Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Finanskommission

Interpellationsdebatt 10 december 2010
Hoppa över anförandelistan

  • Dela

    Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Peter Norman (M)

Anf. 31 Peter Norman (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag tackar Jacob Johnson för en interpellation i ett viktigt ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Jacob Johnson har bland annat frågat mig om när jag avser att ta initiativ till att det tillsätts en finanskriskommission och hur jag avser att säkerställa ett brett deltagande i kommissionens arbete. Regeringen har, som tidigare aviserats, för avsikt att tillsätta en kommitté för att göra en översyn av det svenska regelverket för hantering av finansiella kriser. Vid en sådan översyn är det viktigt att säkerställa att det framtida regelverket blir utformat så att olika slag av finansiella kriser i första hand kan förebyggas och i andra hand lösas på ett effektivt sätt. Samtidigt ska skattebetalarnas intressen värnas och allmänhetens förtroende för det finansiella systemets funktion säkerställas. Tillsättandet av en sådan kommitté kräver omsorgsfulla överväganden och jag kan inte i dag ange när kommittén kommer att tillsättas. I sammanhanget bör även nämnas att EU-kommissionen tagit initiativ till ett EU-gemensamt krishanteringsramverk för banker och att kommissionen avser att presentera ett lagstiftningsförslag under juni 2011. Vad gäller frågan om kommitténs sammansättning är min uppfattning att den bör innehålla bred kompetens på området för hantering av finansiella kriser och frågekomplex med anknytning till detta. Jacob Johnson har även frågat mig om jag är beredd att utarbeta lagförslag om så kallad bail in, det vill säga att öka möjligheterna att omvandla skulder till eget kapital. Avsikten med en sådan mekanism är att låta fordringsägarna vara med och betala innan staten går in med kapital. Frågan diskuteras nu i en rad internationella sammanhang som bland annat EU och Baselkommittén. Detta är en sådan fråga som även bör behandlas av den kommitté som kommer att tillsättas. När det gäller Jacob Johnsons fråga om jag är beredd att på olika sätt försöka separera normal affärsbanksverksamhet från mer investmentbanksliknande verksamheter kan noteras att vi i Sverige liksom på de flesta håll i Europa har banker som ägnar sig åt båda verksamheterna, så kallade universalbanker. Banker som vill ägna sig åt värdepappersrörelse, bland annat så kallad egenhandel eller proprietary trading, måste dock ha ett särskilt tillstånd för detta. Värdepappersrörelsen är också föremål för särskild reglering och tillsyn. Jag ser i dag inte någon anledning att ta initiativ till några ändringar i detta avseende. Det är emellertid viktigt att reglerna följs, att tillsynen fungerar väl och att ingripanden sker mot den som missköter sig.
Jacob Johnson (V)

