FRA:s avlyssning och Integritetsskyddskommitténs betänkande
Interpellationsdebatt 26 mars 2007
Hoppa över anförandelistan
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenMikael Odenberg (M)
- Hoppa till i videospelarenEva-Lena Jansson (S)
- Hoppa till i videospelarenMikael Odenberg (M)
- Hoppa till i videospelarenEva-Lena Jansson (S)
- Hoppa till i videospelarenMikael Odenberg (M)
- Hoppa till i videospelarenEva-Lena Jansson (S)
- Hoppa till i videospelarenMikael Odenberg (M)
Protokoll från debatten
Anföranden: 7
Anf. 51 Mikael Odenberg (M)
Herr talman! Eva-Lena Jansson har frågat justitieministern om hon anser att lagförslaget om FRA:s signalspaning har beretts på ett tillfredsställande sätt och om statsrådet avser att ta några initiativ med anledning av de synpunkter som Lagrådet och remissinstanserna har lämnat.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Regeringen överlämnade den 8 mars propositionen
En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet
(prop. 2006/07:63) till riksdagen. I propositionen redovisas alla ställningstaganden som har föranletts av remissinstansernas och Lagrådets synpunkter. Motionstid med anledning av propositionen löper till i morgon.
I interpellationen återger Eva-Lena Jansson delar av Lagrådets yttrande och anför det citerade som stöd för uppfattningen att lagförslaget skulle ha beretts på ett otillfredsställande sätt. Om Eva-Lena Jansson hade fortsatt att citera ur Lagrådets yttrande hade det tydligt framgått att så inte är fallet.
Lagrådet kom till slutsatsen att det i det offentliga utredningsarbete som ligger till grund för förslagen finns ett omfattande material som belyser olika aspekter av Sveriges försvarsunderrättelseverksamhet. Enligt Lagrådets mening är detta material av tillräcklig omfattning och kvalitet för att kunna ligga till grund för lagstiftning på det område som förslaget behandlar. Jag har ingen anledning att göra någon annan bedömning än Lagrådet har gjort.
Vad slutligen gäller Integritetsskyddskommittén finns det anledning att påpeka för interpellanten att det faktiskt normalt inte ligger inom ramen för ett utredningsuppdrag att yttra sig över pågående lagstiftningsärenden. Inte heller Integritetsskyddskommittén har givits en sådan uppgift. Dess uppdrag handlar om att kartlägga och analysera befintlig lagstiftning som berör den personliga integriteten, att överväga om regeringsformens bestämmelse om skyddet för den personliga integriteten bör ändras samt att överväga om det - vid sidan av befintlig lagstiftning - behövs generellt tillämpliga bestämmelser till skydd för den personliga integriteten. Det är inte kommitténs uppgift att lämna förslag på varje särskilt område inom lagstiftningen.
Det finns alltså ingenting i uppdraget till Integritetsskyddskommittén som skulle ha gjort denna till en naturlig del av beredningsprocessen inför propositionen om en anpassad försvarsunderrättelseverksamhet. Jag kan anse att det snarare förhåller sig precis tvärtom, det vill säga att det är bra att regeringen nu tagit fram sina lagförslag på försvarsunderrättelseområdet så att dessa kan ingå i de viktiga överväganden om integritetsskyddet som kommittén ska göra i sitt slutbetänkande.
Anf. 52 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag ska läsa min fråga i sin helhet. Den finns inte med i svaret: Anser statsrådet att det senaste lagförslaget om FRA:s avlyssning av all tele- och datakommunikation till och från Sverige har beretts på ett tillfredsställande och rättssäkert sätt utifrån de ingrepp på medborgarnas personliga integritet som lagförslaget innebär och avser statsrådet att ta några initiativ med anledning av de synpunkter som Lagrådet och remissinstanserna lämnat?
Jag ska läsa ett par citat från några av remissinstanserna.
Anders Eriksson, ordförande i Registernämnden säger så här: "Om förslaget genomförs skulle Sverige vid internationell jämförelse komma att framstå som ett skräckexempel vad gäller rättssäkerhet och skydd för den personliga integriteten."
