Försvarsmaktens ansvar för sina miljöskulder

Interpellationsdebatt 11 mars 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 1 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Svar på interpellationer

Fru talman! Ilona Szatmari Waldau har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att Försvarsmakten ska ta sitt ansvar för såväl den uppkomna föroreningen av Uppsala kommuns vattentäkt som övriga platser där Försvarsmaktens verksamhet åstadkommit miljöskulder.

Jag vill börja med att säga att Uppsala Vatten och Avfall AB har stämt staten genom Försvarsmakten. Parterna kommer att mötas i tingsrätten. Jag som statsråd och del av regeringen bör inte kommentera pågående rättsprocess.

Regeringen ser allvarligt på spridningen av högfluorerade ämnen, så kallade PFAS, i vår miljö. Regeringen anser det viktigt att Försvarsmakten har hög ambitionsnivå när det gäller att minimera miljöeffekterna av sin verksamhet. Regeringen gav myndigheten i uppdrag att under 2020 bland annat ta fram en handlingsplan för områden som har förorenats av högfluorerade ämnen, så kallade PFAS.

Enligt myndighetens instruktion ska Försvarsmakten, med beaktande av de krav som myndighetens uppgifter enligt instruktionen ställer, ta miljöhänsyn i sin verksamhet i fred. Inom ramen för detta miljöarbete ska Försvarsmakten bidra till att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.

För att åstadkomma detta har Försvarsmakten bland annat antagit en egen miljöpolicy och egna miljömål för Försvarsmaktens verksamhet. Försvarsmaktens verksamhet prövas i förekommande fall enligt miljöbalkens bestämmelser.

Skyldigheten att avhjälpa miljöskador regleras bland annat i miljöbalken. Vidare framgår det av förordningen med instruktion för Försvarsmakten att Försvarsmakten, utöver vad som följer av miljöbalken och i den utsträckning myndighetens resurser medger, ska avhjälpa föroreningsskador, bland annat i enlighet med myndighetens inventering av förorenade områden som orsakats av tidigare militär verksamhet.

Miljöbalken reglerar också hur ansvarsfördelning ska göras när flera verksamhetsutövare är ansvariga för en skada.

Det är alltid den som vidtar en åtgärd eller bedriver en verksamhet som kan orsaka eller har orsakat en förorening som är ansvarig för att förhindra eller åtgärda en föroreningsskada i skälig omfattning. I den mån Försvarsmakten har orsakat en skada har myndigheten således att vidta åtgärder i enlighet med den reglering som jag nyss nämnde.


Anf. 2 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! För snart tio år sedan, sommaren 2012, upptäcktes att en av Uppsalas vattentäkter hade för höga halter av PFAS. PFAS, som står för perfluorerade och polyfluorerade ämnen, är extremt långlivade och mycket svårnedbrytbara.

De höga halterna upptäcktes tack vare att Livsmedelverket gjorde en studie av blodprov som togs från förstagångsföderskor mellan åren 1996 och 2011. I studien upptäckte man en förhöjd halt av PFAS i flera kvinnors blod. Genom att jämföra kvinnornas bostadsadresser kunde man konstatera att det var i vissa bostadsområden i Uppsala som blodproven visade dubbelt så höga halter av PFAS.

Uppsala kommun valde då att stänga flera brunnar, och en vattentäkt hölls stängd i flera år. Men i en växande kommun som Uppsala är det i längden inte hållbart att hålla en viktig vattentäkt stängd, så sedan 2015 renas vattentäkten med aktivt kol till en kostnad som 2015 beräknades till 12 miljoner om året. Denna kostnad läggs nu på Uppsalabornas vattenräkning.

Akademiska sjukhuset har en egen vattentäkt, som man valde att stänga 2012. Den har inte återöppnats, utan sjukhuset tar nu det kommunalt renade vattnet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Uppsala tar sitt dricksvatten från Uppsalaåsen. Den går genom staden från norr till söder och passerar Försvarsmaktens område Ärna, där PFAS har använts. Området ligger strax norr om Uppsala tätort, och där har Försvarsmakten under lång tid bedrivit militär flygverksamhet. I sin verksamhet har Försvarsmakten använt brandskum som innehåller PFAS.

Uppsala kommuns undersökningar pekar ut Försvarsmaktens verksamhet vid Ärna som ansvarig för föroreningarna av PFAS i vattnet. Bland annat har man kunnat se att halterna blir högre direkt söder om Ärna, och inom området finns förhöjda halter i grundvatten, spillvatten och dagvatten.

