Etiopiens demokratiutveckling

Interpellationsdebatt 8 juni 2010

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 138 Gunilla Carlsson (M)

Fru talman! Carina Hägg har ställt ett antal frågor till utrikesministern angående den demokratiska utvecklingen i Etiopien. Interpellationen har överlämnats till mig. De frågor Carina Hägg har ställt är 1. hur demokratiutvecklingen i Etiopien sett ut före valet och fram till valet den 23 maj 2. om bedömningen är att valet i Etiopien skett fritt och rättvist 3. vilka nya initiativ som avses att tas med anledning av valet i Etiopien. Som framgått vid tidigare svar på riksdagsfrågor om Etiopien delar den svenska regeringen Carina Häggs oro över det minskande demokratiska utrymmet i Etiopien. De restriktiva lagar som antagits, bland annat lagen om enskilda organisationer, begränsar kraftigt det civila samhällets möjlighet att verka, och antalet registrerade enskilda organisationer har sjunkit med hälften sedan lagen antogs. Mediefriheten är begränsad, tidningar har stängts och journalister har lämnat landet. En av de få oberoende nyhetstidningarna, Addis Neger, tvingades lägga ned i december förra året - något som jag kritiserade i ett uttalande den 16 december. Inför valet har det förekommit uppgifter om trakasserier mot och fängslanden av oppositionella, och det är mycket allvarligt att den ledande oppositionsledaren Birtukan Mideksa varit fängslad under valet och fortsätter vara det. Även fängslandet av Birtukan Mideksa har jag kritiserat i ett uttalande i januari förra året. Mot bakgrund av detta har oppositionens möjligheter att nå ut till potentiella väljare varit begränsade inför valet. Att oppositionen inte kunnat delta i valet på lika villkor är oacceptabelt. Som Carina Hägg vid olika tillfällen påtalat är behandlingen av Birtukan Mideksa och den etiopiska oppositionen något vi i Sverige, EU och andra internationella forum inte får acceptera stillasittande. Den fredliga kampen för demokrati kräver vårt stöd, vilket också avspeglas i inriktningen på det svenska utvecklingssamarbetet i Etiopien. Nu har valen ägt rum. Även om man kan konstatera att allt förefaller ha gått lugnt till på själva valdagen den 23 maj så kan processen inför valet, mot bakgrund av det jag precis sagt, inte sägas ha levt upp till godtagbar internationell standard. EU:s valobservatörsmission har lämnat sin första preliminära rapport om valet. Den tar upp ett stort antal problem som funnits inför valdagen, bland annat ett krympande politiskt utrymme och att valprocessen inte varit tillräckligt transparent. Den slutliga rapporten kommer att publiceras först efter att rösträkningen är helt klar. Vi har från svensk sida hela tiden betonat att det är helt centralt att den etiopiska regeringen säkerställer ett öppet och fritt klimat inför, under och efter valen. De långtgående problem som finns och som funnits inför valet, med framför allt ett begränsat politiskt utrymme, är något som vi kommer att ta upp med etiopiska företrädare, och vi kommer betona vikten av att EU följer upp detta i den dialog som förs med Etiopien. Avslutningsvis kan konstateras att Sverige och Etiopien har förbindelser som går långt tillbaka i tiden - de första svenska missionärerna anlände till Etiopien redan 1866, och landet var Sveriges första biståndsland då samarbetet inleddes 1954. Etiopien är ett av världens fattigaste länder och ett av Afrikas största länder sett till befolkningen. Det finns ett stort och viktigt engagemang för Etiopiens folk i Sverige, ett engagemang som vilar på en övertygelse om att demokrati och respekt för mänskliga rättigheter är avgörande för landets utveckling. Sverige har därför en viktig roll att spela i Etiopien och för att stödja landet i rätt riktning. Vi har nu anledning att noga analysera om vi har använt våra verktyg på ett effektivt sätt och se över hur vi inom EU och i det multilaterala samarbetet kan stärka våra ansträngningar för en positiv demokratisk utveckling i Etiopien. Jag kan försäkra att vi oförtrutet kommer verka för att främja en demokratisk utveckling och för att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna i Etiopien på olika sätt och via olika kanaler.

