Förutsättningar för skärgården att leva året om

Interpellationsdebatt 9 september 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 15 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Kerstin Lundgren har frågat miljö- och klimatministern om han anser att det är angeläget att säkerställa möjligheterna att utveckla öbygder som i Stockholms skärgård för att upprätthålla service för både friluftsliv och åretruntboende i väglöst land. Kerstin Lundgren har även frågat vilka åtgärder miljö- och klimatministern är beredd att pröva för att nya regelverk inte ska förhindra utvecklingen av skärgårdens landsbygd samt om miljö- och klimatministern ser skäl att balansera skärgårdens utvecklings- och bevarandeintressen genom att ta stöd i och utveckla begreppet "kärnöar" som en grund för att differentiera strandskyddsreglerna.

Fru talman! Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Regeringen lägger stor vikt vid att hela landet, både städer och landsbygder som inkluderar skärgårdsområden, utvecklas så att hela Sveriges potential används. Möjligheterna att bo, leva och verka i alla delar av landet ska förbättras, och regeringen genomför många insatser för detta.

God tillgång till service är grundläggande för att landsbygderna och skärgårdarna ska vara attraktiva platser. Det huvudsakliga ansvaret för den offentliga service som är viktig för att vardagen ska fungera, som bland annat skola, vård och omsorg, ligger på kommuner och regioner. Att den fungerar i hela landet är av stor betydelse, och regeringen arbetar kontinuerligt för att ge kommuner och regioner förutsättningar för detta.

Även tillgång till kommersiell service är viktig för att det ska vara möjligt att bo, leva och verka i hela landet. För perioden 2015-2020 gick drygt 1 miljard kronor i statliga medel och EU-medel till olika insatser som syftar till att stödja dagligvarubutiker och drivmedelsstationer i landsbygder. Under 2020 beslutades det till exempel om 54,5 miljoner kronor i särskilt driftstöd till dagligvarubutiker. Driftsstödet beviljades till 23 butiker i landets skärgårdar, och av dessa låg 14 i Stockholms län.

Digitalisering och utbyggnad av bredbandsinfrastruktur är också viktiga för landsbygdernas och skärgårdarnas utveckling. Regeringen har ambitiösa mål för utbyggnaden av bredband. År 2021, alltså innevarande år, avsätts 1,6 miljarder kronor till det nationella stödsystemet för bredbandsutbyggnad på landsbygderna. I landsbygdsprogrammet 2014-2022 har regeringen avsatt cirka 4,35 miljarder kronor till bredbandsutbyggnad.

Fru talman! Medlen i landsbygdsprogrammet har bidragit till att Stockholms skärgård har kunnat bygga ut bredbandsinfrastruktur för cirka 180 miljoner kronor, och detta har lett till att 800 hushåll som är folkbokförda i skärgården fått tillgång till snabbt och robust bredband. Utöver de fast boende har även ett stort antal fritidsboenden fått ta del av denna utveckling.

Utredningen om översyn av strandskyddet redovisade sitt betänkande till regeringen den 14 december 2020. Betänkandet har därefter remitterats till och med den 3 maj i år. För närvarande pågår den fortsatta beredningen inom Regeringskansliet av utredningens förslag.


Anf. 16 Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! I Stockholms skärgård finns omkring 30 000 öar, varav cirka 200 är bebodda. De flesta öarna är väglöst land utan färjeförbindelse. Skärgården är en del av Stockholms läns betydande landsbygd, någonting som man kanske inte tänker på när man vistas i Riksdagshusets närhet. Men det är en landsbygd avseende restider och transportkostnader som snarast kan liknas vid Norrlands inland.

För att öbygderna ska vara tillgängliga för många även under de mörka dagarna på året är det viktigt att grundläggande förutsättningar för människor finns för att hålla öarna levande. Det är de fastboende som också har en viktig roll som ögon och öron i vårt totalförsvar - säkra inloppet till Stockholm och Stockholms stad.

I Stockholmsregionen, som vi nu befinner oss i, har länsstyrelsen och kommunerna under lång tid sökt förutsättningar för människor att leva i skärgården. Och man har utvecklat satsningarna på så kallade kärnöar. Där finns det en stor samsyn över olika blockgränser i Region Stockholm. Det är stödjepunkter för kommersiell offentlig service i skärgården för att göra det möjligt för människor utan fast landförbindelse att utan alltför långa restider och alltför långa avstånd få tillgång till service.

För en stor del av skärgården gäller många särskilda regler. Och frågan om strandskydd är endast en av dem, men den har stor påverkan eftersom delar av öarna dessutom omfattas av ett utökat strandskydd.

