EU:s jordbruksstöd

Fru talman! Tack för svaret, jordbruksministern. Margareta Winberg säger i sitt svar att trots vad som framkommit i den debatt som förts i medier den senaste tiden har utbetalningarna fungerat relativt väl. Man kan ju undra vad man menar med "relativt". Jag delar inte den uppfattningen; jag tycker inte ens att det har fungerat relativt väl. Den för mig viktigaste anledningen till att jag vill diskutera det här problemet med jordbruksministern är alla de kontakter som jag har haft med enskilda jordbrukare och företagare. Många är direkt förtviv- lade över den situation som nu är rådande. De känner sig helt enkelt bakbundna av all byråkrati. Ett annat skäl är den information som gavs Upp- sala läns riksdagsledamöter vid den senaste träffen med länsstyrelsen strax efter jul. Då blev det återigen bekräftat att trots att man var en ganska bra bit in på det nya året, 2002, hade inte alla jordbrukare som har rätt till pengar fått sina medel utbetalda. Det redovi- sades att administrationen kring de här bidragen tar enormt lång tid, och byråkratin har blivit ett gissel för samtliga inblandade. Det finns omkring 2 700 lantbrukare i Uppsala län, och antalet stöd som behandlas uppgår till om- kring 9 000. Och precis som jordbruksministern na- turligtvis känner till får man inte ut miljöstöden förr- än allt är klart. Har man t.ex. tio miljöstöd får man inte ut dem om det fattas en kontroll av ett. Det tycker jag är en bit att titta på. Byråkratin har alltså blivit ett gissel för samtliga inblandade, som jag har sagt förut. I går, måndagen den 11 februari, fanns åter en ar- tikel om detta i Upsala Nya Tidning. Det är inte så att massmedierna speglar någonting som inte finns, utan massmedierna speglar någonting som verkligen finns i det här fallet. Jag ringde upp Lars Strand på länssty- relsen i Uppsala och undrade med honom om det som stod i tidningen var rätt och om jag kunde citera det i dag. Kan jag hälsa till Margareta Winberg? frågade jag. Ja, sade han, det var helt korrekt. I dagsläget finns ett tjugotal olika typer av miljö- stöd, och fler är på gång. I år lanseras exempelvis ett nytt miljöstöd för hästhållning. Lars Strand suckar djupt när länsstyrelsen får ytterligare ett antal miljö- stöd att hantera. Alla dessa miljöstöd är svenska på- hitt - det är ingenting som kommer från Bryssel. Det finns en enorm kreativitet när det gäller att hitta olika former av miljöstöd. Somliga av bönderna i Uppsala län - inte alla, men alltför många - mår inte bra. Nog borde det väl vara rimligt att staten ser till att samma paroll som myndigheter har mot enskilda företagare när det gäl- ler att t.ex. svara inom viss tid, för i annat fall så . även gäller när det är tvärtom. Människor ska inte behöva vänta på pengar. Hur många av oss skulle tolerera att vänta på sin lön på det här sättet? För Länsstyrelsen i Uppsala län har kostnaderna för att handlägga ärendena ökat med 15 % mellan år 2000 och 2001. Länsstyrelsens personal mår inte heller bra. Många är sjukskrivna. Man har en mycket ansträngd arbetssituation. Man jobbar extra och man tar ut av sina semesterdagar eftersom man trots allt vill utföra sin uppgift så bra som möjligt.