Anf. 139 Carina Hägg (S)

Fru talman! Jag välkomnar biståndsminister Gunilla Carlssons svar. Jag tycker att det är positivt att vi kan stå här och ha interpellationsdebatten. Samtidigt vill jag inte minst för protokollet notera att interpellationen var ställd till utrikesminister Carl Bildt, och han är inte här i dag. Jag kan förstå att han i dag har andra frågor att syssla med. Det handlar mycket om oljan, oljefyndigheter och utvinning av olja kopplat till Afrikas horn. Jag beklagar att utrikesministern inte tagit den här kanske sista möjligheten att just diskutera Afrikas horn här i kammaren. Det har inte heller funnits några större möjligheter till det under den här mandatperioden. Utvecklingen och situationen i länderna på Afrikas horn både positivt och negativt hänger intimt samman med varandra. Där är biståndet en viktig del för att vara aktiv och påverka utvecklingen och ge stöd till befolkningarna. Men politiken innehåller fler delar än bistånd och de dialoger som kan vara kopplade till biståndssamverkan. Det hade varit välkommet om vi hade kunnat se mer av de delrapporter som kom inför det att Sverige beslutade att bidra till valobservationsstyrkan än vad som har framkommit senare. Vi kan ana det i det material som har lagts fram här. Vi vet att det var en förhållandevis liten styrka till en så stor befolkning och ett så stort land som Etiopien. Jag känner att även om det finns många verbala uttryck över situationen som jag ofta kan förhålla mig positiv och instämmande till finns inte kraften underifrån eller verkandet för att det i realiteten ska ske en annan utveckling i Etiopien. En fredlig kamp för demokrati i Etiopien ska alltid välkomnas. Ett demokratiskt Etiopien är av stor betydelse för befolkningen i sig själv men också för hela Afrikas horn. Det är Somalia, Djibouti och Sudan, som är aktuellt i dag. Det är Eritrea, som ofta finns i mediernas fokus och även på riksdagsledamöternas agenda. Det är allt fler som känner ett engagemang för Mideksas belägenhet. Ofta när jag träffar politiker och beslutsfattare från olika delar av världen hör jag att de känner till Birtukan Mideksas belägenhet och känner sympati. De är kanske också bekanta med att Amnesty har uttalat sig tydligt om att detta är ett fall som de har inkluderat i sitt arbete. Relationerna mellan uttrycken till stöd för Mideksa ger en splittrad bild när det gäller EU:s agerande. Det finns ändå andra överväganden. Det verkar finnas en bild och en analys som säger att man hellre låter Etiopien vara som det är med den utveckling som sker än att ställa några större krav. Vi ser till exempel att biståndet från Europeiska unionen har ökat under den period som problemen har förekommit, vilket även biståndsminister Gunilla Carlsson pekar på. När man väger av fängslandet av Birtukan Mideksa och begränsningarna av NGO:er väger inte stängningen av fria medier, den censur och även självcensur som finns i de kvardröjande medierna tillräckligt starkt. EU och en del av omvärlden gör andra överväganden och tror - vilket är en felaktig tro, vill jag säga - att man kan lösa en situation genom att passivt förhålla sig så som man ändock gör till premiärminister Meles Zenawis regering med det valfusk vi på olika sätt har kunnat se. Det krävs en mer aktiv politik för att kunna vända både Sveriges, EU:s och omvärldens förhållande till Etiopien.

