Finansiering av nödvändig kalkning

Fru talman! Joakim Järrebring har frågat mig om jag tänker ta några initiativ för att säkra den finansiering som krävs för att utföra den nödvändiga kalkningen av svenska sjöar och vattendrag.

Kalkning av sjöar och vattendrag för att motverka försurningens effekter har bedrivits i över 40 år i Sverige och är en av de mest omfattande miljövårdsåtgärder som genomförts i landet. Väl fungerande kalkningar medför att försurningskänsliga arter kan fortleva och reproducera sig. Arbetet mot försurning är en viktig del i arbetet för att uppnå miljömålet Levande sjöar och vattendrag.

Havs- och vattenmyndigheten har det nationella ansvaret för kalkningsverksamheten och beviljar medel till länsstyrelserna för kalkningsåtgärder, effektuppföljning, planering och kontroll. För att säkerställa att kalkningen ger hög effektivitet och sker i rätt omfattning arbetar Havs- och vattenmyndigheten med att ta fram en nationell strategi för kalkningen som beräknas vara färdig under 2023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är en viktig fråga för regeringen att kalkningsåtgärderna fortsätter. Havs- och vattenmyndigheten fördelar 172 miljoner kronor per år från åtgärdsanslaget för havs- och vattenmiljö till länsstyrelserna för åtgärder för kalkning. Till följd av ökande energipriser har priserna på kalk och kalkspridning ökat betydligt. Under budgetåret 2022 fördelade Havs- och vattenmyndigheten därför ytterligare 25 miljoner kronor till länsstyrelserna.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Min interpellation handlar om att nuvarande anslag för kalkning är otillräckligt. Detta är något som rapporterats i medierna, och länsstyrelsen i Västra Götaland larmar om att nuvarande anslagsnivå riskerar att leda till försurning av våra sjöar.

Min fråga till statsrådet var om hon avser att ta några initiativ. Detta gör jag nu i budgettider för att säkra den nödvändiga finansieringen till kalkningen.

Svaret från statsrådet, fru talman, innehåller en redovisning av hur Havs- och vattenmyndigheten har ökat anslaget till länsstyrelserna med 25 miljoner från budgetåret 2022, men jag vill påpeka att min interpellation är ställd utifrån situationen här och nu.

Det är nu vi ser effekterna av anslagsnivåerna för 2023, och jag vet inte varför statsrådet i sitt svar inte lämnar ett besked på min fråga, om statsrådet avser att vidta några åtgärder för att säkra den nödvändiga kalkningen. Denna fråga borde kunna besvaras med ett enkelt nej eller ja.

Fru talman! Problemet med försurningens effekter utökas med den situation vi har just nu i Sverige och i Europa, med ett ekonomiskt läge som försvåras av det krig som Ryssland för i Europa. Det driver upp drivmedelspriserna, och det är främst detta som driver kostnaderna för kalkspridningen.

Priset på kalk har också ökat, med cirka 15 procent, och fortsätter att öka, men det är främst de stigande drivmedelspriserna som fördyrar transporterna av kalk och står för den största kostnadsökningen för kalkspridningen. Det är detta läge vi har.

För 2023 har Havs- och vattenmyndigheten fördelat totalt 172 miljoner från åtgärdsanslaget för havs- och vattenmiljön till länsstyrelserna för kalkning. Varje år sprids det i Sverige omkring 100 000 ton kalk i 2 700 sjöar och 9 000 kilometer vattendrag.

Just Västra Götaland är ett av de två län där det sprids allra mest kalk. Det beror på att skogsmarkens motståndskraft är starkt nedsatt där till följd av ett historiskt stort nedfall av försurande ämnen, kan man säga. Det är detta som har föranlett situationen i de län där man behöver arbeta allra mest med kalkning. Samtidigt har vi en ekonomisk situation som försvårar för alla parter att upprätthålla takten i arbetet med kalkning. Priset på kalk går upp, och priserna på transporterna av kalken går upp.