Chefsjurist Lars-Åke Johansson på Säkerhetspolisen säger: "Det är således fråga om en massiv telefonavlyssning och förslaget innebär en kränkning av enskilds integritet som vida överstiger den kränkning som förslagen om buggning och preventiva tvångsmedel sammantaget innebär."
Post- och telestyrelsen säger att det torde vara en väsentlig skillnad ur integritetssynpunkt mellan att avlyssna radiomeddelanden genom att passivt sätta upp en antenn i luften och att avlyssna ett meddelande genom att aktivt och fysiskt ta sig in i en operatörs kommunikationsnät. Det är märkligt att lägga denna skillnad i skyddsnivå till grund för att tillåta avlyssning i tråd.
Man är också från PTS tveksam och menar att det i dessa sammanhang inte går att tala om en inhemsk respektive utländsk trafik eftersom näten inte är uppbyggda på ett sådant sätt att en klar skiljelinje går att dra.
Anledningen till att jag citerar dessa är att Integritetsskyddskommittén hade haft möjlighet att tycka till om lagförslaget. Mikael Odenberg tyckte inte att det var viktigt. Han säger att det är bättre att de får tycka till när man har stiftat lagen. Då blir frågan: Om man har stiftat en lag som Integritetsskyddskommittén kommer fram till innebär så stora ingrepp på den personliga integriteten att man måste riva upp samma lagförslag, var det inte dumt att inte redan från början lyssna på och ta till sig vad Integritetsskyddskommittén skulle kunna tänka sig?
Man ska kunna avlyssna och särskilja utländsk och svensk tele- och datakommunikation, sägs det. PTS konstaterar att man inte kan särskilja det.
Min fråga till Mikael Odenberg är fortfarande: Anser ni verkligen att det har beretts på ett tillfredsställande och rättssäkert sätt utifrån de ingrepp på medborgarnas personliga integritet som lagförslaget innebär? Varför inte lyssna på Integritetsskyddskommittén innan man fattar beslut i lagärendet?
Anf. 53 Mikael Odenberg (M)
Herr talman! Jag försökte svara på det i interpellationen. Det ingår inte i Integritetsskyddskommitténs uppdrag. Vi kan inte ha beredning av propositioner i riksdagen som bygger på att tillsatta utredningar ska handla i strid med de direktiv de har. Det finns ingenting i Integritetsskyddskommitténs direktiv som säger att man ska förhandsgranska kommande lagstiftning.
Syftet med den verksamheten är att man ska titta på befintlig lagstiftning för att se om den behöver kompletteras med generella bestämmelser till skydd för den personliga integriteten.
Att ställa frågan om detta har beretts tillfredsställande är, med förlov sagt, lite konstigt när Lagrådet just har avlämnat ett yttrande som konstaterar att det är tillfredsställande berett och att det finns ett tillräckligt underlag i alla de frågor som tas upp.
Jag kan gärna läsa högt ur Lagrådets yttrande, men det verkar lite fånigt eftersom det ingår i den proposition som vi har lämnat över och eftersom interpellanten har läst yttrandet och sedan använt en väldigt kreativ citatkonst ur yttrandet.
Den kreativa citatkonsten fortsatte nu i interpellantens andra inlägg. Först beskrevs propositionens förslag på ett helt felaktigt sätt, nämligen som att det skulle handla om att avlyssna all post- och teletrafik i landet. Det är en fullständigt felaktig beskrivning.
Det finns ingen proposition med någon som helst bäring på den privata eller personliga integriteten som har remitterats ut till ett så stort antal remissinstanser som den departementspromemoria som är en av flera gjorda utredningar och som har legat till grund för den här propositionen. Det är 95 olika remissinstanser varav 52 myndigheter, 17 organisationer och 26 företag.
När man skickade ut departementspromemorian om tvångsmedel för att förebygga eller förhindra allvarlig brottslighet var det bara 38 remissinstanser. Den utredning som föregick propositionen
Hemlig rumsavlyssning
remitterades till 40 remissinstanser.