Fru talman! Också jag vill tacka Margareta Win- berg för detta svar. Jag måste börja med att instämma i mycket av Rigmor Stenmarks beskrivning av den situation som råder i flera län. Emellertid måste jag också säga att jag läser mel- lan raderna att Margareta Winberg har förståelse för situationen och är insatt i hur det ligger till - och inte bara mellan raderna, utan vi har också några tröstens ord i svaret. Margareta Winberg säger nämligen att hon är medveten om att många länsstyrelser har haft ett arbetssamt år bakom sig i och med introduktionen av detta system. Det är ju ett nytt miljöersättnings- program. Hon skriver också att det självfallet är vik- tigt att komma till rätta med de problem som har funnits kring hanteringen av EU-stöden. Det tolkar jag som att regeringen är beredd att vidta åtgärder för att det ska bli en bättre tingens ordning. Jag väckte denna interpellation därför att jag är orolig för de effekter som kan komma att uppstå om det inte görs någonting kraftfullt för att komma till rätta med detta. Jag är naturligtvis orolig för bönderna, precis som det beskrevs i det förra anförandet. Detta betyder ju mycket för deras ekonomi och för deras likviditetssi- tuation. Jag är orolig därför att om inte detta hanteras på ett bättre sätt så riskerar Sverige som nation att få kraftfulla ekonomiska sanktioner från EU. Jag är orolig därför att personalen på länsstyrel- sernas lantbruksenheter bokstavligen jobbar dag och natt med de här frågorna och sliter mycket hårt. Det finns anledning att peka på detta också därför att vi under nästa år, 2002, inte kan skönja några som helst förenklingar i de system som vi nu diskuterar. Samtidigt dras under 2002 de extra pengar in som länsstyrelserna hade under förra året, 2001, och som även då blev svåra att klara av. För Östergötlands län, som är mitt hemlän, mot- svarar dessa neddragningar på lantbruksenheten fem till sex årsarbetare. Omräknat är det 20 % av den arbetskapacitet som finns. Det säger sig självt att det kommer att få svåra effekter. Nu säger Margareta Winberg i svaret att det inte är några problem när det gäller arealstöd och djurbi- drag - de s.k. direktstöden. Angående det som sades nyss så kan man ju diskutera vad som är relativt eller inte relativt. Jag tycker att 900 lantbrukare som inte har fått sina stöd i tid är tillräckligt många för att slå larm. Den stora problematiken är utbetalningen och hanteringen av miljöstödsprogrammet. Där ligger ekostödet och betesmarksstödet. Vi kan ju tycka vad vi vill om de här stödens utformning och om att unge- fär 50 % av en köttbondes inkomster är beroende av stöd - men om de stöden inte fungerar och bonden inte får ut sina pengar i tid finns det förstås en oer- hörd risk för att förtroendet för hela stödsystemet brister. Det kan innebära att produktionen minskar eller rentav försvinner, och det skulle få förödande effekter på det som vi brukar kalla för vårt öppna landskap. Min fråga just nu gäller de miljöstöd som jag me- nar att vi inte klarar av. Vilken risk finns för att vi får sanktioner eller straffåtgärder från EU på den punk- ten?

Fru talman! Jag delar naturligtvis den kritik som ni båda framför mot ett system som är så oerhört byråkratiskt och komplicerat som detta. Det har jag gjort ända sedan Sverige gick in i EU, och det har också varit regeringens målsättning att förändra jord- brukspolitiken så att den ska bli enklare och även stötta andra saker än det som stöds i dag. Jag säger "relativt väl". Vad är då det? Man måste komma ihåg att det finns ett regelverk också för hur mycket man ska ha betalt ut inom en viss tid. När det gäller arealersättningar ska man den 31 januari i år ha betalat ut 96 %. Och det klarar vi! Sett med tanke på regelverkets system och risken för sanktioner så be- höver vi alltså inte vara bekymrade, till skillnad från nästan alla andra EU-länder. Detta är inte något svenskt problem, utan det är ett problem för alla län- der. När det gäller de gamla miljöstöden - öppet od- lingslandskap och ekologisk odling - så har vi utbe- talat i stort sett 100 %. När det gäller vallstödet har vi utbetalat 98 % - och där är det inte samma regler. Det ska inte vara den sista januari, utan det går på budget- år. I det nya LBU-programmet har vi betalat kom- pensationsbidrag till i stort sett 100 %. För de andra delarna är det mindre, beroende på att det är ett komplicerat stöd och att det krävs stora resurser för att upprätta åtgärdsplaner. Men för t.ex. natur- och kulturmiljöer får vi ett bättre resultat än förra gången. År 1996 hade vi ungefär samma stöd. För öppet och varierat odlingslanskap har vi be- talat ut ungefär 100 %. Sådan är situationen. Rigmor Stenmark säger att man måste ha genom- fört alla de olika delarna för att få miljöstödet utbeta- lat. Ja, så är det - och det är ingenting som vi har hittat på i Sverige, utan det är EU-styrt. Jordbruks- verket tycker att detta är en intressant tanke och att man ska kunna dela upp det. Men jag vill säga att det inte blir mindre byråkratiskt från myndighetens syn- punkt om man delar upp det hela, utan snarare tvärt- om. Likväl tittar Jordbruksverket nu på detta. Men man måste då sedan gå till Bryssel och prata om sa- ken. Det var intressant att häststödet togs upp. Det finns inget beslut om det än, utan vi undersöker möj- ligheten. Det gör vi därför att hästen numera är ett väldigt viktigt djur - kanske väl så viktigt som kor, får och getter. Därför undersöker jag möjligheten att i någon mån likställa hästarna med de andra djuren. Jag önskar ju inte att komplicera byråkratin, men det blir tyvärr en följd om detta ska in i systemet. Men det kan ju få andra fördelar för människorna i framför allt gles- och landsbygden som man får tro uppväger de negativa saker som byråkratin innebär. De extra pengarna skulle användas för att hantera återkraven. Det är intressant att Carl G Nilsson tar upp sitt eget län. Vid slutet av förra året hade man där avgjort endast 6-7 % av återkraven. Därmed ligger man absolut i botten av alla länsstyrelser. Många länsstyrelser har klarat detta ganska bra med de extra pengar de fick just för detta ändamål. Men Carl G Nilssons eget län har inte lyckats med det.

