Försäkringskassans hantering av felaktiga utbetalningar

Interpellationsdebatt 25 april 2023

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 9 Statsrådet Anna Tenje (M)

Fru talman! Isak From har frågat mig om regeringen och jag avser att ta några generella initiativ för att se till att felaktiga elstödsutbetalningar återbetalas. Isak From har också frågat mig hur regeringen avser att säkerställa regeringens styrning av sina myndigheter så att de återkommande felaktigheter som nu framkommit rörande utbetalningar inte upprepas.

Regeringen arbetar aktivt för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott som hotar våra välfärdssystem. Det gäller även utbetalningar av elstöd till hushållen. Detta framgår tydligt av de uppdrag om att vidta förberedande åtgärder inför utbetalning av elstöd som regeringen gav både Försäkringskassan och Affärsverket svenska kraftnät i november 2022 respektive i januari 2023. Försäkringskassan har i förberedelsearbetet samverkat med berörda myndigheter och aktörer i syfte att motverka felaktiga utbetalningar.

Fru talman! Varje år utbetalas uppskattningsvis 18 miljarder kronor felaktigt, varav hälften misstänks vara olika typer av bidragsbrott. Det är orimligt, och därför tar den här regeringen krafttag mot bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Att stoppa felaktigt nyttjande av välfärden och bidragsbrott är högt prioriterat i Tidöavtalet, bland annat genom inrättandet av Utbetalningsmyndigheten, som bland annat ska förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar.

Att felaktigt utbetald ersättning återbetalas är viktigt för tilltron till och legitimiteten för den skattefinansierade välfärden. Mot bakgrund av detta har regeringen vidtagit åtgärder för att säkerställa att felaktigt utbetalt elstöd återbetalas.

Av regeringens förordningar om elstöd till hushållen följer att en mottagare av elstöd kan bli återbetalningsskyldig till Försäkringskassan om stödet har bestämts felaktigt eller med för högt belopp. Försäkringskassan kommer även att samarbeta med Skatteverket i anslutning till att elstödet till företag börjar utbetalas för att minimera risken för att ersättning betalas ut dubbelt.

Jag vill understryka att jag är trygg i vetskapen om att Försäkringskassans allmänna kontrollarbete genererar goda resultat. De senaste årens trend med ett generellt ökat positivt resultat avseende antalet kontroller, upptäckta felaktiga utbetalningar, polisanmälningar och återkrav håller i sig även för 2022.

Antalet polisanmälningar som myndigheten gör har ökat med 38 procent sedan 2021, och det gjordes cirka 8 150 polisanmälningar under 2022. Under 2022 gjordes också 29 500 kontrollutredningar. I Försäkringskassans årsredovisning för 2022 går att läsa att man under året betalade ut 251,5 miljarder kronor. Det gör att myndighetens arbete med att motverka, upptäcka och åtgärda felaktiga utbetalningar är mycket betydelsefullt.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att undvika att ersättning betalas ut felaktigt. Regeringen arbetar exempelvis med att skapa förutsättningar för att myndigheter mer effektivt ska kunna dela information och därmed kunna förhindra felaktiga utbetalningar.

Jag vill tydliggöra att det är viktigt för mig och regeringen att vår gemensamma välfärd går till den som har rätt till ersättning, inte till någon annan.


Anf. 10 Isak From (S)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Låt mig börja med att gratulera Anna Tenje och Växjö till SM-guldet i går. Jag hoppas att hon hinner fira ordentligt. Det var innovativt att bygga en finsk mur in i Växjös mål. Bygdens söner från Skellefteå klarade inte riktigt ut det. Nästa gång kanske det är möjligt - vi får se.

Fru talman! Utgångspunkten för min interpellation är regeringens hantering av elstöden. Man har på olika sätt haft fyra olika former för elstöd hoppandes omkring. Det var väldigt tydliga löften i valrörelsen om att ett elstöd skulle vara på plats och betalas ut den 1 november.