Vi har remitterat ut den till 95 olika remissinstanser. Sanningen är att väldigt många av de remissinstanser som särskilt har att beakta den personliga integriteten var i sina remissvar positiva. Det gällde Justitiekanslern. Det gällde JO-ämbetet. Det gällde de tre största tingsrätterna, hovrätten över Skåne och Blekinge, kammarrätten i Jönköping. Det gällde Åklagarmyndigheten. Det gällde till och med den svenska sektionen av Amnesty International.
Amnesty skrev så här: Amnesty International anser att remissen är en utredning som på ett mycket tillfredsställande sätt har gått igenom de problem som kan uppkomma vad gäller kränkning av fri- och rättighetsskyddet vid en anpassad försvars- och underrättelseverksamhet. Frågan om den personliga integriteten är central i denna utredning, men Amnesty anser att utredningen tar upp samtliga svåra uppgifter som ingår i den intresseavvägning som är aktuell.
Det är ett ganska hyggligt betyg.
Jag har full förståelse för att man kan komma till olika slutsatser i sakfrågan. Man kan tycka att regeringens förslag är bra. Man kan tycka att regeringens förslag är dåligt. Man kan ha synpunkter på den avvägning som görs mellan en fungerande och effektiv försvarsunderrättelseverksamhet till skydd för Sverige, svenska medborgare och svenska intressen å ena sidan och skyddet för den personliga integriteten å andra sidan. Men att påstå att man skulle låta en utredning som har ett helt annat uppdrag förhandstitta på regeringens propositioner eller att hävda att den här propositionen saknar tillräckligt beredningsunderlag är, med förlov sagt, rent struntprat. För det har jag Lagrådets stöd.
Anf. 54 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag tackar försvarsministern även för det svaret, även om jag inte riktigt delar hans uppfattning i frågan. Det har väl tydligt framgått, tycker jag.
Jag förstår fortfarande inte att man inte tar allvarligt på kritiken. Förra veckan hade Socialdemokraterna en offentlig hearing med bland andra Anders Eriksson från Registernämnden som fortfarande framför mycket stark kritik. Advokatsamfundet, som också deltog i hearingen, framförde också allvarlig kritik. De fick tyvärr inte delta som remissinstans under jullovet. Telia Sonera hade också en representant som framförde allvarlig kritik.
Att säga att alla har varit positiva vore väldigt naivt.
Justitiedepartementet, Beatrice Asks område, har också varit oerhört kritiskt och menar att man inte har utrett frågan där man särskiljer försvarsuppgifter från Justitiedepartementets uppgifter.
En fråga som också berörs i propositionen är meddelarskyddet. Den som i publiceringssyfte sålunda kommunicerar med en utländsk tidningsredaktion eller ett utländskt radio- och tv-företag får därför som regel inte efterforskas av det allmänna. Hur säkerställer man det? Jag har inte kunnat läsa i propositionen hur man säkerställer att man inte avlyssnar några medier.
Jag kanske inte har läst på samma sätt som Mikael Odenberg, men jag är i alla fall allvarligt bekymrad över den här frågan. Och jag tycker inte att jag får ett tillräckligt bra svar heller.
Du sade att jag möjligtvis hade citerat fel. Men följande står där: "Lagrådet anser att det i och för sig funnits fog för att låta en granskning av kommittén ingå i beredningsunderlaget innan slutligt ställningstagande tas till om den nu föreslagna lagstiftningen bör komma till stånd, bl.a. för att den inte ska behöva ändras som följd av kommitténs arbete."
Det är ju det jag anför. Tänk om kommittén kommer fram till att lagstiftningen inte är tillräckligt tillfredsställande utan faktiskt behöver rivas upp. Man hade faktiskt kunnat ge kommittén ett annat uppdrag också. Det hade varit möjligt för regeringen. Men det vill man inte. Man har bråttom, och jag är oerhört bekymrad över att denna diskussion förs som om det inte vore något problem alls att avlyssna all data- och telekommunikation till och från Sverige.
Anf. 55 Mikael Odenberg (M)
Herr talman! Interpellationsinstitutet är ett viktigt inslag i riksdagens kontrollmakt. Men jag tror interpellanten har blandat ihop kontrollmakten med lagstiftningsmakten. Det ligger en proposition på riksdagens bord, och motionstiden går ut i morgon. Det vore väl mer konstruktivt om Eva-Lena Jansson satt på sitt tjänsterum och skrev en motion och framförde alla dessa synpunkter, så att de kan omhändertas av försvarsutskottet och av riksdagen i det lagstiftningsarbete som nu pågår.