Uppsala Vatten och Avfall AB har under flera år fört en diskussion med Försvarsmakten om situationen och hur Försvarsmakten kan ta sitt ansvar enligt principen att förorenaren ska betala för de åtgärder som krävs för att återställa. Men någon sådan uppgörelse med Försvarsmakten har inte kommit till stånd.

Med hänvisning till försiktighetsprincipen i 2 kap. miljöbalken uppmanade Uppsala kommun tidigt Försvarsmakten att sätta in åtgärder för att minska spridningen av föroreningar från sitt område, vilket inte gjorts.

Det är anmärkningsvärt att Försvarsmakten mot bakgrund av det mångåriga användandet av PFAS vid Ärna, flygflottiljens placering och gjorda undersökningar inte visat någon vilja att ta sitt ansvar för den miljöskuld som verksamheten orsakar Uppsala kommun och dess invånare.

Uppsala kommun valde till slut att via sitt bolag Uppsala Vatten och Avfall AB stämma Försvarsmakten. Denna åtgärd är givetvis olycklig då detta borde ha varit löst för länge sedan.

Jag förstår och har full respekt för att försvarsministern inte kan diskutera en pågående tvist i domstolen. Men jag har två frågor som ministern ändå borde kunna svara på.

Anser ministern att det är försvarbart att en tvist mellan två offentligt finansierade verksamheter måste gå till domstol?

Försvarsmaktens hållning är att utsläppen av PFAS i Uppsala är preskriberade och att Försvarsmakten därför inte ska behöva ta ansvar för utsläppen. Är detta förenligt med det ministern nu anför om att i den mån Försvarsmakten har orsakat en skada har myndigheten att vidta åtgärder?


Anf. 3 Hanna Gunnarsson (V)

Fru talman! Tack för att jag får lägga mig i denna interpellationsdebatt, som min partikamrat Ilona har initierat här i riksdagen! Det är en viktig fråga som rör vårt dricksvatten.

Jag vill backa bandet lite. Jag kommer in på detta område från försvarspolitiken. För att gå tillbaka till grunderna: Vi lever i ett samhälle i en värld med ökande klimatförändring. Det är uppenbart för oss alla - vi lever med det nästan varje dag. Många av de krig och konflikter vi ser i världen har klimatförändringen som en av sina grunder.

Nu arbetar vi mycket med totalförsvarsuppbyggnad. Vi håller på och bygger upp det civila försvaret igen och försöker bredda synen på vad som är säkerhetshot i vårt samhälle. Där är dricksvattnet ett av våra mest grundläggande behov som människor. Om det är något man ska försvara i sitt samhälle är det kanske dricksvattnet man ska förvara först, för utan rent dricksvatten kommer vi ingenstans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är ett gemensamt ansvar för hela samhället och något som Försvarsmakten som stor myndighet i Sverige har ett ansvar för, men absolut inte det enda eller största ansvaret. Jag såg att det i dag är en lång intervju med Försvarsmaktens hållbarhetschef i tidningen Alltinget. Jag har inte hunnit läsa den än, men jag vet att Försvarsmakten är aktiv och tar ett stort ansvar.

Jag tycker att det är viktigt att vi hela tiden backar tillbaka och ser till klimatförändringen och civila kriser och hot men att vi också tänker på klimat- och miljöfrågorna i Försvarsmakten som en del av folkförankringen. Om man inte är ett gott exempel som myndighet och inte sköter sig på de områden som jag tror att många människor tycker är viktiga, till exempel dricksvatten, riskerar folkförankringen tyvärr att minska. Det gäller att ha en hög trovärdighet för hela verksamheten.

Jag vill med mitt inledande inlägg ge en uppmaning till försvarsministern. Det är väldigt många bra ord. Jag tycker att regeringen är duktiga på detta område i sina planer och ord, men det gäller att också se till att myndigheterna går till handling. Detta är svåra saker, men vi håller inte på med det här för att det är lätt. Mycket av det vi gör är faktiskt svårt, men det är också detta som gör att det är lite lockande att vara politiker eller hög myndighetschef. Det handlar till stor del om att lösa en uppgift, och det har Försvarsmakten att göra.


