Flyttning av båtar och skrotbåtar

Interpellationsdebatt 11 december 2020

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 8 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Herr ålderspresident! Johan Hultberg har frågat mig om jag avser att återkomma till riksdagen med ett färdigt lagförslag om en ny lag om flyttning av båtar i vissa fall. Och om ja, när. Vidare har han frågat om det är rimligt att förslaget om ny lag om flyttning av båtar i vissa fall har beretts i över tio år utan att ett färdigt förslag har lagt på riksdagens bord.

Låt mig vara tydlig: Det är ägaren som ska ta hand om ett vrak eller se till att en uttjänt båt inte överges. Jag är dock väl medveten om det problem som framför allt skrotbåtar utgör, och därför har vi arbetat med ett lagförslag som ska göra det lättare att kunna flytta på skrotbåtar. Att överge båtar i naturen eller på annan plats är, som sagt, ansvarslöst.

De situationer som kan föranleda ett behov av att flytta båtar, inklusive skrotbåtar, är olika, men den främsta anledningen torde vara att de skräpar ned och kan utgöra en fara för miljön. Det handlar främst om mindre fartyg, från rena fritidsbåtar upp till skutor och pråmar.

I det uppdrag som regeringen gav till Naturvårdsverket lämnar verket förslag på hur problemen med nedskräpande och uttjänta båtar skulle kunna begränsas. Ett av förslagen handlar om möjligheten för en kommun att ta hand om nedskräpande och uttjänta båtar. För att lättare kunna spåra en ägare föreslog Naturvårdsverket även att ett register för fritidsbåtar införs. Bland förslagen i Naturvårdsverkets rapport har vi prioriterat flytt av nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar.

Som Johan Hultberg riktigt påpekar finns en remitterad promemoria från Miljödepartementet om båtar och skrotbåtar med förslag på hur frågan om bland annat skrotbåtar kan hanteras.

När det gäller frågan om skrotbåtar och omhändertagande av dessa har det tagit längre tid än vi önskar att komma fram med ett förslag till lagstiftning. Som jag nämnde i riksdagsfrågan tidigare i år kan jag inte ge någon närmare tidpunkt för när ett färdigt förslag kan lämnas till riksdagen. Detta är i dag ett område med bristande reglering, varför kommande reglering måste vara noggrant utredd.


Anf. 9 Johan Hultberg (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Tack, miljöministern, för svaret, även om det är ett svar som är djupt otillfredsställande!

Låt mig ge en liten bakgrund till min interpellation och kanske en liten tidslinje. År 2007 fick Statskontoret i uppdrag att utreda vem som ska ha rätt eller skyldighet att omhänderta, sanera eller flytta ägarlösa båtar. Detta uppdrag redovisade Statskontoret året efter, och man presenterade då ett antal förslag för att åtgärda de problem som vrak och ägarlösa båtar kan utgöra.

Året därefter, alltså 2009, fick Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå ett system för omhändertagande av uttjänta båtar, liksom att titta på ett system för att hantera övergivna, nedskräpande fritidsbåtar. Naturvårdsverket kom med sin redovisning 2011, där man bland annat föreslog att kommunerna skulle ges möjlighet att omhänderta fartygsvrak, och det var detta förslag som regeringen sedan gick vidare med och remitterade i en promemoria om flyttning av båtar och skrotbåtar. I den promemorian hade regeringen ett förslag som jag i grunden tycker är bra, nämligen att man skulle få lov att flytta båtar i vissa fall: om en båt är problematisk ur miljösynpunkt eller ur säkerhetssynpunkt, om den är nedskräpande eller om den har blivit dumpad eller kvarlämnad på någon annans mark och markägaren vill att kommunen ska hjälpa till att forsla bort vraket eller den övergivna båten. Förslaget remitterades alltså 2012. Sedan har det strandat på regeringens bord, på Miljödepartementet.

Herr ålderspresident! Jag kan förstå att vi har större och viktigare miljöproblem och frågor att ta tag i, men detta är trots allt ett problem ur miljösynpunkt och mot bakgrund att vi vill ha en attraktiv skärgård och attraktiva sjöar och hav som inbjuder till friluftsliv och som gynnar turism och besöksnäringen och såklart de lokalboende. Det här förslaget har, som jag uppfattar det, ett gott stöd, men ändå händer ingenting.