Anf. 32 Jacob Johnson (V)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag tackar statsrådet Peter Norman för svaret men är givetvis besviken på innehållet eftersom statsrådet fortfarande inte kan lämna besked om när regeringen avser att tillsätta den finanskriskommission som man ett antal gånger har uttalat att man ska tillsätta. Det har gått två år sedan finanskrisen skakade de finansiella systemen, främst i de så kallade västliga marknadskapitalistiska länderna, med djupgående effekter för vanliga människor i form av arbetslöshet och andra sociala konsekvenser. Vänsterpartiet föreslog tidigt att en finanskommission borde tillsättas med bred representation från riksdagens partier, arbetsmarknadens parter, branschföreträdare och forskare. Vi såg det som självklart att det som inträffade i världsekonomin med allvarlig påverkan också på det svenska finansiella systemet och den så kallade reala ekonomin krävde en djupgående analys av det inträffade och strukturella reformer av det finansiella systemet. Riksdagen avslog emellertid vid ett antal tillfällen våra förslag. Våren 2010 började dock allt fler instämma i våra krav. Till exempel fick Ulla Andersson ett jakande svar på frågan om en finanskommission från riksbankschef Stefan Ingves vid utfrågningen om svenska myndigheters agerande med anledning av krisen i Baltikum som finansutskottet hade i februari. Vid samma utfrågning efterlyste Finansinspektionens chef Martin Andersson ett nytt samhällskontrakt och stor öppenhet i dessa frågor. Även Folkpartiets Carl B Hamilton ansåg det som självklart att en kommission skulle tillsättas. Detta följdes i våras av uttalanden från regeringen att man avsåg att tillsätta kommissionen. Den skulle enligt regeringen få i uppgift att se över ansvarfördelningen mellan myndigheterna, utvärdera om regelverket för de finansiella marknaderna behöver skärpas och analysera om myndigheterna har de verktyg som behövs för att främja en stabil utveckling. Kommissionen förväntades då tillsättas före sommaren 2010. Därefter lämnade Riksbanken en formell framställan till riksdagen om vissa utredningsbehov med anledning av finanskrisen och föreslog att en eller fler utredningar snarast skulle tillsättas för att se över det svenska finansiella regelverket. Finansutskottet behandlade Riksbankens framställan i maj och välkomnade regeringens och Riksbankens initiativ - det tänkta initiativen - på området och uppmanade regeringen att skyndsamt tillsätta en eller flera utredningar för att utforma ett hållbart svenskt finansiellt regelverk. Herr talman! Trots regeringens egna uttalanden, trots Riksbankens framställan och trots ett enigt finansutskotts uppmaning att snabbt komma i gång med arbetet står statsrådet Norman tomhänt här i dag. Han svarar: Att tillsätta en sådan kommitté kräver omsorgsfulla överväganden. Regeringen har haft ungefär nio månader på sig sedan man kom på att man borde tillsätta kommittén. Statsrådet kan fortfarande inte ange när den kommer att tillsättas. Trots att flera månader har gått sedan det förra ansvariga statsrådet Mats Odell uttalade att direktiven var klara och att kommissionen snart skulle tillsättas låter det på statsrådet Norman som om det dröjer ett halvår till eller mer. Jag finner denna senfärdighet upprörande mot bakgrund av Riksbankens och finansutskottets ställningstaganden och frågans vikt. Det verkar som om statsrådet och regeringen tycker att det är bättre att diskutera dessa frågor i slutna rum, tvärt emot den öppenhet som Finansinspektionens chef efterlyst.
Peter Norman (M)

Anf. 33 Peter Norman (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag tror att jag och Jacob Johnson är överens om att det är viktigt att kommissionen tillsätts. Jag tror att vi också är överens om att det är beklagligt att den inte redan är tillsatt. Om min företrädare Mats Odell sade att den snart ska tillsättas, kan jag förstärka det genom att säga att den kommer att tillsättas mycket snart. Jag vill berätta något om vad som händer. Att kommissionen inte har satts i gång betyder ju inte att annat arbete ligger stilla. I EU har man satt i gång ett stort arbete med ett krishanteringsramverk. Det handlar i första hand om att förebygga framtida finansiella kriser. Det handlar också om hur man ska avveckla finansiella institut utan att det får långtgående effekter på arbete och välfärd. Det handlar dessutom om hur man kan låta stater agera lagstiftningsmässigt när finansiella institut är under press. I Baselkommittén har vi Financial Stability Board som sätter fokus på stora banker. Man har kommit fram till en ny lagstiftning när det gäller särskilda kapitalkrav och utformning av olika typer av skuldförbindelser. I Sverige har vi stödlagen som kom 2008. Den ger staten betydande befogenheter och låter bankerna betala avgifterna - den så kallade stabilitetsfonden. Det innebär att i framtiden kommer insatser från statens sida att betalas från avgifter som bankerna själva har varit med och finansierat. Den typen av stabilitetsfond är något som vi driver hårt i EU, och det får alltmer intresse för andra länder. Det sker saker, även om jag beklagligtvis måste hålla med interpellanten om att det är tråkigt att kriskommissionen ännu har tillsatts.
Jacob Johnson (V)