Anf. 4 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Jag tycker att engagemanget i dessa frågor är fullt rimligt, precis som interpellanten, som jag förstod det, tycker att det är fullt rimligt att jag inte går in på det aktuella domstolsärendet. Det blir så att jag kommer in på det bakvägen om jag går in på dessa frågor - om det är rimligt att gå till domstol och om det är förenligt med Försvarsmaktens ambitioner - men detta avser jag inte att göra. Ärendet hanteras nu på tingsrättsnivå, och jag kan inte kommentera den processen.

Det jag däremot vill säga är att det finns ett stort antal identifierade objekt i Sverige som inte har med Försvarsmakten att göra. Försvarsmakten är bara en delmängd i detta. Det är totalt 80 000 identifierade objekt som har koppling till PFAS och den typen av föroreningar i olika grad. En mindre del handlar om sådant som är försvarsmaktsrelaterat. Regeringen gav ett uppdrag att upprätta en handlingsplan som skulle presenteras den 1 juni 2020 för de områden som förorenats med PFAS. Det handlar bland annat om sådant som är flygbasrelaterat, flygflottiljsrelaterat och skjutfältsrelaterat.

Det finns problem med ämnet. Det beror på att Försvarsmakten, framför allt flygvapnet, har ett starkt behov av att kunna eliminera en brand väldigt fort för att kunna rädda flygföraren eller hindra att ammunition exploderar. Där har man behov av att kunna gå in i en flygkropp och kyla ned både materiel och bestyckning. Det finns inte medel på marknaden i dag som uppfyller de krav som Försvarsmakten har när det gäller släckkapacitet. Däremot deltar Försvarsmakten i projekt för att kunna få fram andra typer av metoder. När det gäller övningsverksamheten har den lagts om så att man använder enbart vatten i samband med övningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Försvarsmakten har satsat cirka 150 miljoner kronor på olika utredningar och efterbehandlingsprogram sedan 2012. Man arbetar aktivt och hittar alternativ, och man följer Naturvårdsverkets kvalitetsmanual när det gäller efterbehandling av förorenade områden. Fram till 2025 finns det en planering för hur man avser att hantera PFAS-förorenade områden. Det är ett arbete som redan pågår, och planeringen kan sammanfattas i åtta punkter som är tydligt knutna till Naturvårdsverkets råd och riktlinjer.

Det handlar om efterbehandling av PFAS-förorenade områden, utredning och planering för infrastruktur som möjliggör övningsinsatser, funktionstest av räddningsfordon som kan genomföras på platser med en lämplighet som gör att risken för spridning av PFAS-ämnen kan minimeras, fördjupning av de vetenskapliga grunderna, nya reningssätt och behandlingsmetoder och ersättning av dagens släckmedel.

Det gäller den typen av punkter. Försvarsmaktens ambition är att gå i den riktningen, men det är som man säger: Detta är svåra saker, och resultaten kommer inte med omedelbar verkan.


Anf. 5 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Som försvarsministern nämnde har regeringen gett Försvarsmakten i uppdrag att redovisa en handlingsplan för förorenade PFAS-områden. Försvarsmakten konstaterar att det saknas kommersiellt tillgänglig, hållbar och miljöeffektiv teknik för att till skäliga kostnader rena och sanera PFAS-förorenade områden. Man konstaterar också att det i dag finns metoder för rening av vatten med kolfilter men att det är en mycket kostsam och icke hållbar process om den genomförs i större skala.

Samtidigt är det precis denna kostsamma och icke hållbara process som Uppsala kommun tvingats ta till för att kunna försörja Uppsalaborna med vatten under riktvärdet för PFAS. När ingen sanering görs där marken primärt är förorenad, det vill säga försvarets mark, måste metoden användas vid vattentäkten i stället.

I sin handlingsplan konstaterar också Försvarsmakten att den har krav på ökad militär förmåga enligt gällande försvarsbeslut. I kommande försvarsbeslut förväntas det kravet kvarstå, liksom att myndigheten förväntas växa. Det innebär ökade utgifter hänförliga till Försvarsmaktens kärnverksamhet. Försvarsmakten hänvisar alltså i princip till att den inte kan ta ansvar för miljöföroreningar på grund av att anslaget behövs till att utöka kärnverksamheten, det vill säga militären. Det blir ännu tydligare när Försvarsmakten i handlingsplanen hänvisar till skäliga kostnader. Enligt min mening kan man inte använda ord som skäliga kostnader när det gäller klimat- och miljöskulder.