Vi ser att kalkning är en åtgärd som gör stor nytta för Sverige. Och regeringen har inte dragit ned på några av de pengar som finns tillgängliga för Havs- och vattenmyndigheten för att se till att länsstyrelserna har en ekonomisk möjlighet att bedriva detta arbete, utan kostnaderna har ökat till följd av det ekonomiska läge som vi har. Men det arbete där man för detta år, 2023, fördelar totalt 172 miljoner kronor för just kalkning pågår, och det är ett arbete som är väldigt viktigt att fortsätta. Vi ser nämligen att kalkning är en effektiv åtgärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser också fram emot att ta emot en nationell strategi för kalkning som förhoppningsvis kommer att säkerställa att vi har en stor effektivitet och att arbetet sker i rätt omfattning. När vi har denna nationella strategi kommer vi förhoppningsvis också att kunna se hur arbetet går till och om det finns behov av att vidta ytterligare åtgärder för att detta ska ske på ett effektivt sätt.

Men som läget är nu är det 172 miljoner kronor som Havs- och vattenmyndigheten har att fördela till länsstyrelserna för kalkning. Och vi ser en situation där kostnaderna drivs upp, vilket denna regering helt enkelt kommer att behöva ta hänsyn till på olika sätt i arbetet framgent.

Men de medel som finns att fördela är 172 miljoner kronor från åtgärdsanslaget. Det är viktiga pengar för länsstyrelserna i det arbete som de utför med kalkning.

Fru talman! Även om jag tog upp Västra Götalandsregionen, som jag själv kommer från, som ett exempel uppgav 9 av de 13 regioner som besvarade TV4-nyheternas enkät att de av kostnadsskäl behöver dra ned på de planerade kalkningsinsatserna. Det gäller Gävleborg, Kronoberg, Jönköping, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, som vi har varit inne på, och Östergötland.

Fru talman! Vi får i denna debatt dock höra, vilket jag tror att statsrådet upprepar i alla sina debatter och intervjuer, att regeringen inte har sänkt Sveriges miljöambitioner. Men man säger en sak - i detta fall att det är en viktig fråga för regeringen att kalkåtgärderna fortsätter - men säkrar samtidigt inte den finansiering som krävs för att kalkningen ska kunna fortsätta på samma nivå som krävs för att upprätthålla de förbättringar som vi har uppnått under de senaste 40 åren.

Jag tror att många skulle kunna kalla denna typ av retorik för hyckleri. Jag nöjer mig med att kalla den motsägelsefull. I detta fall med kalkningen skulle man kunna säga att kopplingen mellan ord och handling är väldigt tydlig. Ett statsråd som står för bibehållna miljöambitioner skulle också se till att säkra den nödvändiga finansieringen. Ett statsråd som säger en sak men gör någonting annat skulle inte säkra den nödvändiga finansieringen, kanske med hänvisning till det rådande ekonomiska läget och inflationen.

Men jag vill gärna att statsrådet ändå svarar på min fråga. Vi står inför en vårändringsbudget. Det är ett ypperligt tillfälle att tillföra medel som man inte såg eller inte visste skulle behövas när höstbudgeten antogs. Avser statsrådet att ta några initiativ för att säkra den finansiering som krävs för att säkra den nödvändiga kalkningen?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Järrebring, som säkert är väl medveten om att jag ännu inte kan stå här och annonsera till vad vi tillskjuter pengar i vår vårändringsbudget. Ledamoten får nyfiket invänta denna budget för att se var medlen utökas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men detta resonemang om att det skulle kunna påstås vara hyckleri eller något annat - jag minns inte ledamotens ordval - eftersom man inte tillskjuter ytterligare medel för att klara av alla miljömål skulle den tidigare regeringen ha haft en otroligt låg ambition avseende våra miljömål eftersom den inte har uppnått alla miljömål som vi har i Sverige. Det finns många miljömål som Sverige är långt ifrån att nå.

Möjligen är det så att ledamoten även kan ställa sig bakom att det inte handlar om hyckleri från den tidigare regeringens sida utan att det endast handlar om att pengar inte alltid är lösningen på alla dessa problem. Då kanske tidigare regeringar av röd färg hade lyckats lösa detta med logiken att bara höja skatten och ge mer pengar för att lösa alla problem som existerar.

Att uppnå de miljömål som Sverige har satt upp är ett komplext arbete som har pågått under lång tid och som kommer att fortsätta att pågå under lång tid, och där vi noga behöver se över vilka åtgärder som är effektiva, vilka som ger verklig avkastning och hur vi kan utveckla det arbete som Sverige gör för att nå alla de mål som vi har uppsatta.