Anf. 34 Jacob Johnson (V)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Nu säger statsrådet att kommissionen kommer att tillsättas mycket snart. I svaret står att han inte kan säga när den kommer att tillsättas. Bägge påståendena kan vara sanna. Men mycket snart tolkar jag som före nyår. Jag trodde att den skulle ha kommit på regeringssammanträdet i går, men det gjorde den inte. Jag ser fram emot att den kommer att tillsättas mycket snart. Om det inte sker mycket snart kan statsrådet förvänta sig en ny interpellation ganska snart. I min interpellation har jag ställt några konkreta frågor. En gäller möjligheten till så kallade bail ins så att bankernas fordringsägare får vara med och betala innan staten går in med kapital i en bank i kris. Statsrådet hänvisar till pågående arbete inom EU och till Baselkommittén och att den kommitté, som statsrådet föredrar att kalla den - i rubriken på interpellationen står det finanskommission - som kommer att tillsättas mycket snart ska behandla denna frågeställning. Jag välkomnar det. Det finns naturligtvis ett antal frågor som Riksbanken har beskrivit som vi inte går in på i denna debatt. Jag kan lägga till att jag tycker att den här kommissionen också ska titta på storleken på den finansiella sektorn mot bakgrund av vad som har hänt på Irland där bankernas balansomslutning före krisen var 6 ½ gånger Irlands bruttonationalprodukt. I Sverige är motsvarande relation ca 3,5. Det är också en hög siffra som man kanske behöver titta på. Jag har frågat om statsrådet är beredd att titta på frågan att separera affärsbankernas investmentverksamhet från den ordinarie bankverksamheten genom att till exempel förbjuda att bankerna handlar med egna medel. Bankerna investerar ju sina kunders medel i handel, men de investerar också eget kapital. Statsrådet svarar att han inte anser att det finns skäl att ändra gällande regelverk. Såvitt jag vet har USA förbjudit i stort sett all handel med egna bankmedel. Mot bakgrund av det undrar jag om inte även den här frågan borde prövas i den mycket snart tillsatta kommittén. När det gäller sammansättningen av kommittén har vi kanske lite olika åsikt. Vi från Vänsterpartiet har ansett att det ska vara en bred sammansättning. För att främja en stor offentlig debatt i de här frågorna tycker vi att det ska vara politiska partier, arbetsmarknadens parter, forskare och branschföreträdare. Jag är rädd att det annars kan bli en ganska introvert kommitté med branschföreträdare som kokar om sin egen soppa. Den finansiella krisen sker i ett nytt globalt läge. Det är hela globaliseringen, euro-krisen och diskussioner om en mer regionaliserad världsmarknad. Det är många stora frågor. Det är viktigt att kommittén snart kommer i gång med sitt arbete.
Peter Norman (M)

Anf. 35 Peter Norman (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! I den mycket snart tillsatta kommissionen kommer huvudarbetet att handla om gränsdragningsproblem mellan olika aktörer, i första hand Finansdepartementet, Riksbanken, Riksgäldskontoret och Finansinspektionen. Jag tror att det ska utföras av människor som inte har arbetat i krisen eftersom det då finns risk för jäv. Min förhoppning är att man tillsätter något som vi skulle kunna kalla en expertkommitté som ska reda ut frågorna. Det är naturligtvis viktigt att frågorna diskuteras brett och att det blir en form av diskussion som kommer många till del. Jacob Johnson tar upp två specifika frågor. När det gäller bail in finns det en omfattande diskussion och ett arbete på EU-nivå där vi i högsta grad är delaktiga. Den berörs där. Den kommer säkert att hanteras av kommissionen också, men det pågår ett arbete redan nu. Att separera bankerna är en väldigt svår fråga. Det är riktigt som Jacob Johnson säger att det finns en sådan lagstiftning i USA. Det var uppenbart att det inte kunde hindra krisen från att blomma ut i USA. Det är stor skillnad på bankväsendets karaktär i Europa och USA. I Europa är företagen mycket mer beroende av bankerna än vad man är i USA. I USA lånar företagen ofta upp pengar själva, gärna med banken som intermediär. I Europa är det ofta bankfinansiering i företagen. Det är två olika verksamheter, och det är svårt att dra paralleller mellan ett europeiskt och ett amerikanskt banksystem. Jag vill ta upp en annan fråga som Jacob Johnson talade om i sitt inlägg, nämligen bankernas storlek i förhållande till ekonomin. Jag delar helt Jacob Johnssons uppfattning att det kan bli ett stort problem. Jag tror att det är en ny insikt för många att när bankerna blir för stora i förhållande till den övriga ekonomin och man får en kraftig nedgång orkar inte den övriga ekonomin återkapitalisera banksystemet. Det var vad som hände först på Island och nu även på Irland. Irland hade tre stora banker. En av dem ökade sin utlåningsstock med 30 procent per år i tio år. Man hamnade i ett läge där banksektorn blev så stor att den irländska ekonomin inte hade någon möjlighet att återkapitalisera bankerna när tillgångsvärdena sjönk. Detta är en viktig och stor lärdom även för oss i Sverige. Man kan säga att vi har tre barriärer. Den första är förstås aktieägarna i bankerna. Aktieägarna i bankerna måste se till att de blir insatta i bankernas kreditgivning och den risknivå som bankerna har. De måste fatta ett beslut om de verkligen är nöjda med den risknivå som finns i banksystemet. Den andra barriären är våra myndigheter, i första hand Riksbanken och Finansinspektionen, som har bra medel för att motverka bubblor på olika marknader. Men den tredje barriären är förstås regeringen själv. Detta ansvar kan vi inte undandra oss och det kommer vi att ta. Vi kommer aldrig att tillåta att banksektorn blir så stor att den äventyrar framtida välfärd genom att staten måste gå in med betydande belopp om vi får en nedgång på de finansiella marknaderna.
Jacob Johnson (V)