Det är ett mischmasch av brutna vallöften som har kompletterats med nya osäkerheter. Det är fortfarande så att regeringen har delat landet. Den har varit tydlig med att norra Sveriges företag inte ska få något elstöd. De företag i södra Sverige som nu har fått elstöd på ett sätt som de inte skulle ha kunnat få men ändå har fått - via de pengar som var avsedda för privatpersoner och som har hanterats av statsrådets myndighet Försäkringskassan - råder det också lite osäkerhet kring.

Man har från regeringshåll kommenterat att stödet inte ska behöva återbetalas. Däremot har Skatteverket gått ut och betonat att stöden ska beskattas, vilket är välkommet. Lägg därtill att det är tydliggjort i granskningen att många av de företag som har fått elstöd som borde ha gått till privatpersoner kan vara jordbruksföretag. Dessa ligger som bekant under EU:s jordbrukspolitik och berörs särskilt av de statsstödsregler som gäller jordbruk.

Samtidigt uppger Försäkringskassan att man har varit väl medveten om att stödet som har gått och som skulle gå till privatpersoner också kan ha betalats ut till näringsverksamhet på grund av att man har samma elmätare.

Vi vet att det hela var ett hastverk. Trots de tydliga löften som högerregeringen har gett råder fortfarande betydande osäkerhet, främst från företagen.

Precis som Anna Tenje redogjorde för i sitt svar genomför Försäkringskassan väldigt många utbetalningar. Av dem som genomfördes 2021 bedömde Försäkringskassan själv att 130 000 var felaktiga och att myndigheten betalade ut 1,6 miljarder kronor för mycket. Försäkringskassan har också redovisat att 20 procent av dessa felaktiga utbetalningar beror på att myndigheten själv har gjort fel och att man är medveten om det.

Trots det polisanmäler myndigheten enskilda som har fått felaktigt utbetald försäkringspenning eller sjukpenning. Jag säger ingenting om det. Däremot skickar det lite olika signaler om att det råder olika regelverk och om vad som ska räknas som en brottslig handling och vad som inte ska räknas som det. Jag tycker att statsrådet här kan förtydliga vad som ska vara en brottslig handling.


Anf. 11 Statsrådet Anna Tenje (M)

Fru talman! Det gläder mig oerhört mycket att interpellanten Isak From delar både mitt intresse för att beivra felaktiga utbetalningar och, framför allt, mitt stora intresse för hockey. Det var sannerligen en glädjens dag i går, och jag har lovat - inte vid ett svagt tillfälle utan i en glädjeyttring - att jag kommer att bjuda regeringen på Lakerstårta vid regeringssammanträdet på torsdag.

Fru talman! Att motverka felaktiga utbetalningar är någonting som ligger regeringen varmt om hjärtat. Vi ser det som något som det onekligen är väldigt angeläget att jobba med. Det är viktigt att svenska folket kan känna tilltro till våra myndigheter och till att bidragspengar betalas ut till rätt personer.

Regeringen tar som sagt frågan på stort allvar och kommer att fortsätta att arbeta aktivt med att motverka fusk och felaktiga utbetalningar. I Tidöavtalet är det tydligt stipulerat att vi bland annat ska jobba med en utbetalningsmyndighet men även med en nationell folkräkning.

Vi kommer att stärka sekretesslagstiftningen på ett sådant sätt att det medger att olika myndigheter kan samverka för att sätta dit den organiserade brottsligheten och undvika felaktiga utbetalningar. Men vi arbetar också för att säkerställa att företag som fick ta del av elstödet i den första omgången inte får ta del av det i den andra omgången, som interpellanten är inne på. Eftersom ersättningsnivåerna för de två elstöden i den första omgången är på samma nivå kommer inte några återkrav att ställas. Men det är onekligen väldigt viktigt att man inte får ut dubbel betalning.

Regeringen arbetar för att myndigheterna ska få bättre förutsättningar att undvika fel i framtiden, bland annat genom större möjligheter till informationsutbyte och mer samarbete mellan myndigheterna.