Den tidigare miljöministern Karolina Skog fick en fråga om detta 2006 - förlåt, det ska naturligtvis vara 2016; tack och lov har Miljöpartiet inte suttit i regeringen så länge! - och då blev svaret att frågan bereds i Regeringskansliet. Nu står vi här år 2020, snart 2021, och regeringens svar är alltjämt att frågan bereds i Regeringskansliet.

Det var mot den bakgrunden som jag skrattade till när ministern i sitt svar sa: "Bland förslagen i Naturvårdsverkets rapport har vi prioriterat flytt av nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar." Man säger alltså att man har prioriterat detta, men det remitterades ju 2012, och sedan dess har inget hänt.

Det finns ingen information om vilka konkreta beredningsåtgärder som har vidtagits. Jag har ställt en skriftlig fråga om när förslaget kommer. Då fick jag ett icke-svar om att ärendet bereds. Jag förstår om ministern nu uppfattar mig som tjatig, men det är mot bakgrund av att detta har tagit extremt lång tid. Varför händer ingenting?

Nu säger miljöministern återigen att frågan bereds i Regeringskansliet. Då vill jag såklart veta: Vad är det för beredningsåtgärder som vidtas? Vad är det för problem som har uppdagats? Vad är det för farhågor regeringen har? Vill man ta ett större grepp om frågan och göra en större lagstiftningsförändring, eller varför har frågan återigen strandat på Miljödepartementet?


Anf. 10 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Tack, Johan Hultberg, för frågorna och för intresset! Jag delar verkligen bilden att detta är ett problem som vi behöver göra någonting åt. Det finns i dag uppenbara luckor i regleringen.

Vi har uppemot 1 miljon fritidsbåtar i landet. Det finns inte riktiga uppgifter om det. Eftersom vi inte har ett båtregister vet vi inte riktigt hur många som finns. Men det är en uppskattning.

När det gäller denna fråga delar vi en problembild. Jag hoppas verkligen att vi förutsättningslöst kan hitta lösningar på det problemet och gå fram med dem. Regeringens prioritering är att vi ska ta tag i havsmiljön i stort. Därför har Miljömålsberedningen fått ett uppdrag att titta på hur vi ska uppnå miljökvalitetsmålen för hav, sjöar och vattendrag. Jag ser mycket fram emot de förslag som kommer att komma från Miljömålsberedningen i den processen.

Vad har då regeringen gjort? Jag kan konstatera att den tidslinje som Johan Hultberg redogör för i stora delar är sann och att Miljödepartementet tog fram en promemoria om flyttning av båtar och skrotbåtar 2012. Det var alltså under alliansregeringen. Man inledde ett lagrådsremissarbete 2012, men det avslutades aldrig.

Vad har då skett sedan den här regeringen tillträdde? Ja, bland annat - jag kan medge att det inte framgick i det skriftliga svar som jag gav till ledamoten tidigare - har vi haft ett svenskt tillträde till Nairobikonventionen om avlägsnande av vrak, den så kallade vrakkonventionen. Riksdagens godkände regeringens proposition om svenskt tillträde till konventionen sommaren 2017, och behövlig lagstiftning trädde i kraft i februari 2018.

Anledningen till att vi och departementet pausade arbetet med en lag om att flytta båtar och skrotbåtar var att vi inte ville orsaka en konflikt mellan de båda lagstiftningsarbetena. Vårt förslag om flytt av båtar och skrotbåtar får inte vara i strid med internationella förpliktelser enligt vrakkonventionen.

Nu när tillträdet är klart har vi återigen börjat bereda förslaget, och vi tar hänsyn till vrakkonventionens regelverk. För att vrakkonventionen ska vara tillämplig måste konsekvensen vara att den övergivna båten eller det övergivna vraket kan förväntas leda till betydande skada på den marina miljön. Detta är någonting som vi analyserar vidare. Vad innebär exempelvis betydande skada?

