EU-kommissionens agerande i energipolitiken

Interpellationsdebatt 27 april 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 17 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! har frågat mig vad regeringen har gjort och planerar att göra för att förmå kommissionen att driva en teknikneutral energipolitik där alla fossilfria energislag, inklusive kärnkraft och förnybar energi, kommer till användning i den mån det är effektivt för att nå klimatmålen. Joar Forssell har också frågat mig om den svenska regeringen för Sveriges räkning har avböjt att underteckna det brev som Frankrikes president tillsammans med stats- och regeringschefer i ytterligare sex av EU:s medlemsstater överlämnat till EU-kommissionen, och i så fall varför, samt vad regeringen gör för att Sveriges syn på EU:s energipolitik ska bli känd hos de övriga medlemsstaterna.

Låt mig inleda med att tydliggöra att jag helt delar Joar Forssells syn på nödvändigheten av att fördraget slår fast att medlemsstaterna själva bestämmer sin energimix. Både naturgivna och politiska förutsättningar skiljer sig mellan medlemsstaterna, och därför varierar också synen på olika tekniker. Kärnkraften är kanske det mest uppenbara exemplet där medlemsstaterna har olika syn. Ett annat exempel är koldioxidavskiljning och lagring. Det ska givetvis vara upp till varje medlemsstats folkvalda att själva besluta hur länderna bidrar till att EU:s mål nås.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Lissabonfördraget slår därför fast att EU ska främja de energiområden som hela EU ser ett mervärde i, det vill säga förnybar energi, energieffektivitet och väl fungerande energimarknader. I övrigt håller jag helt med Joar Forssell om att regleringen bör vara så teknikneutral som möjligt och tillåta varje medlemsstat att själv finna de mest kostnadseffektiva lösningarna för att uppnå de gemensamma EU-målen. Jag har vid upprepade tillfällen framfört den av riksdagen antagna ståndpunkten om att all fossilfri energiteknik är viktiga komponenter för att nå klimatmålet. Jag har också hela tiden verkat för att EU ska undvika onödig detaljreglering av hur målen ska nås och ge större frihet åt medlemsstaterna att bestämma hur målen ska nås.

Vad gäller brevet från Ungern, Polen, Tjeckien, Rumänien, Slovakien, Slovenien och Frankrike hade vi inte fått någon information om det innan vi läste om det i medierna.


Anf. 18 Joar Forssell (L)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det är känt för statsrådet och kammaren att den svenska ståndpunkten i de här frågorna beslutades för åtminstone ett år sedan. Men vi vet att det har beslutats flera gånger. Det är väldigt tydligt vad kammaren tycker, eftersom det har fattats beslut om det flera gångar. Den svenska ståndpunkten är att alla fossilfria energislag, inklusive kärnkraft och förnybar energi, ska användas effektivt i Europas klimatomställning.

Fru talman! Det är också kärnan i det brev som har skickats in. Enligt statsrådet har Sverige inte fått frågan om att stå med. Det kan tyckas lite märkligt. Det är ett antal länder som har liknande ståndpunkter i en för alla av dessa länder och också för Sverige oerhört viktig fråga. Om man känner till att det finns ett land till, i det här fallet Sverige, som har en position som helt enkelt korrelerar med kärnan i brevet, är det lite märkligt att man inte skulle ställa frågan.

Visserligen har vi ganska ofta meningsskiljaktigheter med länder som Ungern i andra frågor. I den här frågan skulle man kunna tänka sig att till exempel Frankrike, som är ett land som ofta står nära Sverige i andra frågor, skulle kunna sträcka ut en hand.

Fru talman! Detta gör att man som ledamot undrar lite över med vilken frenesi och vilket engagemang som regeringen, som inte från början har stått bakom ståndpunkten men som sedan har fått den given av riksdagen, har fört fram detta i sina kontakter med våra europeiska vänner.

Fru talman! Jag måste ändå fråga och be statsrådet att svara på en kanske spekulativ fråga, när vi ändå har möjligheten att ställa frågor här. Varför tror statsrådet att vi inte har fått frågan om att stå med på brevet?

Det verkar lite märkligt om det är så att vi har fört fram våra ståndpunkter, som Sveriges riksdag så tydligt har beslutat om i de här sammanhangen, men sedan inte fått frågan om att stå med på brevet. Man vill väl ha så många vänner som möjligt som skriver under ett sådant brev för att så stort genomslag som det bara går?


Anf. 19 Statsrådet Anders Ygeman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Joar Forssell, för frågan!

