Felaktigheter i samband med Pisa 2018

Fru talman! Christian Carlsson har ställt ett antal frågor till mig. Jag kommer att besvara dem i turordning.

Christian Carlsson har frågat mig varför jag valde att inte tillsätta en oberoende granskning av genomförandet och kunskapsresultaten i Pisa efter de första varningarna på Utbildningsdepartementet den 4 december 2019.

Skolverket publicerade rapporten om Pisa 2018 den 3 december 2019. Utbildningsdepartementet fick tillgång till rapporten samma dag som den publicerades, och då började arbetet med att gå igenom rapporten. I ett kort och snabbt framtaget internt arbetsmaterial gjordes bland annat bedömningen att exkluderingsgraden var för hög givet den invandring som varit året eller åren upp till att Pisa genomfördes våren 2018 men att de övergripande slutsatserna som drogs om resultaten i läsförståelse kvarstod.

Såväl Skolverket, som är ansvarigt för Pisastudiens genomförande i Sverige, som OECD, som leder och organiserar Pisa, har både vid publiceringen av Skolverkets rapport och därefter stått fast vid att Pisa 2018 genomfördes i enlighet med gällande riktlinjer och att det inte fanns skäl att ifrågasätta resultatet. Jag har trots detta ställt frågor om exkluderingsgraden till Skolverket, som har varit tydligt med att resultaten är tillförlitliga. Den information och de svar Skolverket gav gjorde sammantaget att jag då inte såg behov av att vidta ytterligare åtgärder.

Däremot tyckte jag att det var positivt att Skolverket gav OECD i uppdrag att se över den svenska Pisastudien när det i juni 2020 framkom misstankar i medier om att elever felaktigt exkluderats. OECD är en organisation med god kompetens att granska den svenska Pisastudien. Eftersom det var Skolverket som var uppdragsgivare förekom ingen kommunikation om rapporten mellan regeringen och OECD, varken under eller efter genomförandet.

När OECD presenterade sin rapport hade Riksrevisionen inlett en granskning om Pisa 2018, vilken regeringen ville invänta innan några ytterligare åtgärder eventuellt vidtogs. Regeringen kan dock i efterhand konstatera att de felaktigheter som trots allt förekom i OECD:s rapport borde ha uppmärksammats av Skolverket och regeringen.

Christian Carlsson har också frågat varför jag inför Sveriges riksdag påstått att jag inte haft några uppgifter som skulle antyda att elever exkluderats på felaktiga grunder.

I mitt svar på en skriftlig fråga från en riksdagsledamot var min avsikt att besvara frågan om jag kände till att elever medvetet, och i strid med OECD:s regelverk, exkluderats från att göra Pisaprovet. När frågan besvarades hade jag inte några uppgifter om att elever medvetet, och i strid med OECD:s regelverk, exkluderats från att göra Pisaprovet. Såväl Skolverket som OECD har hela tiden stått fast vid att Pisa 2018 genomförts i enlighet med gällande riktlinjer.

Christian Carlsson har vidare frågat på vilket sätt statsministern informerades om att för många elever hade exkluderats från att delta i Pisaundersökningen.

I Riksrevisionens granskning Pisa-undersökningen 2018 - arbetet med att säkerställa ett tillförlitligt elevdeltagande (RiR 2021:12) görs bedömningen att för många elever exkluderats i samband med Pisaundersökningen 2018. Riksrevisionens rapport publicerades den 29 april 2021, och jag informerade statsministern muntligt om rapportens innehåll i anslutning till det.

Interpellanten har slutligen frågat på vilket sätt regeringen avser att gå vidare med Riksrevisionens rekommendationer till regeringen i RiR 2021:12.

Fru talman! Regeringen har nyligen beslutat om en skrivelse om vilka åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av Riksrevisionens granskning (2021/22:39). Skrivelsen kommer inom kort att överlämnas till riksdagen. Utöver detta har regeringen den 6 maj 2021 gett Skolverket i uppdrag att förstärka sina insatser för att säkerställa ett högt deltagande i enlighet med OECD:s gällande riktlinjer i Pisa 2022.

Fru talman! För många elever undantogs felaktigt från Pisaundersökningen 2018. Det handlade om barn med utländsk bakgrund och bristande språkkunskaper men även om elever med funktionsnedsättningar och elever som var frånvarande vid provtillfället. Kunskapsbristerna i Sverige har därför varit större än vad utbildningsminister Anna Ekström och regeringen tidigare har gett sken av.