Anf. 140 Gunilla Carlsson (M)

Fru talman! Jag är glad att Carina Hägg väckte denna interpellation. Det ger oss en möjlighet att nu efter det etiopiska valet diskutera den förvärrade situationen i landet. Redan efter förra valet fanns vissa inskränkningar och det, som jag ser det, oacceptabla förhållandet för oppositionen i landet. Vi får nu diskutera vilket dilemma detta ställer oss själva i. Det var därför jag bad utrikesministern om att få svara på interpellationen. Vi gjorde en sådan arbetsfördelning eftersom jag i höstas hade möjlighet att inför valen i Etiopien inte bara tala med utrikesministern om de oacceptabla förhållandena utan också möta företrädare för oppositionen och försöka se hur vi bäst kan stötta den. Redan då fanns en stor nedstämdhet över förmågan att agera. Sedan har utvecklingen såvitt jag kan bedöma bara gått i fel riktning. Nu har vi haft ett val. Det är upp till EU att lite grann analysera hur vi fortsatt ska hantera frågan. Jag skulle vilja säga att det även gäller oss i Sverige. Vi har en lång relation med Etiopien, och jag kan bara fråga mig om vi tillräckligt väl har använt våra kanaler för att kunna påverka för att få samma värderingsgrunder och för att kunna verka för att Birtukan Mideksa ska komma fri, till exempel. Mitt svar är att vi inte verkar dela värderingarna. När jag tar upp frågorna med etiopiska företrädare kommer det till något som skulle kunna vara grälliknande situationer. Man vill inte acceptera det vi säger om att oppositionen måste få verka fritt och få rätten att samla sig och agera. Därför är jag glad att vi diskuterar frågan i kammaren. Jag delar Carina Häggs engagemang men också hennes oro inför utvecklingen i Etiopien. Frågan är var det ställer oss, med ett relativt stort bistånd och som biståndsgivare sedan lång tid tillbaka. Vi har via Carl Bildts försorg i EU arbetat med hur vi ska kunna få EU att vara ännu starkare i sin kritik av utveckling i Etiopien. Men här har jag också kunna konstatera, på plats i landet och i olika kontakter, att det tyvärr finns lite olika skolor för hur vi ska hantera Etiopien och landets regering. Det är ett land med utbredd fattigdom, med många etniska minoriteter och med stor underutveckling. Hur ska då biståndet på bästa sätt kunna medverka till en god fattigdomsbekämpning och till ett ökat politiskt utrymme för olika krafter så att landet bättre kan komma till sin fulla potential? Detta är svåra frågeställningar. En del uppskattar president Meles förmåga att hålla stabilitet i landet och ser kanske inte så mycket till behovet av en frisk och sund oppositions möjligheter att verka fullt ut. Detta ställer oss inför ett antal dilemman, fru talman, som jag är glad att vi kan diskutera i den svenska kammaren i dag.

Anf. 141 Carina Hägg (S)