I samband med detta ser vi över möjligheten att åtgärda problemet inför utbetalningarna av elstödet i hela landet utan att fördröja utbetalningen alldeles för länge. Regeringen samarbetar därför med myndigheterna för att säkerställa att deras arbete sker så effektivt som det bara är möjligt. Elstödet till hela landet innehåller dessutom ett tak för elförbrukningen, vilket ytterligare minimerar risken att det går till företag.

Regeringen värnar om våra gemensamma medel. Jag har förtroende för att Försäkringskassan och våra andra myndigheter kommer att fortsätta arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsfusk och att regeringen kommer att verka för att hitta mer effektiva verktyg för att myndigheterna ska kunna genomföra det hela.


Anf. 12 Isak From (S)

Fru talman! Det här har ju varit en fråga som har debatterats ganska flitigt i medierna och på sociala medier. Jag blev kontaktad av en medborgare i Västsverige som ville betala tillbaka sitt elstöd. Han fick beskedet att det inte gick. Han har dock blivit lugnad med att han ska få bli beskattad för pengarna.

En annan medborgare, i Mellansverige, kontaktade oss för att beskriva sin frustration. När hen hade fått utbetalt för mycket föräldrapenning blev hen polisanmäld för att hen som enskild inte hade upptäckt att det var för mycket.

Samtidigt har det i olika omgångar nu beskrivits som att det inte blir samma åtgärder i de här delarna. Det är klart att det blir en viss frustration för enskilda som drabbas av en sådan hantering.

Statsrådet nämner den utbetalningsmyndighet som förhoppningsvis kommer att starta den 1 januari 2024. Det arbetet startade genom en utredning av den socialdemokratiskt ledda regeringen eftersom vi såg det omfattande fusket. Inte minst handlar det om att gängkriminella startar företag, har svarta pengar som förs in i bolaget och sedan låter enskilda ta ut och skapa föräldrapenning och annat. Det är av största vikt att denna myndighet kommer på plats.

Noterbart är att högerregeringen med beslutet att lokalisera myndigheten till Hammarby sjöstad frångick den lokaliseringsprincip som framlades för riksdagen i propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder, där huvudinriktningen i fortsättningen skulle vara att nya myndigheter skulle placeras utanför Stockholm. Det hade väl varit en fin trofé för ministern att plocka hem till Småland att lokalisera myndigheten där?

Ett tydligt medskick blir alltså att kommande myndigheter och myndigheters placering kan göra väldigt stor nytta ute i landet. Det finns fler lokaliseringsplatser än Hammarby sjöstad.

Jag vill särskilt betona vikten av den fortsatta hanteringen av de fyra elstöd som fortfarande inte är fullt ut utredda eftersom en del av de utbetalningar som gått ut i första omgången har visat sig vara felaktiga. Nu kommer det en ny utbetalningsomgång, och då är det av största angelägenhet att statsrådet och Försäkringskassan har vidtagit relevanta åtgärder, så att nya fel undviks.


Anf. 13 Statsrådet Anna Tenje (M)

Fru talman! Ja, man går ju igång lite när smålänningar kommer på tal. Men det som tjänar smålänningar allra bäst är att skattebetalarnas pengar används så effektivt som möjligt och att skattebetalarnas pengar går till dem som har rätt till dem - inte till dem som begår bidragsbrott.

I det här fallet tänker jag att det viktiga är att myndigheten blir effektiv och uppnår sitt syfte. Vi ska jaga varje skattekrona som annars riskerar att hamna i plånböckerna hos dem som begår bidragsbrott. Men visst hade det suttit fint med en myndighet till i Växjö.

Fru talman! Elstödet till hela landet kommer nu att betalas ut i slutet av maj. Regeringen har en nära samverkan med de relevanta myndigheterna, och åtgärder kommer att vidtas för att säkerställa att företag inte får ta del av detta stöd.