På Utbildningsdepartementet fanns redan i december 2019 uppgifter från regeringens egna tjänstemän om att för många elever exkluderats. Utbildningsministern kände till detta, men trots varningarna gjorde alltså inte regeringen tillräckligt för att följa upp de misstänka felen. Riksrevisionen har ju riktat skarp kritik mot regeringen för detta.

Men inte nog med det - i ett skriftligt svar till riksdagen den 9 juli 2020 svarade utbildningsministern att hon inte haft några uppgifter som skulle antyda att elever exkluderats på felaktiga grunder och därför inte har haft några skäl att ifrågasätta den officiella statistiken. Det är detta som gör Pisaskandalen så allvarlig.

Fru talman! Varför påstod utbildningsministern att hon inte haft några uppgifter som skulle antyda att elever exkluderats på felaktiga grunder? Vi har ju tidigare hört utbildningsminister Anna Ekström säga att hon inte medvetet ljugit för riksdagen, men oavsett om ministern har ljugit medvetet eller av misstag har hon farit med osanning. Frågan löd: Kände ministern till att elever medvetet, och i strid med OECD:s regelverk, exkluderats från att göra Pisaprovet? Ministern svarade ordagrant att hon inte haft några uppgifter som skulle antyda att elever exkluderats på felaktiga grunder. Men detta var inte sant. Det var ju precis sådana uppgifter som ministern försetts med av sina egna tjänstemän i den interna promemorian från december 2019.

Om ministern menade något annat än vad hon svarade borde hon i stället ha svarat som hon menade. Att inte göra det duger inte, för Sveriges riksdag måste kunna lita på att det som statsråden svarar är sant och inte falskt. Hur ska svenska folket annars kunna ha förtroende för sin regering?

Fru talman! Jag vill börja med att påpeka att när Christian Carlsson säger att det skulle vara påvisat att kunskapsbristerna i svensk skola är större än vad regeringen har sagt är det en spekulation från Christian Carlssons sida. Det som Riksrevisionen säger i sin granskning kan man lite uttrycka som att det finns frågetecken kring hur exkluderingarna har skett. Riksrevisionen riktar också kritik mot Skolverket för att Skolverket, enligt Riksrevisionen, inte tillräckligt väl har följt upp hur exkluderingarna gick till ute på skolorna.

Jag vill också klart och tydligt markera att när Pisaundersökningens resultat lades fram i december stod det klart för alla och envar att exkluderingarna var höga. Exkluderingarna i Pisa 2018 sticker ut. De har ökat jämfört med tidigare Pisaundersökningar. De sticker också ut som en hög exkluderingssiffra i jämförelse med andra internationella undersökningar. Om vi nu kan konstatera att alla såg att exkluderingssiffrorna var höga när resultatet av Pisaundersökningen presenterades, betyder det att de var för höga?

I den promemoria som jag beställde så fort tjänstemännen på departementet såg att exkluderingsgraden var hög skrev de tjänstemän som snabbt tog fram ett underlag till mig - nu ska jag läsa innantill så att det blir alldeles rätt - att exkluderingsgraden var för hög givet den invandring som varit åren fram till att Pisa genomfördes 2018, men att de övergripande slutsatserna som drogs av resultaten i läsförståelse kvarstod.

Det är värt att komma ihåg att under hela den här perioden har det om och om igen framförts att även om exkluderingsgraden skulle ha varit för hög finns det inte anledning att ifrågasätta de förbättrade resultaten jämfört med Pisa 2012 i de slutsatser som drogs redan när Pisaundersökningen presenterades.

Min slutsats och den analys som måste göras på grundval av de internationella undersökningarna och de svenska registerdata som finns är därför att kunskapsresultaten i svensk skola har bottnat och är på väg uppåt. Och det är en bild som stöds av de olika internationella undersökningarna men också av våra svenska registerdata.

Jag vill passa på att lägga till att Pisaundersökningen, som vi här diskuterar, genomförs av den internationella organisationen OECD. OECD är också den organisation som har satt upp regelverket för Pisa. För mig och för regeringen är det en självklarhet att vi ska kunna lita på våra internationella undersökningar. Vi ska kunna lita på Pisa.