Jag hörde Eva-Lena Janssons citat. Och jag ska läsa upp resten av det som står, efter det att Lagrådet säger att det i och för sig har funnits fog för att låta en granskning av kommittén ingå i beredningsunderlaget innan slutligt ställningstagande tas, och så vidare.
Där står följande: "Det bör dock framhållas att den nu föreslagna lagstiftningen tar sikte på försvarsunderrättelseverksamhet som skall bedrivas till stöd för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt i övrigt för kartläggning av yttre hot mot landet, där verksamheten endast får avse utländska förhållanden och en sökning endast om synnerliga skäl föreligger får direkt avse en viss fysisk person. Frågan är således, som nämnts ovan, inte om några straffprocessuella åtgärder riktade direkt mot enskilda" - inom parentes sagt det som Integritetsskyddskommittén framför allt håller på med - "utan snarare verksamhet riktad mot företeelser i vår omvärld av betydelse för Sveriges säkerhetspolitik. Frågor som har samband härmed har under flera år med ett brett remissförfarande behandlats direkt eller indirekt i det offentliga utredningsarbete som ligger till grund för lagrådsremissens lagförslag. Det finns således ett omfattande material på området som belyser olika aspekter av Sveriges försvarsunderrättelseverksamhet.
Enligt Lagrådets mening är det material som finns också av tillräcklig omfattning och kvalitet för att kunna ligga till grund för lagstiftning på det område som lagrådsremissen behandlar, även om det naturligtvis kan finnas utrymme för olika uppfattningar beträffande materialets fullständighet, aktualitet och relevans i olika frågor."
Jag tycker att det är ett ganska klart ställningstagande från Lagrådets sida. Och, återigen, har det aldrig föresvävat regeringen att man som ett led i beredningen av en proposition plötsligt skulle skicka i väg någon sorts underlagsmaterial till en statlig parlamentarisk utredning som håller på med någonting helt annat, nämligen att kartlägga befintlig lagstiftning i syfte att se om det behövs en komplettering i form av generella integritetsskyddsbestämmelser och som ska titta på om man ska göra en ändring av integritetsskyddsreglerna i regeringsformen.
Då är det, precis som jag sade i interpellationssvaret, tvärtom, att det underlättar för Integritetsskyddskommittén om den vet vad regeringen vill göra på detta område. Då får den ett bredare beslutsunderlag.
Då säger interpellanten att alla inte har varit positiva. Nej, alla har inte varit positiva. Alla är inte positiva. Men hela beredningsarbetet har gått ut på att omhänderta alla de synpunkter som Lagrådet framförde - det har vi gjort till punkt och pricka - och andra synpunkter och konstruktiva invändningar som har framförts från olika remissinstanser. Hela beredningsarbetet har gått ut på att förstärka integritetsskyddet i den lagstiftning som inte handlar om att avlyssna all telefon- och datatrafik. Så vi har tagit allvarligt på kritiken.
Det är inte heller så att vi har haft bråttom. Jag har inte hittat på det här, Eva-Lena Jansson. Jag har ärvt det av Thomas Bodström och Leni Björklund och den gamla regeringen som höll på med detta i över två år. Vi har gjort någonting åt det. Vi har med hörande av Lagrådet, efter att ha lyssnat på remissinstanserna, tagit fram förslag som enligt Lagrådets mening innehåller en godtagbar balans mellan önskemålet om en fungerande försvarsunderrättelseverksamhet till skydd för Sverige och svenska folket å ena sidan och kraven på ett bra skydd för den personliga integriteten å den andra sidan.
Anf. 56 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Tack, Mikael Odenberg, för att du recenserar min möjlighet och min rätt att som riksdagsledamot ställa interpellationer i riksdagen. Jag förbehåller mig den rätten så länge detta finns som ett instrument, och jag kommer att fortsätta att ställa interpellationer oavsett hur många propositioner som regeringen avser att lägga fram.