Har vi tagit någon som helst hänsyn till Statskontorets rapport från 2007? Svar ja. Statskontoret fokuserade på ägarlösa båtar och nedskräpning av båtar men också, i den andra delen, på sanering av vrak. Här har regeringen verkligen tagit krafttag. Sedan 2018 får Havs- och vattenmyndigheten 25 miljoner kronor per år för undersökning och bärgning av olja och spökgarn från fartygsvrak, från Naturvårdsverkets anslag för förorenade områden. Vi har kartlagt de miljöfarliga vraken i svenska vatten och genomför nu oljebärgningsoperationer. Det är mycket kostsamt, men det är ett arbete som regeringen har inlett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I övrigt ser jag fram emot att fortsätta arbetet med denna fråga.


Anf. 11 Johan Hultberg (M)

Herr ålderspresident! Tack, miljöministern, för det kompletterande svaret! Det var lite mer informativt. Det gav en förklaring till varför förslaget återigen har strandat. Varför det strandade tidigare kan man diskutera. Jag hade såklart också önskat att alliansregeringen redan 2013 snabbt hade kunnat få denna lag på plats, men jag har viss respekt för att det behövde remissbehandlas och hanteras vidare.

Att det sedan har tagit åtta år kan jag tycka är minst sagt anmärkningsvärt, för detta skapar en enorm frustration hos de berörda. I min hemkommun, Tanum, har vi till exempel ett ganska uppmärksammat problem utanför Hamburgsund. Det är ett antal båtar som ligger och skräpar och som har gjort det länge. De ligger precis utanför inloppet till samhället, där fritidstrafik och yrkesfiskare dagligen passerar. Det är ett praktiskt problem att de delvis ligger i vägen, men framför allt skräpar de ned. Det ser tråkigt ut, och det är liksom en skamfläck för en annars fantastiskt fin ort och miljö.

Jag har haft kontakt med flera andra som har detta problem. En mejlade till mig och berättade att han var ordförande i en samfällighetsförening som bland annat hade en båtklubb. Där hade båtar varit liggande i ett tiotal år, och man hade inte möjlighet att flytta på dem. Det är en stor frustration när samfälligheten inte har några rättsliga möjligheter att lösa problemet. De vänder sig till kommunen, men kommunen vågar inget göra. De är rädda för att det ska uppfattas som egenmäktigt förfarande, och de har inte lagen på sin sida när det gäller att agera.

Detta är ett problem som vi redan i dag har i hela Sverige - i sjöar, i kanaler och längs med våra kuster. Vi kan också befara att problemet kommer att bli större, eftersom det, som miljöministern nämnde, finns många fritidsbåtar. Många är gamla. De allra flesta båtägare är engagerade och ansvarsfulla människor som tar hand om sina båtar och på intet sätt är en del av problemet. Men det finns såklart ett och annat rötägg som inte gör det, och då måste det finnas lagliga verktyg för att hantera de problemen. Det är vad min interpellation handlar om.

Jag har också väckt en motion i denna fråga, där jag tittar lite vidare på den problematik som berörs här och som ministern var inne på i sitt andra svar. Jag tycker inte att det är ändamålsenligt att införa ett båtregister. Jag tror att det kostar mer än vad det smakar, så att säga. Jag tror att det blir för mycket byråkrati och för höga kostnader.

Men jag tror att det i grunden är en bra idé med någon form av producentansvar. Det har branschen och många olika intressenter varit ganska positiva till. Problemet med det förslag som tidigare utreddes var att det var en retroaktivitet i förslaget. De som köper båtar i dag skulle betala för miljöskulden, och det är inte riktigt rimligt. Jag tycker till exempel att de skrotningspremier som denna regering har infört för att man ska ta hand uttjänta fritidsbåtar skulle kunna ingå i en fond, där staten inledningsvis tar en del av kostnadsansvaret för att hantera en del av det historiska problemet. Sedan ska såklart nybåtsförsäljningen, så att säga, finansiera den kommande hanteringen av uttjänta båtar. Då får vi ett bra miljömässigt omhändertagande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Här handlar det om att regeringen måste agera och sätta lite fart. Konventionen trädde som sagt i kraft 2018. Nu är det 2020 och snart 2021. Jag hoppas att detta förslag eller ett liknande förslag snart kan träda i kraft.


Anf. 12 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Herr ålderspresident! Jag vill återigen inleda med att säga att jag delar bilden att detta är ett problem som vi i dag inte riktigt har verktyg för att hantera.