Fru talman! Det är bra att vi får vissa saker klar- lagda. Margareta Winberg sade att sett ur regelverkets synvinkel tycks detta vara okej. Men sett ur den en- skilde företagarens, den enskilde bondens och hans familjs, synvinkel är detta inte okej. Detta berörde inte Margareta Winberg. Jag skulle vilja ha en förkla- ring. Ser inte Margareta Winberg den enskilde jordbru- karen och hans familj? Vi frågade Uppsala län hur mycket det kunde röra sig om. Då fick vi redovisat för oss att det kunde gälla från 90 000 kr till 500 000 kr för en familj. Det är mycket pengar. Det är inte så svårt att förstå att när företagarna inte får sina pengar utbetalda skapas en oerhört svår situation. De måste ju betala alla avgif- ter, och kronofogdemyndigheten väntar inte med att kräva utmätningar och bankerna lånar inte ut akuta likvida pengar till kunder som inte kan garantera när de kan återbetala lånen. All denna osäkerhet drabbar till sist även tredje part, dvs. de företag som ger service och tjänster till bönderna blir lidande beroende på att uppdragsgivar- na inte kan betala för tjänsterna. Det är en negativ karusell. Jag ser att någon suckar, men man måste ta detta på allvar. Akuta åtgärder måste sättas in. Vad tänker jordbruksministern göra så att vi inte behöver stå här nästa år igen med samma fråga? Det krävs även långsiktiga åtgärder. Det har jag förstått att Margareta Winberg också tycker. Men Margareta Winberg har varit jordbruksminister en ganska lång tid och har haft ambitionerna att förenkla - ändå har ingenting skett. Jag kan förstå att det tar tid, men det har gått lite väl lång tid. Jag skulle vilja se konkreta förslag från jordbruksministern i dag. Kan det vara möjligt att bönderna får akut hjälp i fortsättningen? Kommer den svenska administratio- nen, tillsammans med den jordbrukspolitik som drivs med EU, att vara så utformad att den medverkar till att förenklingen verkligen sker? Jag vet att landshöv- dingar från - jag tror - sju län också har påtalat detta. Det gäller inte bara Uppsala län. Jag är glad att jag har en meddebattör i dag. Det visar på att denna fråga gäller fler än bara Uppsala län; den gäller för hela Sverige.

Fru talman! Margareta Winberg instämmer i vår kritik om byråkratin inom EU:s jordbrukspolitik och stödsystem. Samtidigt är hon beredd att föra in nya områden i denna politik. Vi har i dag i jordbruksutskottet fått en föredrag- ning om den översyn av LBU-programmet som ska ske inför 2003. Jag har inte kunnat utläsa några för- enklingar i de förslag som finns där. Vad värre är, just införandet av en hästpolitik - om jag är rätt underrät- tad - innebär möjligheter för 2 000 nya företag att söka stöd, vilket förvärrar situationen ytterligare. Jag frågade också jordbruksministern i min inter- pellation om möjligheterna att utnyttja de moderna system som finns, nämligen att via satellit underlätta arbetet för övervakning och kontroll av programmen. Jag har fått veta att Sverige och Luxemburg är de enda länderna - om jag är rätt underrättad - som inte använder de systemen. Det kan väl inte vara en slump att alla övriga länder tycker att det är ett bra system som underlättar jobbet. Nu har jag förstått att man räknar med att 5 000 företag förväntas använda Internet för att skicka in sina blanketter. Sammanlagt är det dock totalt 70 000 som skickar in ansökningar. Det är en ringa del som förväntas göra detta. Jag är rädd för att det inte blir någon stor lättnad. Jag återkommer till frågan om vad som händer om vi inte klarar av att betala ut och kontrollera våra miljöersättningsprogram. Vi har själva här i Sverige hittat på flera program och fått dem godkända av kommissionen - av EU. Om vi inte klarar av att be- tala ut respektive kontrollera programmen kanske det inte blir fråga om sanktioner, men vad sker i fråga om t.ex. EU:s medfinansieringsersättningar som vi har rätt att få? EU betalar i många fall 50 % och i en del fall 25 %. Riskerar vi inte någon typ, Margareta Winberg, av sanktioner, straffavgifter eller uteblivna medfinansie- ringar om vi inte klarar av de program som vi själva har konstruerat och fått godkända?