Regelverket som OECD har satt upp ska följas. Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att säkerställa ett högt deltagande i nästa Pisaundersökning, som vi kommer att få presenterad om ett tag.

Fru talman! Regeringen presenterade ju Pisa 2018 som en stor framgång. Jag tror att man beskrev det som en glädjens dag, men det fanns inte stöd för detta med anledning av de felaktigheter som förekom. Mot bakgrund av det menar jag att kunskapsbristerna har varit större än vad regeringen faktiskt har gett sken av.

Fru talman! Vi har fått höra att utbildningsministern ska ha följt upp de misstänkta felaktigheterna i samband med Pisa 2018 i samtal med Skolverket och att regeringen då fått betryggande svar. Men om regeringen verkligen menade allvar med att man ville veta sanningen om kunskapsresultaten borde väl ministern ändå ha uppmärksammat Skolverket på regeringens eget pm, där det konstaterades att en för hög andel av eleverna exkluderats. Så ska tydligen inte ha skett.

När riksdagens utbildningsutskott frågade ut Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson svarade han att utbildningsministern aldrig delgav Skolverket regeringens pm med beräkningar som visade att för många elever exkluderats och att det kunde ha påverkat Sveriges Pisaresultat. Ministern ska inte ens ha informerat generaldirektören om att regeringen satt på egna beräkningar som tydde på felaktigheter. Regeringen gjorde alltså inte tillräckligt för att följa upp de misstänkta felaktigheterna, och det är också vad Riksrevisionen har slagit fast.

Fru talman! Skolverket misslyckades med genomförandet av Pisa 2018. I och med att regeringen inte gick till botten med de misstänkta felaktigheterna mörkades kunskapsbristerna. Utbildningsministern har dessutom, medvetet eller omedvetet, ljugit för riksdagen. Felaktigheterna i samband med Pisa 2018 är en skolpolitisk skandal.

Statsminister Stefan Löfven, som är ansvarig för den här regeringen, har kallat kritiken på grund av Pisaskandalen för befängd. Han har till och med bett dem som varit kritiska att inte vara så sura. Med tanke på tonläget från Sveriges statsminister undrar man ju vad statsminister Stefan Löfven själv känt till om Pisaskandalen. På vilket sätt informerades han om att för många elever exkluderats från att delta i Pisaundersökningen? Utbildningsministern har nu svarat att hon informerade statsministern om Riksrevisionens rapport när den publicerades den 29 april 2021. Men, fru talman, den rapporten kan ju statsministern knappast ha missat, för det var ju den som fick Pisaskandalen att brisera i nationella medier.

Den stora frågan kvarstår: Hade statsministern dessförinnan tagit del av regeringens pm, som visade att för många elever exkluderats och att det kunde ha påverkat Sveriges Pisaresultat?

Fru talman! Jag ska gärna informera Christian Carlsson om hur arbetet på ett departement går till.

För mig som ansvarigt statsråd och för alla som tar del av en stor internationell undersökning är det viktigt att den genomförts på ett korrekt sätt och att vi kan lita på resultatet. Och, fru talman, Pisaundersökningen är stor och viktig.

När jag får ta del av den typen av undersökningar får jag regelmässigt olika former av underhandspromemorior från mina tjänstemän. I det här fallet hade jag själv bett om att få en underhandspromemoria som skulle titta just på exkluderingsgraden, eftersom den onekligen var hög. Det framstod ju som uppenbart vid en första anblick på Pisaundersökningen.

När jag sedan fick ta del av det snabbt framtagna underlaget från tjänstemännen använde jag det på precis samma sätt som jag alltid använder sådana underlag och lade det till grund för mitt agerande. Med anledning av uppgifterna i promemorian ställde jag upprepade frågor till generaldirektören för Skolverket, och även i andra sammanhang undersökte jag den här saken. Det var också frågor som generaldirektören, enligt vad jag har fått berättat för mig, berättade för utbildningsutskottet att han hade fått från mig vid flera tillfällen under våren 2020.

Den promemoria som det görs en stor affär av här är en alldeles sedvanlig underlagshandling som används i det löpande arbetet och som inte tas fram för att publiceras eller skickas vidare. Innan vi på departementen lämnar ut promemorior av det här slaget och gör dem offentliga gör vi en noggrann kvalitetssäkring, som den här promemorian inte hade varit föremål för. Jag använde den, precis på det sätt som jag alltid gör med promemorior, som underlag för mitt agerande.