Det finns frågor kring producentansvar, ägarregister och hur man ska lösa detta. Så som lagstiftningen ser ut i dag är det den som äger en båt som har ett ansvar. Man ska se till att inte skräpa ned i naturen. Framför allt ska man inte dumpa en båt som innehåller miljöskadliga ämnen. Det är att bryta mot lagen.

Vi har problem med tillsyn och med att kunna eftersöka den som kanske har lämnat sin båt hos en båtklubb. Man kan ha lämnat båtar vind för våg, och de kan driva in i ett naturskyddsområde. Det är oerhört oansvarigt. Där har det då tidigare funnits förslag om att inrätta just ett ägarregister.

Man kan konstatera att det under alliansregeringens tid inte fanns något intresse av att gå vidare med just den delen. Det är klart att man kan tänka sig olika varianter av producentansvar. Jag tror att vi behöver ta steg framåt i den delen. Var ska det ligga? Sedan var det som Johan Hultberg nämnde om retroaktiv skuld intressant.

Det är också ett välkänt faktum att båtar är väldigt långlivade. De nästan 1 miljon båtar som finns i dag finns ju där, och på något sätt ska de undanskaffas. Det kommer ut fler båtar på marknaden, men det är väldigt få i förhållande till de båtar som redan finns. Därför behöver man noggrant överväga hur något sådant skulle kunna utformas.

Frågan är viktig, och jag ser som sagt var fram emot Miljömålsberedningen, som ju har tittat brett på hela havsmiljön. Där tror jag också att frågan om fritidsbåtar ingår på olika sätt. Det är ett väldigt positivt samarbete och en process där riksdagens alla partier är med. Så kan vi hitta gemensamma lösningar på den här typen av problem, som vi behöver åtgärda för att uppnå våra gemensamma miljömål.

För att säga ytterligare någonting kring sanering av vrak är det någonting som verkligen behövs. Det finns många vrak med tilltagande rost som nu riskerar att börja släppa ut olja, diesel och annat, och Havs- och vattenmyndigheten har alltså i uppdrag att åtgärda dessa. De har gjort en inventering, och nästkommande projekt är vraket Skytteren på västkusten. Det anses vara det mest miljöfarliga i svenska vatten med uppskattningsvis 400-500 kubikmeter olja kvar i vraket. Det här är ett vrak som har legat väldigt länge, och det är väldigt olyckligt att man inte har åtgärdat det tidigare. Nu har vi en process för det, vilket åtminstone är ett stort steg framåt.


Anf. 13 Johan Hultberg (M)

Herr ålderspresident! I havets djup finns det många dolda miljöproblem som vi behöver ta itu med. Det är bra att regeringen har adresserat problemen med de här större vraken som bär på olja och kemikalier och dessutom har laster som är ett miljöproblem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det vi diskuterar lite mer specifikt i den här interpellationsdebatten rör mindre miljöproblem. Det är trots allt ofta mindre fritidsbåtar, små fiskebåtar eller liknande som i sig kanske inte bär på så mycket miljöskadligt men som skräpar ned och som naturligtvis när de bryts ned blir till mikroplaster och andra miljöproblem vad det lider.

Jag tycker att det är utmärkt att Miljömålsberedningen arbetar med ett brett havsmiljöuppdrag, men vi får liksom inte förvilla oss i det stora arbetet och glömma bort de konkreta, lite mindre problemen. Miljömålsberedningen är trots allt tillsatt för att fokusera på de stora, långsiktiga miljöutmaningarna som kräver att vi kommer överens, gärna brett över parti- och blockgränser, och som ger en inriktning för politiken.

Detta är ett mer, om uttrycket tillåts, hands-on miljöproblem, där vi saknar verktyg i lagstiftningen. Därför kommer jag att fortsätta att vara en liten nagel i ögat på miljöministern så att det händer någonting på departementet. Jag vill inte behöva stå här om tre fyra år och fråga miljöministerns efterträdare varför ingenting har hänt och varför förslaget fortfarande är strandat.

Jag hoppas verkligen att juristerna på Miljödepartementet kan reda ut hur det förhåller sig med Nairobikonventionen och återkomma med ett skarpt förslag så att kommuner, markägare, småbåtshamnsinnehavare, lokalbefolkning och andra som upplever det här problemet känner att det äntligen händer någonting. Jag vet nämligen att väldigt många uppfattar en stor nonchalans. Ingenting har hänt på tio år. Nu måste det hända.