Fru talman! Det är klart att också jag, Rigmor Stenmark, ser på detta ur den enskilde jordbrukarens synvinkel. Men jag försökte här svara på Carl G Nils- sons fråga om sanktioner, nämligen att vi håller oss inom det regelverk som är stipulerat både av EU och av oss själva - av EU när det gäller arealstöden och av oss själva när det gäller miljöstöden. Vi begår inget brott så att vi riskerar sanktioner därvidlag. Ur den enskilde jordbrukarens synvinkel vore det bra om han eller hon visste att den 10 eller den 27 december - eller när det nu kan vara - kommer peng- arna. Men jag vill också betona att vi har aldrig givit något sådant löfte. Vi har aldrig sagt att pengarna kommer vid en viss tidpunkt. Det har helt att göra med när allt detta är avklarat. Det kan variera från år till år, från länsstyrelse till länsstyrelse - vilket vi har sett ske. De enskilda jordbrukarna upplever att de "drabbas" på olika sätt beroende på vilken länsstyrel- se de råkar höra till, men också beroende på om det är fråga om arealstöd eller miljöstöd och hur hantering- en av detta har gått till. Varför blev utbetalningen senare år 2001? Jag har försökt att säga att det bl.a. är inkörningsproblemen med det nya datasystemet, och det är åtgärdat. Då kan vi avskriva det för framtiden. Det är dubbla miljöpro- gram. Det gamla kommer nu att fasas ut och det nya kommer att finnas. Det blir alltså inte det dubbelar- betet. Det är fråga om ovanligt många felaktiga an- sökningar på grund av det nya miljö- och lands- bygdsprogrammet. Det har krävt en skriftlig kommu- nikation med brukarna, och det är klart att sådant tar tid. Sedan var det arbetet med återkraven. Vissa läns- styrelser, t.ex. Östergötland, har inte krävt något tillbaka. Där återstår en del som blir betungande. Men jag vill hävda att detta blir inte lika betungande detta år då man på de flesta håll har skött detta. Jordbruksverket bedömer att fjärranalysen inte är lika intressant. Tyvärr vet jag inte hur andra länder gör. Tidigare kontrollerades programmen separat. Det var en urdålig ordning, tycker jag. Olika folk åkte ut olika dagar till samma gård och kontrollerade olika program. Nu är det ändrat så att det finns en samord- ning. Samma kontrollanter kan kontrollera flera olika program när han eller hon är på gården. Det är högst rimligt. Då är det inte lika intressant med den här typen av fjärranalys som man kanske trodde tidigare och som uppenbarligen andra länder fortfarande an- vänder sig av. Det är möjligt att de inte samordnar kontrollerna på gårdsnivå på samma vis som vi gör. När det sedan gäller hästen och hästens roll i sam- hället må vi ha olika uppfattningar, och vi får väl se var vi landar så småningom. Men jag tror faktiskt att hästen och hästnäringen spelar, och framför allt kan spela och måste få tillåtas att spela, en stor roll i ett miljö- och landsbygdsprogram i vidare bemärkelse. Vi ser redan i dag vilken betydelse hästnäringen har. Det är därför som jag har bett Jordbruksverket att se över hur det skulle kunna gå till att få in den i samma system. Men jag är fullständigt medveten om - det sade jag också i mitt förra inlägg - att det innebär att så länge som vi har kvar systemet blir det något mer komplicerat. Det är jag väldigt medveten om.