En intressant sak i sammanhanget är att PFAS i dricksvattnet upptäcktes i Uppsala 2012, vilket fick fler att ta prover och upptäcka att de hade samma problem, ofta kopplat till försvarets brandövningar med PFAS-produkter. Försvarsmakten nämner just 2012 som det år då PFAS-förorenade områden kunde kopplas till Försvarsmaktens verksamheter. Ändå ifrågasätts det att det är Försvarsmakten som ligger bakom den ökade halten av PFAS i Uppsala. Det är något som inte riktigt går ihop.

Fru talman! Regeringen gav också Försvarsmakten i uppdrag att senast i februari i år redovisa bland annat vilka vidtagna och planerade åtgärder som finns för dessa områden och hur myndigheten kan öka takten i arbetet och hur Försvarsmakten har tänkt hantera eventuellt framtida krav på skadestånd enligt de regler som gäller för skadestånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag konstaterar att ministern i sitt svar inte nämner Försvarsmaktens redovisning som lämnades för bara ett par veckor sedan. Kanske är det för att han inte ger svar på frågan utan snarare visar att Försvarsmakten kommer att fortsätta att ducka och undvika att åtgärda förorenad mark.

I sitt svar säger ministern däremot att regeringen ser allvarligt på spridningen av högfluorerade ämnen, så kallade PFAS, i vår miljö. Regeringen anser att det är viktigt att Försvarsmakten har en hög ambitionsnivå när det gäller att minimera miljöeffekterna av sin verksamhet.

Men trots regeringens höga ambition - jag instämmer i att det är en hög ambition - tillåter man ändå Försvarsmakten att smita undan från sitt ansvar för PFAS. Det finns ingen hög ambitionsnivå vare sig i handlingsplanen eller i redovisningen.

Vad är Försvarsmakten och regeringen beredda att göra för att Försvarsmakten ska ta sitt ansvar? Då menar jag inte specifikt för Uppsala, även om jag förstås önskar att tvisten kunde göras upp utanför domstol och dras därifrån. Det som jag undrar är: Vad tänker man göra på alla de platser där försvarets övningar ökat halten av PFAS?


Anf. 6 Hanna Gunnarsson (V)

Fru talman! Jag vill såklart instämma i allt det som min partikamrat Ilona Szatmari Waldau säger, att det är viktigt att gå från ord till handling i dessa frågor.

Jag noterar att det i Försvarsmaktens handlingsplan mot PFAS står att man ska ha en vision till år 2030. Jag tycker att det är lite för långt bort när det gäller dessa frågor. Detta är livsviktiga frågor som rör nedsmutsning av vårt dricksvatten. Jag skulle därför önska att man kunde arbeta lite snabbare, men jag förstår att detta är väldigt svåra frågor.

Jag är glad över att Försvarsmakten i denna handlingsplan är väldigt tydlig med att man vill göra detta tillsammans med det omgivande samhället. Försvarsmakten är inte en forskningsmyndighet i sig när det gäller dessa frågor. Men det finns väldigt många andra delar av vårt samhälle som är mycket duktiga på att göra just denna forskning. Det känns bra att man är tydlig i sin handlingsplan om att detta är någonting som man vill göra och göra tillsammans med dem som är experter. Man vill vara en aktiv part och kanske driva vetenskapen framför sig för att faktiskt säga att det är på allvar nu att någonting blir gjort.

Jag är också glad över att det i denna handlingsplan står att man ska arbeta med en infrastruktur runt sina övningsplatser som gör att dessa problem inte kommer att fortsätta. Jag tror att det är en otroligt viktig fråga att följa upp och ställa krav på både Försvarsmakten och Fortifikationsverket att de redan från början ser till att den fysiska infrastruktur som finns är sådan att man kan göra den rening som behövs och att man kan se till att man inte gör de utsläpp som får dessa konsekvenser.


Anf. 7 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill påminna om att skyldigheten att avhjälpa miljöskador regleras i bland annat miljöbalken.

I instruktionen till Försvarsmakten står det att Försvarsmakten ska, utöver vad som följer av miljöbalken och i den utsträckning myndighetens resurser medger det, avhjälpa föroreningsskador bland annat i enlighet med myndighetens inventering av förorenade områden som orsakats av tidigare militär verksamhet.

Det finns få andra myndigheter, om ens någon, som har ett liknande krav på sig. Jag tycker att det är väldigt viktigt att känna till att det är på det sättet, så att man har det i åtanke när man bedömer Försvarsmaktens insatser.