Tack för debatten!


Anf. 14 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Herr ålderspresident! Tack återigen, Johan Hultberg, för intresset för en fråga som jag delar engagemanget i! Regeringen avser att gå vidare just med att se hur vi kompletterar de åtgärder som behöver göras i förhållande till Nairobikonventionen. Vi behöver fortsätta att väga de förslag som har kommit från våra myndigheter.

Det var ju också så att alliansregeringen remitterade sitt förslag, men sedan gick man aldrig vidare med det. I budgetpropositionen för 2012 anser regeringen Reinfeldt "inte att det är klarlagt att kostnaderna med införandet och upprätthållandet av ett register överväger nyttan med det".

Det här är kanske något man bör titta på igen. Även om de allra flesta som äger en båt älskar havet och verkligen vill värna om vår gemensamma natur finns det, precis som Johan Hultberg sa, rötägg som bara släpper sin båt vind för våg eller lämnar den. Det kan i och för sig också hända att någon avlider och det faller i glömska.

Det finns även i dag ett ansvar hos ägaren av en båt. Oavsett om man har en liten skylt med vem som äger båten eller inte är det denna som har det juridiska ansvaret, och tills vi har kunnat gå vidare i den här frågan vill jag verkligen från riksdagens talarstol understryka detta ansvar. Ingen ska tro att det är okej att bara släppa sin båt vind för våg och låta någon annan ta det ansvaret.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2020/21:106 Flyttning av båtar och skrotbåtar

av Johan Hultberg (M)

till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

 

Problemet med hur övergivna båtar, skrotbåtar och vrak ska hanteras har av okänd anledning strandat på Regeringskansliet. Redan år 2007 gav dåvarande regeringen ett uppdrag till Statskontoret att utreda vem som bör ha rätt eller skyldighet att omhänderta, sanera och flytta skeppsvrak och ägarlösa båtar. År 2009 fick Naturvårdsverket ett vidare uppdrag att föreslå ett system för omhändertagande av uttjänta fritidsbåtar och ett system för att hantera övergivna, nedskräpande fritidsbåtar. Miljödepartementet tog delar av Naturvårdsverkets förslag vidare genom att remittera en promemoria om flyttning av båtar och skrotbåtar.

I promemorian från Miljödepartementet föreslogs en ny lag om flyttning av båtar i vissa fall. Enligt förslaget ska regeringen meddela föreskrifter om rätt för en myndighet eller kommun att flytta en båt om det behövs för att skydda människors hälsa och miljön, undvika materiella skador eller upprätthålla ordning till sjöss eller på land. Promemorian innehåller också förslag om att regeringen får meddela föreskrifter om rätt för en myndighet eller kommun att flytta en båt från en fastighet om fastighetsägaren begär det och om vissa villkor är uppfyllda. Enligt promemorians förslag ska kostnader för flyttning i första hand bäras av ägaren till båten eller skrotbåten.

Om promemorians förslag blev verklighet skulle det bli möjligt att åtgärda mycket av den problematik som bland annat övergivna båtar och båtvrak i dag orsakar. Men trots att promemorian remitterades redan år 2012 har regeringen fortfarande inte återkommit till riksdagen med något skarpt lagförslag. Därför frågade undertecknad, genom en skriftlig fråga den 19 augusti i år, miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) om hon kommer att återkomma till riksdagen med lagförslag som ger kommunerna möjlighet att vid behov flytta eller fatta beslut om att flytta skeppsvrak och ägarlösa båtar, och om ja, när ett sådant förslag kommer. Miljö- och klimatministern svarade den 3 september i år, 2020, att det remitterade förslaget om en ny lag bereds inom Regeringskansliet. Ministern gav dock inget besked om när eller ens om regeringen kommer att lägga fram något förslag.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin följande:

 

  1. Kommer ministern att återkomma till riksdagen med ett färdigt lagförslag om en ny lag om flyttning av båtar i vissa fall? Och om ja, när?
  2. Anser ministern att det är rimligt att förslaget om ny lag om flyttning av båtar i vissa fall har beretts i över tio år utan att ett färdigt förslag har lagt på riksdagens bord, eller vad sker från ministerns sida?