Denna regering har trots ett väldigt tufft ekonomiskt läge, med krig i vårt närområde, hög inflation och lågkonjunktur som verkligen påverkar våra möjligheter att tillskjuta medel, sett till att Havs- och vattenmyndigheten fortsätter att tillskjuta medel. Inför detta år, 2023, tillskjuter man 172 miljoner kronor i just detta ärende. Detta anser jag är ett viktigt besked i miljöarbetet, alltså att vi ska fortsätta kalka de hav och vattendrag som kräver detta för att bidra till en god ekologisk status.

Denna regering har inte sänkt miljöambitionerna och vill inte sänka takten i arbetet för att nå våra miljömål. Denna regering och den förra är helt enkelt olika regeringar som arbetar på olika sätt för att uppnå våra miljömål. Och denna regering kommer att behöva vara extra kreativ givet det ekonomiska läge som vi agerar i. Men, fru talman, det sker inte genom att vi minskar de pengar som Havs- och vattenmyndigheten fördelar till länsstyrelserna för kalkningen, utan det sker genom att detta arbete fortgår och att de medel som vi tillskjuter just i detta syfte fortsätter att komma. Vi hoppas att länsstyrelserna på bästa sätt kan tillgodogöra sig dessa pengar givet det svåra ekonomiska läge som vi alla agerar i. Det är nämligen viktigt att vi fortsätter kalka, så att vi kan uppnå god ekologisk status i våra hav och vatten. Jag hoppas att det är tydligt för ledamoten Järrebring att denna regering kommer att fortsätta att lägga pengar på detta trots det ekonomiska läge som vi befinner oss i.

Fru talman! Jag och statsrådet är helt överens. Självklart handlar inte allting om mer pengar för att vi ska lösa alla miljömål. Men just när vi pratar om kalkningen handlar det just om bristen på tillräckligt mycket medel för att upprätthålla kalkningen på den nivå som krävs för att bibehålla de goda naturvinster som vi har åstadkommit de senaste 40 åren.

En bristande finansiering leder till en lägre grad av kalkning. Det som man varnar för framför allt från Västra Götalandsregionen är att mycket av de vinster som man har åstadkommit kommer att gå om intet. Vi kommer att förlora stora naturvärden som vi har lagt en massa pengar på att uppnå. Det är inte speciellt resurseffektivt att först satsa pengar och åstadkomma bra miljövinster för att sedan på grund av för lite finansiering tappa mark på miljöområdet. Vi behöver så att säga återigen avsätta både pengar och år för att komma tillbaka till den nivå som vi hade 2022 om vi har en situation där det inte finns tillräckligt med medel för kalkningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även om jag och statsrådet är överens om att alla miljömål inte nås bara genom ökad finansiering är det i fråga om detta en så tydlig koppling mellan just bristen på medel och för låg finansiering för att klara den nödvändiga kalkningen och för att upprätthålla de miljövinster som vi har nått.

Jag hoppas att statsrådet åtminstone kan vara överens med mig om de slutsatserna - och kanske ge lite hopp om vad som kommer i kommande budget.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Järrebring för en väldigt bra interpellation. Den lyfter fram en aspekt av det svåra läge vi är i, nämligen att vi har en hög inflation som driver upp priserna och ett krig i vårt närområde som driver upp drivmedelspriserna och fördyrar transporterna av kalken. Detta skapar en kostnadsökning och en utveckling som blir tuff att hantera för hela vårt land, på alla områden - även miljöområdet. Så är det.

Det är viktigt att regeringen fortsätter det här arbetet och att Havs- och vattenmyndigheten fortsatt fördelar ordentliga medel för att länsstyrelserna ska kunna kalka. De 172 miljoner som under det här året fördelas av Havs- och vattenmyndigheten hoppas vi kan komma till god nytta i det arbetet.

Utöver kalkning finns det andra åtgärder som också hjälper mot försurning, och det finns en stor möjlighet för Sverige att utveckla arbetet även på den fronten. Exempelvis handlar det om hur vi bedriver vårt skogsbruk, med tanke på att försurningspåverkan från exempelvis luftföroreningar minskar medan påverkan från skogsbruket ökar. Exempelvis har efterfrågan på biobränsle ökat frekvensen av helträdsuttag och annat, vilket helt enkelt påverkar försurningssituationen.

Det finns alltså många åtgärder att vidta här. Vi delar ledamotens bild att kalkning är ett väldigt effektivt arbete som ska fortgå, men vi kommer helt enkelt att behöva arbeta utifrån de ekonomiska medel vi har att tillgå givet det läge vi är i.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.