Det första stödet var riktat till område 3 och 4 och gick då till konsumenter, företag och kommuner. Det gör ju inte elstöd nummer 2 på samma vis. Regeringen kommer också att göra ett förtydligande i förordningen som rör elstöd 2 för att klargöra att endast konsumenter har rätt till stödet. I det fall det råder tvivel om elen har använts av konsument eller av näringsidkare kommer Försäkringskassan att göra en manuell granskning för att säkerställa att stöd endast utgår för el som förbrukats i konsumtionssyfte.

Fru talman! Jag tycker att det är oerhört positivt att vi diskuterar frågan om felaktiga utbetalningar när det gäller våra bidragssystem. Felaktigheter och fusk när det gäller bidrag skadar legitimiteten i våra gemensamma välfärdssystem och kostar oerhört mycket pengar - pengar som skulle kunna användas på ett betydligt bättre sätt än att lägga grunden för den organiserade brottsligheten, vilket faktiskt är sanningen i dag.

Det gläder mig att Socialdemokraterna är aktiva i den här frågan, men jag kan ändå inte konstatera att den föregående socialdemokratiska regeringen jobbade särskilt aktivt med frågan. Vi kan nu konstatera att den här regeringen har gett tydliga uppdrag i regleringsbreven till de brottsförebyggande myndigheterna men även till andra myndigheter.

Vi jobbar nu med en sekretesslagstiftning som ska syfta till att man kan samverka för att sätta dit den organiserade brottsligheten och framför allt också förebygga och förhindra att utbetalningar görs över huvud taget.

Vi tittar på en registerlagstiftning som också tjänar samma syfte och gör den breda samverkan mellan myndigheter så mycket bättre för att man att också ska kunna delge varandra information. Där är det snarare en regel att man får dela information och ett undantag att man inte gör det - inte som på den socialdemokratiska tiden, då det var precis tvärtom.

Jag vill också uppmana till bred samverkan inte bara mellan statliga myndigheter utan också mellan myndigheter och kommuner. I kommunerna finns det ju också väldigt mycket pengar som riskerar att hamna i helt fel plånböcker. Här behöver vi göra en bred ansats för att sätta stopp för varje skattekrona som annars riskerar hamna i brottslingarnas plånböcker.

Vi har också satt igång arbetet med Skatteverkets folkräkningsuppdrag. Detta blir också en oerhört viktig pusselbit, och det är också någonting som den förra regeringen var helt oförmögen att sätta igång.

Alla dessa fem saker sammantagna är sådant som man valde att inte göra i den socialdemokratiska regeringen men som nu kommer att tjäna våra myndigheter väl. Framför allt kommer de också att tjäna skattebetalarnas pengar väl.

Från regeringens sida kommer vi att fortsätta att agera för att ge myndigheterna verktyg för att bemöta bidragsfusk och felaktiga utbetalningar. Men det gläder mig att Socialdemokraterna numera också tycker att detta är oerhört viktigt.


Anf. 14 Isak From (S)

Fru talman! Jag kan garantera äldre- och socialförsäkringsministern att vi socialdemokrater kommer att stå på deras sida - Tommy, Birgitta och andra - som nyttjar försäkringspengen och behöver vara sjukskrivna. Deras rätt ska möjliggöras, och de ska inte onödigtvis bli misstrodda. Det är ändå grunden för socialförsäkringssystemet att de som behöver ersättning ur systemet också ska få det.

Det kommer med all sannolikhet att vara så att regeringens hantering av de olika elstöden kommer att granskas, både av KU och Riksrevisionen och förmodligen också av EU-kommissionen, särskilt när det gäller att man har blandat ihop de delar som kanske främst har med jordbruksföretagen att göra med det stöd som går till konsumenter. Jordbruksföretagen ligger under ett särskilt regelverk.

Jordbruksföretag i södra Sverige har nu kunnat ta del av elstöd medan jordbruksföretag i norra Sverige inte kommer att kunna ta del av det. Grunden i den gemensamma jordbrukspolitiken är att de delar som ska finnas med ska vara gemensamt godkända. Jag förutsätter att flera olika aktörer kommer att hantera detta.