Det blir naturligtvis en spekulation från min sida. Man kan notera att det finns andra länder som har samma ståndpunkt som inte heller har fått frågan, exempelvis Finland. Det ger vid handen att det är de klassiska Visegradländerna som har träffats och sedan har frågat Frankrike men inte länder i en bredare krets. Det skulle vara min förstahandsspekulation när jag ser de undertecknande länderna. Det är inte en hemlighet för någon i EU eller i Sverige vad Sverige står för i den diskussionen.


Anf. 20 Joar Forssell (L)

Fru talman! Tack återigen, statsrådet, för svaret!

Enligt den information som kommit i min riktning valde Finland att inte underteckna. Vad det beror på kan man förstås spekulera i. Det skulle kunna bero på vilka länder som står med i brevet. Jag kan tycka att det är lite märkligt. Det handlar om frågor där vi ofta har gemensamma ståndpunkter. Det är också så att Frankrike är medtecknare.

Fru talman! Jag har vid ett tidigare tillfälle jämfört statsrådet Ygeman med olika fotbollsspelare. Det har gått så där, kanske framför allt beroende på mina egna kunskaper i den bollsporten. En annan bollsport som jag är väl bekant med är vattenpolo som jag har spelat i många år, tro det eller ej.

Man kan konstatera att om statsrådet nu har fört fram vår ståndpunkt, som riksdagen har beslutat om så pass tydligt - det gäller detta med teknikneutralitet och att se till alla fossilfria energislag -, är han inte lika duktig som den kände vattenpolospelaren Dezso Gyarmati på att föra fram vår svenska ståndpunkt.

Fru talman! Jag vill ta det här tillfället i akt att understryka hur viktigt det är när Sverige fattar beslut om våra ståndpunkter. I det har fallet handlar det just om teknikneutralitet men också om att vara land självt måste få bestämma om sin energimix. Vi förväntar oss i riksdagen att statsrådet, i det här fallet statsrådet Ygeman, och regeringen i stort för fram våra ståndpunkter och försöker att hitta fränder i olika sakfrågor.

Det är klart att det är lättare att ha nära kontakter med länder som man har många gemensamma ståndpunkter med. Men i till exempel det här fallet har Frankrike visat att går att hitta gemensamma ståndpunkter med länder som vi vanligtvis har lite svårare att samarbeta med.

Fru talman! Det hade ju varit bra, bra för Sverige, för vår konkurrenskraft och vårt viktiga klimatarbete och faktiskt för vår roll i världen, vår solidariska uppgift på energiområdet gentemot våra grannar, och dessutom eftersom flera av de länder som finns med här och som i dag använder till exempel kolkraft på ett sätt som Sverige är kritiskt till, om vi hade fått möjlighet att skriva under det här brevet och möjlighet att driva vår ståndpunkt tillsammans.

Fru talman! Därför återkommer jag till en av de frågor som finns i interpellationen från början. Givet att Ygeman menar att vi driver vår ståndpunkt och för fram att Sverige inte har fått frågan om att skriva under undrar jag hur regeringen och statsrådet Ygeman från svensk sida i framtiden kommer att agera. Hur kommer de att agera för att vår ståndpunkt, den som är beslutad om av Sveriges riksdag, ska bli ännu mer känd både bland våra europeiska vänner och, ibland kanske i andra frågor, bland våra ovänner?


Anf. 21 Statsrådet Anders Ygeman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Om Joar Forssell har kunskapsluckor på fotbollsområdet kan jag avslöja att mina kunskapsluckor på vattenpoloområdet är monumentala. Jag tror att han gör helt rätt i att säga att jag inte är någon . jag vågar inte ens uttala namnet igen. Jag är nog mer att likna vid en gråsten när det kommer till vattenpolo - närmast vattenrädd. Jag hoppas att jag gör bättre insatser som statsråd.

Vi kommer naturligtvis att fortsätta att föra fram den svenska uppfattningen i alla internationella sammanhang. Jag tror, som jag sa tidigare - även om det är spekulationer - inte att det faktum att Sverige inte ombads skriva under det här brevet har att göra med att den svenska positionen är okänd. Vi träffas minst en gång i månaden energiministrar emellan och diskuterar detta, och vid varje tillfälle jag får möjlighet för jag fram den svenska ståndpunkten.

Som Joar Forssell och jag är överens om är det till syvende och sist de enskilda länderna som ska avgöra energimixen. Det är inte EU som ska bestämma vad vare sig Sverige eller Ungern ska ha för energimix, utan det finns det andra förhållanden som ska avgöra. Det handlar om de nationella demokratierna i respektive land.

Jag kan försäkra Joar Forssell att jag kommer att fortsätta att verka för att den svenska ståndpunkt som vi båda är överens om förs fram i alla sammanhang där det är möjligt.