Fru talman! Statsrådet Gunilla Carlsson! Jag kan känna en oro för EU:s förhållningssätt. Jag lyssnade på uttalanden som kom från Ashton efter valet. Det var inte vad jag hade förväntat mig, men det symboliserar ändå det jag inledningsvis försökte ge en bild av: EU har inte den kraften. Man är splittrad internt, man är försiktig och man gör andra överväganden av hur man vill se den politiska utvecklingen eller hur man vill se att den inte ska ta plats. Jag tycker att det är synd att EU inte använder sina gemensamma resurser. Jag tror att man måste vara lite mer öppen med detta. Vad är det för krafter som drar åt olika håll? Vilka länder är det som håller emot? Och vad är det som gör att man inte kan få en större debatt i landet med den diplomatiska kretsen närvarande i det etiopiska samhället? Det finns en tystnad. Vi känner till bakgrunden. I Etiopien är begränsningarna för oppositionen oerhört starka. Det är mycket svårt att arbeta fritt - egentligen kan man inte säga att det går att göra det. Men denna tystnad har också räckvidd hit till Sverige. Jag känner en ökad tystnad från dem som länkar oss mer dagligdags ned till Etiopien. Det handlar om organisationer och myndigheter. Vi har kontakter och en lång tradition av relationer på många olika plan - personliga och professionella. Men här finns en tystnad, och jag känner ett obehag inför att vi inte ens här kan ha den öppenhet som jag skulle vilja ha när det gäller utvecklingen. Därför är det välkommet att vi kan föra debatten här. Möjligtvis kan det inspirera och ge en del lite kraft att stå upp för det som jag tror att flera av oss har en gemensam syn på. Jag vill göra statsrådet uppmärksam på den bild som jag allt oftare möter när man diskuterar frågorna. Jag hoppas att vi gemensamt kan se till att detta inte biter sig fast. Då försvåras möjligheten att vara tydlig, och man ska vara tydlig gentemot en långvarig vän som Etiopien är. Det är ett land som vi har långa relationer till, och då ska man också kunna vara öppen och uppriktig och känna respekt för det som man för fram. Någonting ytterligare måste hända framöver i politiken i förhållande till Etiopien eftersom vi ser att de framsteg som vi skulle kunna önska oss inte sker. En del pekar på att det finns byggnationer i Addis. Det kan man visserligen se, men det kanske inte är det som är den dominerande bilden. Min bild är att Mideksa är en symbol. Hon är politiker. Kvinnliga politiker och MR-försvarare får inte alltid den uppmärksamhet som de genom sina gärningar kan förvänta sig att få. Vi vet genom rapporter, bland annat en som nyligen kom från Europarådet, att kvinnliga MR-försvarare inte har samma stöd från omvärlden. Vi får inte riskera att hamna i en sådan situation. Birtukan Mideksa ska ha ett starkt stöd, men det ska vara ett stöd utöver det som vi verbalt uttrycker. Det måste underbyggas. Statsrådet Gunilla Carlsson har möjlighet att träffa ledare från den afrikanska kontinenten, både män och kvinnor. Jag tror på samverkan med dem. Jag tar gärna upp det när jag träffar kolleger från den afrikanska kontinenten. Jag tror att regeringen har väl så goda möjligheter att gå den vägen och söka samverkan - jag upplever att det finns många som upprörs inte bara i Europa - med Gunilla Carlssons kolleger på den afrikanska kontinenten för att som ett steg se till att Mideksa släpps fri.

Anf. 142 Gunilla Carlsson (M)

Fru talman! Jag försökte vara så öppen i mitt svar som jag någonsin kan just för att jag delar Carina Häggs engagemang och oro för utvecklingen i Etiopien och för vad det ställer för krav på oss och hur vi bör agera inom ramen för EU och inom ramen för vårt eget utvecklingssamarbete. Det är inte bara Birtukan Mideksa som får sina rättigheter kränkta. Vi har sett att trycket mot oppositionspolitiker inför, under och efter valen har hårdnat. Hon är en mycket lysande symbol som verkligen förtjänar att lyftas fram gång på gång i olika samtal. Vi har gjort det, och vi fortsätter att göra det. Hennes öde är väl känt. Jag har också träffat hennes partivänner för att på olika sätt ge vårt stöd. Jag tycker att det väldigt väl illustrerar situationen i landet. Vi har anledning att med gemensamma krafter, som också, fru talman, Carina Hägg indikerar även från riksdagens opposition med starkt Afrikaengagemang, fortsatt driva den här frågan och se till att det inte råder förtryck utan frihet och att det inte råder fattigdom utan möjligheter i afrikanska länder, inte minst i Etiopien där vi borde ha goda möjligheter att kunna påverka.

Anf. 143 Carina Hägg (S)

