag tror därför att man måste ha ett antal principer att luta sig emot. Den princip som är allra viktigast är att om man har skyddsskäl och är flykting ska man beviljas uppehållstillstånd och snabbt komma in i integrationsinsatser och olika reformer för att bli en del av vårt Sverige - människors nya hemland. Men om man inte har det ska man återvända hem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas att regeringen framöver tar tillfället i akt att svara på alla frågor som finns kring denna lagstiftning.


Anf. 82 Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka Johan Forssell för frågan. Jag ser fram emot våra fortsatta diskussioner om förslaget.

Det är inte så att migrationsministern har ändrat uppfattning mellan oktober och november. Vi tar det noga nu: Asylrätten ligger fast - jag hoppas att det är uppfattat. Ett ja är ett ja, och ett nej är ett nej.

Jag fick inte i oktober frågan om det konkreta förslaget att erbjuda en tillfällig lösning för en begränsad grupp att ingå i gymnasiestudier och kunna göra ansökan vid ett tillfälle. Det jag fick frågor om var större enheter som amnesti etcetera och att ändra i asylrätten. Där har jag kvar precis samma uppfattning som i oktober: Det är inte aktuellt.

Johan Forssell säger att socialdemokratin har kompromissat. Jag tycker att det är en styrka att tillhöra ett stort parti som kan samarbeta, samverka, kompromissa och göra överenskommelser. Jag ser fram emot att vi ska kunna göra detta också framöver. Migrationspolitiken förtjänar breda lösningar i Sveriges riksdag. Jag hoppas att ett annat lite större parti vill vara med och ta detta ansvar, följa verkligheten och våga vara med och fatta beslut.

Tack så hjärtligt för frågan och debatten!

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2017/18:143 Ensamkommande som hunnit fylla 18 år under sin asylprocess

av Johan Forssell (M)

till Statsrådet Heléne Fritzon (S)

 

Sverige har tagit ett stort ansvar för människor som flyr från sina hemländer. De senaste åren har vi tagit emot ett stort antal asylsökande. Under 2015 tog Sverige emot ca 162 000 asylsökande och året efter ca 29 000. Hittills i år har ca 22 000 personer sökt asyl i Sverige. Antalet ensamkommande ungdomar som kom till Sverige under 2015 uppgick till ca 35 000 personer.

Sverige ska ha en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Den som söker asyl här och har skyddsskäl ska få skydd. Den som inte har skyddsskäl ska återvända till sitt hemland. Detta är grunden i vår reglerade migrationspolitik. En individuell prövning av om skyddsbehov föreligger görs i varje enskilt fall av Migrationsverket. Om Migrationsverket avslår asylansökan kan beslutet överklagas till domstol. Rätt till rättsligt ombud föreligger.

Under de senaste månaderna har en diskussion pågått om framtiden för de ensamkommande ungdomar som vid inlämnandet av sin asylansökan var under 18 år. Migrationsverkets handläggningstider av asylansökningar som rör ensamkommande har varit långa. Detta har inneburit att många av ungdomarna har fått vänta på besked och hunnit fylla 18 år innan ett beslut om asyl fattats. 

Med anledning av den diskussion som pågår i samhället är det ytterst viktigt att regeringen ger tydliga besked. Det finns ett behov av ett tydligt ställningstagande från regeringen och dess företrädare i denna fråga.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:

 

Är det statsrådets och regeringens avsikt att vidta initiativ till lagstiftning vars syfte är att frångå dagens system på så sätt att asylsökande som anlänt till Sverige före en viss tidpunkt ska få sin asylansökan prövad utifrån sin tidigare ålder och inte den ålder de har i dag?