Jag tycker att det i debatten finns en underton av att Försvarsmakten saknar vilja, intresse och ett effektivt arbete kring detta. Det är en uppfattning som jag inte delar.

Under åren 2010-2020 har man åtgärdat 280 så kallade mindre utsläpp. Fortifikationsverket har under samma tid tagit initiativ till 63 efterbehandlande åtgärder. Detta gäller PFAS-området. Jag upprepar också det som jag sa inledningsvis om att man har undersökt ett sjuttiotal platser med flygflottiljer, flygbaser och skjutfält. Det pågår alltså ett aktivt arbete.

Den handlingsplan som jag redogjorde lite översiktligt för bedömer jag inte bara som några ord, utan detta är väldigt ambitiösa bitar. Det gäller exempelvis punkt 3 om att fortsätta efterbehandla Försvarsmaktens PFAS-förorenade områden utifrån Naturvårdsverkets råd och riktlinjer och enligt miljöbalken där det är miljömässigt motiverat till skäliga kostnader.

Man kan naturligtvis alltid diskutera vad som ligger i orden skäliga kostnader. Men inriktningen är att man ska ta tag i detta enligt Naturvårdsverkets råd och riktlinjer och att aktivt på vetenskaplig grund eftersöka nya renings- och efterbehandlingsmetoder för att öka möjligheterna att på ett hållbart och ansvarsfullt sätt efterbehandla Försvarsmaktens PFAS-förorenade områden.

Det är väl en mycket tydlig inriktning och ambition om vart man är på väg i detta sammanhang, att aktivt på vetenskaplig grund eftersöka nya alternativa släckmedel och släckmetoder för att öka möjligheterna för Försvarsmakten att på ett hållbart och ansvarsfullt sätt ersätta dagens släckmedel som innehåller PFAS-ämnen. Detta försöker man jobba med i samverkan med andra myndigheter och samhällsaktörer.

Jag menar att man från Försvarsmakten har en väldigt tydlig ambition att jobba med dessa frågor och ta ansvar i dessa sammanhang. Men man måste ha släckmedel för att snabbt kunna eliminera en brand, kunna rädda en flygförare, kunna stoppa ett läge där ammunition riskerar att explodera och också kunna gå in i en flygkropp och kyla ned både materiel och bestyckning.

Det finns alltså en bakgrund och en orsak till att vi har detta medel. Detta är ingenting som man använder sig av bara för att man vill det utan det är därför att det är brist på alternativ. Det är därför som dessa punkter som jag har redogjort för, och som är en del av denna plan, är så viktiga och tydliga i ambitionen. Prata inte ned det som görs, utan understöd det i stället!


Anf. 8 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Det var en intressant avslutning, att vi inte ska prata ned handlingsplanen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men jag tycker att handlingsplanen, om än ambitiös, är vag. Man har sikte på år 2030, och man pratar mer om sina andra uppgifter än om PFAS. Det är inte bara jag som kritiserar detta. Om vi kollar vad som skrivs i tidningar kan vi se att det är väldigt många olika organisationer i många olika kommuner som är kritiska till denna handlingsplan som de menar inte ger tillräckligt underlag för att se att Försvarsmakten kommer att göra någonting.

När det gäller den redovisning som kom i februari vet jag att försvarsministern så sent som i går svarade på en skriftlig fråga. Det var ungefär samma svar som jag har fått. Jag vet också att till och med riksdagsledamöter som tillhör regeringspartierna har varit ute och kritiserat den för att vara alldeles för vag, eftersom det inte redogörs för vidtagna och planerade åtgärder.

Jag tror därför att försvarsministern kanske också behöver lyssna lite grann på sina egna partikamrater och regeringskollegor som jobbar med miljöfrågor för att kunna få en mycket kraftigare ansats från Försvarsmakten.

Visst är det jätteviktigt att släcka bränder i flygplan. Men det får inte ske på bekostnad av vårt dricksvatten. Dricksvattnet är otroligt viktigt, som Hanna Gunnarsson sa i sitt inlägg. Vi behöver ett rent dricksvatten, både för att kunna försörja oss i fredstid och i eventuell krigstid. Vi kan inte använda PFAS.

Jag vill avsluta med en ytterligare komplikation i detta ärende genom att gå tillbaka till Uppsala där Försvarsmakten nu också skyller på Trafikverket. Nu vill man alltså att en annan statlig myndighet ska ta ansvar och kostnader för sanering. Det vill jag också höra ministerns reflektion över.