Anf. 22 Joar Forssell (L)

Fru talman! Tack återigen, statsrådet, för svaret! Den nämnda vattenpolospelaren, Dezso Gyarmati, är också ungrare. Man får väl säga att Ungern gör många saker fel som man kan kritisera dem för, men vattenpolo är det svårt att bräcka Ungern i.

Fru talman! Mot bakgrund av de svar jag har fått här i dag skulle jag ändå vilja höra statsrådet i det sista anförandet svara på frågan om han har uppfattningen att EU-kommissionen i dag fullt ut respekterar varje lands rätt att bestämma över sin egen energimix.

Jag undrar också om det är statsrådets uppfattning att EU-kommissionen har ett teknikneutralt förhållningssätt till de olika energislag som vi behöver för vår omställning. Det är det som ändå är kärnan i den ståndpunkt som Sveriges riksdag har beslutat om.

Jag vill även passa på att ställa en fråga när det gäller den här typen av brev eller propåer som i sitt politiska innehåll samvarierar med den svenska ståndpunkten. Är det statsrådets uppfattning att man kan skriva på den typen av brev eller göra gemensamma uttalanden även med länder som man inte delar uppfattning med i andra politiska frågor?


Anf. 23 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Jag uppfattade att det var tre frågor som Joar Forssell ställde.

På de två första, om EU-kommissionen respekterar de beslut som finns i EU och om EU-kommissionen verkar teknikneutralt, skulle jag säga att svaret är ja. Det går säkert att ha synpunkter på enskilda beslut, men brett hållet skulle jag svara ja på de två frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den tredje frågan är om Sverige är berett att skriva på brev med länder med vilka vi är överens i en särskild sakfråga men som vi i övrigt kanske inte är överens med i andra saker. Där skulle jag säga att svaret är otvetydigt ja.

De flesta av de länder som har skrivit under det här brevet har jag skrivit under ett annat brev tillsammans med om taxonomi, som dessutom flyttade fram positionerna rejält. Om vi hade fått frågan skulle inte det faktum att det i den här kretsen fanns några länder som EU har synpunkter på ha hindrat oss från att skriva under ett brev. Det tror jag är det raka svar jag kan ge.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2020/21:661 EU-kommissionens agerande i energipolitiken

av Joar Forssell (L)

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Den 19 mars överlämnade Frankrikes president Emmanuel Macron tillsammans med stats- och regeringscheferna för ytterligare sex av EU:s medlemsstater ett brev till EU-kommissionen. I brevet uppmanas kommissionen att säkerställa att EU:s klimatpolitik drar nytta av all den teknik som kan bidra i klimatarbetet och att kommissionen bemödar sig om ett teknikneutralt tillvägagångssätt i alla EU-regelverk.

I brevet framhålls särskilt kommissionens sätt att hantera EU:s enskilt största elenergislag, kärnkraften, som står för 40 procent av den fossilfria elen inom unionen (brevet publicerades i sin helhet på Euractiv.com den 25 mars 2021).

Det är enligt Lissabonfördraget medlemsstaternas rätt att fatta beslut om att dra nytta av kärnkraften eller att avstå från att göra det. Men trots att kärnkraften är det enda fossilfria planerbara energislag som går att bygga ut i stor skala, och den därmed har en nyckelroll i varje effektiv klimatomställning, särbehandlas den genomgående i kommissionens arbete i förhållande till andra fossilfria energislag.

Brevskrivarna menar att kommissionen inte försvarar medlemsstaternas rätt att råda över sin egen energimix och att kommissionens eget arbete försvårar för de medlemsstater som väljer kärnkraft som en del i sin energiomställning.

Den svenska ståndpunkten är att alla fossilfria energislag, inklusive kärnkraft och förnybar energi, ska användas effektivt i Europas klimatomställning. Den har vid flera tillfällen upprepats av EU-nämnden, och det får förmodas att den vid det här laget även börjar bli välkänd hos de övriga medlemsstaterna. Trots att brevet från de sju medlemsstaterna ligger helt i linje med den svenska ståndpunkten saknas Sverige bland undertecknarna. Det väcker frågor.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

  1. Vad har regeringen gjort och vad planerar regeringen att göra för att förmå kommissionen att driva en teknikneutral energipolitik där alla fossilfria energislag, inklusive kärnkraft och förnybar energi, kommer till användning i den mån det är effektivt för att nå klimatmålen?
  2. Har den svenska regeringen avböjt att för Sveriges räkning underteckna brevet, och i så fall varför?
  3. Vad gör regeringen för att Sveriges syn på EU:s energipolitik ska bli känd hos de övriga medlemsstaterna?