Christian Carlsson påstår att det i promemorian hävdas att detta kunde ha påverkat Sveriges Pisaresultat. En av de saker som står i svart på vitt i den promemoria som jag fick del av kvällen efter redovisningen av Pisaundersökningen är att de övergripande slutsatserna som drogs av resultaten i läsförståelse kvarstod. Det var en väldigt viktig upplysning i den promemorian och en upplysning som, trots att den fanns med, gjorde det viktigt för mig att gå vidare och också titta på exkluderingsgraden. Den var hög. Var den för hög, som det antyddes i promemorian? Där fick jag, enligt min bedömning, bra och klargörande svar från Skolverket.

Jag kan också konstatera att de svar jag fick från Skolverket om exkluderingsgraden var väldigt lika de svar som Skolverket publicerade på sin hemsida och som Skolverket också delgav utskottet vid sina flertaliga besök i utskottet om den här frågan.

Fru talman! Det råder ingen tvekan om att utbildningsministern har ställt frågor till Skolverkets generaldirektör. Det generaldirektören menar är att utbildningsministern inte delgav promemorian eller att man informerade om att man hade egna beräkningar som tydde på felaktigheter.

Jag får tacka utbildningsminister Anna Ekström för svaren. Genom att regeringen inte följt upp de misstänkta felen på ett tillräckligt sätt, trots varningar från de egna tjänstemännen, har kunskapsbristema i svensk skola mörkats. Det är en skolpolitisk skandal, men framför allt är det ett svek mot de elever som i dag hamnar efter och inte får möjlighet att lyckas i skolan.

Riksrevisionen har inte bara riktat hård kritik mot regeringen och Skolverket för hanteringen av Pisa 2018 utan rekommenderar även i sin granskningsrapport att regeringen agerar för att säkerställa att inte för många elever exkluderas nästa gång som Pisaundersökningen ska genomföras.

Det var därför jag frågade: På vilket sätt avser regeringen att gå vidare med Riksrevisionens rekommendationer? Jag får tacka utbildningsministern för svaren så här långt. Vi får tyvärr anledning att återkomma till Sveriges siffertrixande i internationella kunskapsmätningar som Pisa och även Pirls.

Jag ser mer fram emot fortsatta diskussioner om hur vi tillsammans kan förbättra svensk skola. Men så länge vi har en regering som inte söker sanningen om de bristande kunskapsresultaten kommer vi inte heller att klara av att återupprätta kunskapsskolan.

Fru talman! Det råder ingen tvekan om att Pisaundersökningen och de andra internationella undersökningarna är viktiga för att vi ska kunna göra rätt bedömningar om tillståndet i svensk skola.

Det råder heller ingen tvekan om att Pisaundersökningarna ska genomföras enligt de regelverk som OECD har fastställt eller att de övriga internationella undersökningarna ska följa de regelverk som de lyder under.

Regeringen har agerat för att säkerställa att Skolverket inför nästa Pisaundersökning ska arbeta hårt för att säkra ett högt deltagande i Pisa. Jag utgår från att Skolverket kommer att följa det uppdraget på det sätt som Skolverket ska.

Fru talman! Jag vill också markera att Christian Carlsson fortsätter att använda sig av uttryck i form av "siffertrixande" och "mörka". Jag vill påminna Christian Carlsson om att det inte finns något fog för den typen av anklagelser.

I den riksrevisionsrapport som togs fram finns det inget stöd för att det har skett ett siffertrixande eller mörkande. Tvärtom har Riksrevisionen inför utbildningsutskottet klart och tydligt sagt att Riksrevisionen inte har anledning att se att de fel som har begåtts har begåtts avsiktligt.

När det gäller felen pekar Riksrevisionen framför allt på det handhavande som har skett ute på de deltagande skolorna. Det handhavandet är väldigt långt från att regeringen skulle siffertrixa eller mörka.

Jag får tacka Christian Carlsson för det stora intresset för de svenska kunskapsresultaten. Jag vill också försäkra Christian Carlsson att när det gäller elever i behov av stöd eller elever som behöver olika insatser litar vi på helt andra instrument än Pisaundersökningen för att säkerställa att de ska få det stöd de behöver.

Tack för interpellationen, och tack för intresset för Sveriges kunskapsresultat!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.