Det är samma sak med det som gäller företagsstöden. Här är det tydligt aviserat att vissa delar av landet kommer att få elstöd medan andra inte kommer att få det. Det kommer också med all sannolikhet att granskas.

Men vi är helt överens om att vi behöver jobba gemensamt för att tydliggöra att socialförsäkringssystemet ska vara robust och rättssäkert och att det inte ska vara för några gängkriminella. Och då behövs det en robust myndighet som inte själv gör den mängd fel som man tidigare har gjort.


Anf. 15 Statsrådet Anna Tenje (M)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag delar interpellantens åsikt att det ska vara lätt att göra rätt men också att myndigheten själv ska göra rätt och att man ska ha tydliga kontrollfunktioner även för den delen.

Den vanligaste anledningen till att man gör fel är att man har uppgett fel uppgifter och att de ligger kvar. Medborgarna utgår ofta från att våra myndigheter har vissa uppgifter som de faktiskt inte har. Man är skyldig att uppdatera uppgifterna ganska kontinuerligt. Har det skett en förändring av hyran eller, för den delen, av lönen kommer det inte in per automatik till våra myndigheter på det vis som jag hade önskat. Det hade underlättat för medarbetare och framför allt för de medborgare som tar del av olika förmåner.

Bra kan bli bättre. Vi behöver jobba mycket effektivare och tydligare med dessa frågor när det gäller bidragsbrott och den organiserade brottsligheten. Men vi behöver också bli bättre på att själva göra rätt från början.

Jag vill tacka för debatten, och jag konstaterar att det finns ett brett intresse i kammaren av att komma åt problemen med felaktiga utbetalningar. Detta är en oerhört viktig fråga. Jag ser fram emot att diskutera den både i och utanför kammaren framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2022/23:287 Försäkringskassans hantering av felaktiga utbetalningar

av Isak From (S)

till Statsrådet Anna Tenje (M)

 

Försäkringskassan genomförde 2021 över 64 miljoner utbetalningar. Av dem var ungefär 130 000 felaktiga, och myndigheten betalade ut 1,6 miljarder kronor för mycket. Försäkringskassan rapporterade i oktober 2022 att drygt 20 procent av Försäkringskassans felaktiga utbetalningar beror på att myndigheten själv gör fel. Det är utbetalda pengar som människor också behöver betala tillbaka.

Försäkringskassan har rätt att göra ett återkrav på en felaktig utbetalning. Det spelar ingen roll om det är personen själv som angett fel belopp eller om det är Försäkringskassan enligt 108 kap. 2 § socialförsäkringsbalken. Således är det Försäkringskassan som ska besluta om personen lämnat felaktiga uppgifter. I andra fall måste den som fått pengarna ha insett eller borde ha insett att betalningen var felaktig.

Det är bestämmelserna om preskription som avgör hur långt tillbaka i tiden detta kan begäras. Preskriptionstiden för en fordran är enligt huvudregeln 10 år enligt 2 § preskriptionslagen.

Nu framkommer det att Försäkringskassan kommit fram till att några av de skyhöga elstödsutbetalningar som gått ut till enskilda kan ha varit fel då det mest troligt rör sig om företag som på ett eller annat sätt berörs av EU:s statsstödsregler. Företagens möjliga elstöd har dock ännu inte godkänts av EU-kommissionen då regeringen inte ännu skickat in ansökan till kommissionen.

När det gäller vanligt folk som fått utbetalt för hög sjukpenning eller föräldrapenning kan myndigheten skyndsamt, men ibland efter flera år, kräva tillbaka pengarna. 

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Tenje:

 

  1. Avser regeringen och statsrådet att ta några generella initiativ för att se till att felaktiga elstödsutbetalningar återbetalas?
  2. Hur avser regeringen att säkerställa regeringens styrning av sina myndigheter så att de återkommande felaktigheter som nu framkommit rörande utbetalningar inte upprepas?