Fru talman! Biståndsminister Gunilla Carlsson! Jag vill avsluta med att säga att jag tycker att det är väldigt viktigt att vi här i kammaren har kunnat diskutera de här frågorna. Jag tror att vi får anledning att återkomma till Etiopien. Det ska bli intressant att få se den slutliga rapporten från valobservationsmissionen. Jag hoppas att vi då kan stryka våra farhågor att närvaron på något sätt skulle kunna legitimera det som har skett. Jag kan inte se att valet var ett fritt och rättvist val. Det måste också framkomma i den här rapporten. Jag hoppas det finns en tydlighet där. Den måste också leda till slutsatser. Eftersom de har kunnat skymtas innan den slutligen kommer borde det redan nu finnas tankegångar och förslag på hur vi ska gå vidare när det gäller relationen med Etiopien. Jag vill att den ska utvecklas på ett positivt sätt, men jag känner stor oro för under vilka förutsättningar vi ska kunna arbeta vidare på så många plan som möjligt med Etiopien i dag. När jag var i Addis Abeba den senaste gången deltog jag i ett möte dit företrädare för oppositionen hade rest från stora delar av landet. Det var människor som jag inte kan namnet på, och jag kan inte alltid säga var de kom ifrån. Det var alldeles tydligt att de mötte olika former av övergrepp. Man kunde förlora sitt hus. Man kunde förlora sitt jobb. Man kunde drabbas av olika trakasserier. Detta är människor vars namn vi inte känner till. Vi vet att det också finns människor som har försvunnit och aldrig kommer tillbaka. Vi vet inte hur deras öde ändade. Det finns människor som är fängslade. För dem är Mideksa en symbol i dag. Jag tycker att det är viktigt att på olika sätt lyfta fram henne för hennes egen skull, för hennes familjs skull och därför att hon har gjort och gör en stor insats för etiopierna. Jag tycker att vi har haft en bra diskussion. Jag tycker att det har kommit fram mycket information, men jag ser inte vilka steg som Gunilla Carlsson och regeringen vill ta ytterligare utifrån de erfarenheter vi har haft under det senaste året och det senaste halvåret efter valet.

Anf. 144 Gunilla Carlsson (M)

Fru talman! När det gäller den analys vi gör inväntar vi nu den slutliga valobservationen. Vårt svenska utvecklingssamarbete och den strategi som styr våra relationer med Etiopien har gradvis anpassats till den förändring som har skett i landet. Som Carina Hägg indikerar står vi nu inför hur vi ska göra med det fortsätta utvecklingssamarbetet. Ska vi bredda och öka engagemanget? Eller ska vi på något annat sätt påverka och visa att vi faktiskt är rätt så besvikna över hur vårt samarbete med Etiopien har fungerat? Det är därför som vi också har lagt mer och mer via helt andra kanaler än via den etiopiska regeringen. När det gäller synpunkten om valobservatörer vill jag nämna för kammaren att vi alltid har för vana att försöka få med svenskar i EU:s valobservationer dels för att Sida är väldigt skickliga på att hitta duktiga och dugliga människor, dels för att det ger oss adderad kunskap. Jag tror att det är fritt för riksdagens ledamöter att vara med när Sida har den här typen av muntlig återrapportering. Jag vill passa på tillfället att marknadsföra den möjligheten eftersom det också är ett sätt att få förstahandsinformation från enskilda som har deltagit i denna viktiga mission. Låt oss återkomma. Jag är villig att fortsätta den här dialogen och redogöra för vilka steg vi tar när det gäller det svenska engagemanget i Etiopien. Det handlar naturligtvis också om att se till att EU nu har en stark röst mot förtrycket och för mer frihet. Vi kan kanske med gemensamma ansträngningar få ett ökat fokus på de oppositionellas situation i Etiopien, för de förtjänar absolut allt vårt stöd och definitivt ett bättre öde.

den 21 maj

Interpellation

2009/10:433 Etiopiens demokratiutveckling

av Carina Hägg (s)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Det finns väl grundad anledning att befara att valet i Etiopen inte blir fritt och rättvist. Birtukan Mideksa är Etiopiens första kvinnliga partiledare och en av de få kvinnliga partiledarna i Afrika någonsin. Hon har de senaste åren lett den fredliga oppositionen i landet. Sedan december 2008 sitter hon fängslad på livstid i Addis Abeba. Anledningen är ett uttalande hon gjorde när hon var på besök i Sverige. Hon anklagades för att ha förnekat att hon tidigare skulle ha erkänt att hon begått landsförräderi, vilket var nog för att kastas i fängelse igen. Amnesty International betecknade redan den 1 december 2009 fängslandet som orättvist och politiskt motiverat.