Anf. 9 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Den handlingsplan jag refererar till gäller myndighetens arbete och ambitioner fram till 2025, och där är det åtta punkter relaterat till detta. När det gäller det jag redogjorde för nyligen - att aktivt eftersöka alternativa släckmedel och släckmetoder och att på vetenskaplig grund hitta nya renings- och efterbehandlingsmetoder, samt resonemanget om infrastruktur och att följa Naturvårdsverkets råd och riktlinjer - tycker jag faktiskt att det ligger en väldigt konkret bakgrund i allt detta. Men det visar också hur komplext och svårt det här är.

Jag tänker som sagt inte gå in i ärendet när det gäller tingsrätten, och jag går in i det om jag börjar kommentera frågan om Trafikverket och de olika positioneringarna i en rättsprocess. Det gör jag därför inte.

Självklart är det bra att en sådan här debatt förs, och det är också bra att det finns andra aktörer som är med i den här typen av diskussioner. Det kan sammantaget leda till större ansträngningar i samhället som helhet för att hitta de alternativa släckmetoderna. Det är alltså inte ett helt enkelt arbete att komma dithän, men all opinionsbildning ser jag i grunden som positiv. Sedan måste även den andra sidan av saken fram, och där är det så att jag inte delar uppfattningen att man inte tar den här frågan på allvar inom Försvarsmakten. Det gör man nämligen.

Slutligen: Man har gjort åtgärder i en lång rad objekt, och man har satsat en hel del pengar. Man lägger ned jobb på utredningar. Det är ett arbete som kommer att fortsätta, och det är också regeringens uppfattning. Vi kommer att följa upp det i förhållande till Försvarsmakten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2020/21:504 Försvarsmaktens ansvar för sina miljöskulder

av Ilona Szatmari Waldau (V)

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

Strax norr om Uppsala tätort, vid Ärna, har Försvarsmakten under lång tid bedrivit militär flygverksamhet, främst genom Upplands flygflottilj F 16. I sin verksamhet har Försvarsmakten använt brandskum som innehåller PFAS (perfluorerade och polyfluorerade ämnen). PFAS är extremt långlivade och mycket svårnedbrytbara.

Uppsala tar sitt dricksvatten från Uppsalaåsen, som går igenom staden från norr till söder och passerar Försvarsmaktens område, där PFAS har använts. Det kommunalt ägda bolaget Uppsala Vatten och Avfall AB ansvarar för Uppsalas vattenförsörjning och har att följa Livsmedelsverkets anvisningar att säkerställa att dricksvattnet inte innehåller skadliga ämnen som PFAS. EU-kommissionen har också beslutat om gränsvärden för PFAS i dricksvatten.

Då provtagning av Uppsalas vattentäkt i staden visat för höga halter av PFAS har bolaget dels vidtagit åtgärder för att rena dricksvattnet och dels identifierat källor till föroreningen av PFAS i Uppsalaåsens grundvattenmagasin – åtgärder som medfört utgifter i mångmiljonklassen. Uppsala kommuns undersökningar pekar ut Försvarsmaktens verksamhet vid Ärna som ansvarig för förorening med PFAS i vattnet.

Uppsala Vatten och Avfall AB har under flera år fört en diskussion med Försvarsmakten om situationen och om hur Försvarsmakten kan ta sitt ansvar enligt principen att förorenaren ska betala för de åtgärder som krävs för att återställa. I detta fall har bolaget varit tvunget att vidta åtgärder för att Uppsala ska kunna försörjas med rent dricksvatten. Men någon uppgörelse med Försvarsmakten har inte kommit till stånd.

Det är anmärkningsvärt att Försvarsmakten mot bakgrund av det mångåriga användandet av PFAS vid Ärna, flygflottiljens placering och gjorda undersökningar inte visat någon vilja att ta sitt ansvar för den miljöskuld som verksamheten där orsakat Uppsala kommun genom dess bolag Uppsala Vatten och Avfall AB. Bolaget har därför känt sig tvunget att stämma Försvarsmakten för den förorening av Uppsalas vattentäkt som orsakats.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:

 

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att Försvarsmakten ska ta sitt ansvar för såväl den uppkomna föroreningen av Uppsala kommuns vattentäkt som på övriga platser där Försvarsmaktens verksamhet åstadkommit miljöskulder?