Fru talman! Den svenska administrationen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik måste ändå vara så utformad att den medverkar till att uppfylla EU:s och Sveriges mål om ett bärkraftigt och effektivt jordbruk, biologisk mångfald, bibehållet kulturland- skap och regional utveckling. Det är av nationellt intresse att administrationen bidrar till att ett svenskt jordbruk kan få det stöd som det är berättigat till. Administrationen ska inte orsaka onödiga kostnader vare sig internt eller externt för t.ex. jordbrukarna. Enkelhet måste vara målet vid utformningen av administrationen. Alla lantbrukare missar ju också möjligheter att få del av ersättningar på grund av att blanketternas utformning är alltför krånglig. Ett så- dant förfarande är inte acceptabelt. Det finns också ett stort antal myndigheter som är involverade i den här administrationen. Det är samtli- ga länsstyrelser, Jordbruksverket, Naturvårdsverket. Riksantikvarieämbetet finns också med, och även NUTEK har ett visst ansvar för de här frågorna. Det är krångliga regler och omfattande blankettsystem som man i dag måste hantera för att erhålla de EU- finansierade jordbruksstöden. Det medför att Sveriges jordbrukare inte heller fullt ut utnyttjar de gemen- samma medel som finns att tillgå från EU. Vi har ju ändå betalt en EU-medlemsavgift och har på det sättet en möjlighet att stödja vårt jordbruk som vi tycker är väldigt viktig. Regeringen har tillsatt flera utredningar och pratar nu igen om utredningar och att regeringen bevakar det här. Man har uppgiften att se över organisationen. Syftet är väl att finna en så kostnadseffektiv lösning som möjligt. Men hittills har vi ju inte sett att utred- ningarna har lett till några förbättringar. Därför har jag med mig ett krav från Centerpartiet på att samar- betet mellan aktuella myndigheter och jordbruksnä- ring måste förbättras. Det måste helt enkelt bli enkla- re, och det måste ske så nära lantbrukaren som möj- ligt.

Fru talman! Visst spelar hästen, hästhållningen och hästsporten en väldigt stor roll i vårt land. Det är en oerhört viktig faktor för många ungdomar som ägnar sig åt ridverksamhet. Vi har en förnämlig trav- och galoppsport i Sverige, och vi har en hästhållning som är mycket omfattande, skulle jag vilja påstå. Men jag är inte lika säker på att vi politiker ska blanda oss i den verksamheten också, allra helst inte om det medför en ny byråkrati och ny administration och om vi dessutom kommer att tvingas ta bort ett antal mil- joner kronor från miljöstödsverksamhet, som vi vet har en väldigt positiv effekt. Sedan tycker jag att det skulle vara bra om jord- bruksministern också från talarstolen, precis som antyds i det skriftliga svaret, håller med oss om att det är problem i verksamheten som vi har interpellerat om som måste lösas. Det kommer inte att hjälpa med nya datasystem och med de små åtgärder som här har talats om, utan vi måste, tror jag, hjälpas åt att ta lite mer radikala tag.

Fru talman! Jag tar med stor tacksamhet emot all hjälp jag kan få för att göra radikala saker. Kanske vi kan vara överens om det här i Sverige, möjligen. Men dessvärre är det väldigt svårt att få igenom något radikalt inom EU på det här området, vill jag bestämt hävda. Vi har, som sagt, försökt sedan 1994, och nu börjar det att röra på sig. Men tro inte att det sker någonting radikalt. Tro inte att den halvtidsöversyn som vi ska göra under det här året i hela EU kommer att innebära radikala grepp mot byråkratin eller mot systemen. Det kommer att vara på marginalen. Jag är inte heller så säker på att vi 2006, när pro- gramperioden går ut, kommer att få se radikala grepp. Därtill finns alldeles för många personer i olika grup- peringar - jag behöver inte utveckla det närmare - som vill bevara det nuvarande systemet av det skälet att det nuvarande systemet ger pengar till dessa grup- per och till vissa länder. Sverige har naturligtvis ett stort intresse av att få en förändring här, eftersom vi tillsammans med Tyskland är nettobetalare till sys- temet. Det är vi som betalar till Frankrike, Spanien, Danmark, Portugal osv. Det finns alltså all anledning i världen att verkligen stå på de radikalas sida här, och det är också Sveriges position. Men jag vill varna för att tro att den svenska uppfattningen ska bli EU- politik. Vi utnyttjar, Rigmor Stenmark, miljöpengarna fullt ut. Det är t.o.m. så att det finns fler som vill använda de här pengarna än vad som finns inom ramen, så där mister vi inga pengar. Beträffande samrådet nämnde jag att Jordbruks- verket och länsstyrelserna nu samlar sig i ett särskilt samrådsorgan för att se hur man bättre kan klara administrationen. Där sitter ett antal personer från Jordbruksverket och från de samordningslänsstyrelser som ska ha ett litet extra ansvar för samrådet för att underlätta för både sig själva och de andra.