Anf. 36 Jacob Johnson (V)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Det ska bli spännande att få se direktiven till och sammansättningen av den kommitté som mycket snart kommer att tillsättas. Detta skiljer sig från det svar som jag fick i går om att statsrådet inte kunde ange något datum. Det låter som om regeringen kanske äntligen kommer till skott i denna viktiga fråga. Avslutningsvis vill jag fråga om statsrådet kan precisera hur regeringen ställer sig till den framställan som har kommit från Riksbanken och från finansutskottet och om denna kommitté kommer att ta hand om dessa frågor. Det gäller till exempel frågan om den finansiella infrastrukturen. Som socialist ser jag gärna att infrastrukturen finns i samhällelig ägo. Man kan jämföra med den fysiska infrastrukturen - järnvägar, kraftnät och vägar - som det är naturligt att ha i samhällelig ägo. Jag tycker att man kan ha liknande funderingar runt den finansiella infrastrukturen som är så viktig att sköta - betalsystem och annat - för att vi ska ha en finansmarknad som fungerar. När det gäller bankernas storlek är det precis som statsrådet säger när han exemplifierar. Island är kanske det allra tydligaste exemplet, men det gäller även Irland. Vi har också det förhållandet att de finansiella instituten har vinstnivåer som över tid ligger väsentligt över vinstnivåerna i produktionsföretagen. Det tycker jag också är någonting som man bör titta på.
Peter Norman (M)

Anf. 37 Peter Norman (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag får återkomma till kommitténs uppdrag och direktiv. Jag kan bara säga att det finns ett antal frågor när det gäller exempelvis Riksbankens kapital och även andra frågor som rör Riksbanken som kommer att behandlas i särskild ordning. De kommer inte att behandlas i denna kommitté. Det finns ett stort antal frågor som kräver en egen behandling. Låt mig säga följande: Finanskriser verkar tyvärr vara ett återkommande fenomen. Det tråkiga och besvärliga med dem är att de ändrar skepnad. Tittar man på 30-talet med Kreugerkraschen var det fråga om oegentligheter. År 1987 när USA-börsen gick ned med 23 procent på en dag var det mycket datorhandel. Nick Leeson ägnade sig åt oegentligheter så att Barings Bank gick omkull. När vi tittar på vad som har hänt på den senaste tiden hade vi en IT-krasch för tio år sedan. Vi har haft en subprimekrasch i USA, och nu har vi länderkrascher i Europa. Slutsatsen av detta är att det inte räcker att laga ett lapptäcke i dag, utan vi måste titta på vad vi tror är nästkommande kris. Här handlar det framför allt om att ha sunda finansiella institutioner och om att ha ordning och reda i statens finanser. Jag utgår från att vi har olika uppfattningar i frågan om infrastrukturen. Men jag kan bara konstatera att vi har ett statligt institut på marknaden, nämligen SBAB, och jag kan inte påstå att de har verkat dämpande eller återhållsamt i denna kris. Jag ser dem i bästa fall som ungefär likadana som alla andra. Jag ser därför inte den frågan som essential för att få ett stabilt betalningsväsen. Jag tackar för en bra debatt.