Fru talman! Jag väckte denna interpellation den 15 juni, innan något misstroendevotum hade väckts i kammaren. Det är snart tre månader sedan. Jag väckte den just för att det var viktigt att uppmärksamma regeringen på att när man bereder Strandskyddsutredningen är begreppet kärnöar och de särskilda förutsättningarna en viktig del att uppmärksamma. Jag förväntar mig inte, fru talman, att statsrådet Baylan i dag - eller statsrådet Bolund, som interpellationen ställdes till - ska kunna ge ett besked. Men det är viktigt att se begreppet kärnöar som en förutsättning för att inte riva sönder den satsning som man ändå har gjort från Stockholmsregionen.

Därför frågade jag om ministern var beredd att pröva nya regelverk och säkra att de inte förhindrar utvecklingen av skärgårdens landsbygd, och om man är beredd att balansera skärgårdens utvecklings- och bevarandeintressen genom att ta stöd i och utveckla begreppet kärnöar som en grund för att differentiera strandskyddsreglerna.

Fru talman! Jag tycker inte att jag har hört något svar. Jag ser de gemensamma satsningar som har gjorts - Centerpartiet tillsammans med Liberalerna och regeringen - i fråga om dagligvaruhandel, bredbandsutbyggnad och dylika frågor men inte något svar på de frågor som jag väckte. Jag hoppas därför att statsrådet kommer att kunna ge svar om detta i denna debatt.


Anf. 17 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Det är korrekt som Kerstin Lundgren säger, att Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna i en rad budgetar har agerat för att stärka möjligheterna att leva och verka i hela vårt land. Grundläggande service som dagligvaruhandel, drivmedel och transporter av olika slag är förstås A och O - Kerstin Lundgren säger att det finns ungefär 30 000 öar i Stockholms skärgård - och det gäller även Norrlands inland. Det är korrekt, det är grundsättningar för detta land med ungefär 10 ½ miljon invånare. Det är det till ytan fjärde största landet i Europa. Det är klart att det innebär utmaningar. Det är mot denna bakgrund som jag läser upp många av de insatser som vi har gjort och som vi avser att fortsätta att göra, eftersom de insatser som har gjorts uppenbarligen inte räcker.

Vi har inför den budget som regeringen har planerat att lägga fram till riksdagen aviserat att stödet ska stärkas så att man kan bo och verka i hela vårt land. Då är det grundläggande service och moderna förutsättningar som bredband som kommer att krävas. Då handlar det också om att stärka stödet till drivmedelsförsäljning. Här har det nämligen ställts krav som, om de inte går att hantera, skulle kunna slå ut en hel del av drivmedelsförsäljningen i landet. Även detta har presenterats i närtid.

Vi gör stora satsningar på de gröna näringarna och på fiskepolitiken. Det är klart att detta också är viktiga insatser när det gäller att kunna leva och verka i hela vårt land.

Jag ska ge några exempel. Vi föreslår att stödet till dagligvarubutiker, som också har gått till skärgårdsöarna här i Stockholm, stärks med ytterligare 35 miljoner kronor permanent från och med 2023. Vi stärker stödet till bredband med ytterligare 500 miljoner kronor 2022. Detta har bevisligen också kommit till nytta inte minst för dessa skärgårdsöar. Vi stärker stödet till drivmedelsförsäljning, vilket också är viktigt i många delar av vårt land. Därutöver kommer vi också att stärka medlen i landsbygdsprogrammen, vilket precis har presenterats, som också har kommit till nytta för många av dessa skärgårdsöar.

Sedan frågade Kerstin Lundgren om den proposition som regeringen jobbar med när det gäller just strandskyddet. Som jag sa i mitt svar, där jag tyckte att jag svarade på detta, pågår detta arbete i Miljödepartementet. Jag kommer inte att föregripa detta arbete. Däremot kan man säga att det finns en generell erfarenhet när vi pratar om kärnöar, nämligen att när nationell, lokal och regional politik går hand i hand blir politiken mycket mer verkningsfull. Det är klart att om det inte finns särskilda skäl för det brukar regeringen vilja göra denna typ av gemensamma tag.

Precis som Kerstin Lundgren säger har man i den utvecklingsplan som finns för Region Stockholm kommit överens om och pekat ut kärnöar, det vill säga större öar utan fast förbindelse som bedöms ha förutsättningar för både samhällsservice och infrastruktur. Det möjliggör då också satsningar som kan skapa en robust samhällsstruktur och därmed en möjlighet för både fastboende och näringslivsutveckling.

Jag ska inte föregripa det arbete som pågår när det gäller utredningen om strandskyddet, men när det gäller politiken generellt kan man väl i grund och botten säga att det brukar bli mycket starkare när det går hand i hand.