Av diskussionen framgår det att regeringen inte tycker att det är lika viktigt med personlig integritet som jag tycker.
Mikael Odenberg svarar att han anser att det snarare förhåller sig precis tvärtom och att det är bra att regeringen har tagit fram sitt lagförslag så att detta kan ingå vid de viktiga överväganden om integritetsskydd som kommittén ska göra i sitt slutbetänkande. Han visar då att han är beredd att kasta ut barnet med badvattnet, som man brukar säga, det vill säga att Integritetsskyddskommittén kan komma till en helt annan slutsats.
Jag kan inte säga att jag tycker att detta är positivt, och jag tror att det är många som gärna vill diskutera avlyssningsförslaget.
Låt mig påminna om att det har förekommit många diskussioner om att den tidigare regeringen hade att hantera detta förslag. Jag vill också påminna om att man stoppade förslaget, och det tycker jag var klokt. Det finns ibland saker som vi måste överväga. Och vi måste fundera på vart dessa steg tar oss när vi sätter upp kameror, när vi tillåter buggning, när vi tillåter avlyssning och i dessa fall när man inte ens behöver gå till domstol för att avlyssna. Jag måste därför erkänna att jag är bekymrad över utvecklingen och att jag inte tycker om den.
Anf. 57 Mikael Odenberg (M)
Herr talman! Jag tar inte ifrån Eva-Lena Jansson rätten att skriva vilka interpellationer hon vill. Men jag tycker möjligen att det är lite oprofessionellt att använda det som ett uttryck för riksdagens kontrollmakt till att försöka föregripa en ärendedebatt i ett lagstiftningsärende, en ärendedebatt som kommer senare i vår när försvarsutskottet har behandlat den proposition som ligger på riksdagens bord och där motionstiden går ut i morgon.
Samma sammanblandning gör Eva-Lena Jansson sig skyldig till när hon säger att vi ska involvera Integritetsskyddskommittén i propositionsarbetet. Jag har sagt det två gånger tidigare, och jag säger det gärna en tredje gång, nämligen: Det finns ingenting i Integritetsskyddskommitténs uppdrag som skulle göra den till ett lämpligt eller naturligt led i beredningen av regeringens proposition om en anpassad försvarsunderrättelseverksamhet. Det finns ingenting. Och följaktligen har den inte heller gjorts till ett led.
Däremot finns det ett mycket omfattande beredningsunderlag i form av två offentliga utredningar och en departementspromemoria. Denna departementspromemoria har dessutom inkluderat juridiska storheter som tidigare justitiekanslerer och andra. Det har alltså inte bara varit ett arbete som har bedrivits av Försvarsdepartementets tjänstemän.
Det är sant att den gamla regeringen inte lyckades få frågan av bordet. Vi har lyckats få frågan av bordet. Och hela regeringen står naturligtvis bakom förslaget.
Jag upprepar ännu en gång: Förslagen i propositionen om en anpassad försvarsunderrättelseverksamhet handlar inte om att kontrollera och övervaka svenska medborgare. Just därför är liknelserna med det regelverk som gäller för polisiär övervakning, domstolsprövning i förhand, inte relevant. Försvarsunderrättelseverksamheten riktar sig utåt mot utländska förhållanden och mot utländska hot mot Sverige och försöker att kartlägga och identifiera sådana i tillräckligt god tid. Hela propositionsarbetet har gått ut på att finna det som interpellanten efterlyser, nämligen en godtagbar avvägning mellan effektivitet i denna verksamhet å ena sidan och skydd för den personliga integriteten å den andra sidan. Vi har funnit en avvägning som Lagrådet har funnit bra och godtagbar. Jag hoppas att riksdagen ska finna detsamma.
Interpellation
2006/07:414 FRA:s avlyssning och Integritetsskyddskommitténs betänkande
av Eva-Lena Jansson (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Jag har tidigare ställt en fråga till statsrådet Ask angående FRA och Integritetsskyddskommitténs betänkande. Det framstår som ganska självklart för de allra flesta att regeringen borde avvakta att lägga fram lagförslag som påverkar den personliga integriteten innan den särskilda kommitténs betänkande i frågan har redovisats.