En fredlig kamp för demokrati i Etiopien välkomnas. Ett demokratiskt Etiopien är av stor betydelse för en demokratisk utveckling på hela Afrikas horn med länder som Somalia, Djibouti, Sudan och Eritrea. Birtukan Mideksas belägenhet i ett av Afrikas horns länder och Eritreas grannland Etiopien borde ha lett till ett aktivare stöd från Sverige.

De internationella påtryckningarna för att få Birtukan Mideksa fri har hittills varit svaga och splittrade. Tyvärr tog inte heller det svenska ordförandeskapet för EU chansen att göra skillnad. Bakgrunden till fängslandet är de stora framgångarna i det etiopiska valet 2005 för Birtukan Mideksas parti, Unity for democracy and justice party. I kommunvalet i Addis Abeba vann partiet 137 av 138 platser och tendensen var densamma på landsbygden. Trots detta förklarade regeringskoalitionen att den vann i de nationella valen. Dagen efter valet införde regeringen undantagstillstånd samtidigt som rösträkningen avbröts. Fredliga demonstrationer utbröt i vilka över 100 personer dödades av armén. Först efter tre veckor redovisades valresultatet och omvärlden anklagade då premiärminister Meles Zenawis regering för valfusk.

Nästa steg var att gripa flera av landets oppositionspolitiker som dömdes till långa straff för landsförräderi. Anklagelserna var ett sätt att undanröja de framgångsrika oppositionspolitikerna som efter valen utgjorde ett alldeles för stort hot mot den sittande regeringen.

Trakasserierna av den etiopiska oppositionen måste omedelbart upphöra, att ha rätt att verka i opposition är ett av de grundläggande elementen i en demokrati. Vi vet att kvinnliga försvarare av mänskliga rättigheter ofta drabbas extra hårt av förföljelser samtidigt som kvinnor även alltför ofta får mindre mindre stöd av omvärlden. Att Mideksa är kvinna får inte innebära mindre uppmärksamhet på hennes fall. Behandlingen av Birtukan Mideksa och den etiopiska oppositionen är något som vi i Sverige, EU och omvärlden inte kan förhålla oss passiva till.

Vi har många band med Etiopien som också är Sveriges äldsta samarbetsland när det gäller bistånd. Världens samlade bistånd till Etiopien har ökat sedan valet 2005. Etiopien är i dag den fjärde största mottagaren av internationellt bistånd i världen. Samtidigt har Etiopien infört en av världens hårdaste lagar mot hjälporganisationer – Ethiopian Civil Society Organizations Act. Den säger att organisationer som får mer än 10 procent av sin finansiering från utlandet inte får arbeta med till exempel mänskliga rättigheter, jämställdhetsfrågor och effektivisering av rättsväsendet. Samtidigt har kritiska medieröster tystats och nyhetsredaktioner stängts ned. Voice of America sänder nu på satellit för att hindra att sändningarna ska störas ut.

Jag är medveten om att Etiopiens nutidshistoria varit konfliktfylld och svår, men det berättigar inte att kritiska röster fängslas eller tystas. Tvärtom är det ett skäl för att öppna upp den politiska arenan. Tyvärr ser jag dock små möjligheter till förändringar före valet den 23 maj. Birtukan Mideksa har blivit en symbol för ett demokratiskt Etiopien och kampen mot orättfärdiga fängslanden, men hon förnekas möjlighet att delta i det kommande valet. EU har beslutat sända valobservatörer för att övervaka det kommande valet i vilket även svenska observatörer ska delta. Regeringen har som deltagare ansvar för att det svenska deltagandet i valobservatörsgruppen har ett vagt formulerat uppdrag. Regeringen har att redovisa hur Sverige ska bidra till en demokratisk utveckling. 

Det är oacceptabelt att Birtukan Mideksa sitter fängslad på politiska grunder. Hon och samtliga politiska fångar måste omedelbart släppas fria innan valet!

Hur ser utrikesministern på demokratiutvecklingen i Etiopien sedan före valet och fram till valet den 23 maj?

Bedömer utrikesministern att valet i Etiopen har skett fritt och rättvist?

Vilka nya initiativ avser utrikesministern att ta med anledning av valet i Etiopien?