Anf. 18 Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Ja, låt oss då hoppas att det är så att politiken från regionen går hand i hand med politiken från staten när det gäller möjligheterna att utveckla begreppet kärnöar - också när regeringen arbetar med den proposition om strandskyddsreglerna som omnämns.

Som jag nämnde förväntar jag mig inte en inblandning i beredningsprocessen, fru talman. Men jag vill uppmärksamma ministern - vilket också var syftet med min fråga, nämligen att uppmärksamma den ansvarige ministern - på att detta är en viktig del att se. Miljoner i all ära, oavsett om de går till dagligvaruhandel, bredbandsutbyggnad eller landsbygdsprogrammet, men om vi har regelverk som lägger krokben för förutsättningarna räcker inte miljonerna, fru talman. De kan inte kompensera.

Det man fasar för är en utveckling där man i stället för att kunna arbeta med kärnöar, vilket kan skapa förutsättningar för fler att vara fastboende i skärgården - på vår landsbygd i den här regionen - drivs boende bort därför att man inte får möjlighet att arbeta med de utvecklingsplanerna på grund av hur regelverken ser ut. Det är därför det är viktigt att differentiera strandskyddsreglerna, för att säkerställa att kärnöar får möjlighet att leverera till många av de fastboende på de 200 av de 30 000 öar vi har i vår landsbygd i Stockholms skärgård.

Även om statsrådet Baylan inte är ansvarig för propositionsskrivandet är ju regeringen ett kollektiv och fattar beslut kollektivt. Jag hoppas och förväntar mig därför, fru talman, att i det här fallet landsbygdsministern säkerställer att Stockholms skärgård - Stockholms läns landsbygd - får förutsättningar att verka och att man bevakar möjligheten att differentiera strandskyddsregelverket så att kärnöar inte drabbas av ett regelverk som lägger krokben för andra lovvärda satsningar. Då vet nämligen inte den ena handen vad den andra gör, fru talman, och då brukar det aldrig bli speciellt bra.

Om jag förstår saken rätt ska den här propositionen komma innan landsbygdsministerns aviserade avgång. Jag förväntar mig därför att det samtal vi har här i talarstolarna kommer att leda till resultat i en kommande proposition, där landsbygdsministern har säkrat kärnöarna som en utvecklingsmöjlighet - och differentierat strandskyddsreglerna för att göra det möjligt.


Anf. 19 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Det är klart att Kerstin Lundgren har helt rätt. Dock skulle jag vilja hävda att det också krävs resurser. Att bara peka ut kärnöar och sedan inte skapa grundläggande förutsättningar med fast kollektivtrafik, dagligvaruhandel och annat - eller för den delen kommunal service i form av skolor och annat - skulle självklart göra det väldigt svårt att leva och verka där.

Utan att ge det som ett löfte kan jag försäkra Kerstin Lundgren om att jag hör vad hon säger. Jag förstår att det är en av anledningarna till att interpellationen en gång i tiden ställdes, men som Kerstin Lundgren också vet är det en del vatten som runnit under broarna sedan dess - inte bara mellan öarna utan också under broarna. Jag kan alltså försäkra Kerstin Lundgren om att jag hör vad hon säger. Dock är det så, precis som ledamoten säger, att jag inte kan och inte heller vill föregripa det arbete som pågår i Regeringskansliet.

Däremot hoppas och tror jag naturligtvis att vi ska kunna fortsätta att jobba tillsammans för att stärka möjligheterna när det gäller många av de saker och grundläggande förutsättningar som behövs för att man ska kunna leva och verka i hela vårt land, också i skärgården eller på andra platser i vårt avlånga land. Det är klart att det är en sak att ställa upp på stridsropet "Hela landet ska leva", men sedan handlar det också om att ställa upp med resurser och de förutsättningar som krävs. Jag kan försäkra Kerstin Lundgren om att jag, så länge jag har den stora förmånen att sitta i regeringen och jobba med den här typen av frågor, naturligtvis kommer att argumentera för detta - men givetvis utan att avge några löften om något särskilt, till exempel kärnöar.


Anf. 20 Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Om regelverket skapar en god grund kan naturligtvis de resurser som tillförs göra mer nytta. Man får mer valuta för de insatser man gör.

Det som är viktigt, vilket ministern också säger, är att det är kommunerna och regionerna som har ett stort ansvar för utvecklingsarbetet. I den region jag just nu företräder, Stockholms län, med sin landsbygd skärgården som har unika förutsättningar - där i princip Norrlands inland är en likvärdig jämförelse när det gäller restider och avstånd - är det viktigt att de satsningar som man i Stockholmsregionen har samlat sig bakom, över partigränser och blockgränser, verkligen når framgång.