Kommitténs uppdrag har tre delar. Den första delen består i att kartlägga och analysera sådan lagstiftning som rör den personliga integriteten. Uppdraget i denna del ska redovisas senast den 30 mars 2007. I uppdraget ingår också att överväga om regeringsformens bestämmelse om skyddet för den personliga integriteten i 2 kap. 3 § andra stycket bör ändras. I så fall ska kommittén föreslå en ny grundlagsreglering. Kommittén ska därutöver överväga om det, vid sidan av befintlig lagstiftning, behövs generellt tillämpliga bestämmelser till skydd för den personliga integriteten. Om kommittén anser att sådana bestämmelser behövs, ska förslag till en sådan reglering lämnas. Uppdraget ska i dessa delar redovisas senast den 20 december 2007.
Den borgerliga regeringen anser att Integritetsskyddskommitténs betänkande inte behöver beaktas när det gäller förslaget om FRA:s avlyssning av all tele- och datakommunikation till och från Sverige.
I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver försvarsminister Mikael Odenberg följande: I beredningen av lagförslaget har alla synpunkter beaktats. Resultatet har blivit en lag baserad på en grundlig förankringsprocess och noggranna överväganden. Individens integritet och rättssäkerhet har varit vägledande för arbetet. Ett flertal kontrollfunktioner till skydd för den enskildes integritet har lagts till. All verksamhet granskas löpande ur ett laglighets- och integritetsskyddsperspektiv och även efterhandskontroll ska genomföras. Med detta har regeringen – i likhet med Lagrådets formulering – nått en godtagbar balans mellan grundlagens och Europakonventionens krav på skydd mot intrång i privatlivet och det allmännas rätt och skyldighet att svara för att nationella säkerhetsintressen kan tillvaratas.
Men om man läser Lagrådets remissvar inser man att regeringen faktiskt väljer att bortse från det faktum att Lagrådet anser att Integritetsskyddskommittén borde ha ingått i beredningsunderlaget.
Utdrag från Lagrådets remiss:
När det gäller beredningsunderlaget kan till en början konstateras att den år 2004 tillsatta Integritetsskyddskommittén (Ju 2004:05) har till syfte att kartlägga och analysera sådan lagstiftning som berör den personliga integriteten. I uppdraget ingår otvetydigt att behandla den typ av integritetsfrågor som kan uppkomma vid signalspaning i samband med försvarsunderrättelseverksamhet. Kommittén skall slutredovisa sitt arbete senast den 20 december 2007. Lagrådet anser att det i och för sig funnits fog för att låta en granskning av kommittén ingå i beredningsunderlaget innan slutligt ställningstagande tas till om den nu föreslagna lagstiftningen bör komma till stånd, bl.a. för att den inte skall behöva ändras som en följd av kommitténs arbete. Någon remiss till kommittén har inte skett.
I regeringsformens 7 kap. 2 § Regeringsarbetet kan man läsa följande: Vid beredningen av regeringsärenden skall behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. I den omfattning som behövs skall tillfälle lämnas sammanslutningar och enskilda att yttra sig.
Av de organisationer som tillåtits att lämna yttrande över förslaget till lagrådsremissen var Rikspolisstyrelsen, Säpo, Riksåklagaren, Kammarrätten i Stockholm, Registernämnden, JK och Ekobrottsmyndigheten negativa eller mycket negativa till förslaget. Även statsrådets eget departement, Justitiedepartement, har varit mycket kritiskt till förslaget.
Den borgerliga regeringen lägger nu fram ett lagförslag om avlyssning som kommer att påverka det svenska samhället på ett sätt som är svårt att i dagsläget se hela vidden av.
Mina frågor till statsrådet Beatrice Ask är följande:
Anser statsrådet att det senaste lagförslaget om FRA:s avlyssning av all tele- och datakommunikation till och från Sverige har beretts på ett tillfredsställande och rättssäkert sätt utifrån de ingrepp på medborgarnas personliga integritet som lagförslaget innebär, och avser statsrådet att ta något initiativ med anledning av de synpunkter som Lagrådet och remissinstanserna lämnat?