Dokument

den 30 november

Interpellation

2010/11:103 Finanskommission

av Jacob Johnson (V)

till statsrådet Peter Norman (M)

Vänsterpartiet föreslog efter den djupa finanskrisen hösten 2008 att en finanskommission borde tillsättas med bred representation från riksdagens partier, arbetsmarknadens parter, branschföreträdare och forskare. Vi såg det som självklart att det som inträffade i världsekonomin med dess allvarliga påverkan också på det svenska finansiella systemet och den så kallade reala ekonomin med företagsnedläggelser och hög arbetslöshet kräver en djupgående analys av det inträffade och strukturella reformer av de finansiella systemen.

Riksdagen avslog emellertid vid ett antal tillfällen våra förslag, men våren 2010 uttalade regeringen helt plötsligt att den avsåg att tillsätta en finanskriskommission. Kommissionen skulle enligt regeringen få till uppgift att se över ansvarsfördelningen mellan myndigheterna, utvärdera huruvida regelverket på de finansiella marknaderna behöver skärpas, samt analysera om myndigheterna har de verktyg som behövs för att främja en stabil utveckling på finansmarknaderna. Kommissionen förväntades tillsättas före sommaren 2010.

Riksbanken har å sin sida föreslagit att en eller flera utredningar tillsätts för att se över det svenska finansiella regelverket. Riksbanken tog i sin framställan bland annat upp

-      hantering av institut med problem

-      definition av finansiell stabilitet

-      den finansiella infrastrukturen

-      rollfördelningen mellan myndigheter

-      lagen om Sveriges riksbank.

Finansutskottet välkomnade regeringens och Riksbankens initiativ på området och ansåg att det är angeläget att man nu drar nytta av de lärdomar och erfarenheter som gjorts under finanskrisen i syfte att utforma ett effektivt och långsiktigt hållbart svenskt finansiellt regelverk. Utskottet ansåg vidare att Riksbankens förslag med undantag av frågan om en modernisering av riksbankslagen skulle kunna ingå i den av regeringen aviserade finanskriskommissionen och att det var viktigt att snabbt komma i gång med utredningsarbetet.

Från Vänsterpartiets sida anförde vi att en finanskommission bör ha ett betydligt bredare uppdrag än den finanskriskommission som regeringen aviserade och vi påpekade att vi ville att kommissionen borde ha en bred sammansättning, med representanter för samtliga riksdagspartier, företrädare för den akademiska världen och för arbetsmarknadens parter. Vi uppmärksammade särskilt att utredningen borde lämna förslag på hur hela too big to fail-problematiken kan lösas, det vill säga förekomsten av finansiella företag som är så stora eller sammankopplade att ett fallissemang av ett sådant företag hotar stabiliteten i hela det finansiella systemet.

Regeringen har emellertid fortfarande inte tillsatt kommissionen, som nu är försenad med mer än ett halvår. Och behovet av en bred och djup finanskommission har knappast minskat, snarare tvärtom. Turbulensen på de finansiella marknaderna har under det senaste halvåret varit mycket stor, och såväl Grekland som Irland har tvingats till nödlån från EU och IMF. De senaste månadernas turbulens visar att finanskrisen långt ifrån är över och finans- och statsministrar runt hela EU har tvingats förklara för sina medborgare att skattebetalarna måste garantera bankernas överlevnad.

Mot bakgrund av ovanstående har jag följande frågor till statsrådet:

1. När kommer statsrådet att ta initiativ till att den aviserade finanskriskommissionen tillsätts?

2. Hur avser statsrådet att säkerställa ett brett deltagande i finanskriskommissionens arbete?

3. Är statsrådet beredd att liksom den tyska regeringen utarbeta lagförslag om så kallad bail in, det vill säga öka möjligheterna att omvandla skulder till eget kapital, för att på så sätt låta fordringsägarna vara med och betala innan skattebetalarna tvingas gå in?

4. Är statsrådet beredd att på olika sätt försöka separera normal affärsbankverksamhet från mer investmentliknande verksamheter, till exempel genom att förbjuda affärsbankerna att handla med egna pengar, så kallad propriatory trading?