Risken är, fru talman, att man om regelverken lägger krokben inte får nytta av vare sig de insatser som staten lägger till eller de insatser som regionen och kommunen lägger till. Det vore det sämsta och minst effektiva sättet att arbeta om man vill nå resultat och utveckling på de 200 öar där det finns fastboende. I begreppet kärnö ligger att det inte finns någon fast förbindelse, fru talman, och det är många av dessa öar som inte har fast förbindelse. Ska man skapa förutsättningar för människor att bo där måste man kunna utveckla just kärnöarna och inte lägga en död hand över de planer som nu finns.

Jag hoppas att strandskyddsregelverket säkerställer en differentiering för kärnöar och att man då får möjlighet att, som statsrådet sa, arbeta hand i hand mellan region och stat - för framgång i vår region.

Tack för debatten, ministern!


Anf. 21 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Vi är helt överens om att vi ska göra vårt bästa för att man ska kunna verka överallt, oavsett om det är Norrlands inland eller - i det här fallet - Stockholms, eller Göteborgs, skärgård. Grundläggande för det är naturligtvis att vi tar ett gemensamt ansvar.

Sedan känner Kerstin Lundgren väl till att det alltid finns intressekonflikter och att det gäller att hitta en bra balans i detta. Som jag sa tidigare brukar man nå de bästa resultaten om man kan hitta en samsyn på lokal, regional och nationell nivå, och det brukar vara min ambition. Sedan får man ibland ha respekt för att det kan finnas helt olika perspektiv, men det brukar i alla fall nästan alltid vara min ambition.

Tack så mycket för denna debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2020/21:834 Förutsättningar för skärgården att leva året om

av Kerstin Lundgren (C)

till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

 

I Stockholms skärgård finns omkring 30 000 öar, varav cirka 200 är bebodda. För många är skärgården ett besöksmål under årets soliga och fina dagar. För de flesta med båt, då de flesta öar är väglöst land, utan fast färjeförbindelse.

Skärgården är en del av Stockholms läns betydande landsbygd, men med mycket speciella förutsättningar, som med avseende på restider och transportkostnader snarast liknar byar i Norrlands inland. För att öbygderna ska vara tillgängliga för många under fina dagar krävs grundläggande förutsättningar för de människor som håller öarna levande, nämligen de fastboende året om. De är också viktiga för vårt totalförsvar, som ögon och öron vid inloppet till Stockholms län under hela året. De är avgörande för vårdandet och värnandet av skärgårdens kulturmiljö och miljö.

Förutsättningen för att skärgården ska kunna göras tillgänglig för många är att det finns förutsättningar för de fastboende att få tillgång till grundläggande service i skärgården men också till exempel vattenförsörjning och fungerande avlopp. I Stockholms län har regionen, länsstyrelsen och kommunerna under lång tid sökt säkra förutsättningarna för människor att leva i skärgården året runt genom att satsa på vad som i Regionplanen (Rufs) benämns ”kärnöar”. Det är öar utan fast landförbindelse med tillräckligt stor fast befolkning för att kunna fungera som stödjepunkter för kommersiell och offentlig service i skärgården inom ett inte orimligt långt avstånd med tanke på att det är så oerhört mycket dyrare att färdas på sjön än på land och tar betydligt längre tid.

För en stor del av skärgården gäller många särskilda regler. Frågan om strandskydd är endast en av dessa, men den har stor påverkan eftersom stora delar av öarna dessutom omfattas av utökat strandskydd. När nu beredning pågår gällande Strandskyddsutredningen är det viktigt att ta hänsyn till skärgårdens speciella förutsättningar. Om inte möjlighet ges till att utveckla de skärgårdssamhällen som finns på dagens ”kärnöar” riskeras förutsättningarna för att kunna upprätthålla stödjepunkter för service i skärgården från söder till norr. 

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande frågor till miljö- och klimatminister Per Bolund:

 

1. Anser ministern det vara angeläget att säkerställa möjligheterna att utveckla öbygder som i Stockholms skärgård för att upprätthålla service för både friluftsliv och åretruntboende i väglöst land?

2. Vilka åtgärder är ministern beredd att pröva för att nya regelverk inte ska förhindra utvecklingen av skärgårdens landsbygd?

3. Ser ministern skäl att balansera skärgårdens utvecklings- och bevarandeintressen genom att ta stöd i och utveckla begreppet ”kärnöar” som en grund för att differentiera strandskyddsreglerna?