Folkomröstning om EU-konstitutionen
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenCecilia Malmström (Fp)
- Hoppa till i videospelarenUlf Holm (Mp)
- Hoppa till i videospelarenCecilia Malmström (Fp)
- Hoppa till i videospelarenUlf Holm (Mp)
- Hoppa till i videospelarenSven Bergström (C)
- Hoppa till i videospelarenCecilia Malmström (Fp)
- Hoppa till i videospelarenUlf Holm (Mp)
- Hoppa till i videospelarenSven Bergström (C)
- Hoppa till i videospelarenCecilia Malmström (Fp)
Protokoll från debatten
Anföranden: 9
Anf. 105 Cecilia Malmström (Fp)
Anf. 106 Ulf Holm (Mp)
Anf. 107 Cecilia Malmström (Fp)
Anf. 108 Ulf Holm (Mp)
Anf. 109 Sven Bergström (C)
Anf. 110 Cecilia Malmström (Fp)
Anf. 111 Ulf Holm (Mp)
Anf. 112 Sven Bergström (C)
Anf. 113 Cecilia Malmström (Fp)
den 27 september
Interpellation
2007/08:26 Folkomröstning om EU-konstitutionen
av Ulf Holm (mp)
till statsrådet Cecilia Malmström (fp)
Några dagar efter det att EU:s stats- och regeringschefer åkt hem från EU-toppmötet i Bryssel på midsommardagen den 23 juni skrev EU-ministern i Aftonbladet bland annat följande: Med det nya fördraget i hamn har vi ett EU som är en stark partner i världen. Ja, om nu EU inte var en stark partner tidigare så är det uppenbart att den nya konstitutionen innehåller stora förändringar av EU för att just göra den till en stark partner i världen.
Det rör sig alltså inte bara om kosmetiska förändringar, utan faktiskt om stora ändringar av EU. EU-ministern skriver själv i samma artikel att Sverige försvarat helheten och sagt nej till propåer om strykningar och stora ändringar som lanserats . Vad EU-ministern skriver är alltså att EU-konstitutionen som fanns tidigare, och som Hollands och Frankrikes väljare sagt nej till i folkomröstningar, i princip är oförändrad och därmed innehåller samma stora förändringar i maktfrågan som tidigare. Det är inte alltså inte fråga om ett nytt fördrag utan om samma gamla konstitution.
Vid EU-toppmötet i Laeken 2001, där diskussionerna om EU:s framtid inleddes, beslutades att EU måste komma närmare folket. Det framstår då som ytterst märkligt att resultatet av diskussionerna om hur EU ska se ut i framtiden inte innebär att medborgarna tillfrågas om de tycker att EU-konstitutionen är bra eller ej.
Om nu regeringen, med EU-ministern i spetsen, är så glad och stolt över EU-konstitutionen är det märkligt att den inte vågar ta en diskussion med medborgarna om den i en folkomröstning. I stället insmyger sig känslan av att regeringen inte riktigt är nöjd med beslutet. Kanske är det så.
Sedan EU-toppmötet i juni har EU-ministern inte skrivit fler artiklar och hållit fler tal om EU:s konstitution och framtid än vad som kan räknas på ena handens fingrar. Det är förvisso fler än jag själv gjort, men om inte ens EU-ministern orkar engagera sig mer – hur ska då vanligt folk engagera sig?
Det bästa sättet att få i gång en diskussion om EU och dess framtid är givetvis att arrangera en folkomröstning. Inget annat sätt är bättre för att få i gång en diskussion i skolor, på arbetsplatser, i olika chattforum och vid köksborden.
EU-ministern menar att den svenska EU-politiken ska förankras väl hos medborgarna. Frågan är på vilket sätt detta ska göras. Regeringen har lagt ned EU 2006-kommittén, som var den stora sammanhållande drivkraften i svensk EU-debatt. Något nytt har inte kommit. EU-debatten somnar allt mer in i Sverige samtidigt som EU blir allt mäktigare. Det är en oroande utveckling.
Jag vill mot bakgrund av vad som framförts ovan fråga:
Kommer statsrådet att ta initiativ till att utlysa en svensk folkomröstning om EU:s konstitution, och i så fall när?
Kommer statsrådet att verka för att lika stora ekonomiska resurser avsätts till organisationerna på ja- respektive nej-sidan vid en sådan folkomröstning?